Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet (vilandegrundlagsförslag och följdlagstiftning)

Betänkande 2002/03:KU8

Konstitutionsutskottets betänkande2002/03:KU8

Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet (vilandegrundlagsförslag och följdlagstiftning)

---

Sammanfattning

I betänkandet anmäls för slutligt beslut de vilande
förslagen till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen, lag om ändring i lagen
(2002:000) om ändring i tryckfrihetsförordningen och
lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.
Förslagen innebär bl.a. att det automatiska
grundlagsskydd som traditionella massmedieföretag
åtnjuter för sina databasverksamheter utvidgas till
att omfatta nya tekniker, bl.a. s.k. print on
demand, att till kategorin massmedieföretag skall
läggas företag för yrkesmässig framställning av
tryckta och därmed jämställda skrifter, t.ex.
bokförlag och tryckerier, att andra aktörer än de
nämnda skall kunna få ett frivilligt grundlagsskydd
för motsvarande verksamheter samt inskränkningar av
etableringfriheten för sändningar av ljudradio- och
TV-program och liknande genom tråd.

Vidare behandlas regeringens förslag till
ändringar i lagen (1949:165) angående beslag å vissa
skrifter och i lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden.

Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar de
vilande förslagen till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen, lag om ändring i lagen
(2002:000) om ändring i tryckfrihetsförordningen och
lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen samt
antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1949:165) angående beslag å vissa skrifter
och lag om ändring i lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden.

Till betänkandet har fogats en reservation (m)
samt tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen
Riksdagen antar slutligt de vilande förslagen
till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,
lag om ändring i lagen (2002:000) om ändring i
tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i
yttrandefrihetsgrundlagen.
Reservation 1 (m)

2. Följdlagstiftning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1949:165) angående beslag å vissa
skrifter och lag om ändring i lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden.

Stockholm den 5 november 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel
Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson
(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders
Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Nils Fredrik
Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin
(mp), Christer Adelsbo (s), Elisebeht Markström (s)
och Åsa Torstensson (c).

2002/03

KU8

Redogörelse för ärendet

Vilande grundlagsförslag

Riksdagen beslutade den 15 maj 2002 (bet.
2001/02:KU21, rskr. 2001/02:
233) att som vilande anta de i proposition
2001/02:74 framlagda förslagen till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i
yttrandefrihetsgrundlagen, dock med den ändringen
att förslaget till ändring i 7 kap. 4 §
tryckfrihetsförordningen skulle få den utformning
som framgick av utskottets till betänkandet bilagda
förslag till lag om ändring i lagen (2002:000) om
ändring i tryckfrihetsförordningen (se bilaga 1).

Förslag till följdlagstiftning

Propositionen

I proposition 2001/02:74 föreslås att riksdagen
antar de i propositionen framlagda förslagen till

3. lag om ändring i lagen (1949:165) angående
beslag å vissa skrifter, och
4. lag om ändring i lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsför-
ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.
Lagförslagen återfinns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

De vilande grundlagsförslagen samt
följdlagstiftning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen slutligt
antar förslagen till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen, lag om ändring i
lagen (2002:000) om ändring i
tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i
yttrandefrihetsgrundlagen.
Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1949:165) angående beslag å vissa
skrifter och lag om ändring i lagen
(1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden.

De vilande grundlagsförslagen -
utskottets anmälan och yttrande

De vilande förslagen till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen, lag om ändring i lagen
(2002:000) om ändring i tryckfrihetsförordningen och
lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen innebär
bl.a. att det automatiska grundlagsskydd som
traditionella massmedieföretag åtnjuter för sina
databasverksamheter utvidgas till att omfatta nya
tekniker, bl.a. s.k. print on demand, att till
kategorin massmedieföretag skall läggas företag för
yrkesmässig framställning av tryckta och därmed
jämställda skrifter, t.ex. bokförlag och tryckerier,
samt att andra aktörer än de nämnda skall kunna få
ett frivilligt grundlagsskydd för motsvarande
verksamheter. Vidare innebär förslagen
inskränkningar av etableringfriheten för sändningar
av ljudradio- och TV-program och liknande genom
tråd. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 2003.

Genom detta betänkande anmäler utskottet de
vilande förslagen till lag om ändring i lagen om
ändring i tryckfrihetsförordningen, lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen och lag om ändring i
yttrandefrihetsgrundlagen till kammaren för slutligt
beslut.
Med hänvisning till vad utskottet anförde vid
ärendets första behandling tillstyrker utskottet att
riksdagen slutligt antar förslagen.

Följdlagstiftningen

Propositionen

Proposition 2001/02:74 Yttrandefrihetslagen och
Internet hänvisades till kon-stitutionsutskottet.
Riksdagen beslutade den 15 maj 2002 att skjuta upp
behandlingen av regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1949:165) angående beslag å vissa
skrifter och lag om ändring i lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden till 2002/03 års
riksmöte. Utskottet behandlar förslagen i detta
betänkande.

Utskottet

Utskottet gjorde i betänkande 2001/02:KU21 (s. 68
f.) följande ställningstagande.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens
förslag till lag om ändring i lagen (1949:165)
angående beslag å vissa skrifter och förslag till
lag om ändring i lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden i de delar som
inte har behandlats tidigare i betänkandet.
Lagförslagen är dock beroende av att ändringarna
i tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen genomförs och bör
därför antas först om riksdagen antar
grundlagsändringarna. Behandlingen av förslagen
bör därför skjutas upp till 2002/03 års riksmöte.

Utskottet vidhåller sin bedömning och tillstyrker
regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1949:165) angående beslag å vissa skrifter och lag
om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden.
Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen (punkt 1)

av Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och Nils
Fredrik Aurelius (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen förkastar de vilande grundlagsförslagen.

Ställningstagande

Enligt det vilande grundlagsförslaget skall TF:s
brottskatalog utökas med brotten olaga hot, hot mot
tjänsteman, övergrepp i rättssak och brott mot
medborgerlig frihet. Detta innebär att brotten
kriminaliseras som tryckfrihets- och
yttrandefrihetsbrott. Förslaget innebär en
inskränkning i den grundlagsstadgade tryck- och
yttrandefriheten. För att inskränka en grundläggande
fri- och rättighet anser vi att en avvägning måste
göras mellan intresset av att inte inskränka
rättigheten och andra motstående intressen. Den
avvägning som skall göras är mellan intresset av att
inte inskränka yttrandefriheten och intresset av att
förhindra att olika typer av hotfulla yttranden
sprids via grundlagsskyddade medier. Det rådande
rättsläget är att hotfulla yttranden genom
traditionella massmedier är grundlagsskyddade och
inte heller utgör något brott, medan ett hot på en
webbsida eller dylikt inte är grundlagsskyddat och
således är olagligt enligt brottsbalkens
bestämmelser. I och med att man utvidgar kretsen av
medier vilkas yttranden är grundlagsskyddade så
skall samtidigt rättsläget vad gäller hotfulla
yttranden ändras till att motsvara det som i dag
gäller för medier som inte är grundlagsskyddade.
Mediegrundlagsutredningen ansåg att det inte finns
tillräckligt underlag för någon säker uppfattning om
hur vanligt förekommande de aktuella brotten är på
Internet. En utökning av TF:s brottskatalog kan
komma att få negativa återverkningar på
nyhetsrapporteringen kring hot. Det vilande
grundlagsförslaget innebär en inskränkning i den
grundlagsstadgade tryck- och yttrandefriheten. Vi
anser liksom Mediegrundlagsutredningen att det inte
finns tillräckligt underlag för någon säker
uppfattning om hur vanligt förekommande de aktuella
brotten är på Internet. Eftersom förslaget innebär
en inskränkning i tryck- och yttrandefriheten som
inte kan motiveras med ett tillräckligt starkt
intresse anser vi att det inte bör genomföras. Vi
anser att det vilande grundlagsförslaget skall
förkastas.

Det vilande grundlagsförslaget innebär en
inskränkning som gör det möjligt att i lag
föreskriva en skyldighet för nätinnehavare att ge
utrymme för annans överföringar i den utsträckning
det behövs med hänsyn till konkurrensintresset eller
med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång
till sådana överföringar. Mediegrundlagsutredningen
var enig om att föreslå att göra det möjligt att i
lag föreskriva en skyldighet för nätinnehavare att
ge utrymme för annans överföringar i den
utsträckning det behövs med hänsyn till
konkurrensintresset. Det vilande grundlagsförslaget
innebär att möjligheten skall vidgas till att även
göra det möjligt att inskränka etableringsfriheten
med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång
till sådana överföringar, dvs. överföringar per
tråd. Inskränkningar i etableringsfriheten bör noga
övervägas, prövas och motiveras. Inskränkningar kan
bara accepteras om det finns mycket starka skäl för
detta och konsekvenserna är väl kända och
överblickbara. Konkurrensintresset är ett sådant
skäl, vilket återspeglas i
Mediegrundlagsutredningens ställningstagande. Vi
anser att det vilande grundlagsförslaget bör
förkastas.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Ett frivilligt grundlagsskydd enligt
databasregeln samt inskränkningar av
etableringsfriheten för trådsändningar
(punkt 1)

av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).

Den digitala tekniken och den numera alltmer
utbredda användningen av Internet underlättar
kontakt, information och kommunikation mellan
människor på ett revolutionerande sätt. Förutom att
det fria ordet skall ges grundlagsskydd oavsett
vilket medium som används för kommunikationen är det
angeläget att yttrandefriheten gäller för alla, även
resurssvaga grupper och mindre etablerade röster i
samhällsdebatten. Enligt det vilande
grundlagsförslaget skall skydd kunna erhållas genom
utgivningsbevis. Vi anser att man på denna punkt
borde ha valt en annan juridisk teknik för att
undvika onödig byråkrati och för att på ett enkelt
sätt ge fler Internetanvändare grundlagsskydd för
sina meddelanden. Ett sätt vore att tillämpa ett
slags stencilregel motsvarande den som finns i 1
kap. 5 § TF. Enligt denna bestämmelse får en skrift
fullt grundlagsskydd om den är försedd med
beteckning som utvisar att den är mångfaldigad samt
i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som
har mångfaldigat skriften och om ort och år för
mångfaldigandet. En motsvarande bestämmelse skulle
kunna tas in i YGL:s databasregel. Den som vill
organisera ett öppet diskussionsforum på Internet
kan fördela ansvaret för de inlägg som förekommer i
det till upphovsmännen genom att se till att dessa
identifieras antingen direkt i varje inlägg eller
genom hyperlänk till en presentation. Också det
absoluta förbudet mot att andra än
databasinnehavaren ges möjlighet att påverka dess
innehåll innebär en onödig inskränkning av skyddet
för yttrandefriheten. Genom att välja den lösning
som vi har föreslagit kunde en både krånglig och
mycket kostsam byråkrati undvikas samtidigt som
grundlagsskyddet skulle komma oändligt många fler
Internetanvändare till godo. Dessutom skulle
medborgarna slippa att vända sig till en myndighet
för att tillvarata sina rättigheter, vilket kan
uppfattas som olustigt i dessa sammanhang.

Svenska medborgare och svenska juridiska personer
har enligt YGL grundlagsskyddad rätt att sända
ljudradio eller TV med hjälp av elektromagnetiska
vågor som är bundna till en ledare. Genom den s.k.
must carry-principen är denna etableringsfrihet
begränsad så att nätinnehavare är skyldiga att
tillhandahålla utrymme i nätet för bl.a. Sveriges
Televisions och TV 4 AB:s sändningar. Enligt det
vilande grundlagsförslaget kommer
etableringsfriheten för trådsändningar enligt YGL
att inskränkas för att det genom bestämmelser i lag
skall kunna föreskrivas för nätinnehavare att ge
utrymme för överföringar i den utsträckning det
behövs med hänsyn till konkurrensintresset eller
allmänhetens intresse av tillgång till sådana
överföringar. Etableringsfriheten begränsas vidare i
syfte att genom bestämmelser i lag tillförsäkra
mottagarkollektivet inflytande över programvalet.
Skälen till förslaget är för det första att
upprätthålla konkurrensen och för det andra att ge
mottagarna möjlighet att ha inflytande över
programvalet. När det gäller det senare anser vi att
det trots ett gott syfte är tveksamt om det bör
genomföras. Förslaget innebär en begränsning av
nätinnehavarens möjlighet att förfoga över sin egen
produkt, men eftersom den tekniska utvecklingen på
detta område går snabbt bör problemet kunna lösas
utan grundlagsändring.

2. Ett frivilligt grundlagsskydd enligt
databasregeln (punkt 1)

av Åsa Torstensson (c).

Jag avvisar det vilande grundlagsförslaget i fråga
om utgivningsbevis för enskilda. Det finns minst två
demokratiskäl för detta, nämligen kostnad och
godkännande. Utgivningsbevis kommer att kosta
pengar. Jag är tveksam till en ordning där människor
som känner att de har små ekonomiska marginaler
skall tvingas överväga om de skall söka ett
utgivningsbevis till en högre kostnad för att våga
yttra sig på Internet. Jag är också tveksam till ett
förfarande där enskildas yttrandefrihet skall göras
avhängig av ett godkännande från någon myndighets
sida. Detta är rimligt för det särskilda skydd och
de privilegier som erbjuds medieföretag, men inte i
fråga om enskildas yttrandefrihet. Till och med
Mediegrundlagsutredningen noterar den förvirring som
kan komma att uppstå i fråga huruvida en webbsida är
skyddad, vilket talar för en annan lösning. Det är
också värt att framhålla att ett avslag ofelbart
kommer att leda till en diskussion kring censur och
godtycke i fråga om grunderna för att bevilja
utgivningsbevis.

Genom sin spridningsform förefaller yttranden på
Internet att uppvisa den största likheten med sådana
sändningar som avses i YGL. I takt med att teknisk
utveckling förändrar förutsättningarna för hur
information sprids till mottagarna blir också den
uppdelning av tryckta medier och spridning genom
"elektromagnetiska vågor" på TF respektive YGL
alltmer oklar. Jag vill framhålla möjligheten att
förändra YGL på ett sådant sätt att den i
tillämpliga delar skulle kunna fungera som en allmän
yttrandefrihetsgrundlag, tillämplig även på enskilda
och andra företag än medieföretag. Jag anser att det
bör prövas en ny ordning där
yttrandefrihetsgrundlagen i tillämpliga delar kan
skydda enskildas yttrandefrihet i nya medier.

3. Den fortsatta utvecklingen när det gäller
det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga
systemet (punkt 1)

av Gustav Fridolin (mp).

Nuvarande utformning av tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen kan på grund av sin
lagtekniska komplexitet, sin terminologi och sitt
teknikberoende inte anses uppfylla önskvärda krav på
läsbarhets- och läsförståelseindex. Jag anser att
grundlagarna bör vara i fas med
samhällsutvecklingen, särskilt med hänsyn till den
snabba mediala och tekniska utvecklingen. Dessutom
medför tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagens tekniska komplexitet och
stundom inkonsekventa regler sinsemellan svårigheter
att tolka och tillämpa regelverket.

Jag anser att en utredning bör tillsättas för en
total översyn av det tryck- och
yttrandefrihetsrättsliga området i syfte att
fullständigt och förutsättningslöst utreda behoven
av förändringar på tryck- och yttrandefrihetsrättens
område. I utredningsuppdraget bör ingå att ta
ställning till och lämna förslag till en grundlag
som reglerar tryck- och yttrandefrihetsområdet i
syfte att uppnå en grundlagsreglering av området som
svarar mot den föreliggande mediala och tekniska
utvecklingen samt utvecklingen på det mediala och
tekniska området.

Bilaga 1

De vilande grundlagsförslagen

1. Förslag till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § samt 10 kap. 3
och 8 §§ tryckfrihetsförordningen[1] skall ha
följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

5 kap.
6 §
Utfärdat utgivningsbevis må återkallas:
1. om ägaren anmält att skriftens utgivning
upphört;
2. om äganderätten till skriften övergått till
någon som ej fyller föreskrivna behörighetsvillkor;
3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller
föreskrivna behörighetsvillkor och behörig utgivare
ej omedelbart utses;
4. om sex månader förflutit från den dag, då
utgivningsbeviset utfärdades, utan att skriften
utkommit;
5. om den skrift, som beviset avser, icke under
något av de två senast förflutna kalenderåren å
särskilda tider utkommit med minst fyra nummer eller
häften;
-----------------------------------------------------
6. om inom sex månader, 6. om inom sex månader,
sedan skriften första sedan skriften första
gången utkom, visas att gången utkom, visas att
beviset med hänsyn till beviset med hänsyn till
stadgandet i 5 § sista stadgandet i 5 § tredje
stycket icke bort stycket icke bort
utfärdas; eller utfärdas; eller
-----------------------------------------------------
7. om titeln å en skrift typografiskt sett givits
sådan likhet med titeln å annan skrift, för vilken
utgivningsbevis utfärdats, att förväxling lätt kan
ske samt rättelse ej omedelbart vidtages.
Beslut om återkallelse meddelas av myndighet som
avses i 4 §. I ärenden, som avses i första stycket
2-7, skola, om det kan ske, ägaren och utgivaren
erhålla tillfälle att yttra sig.

10 kap.
3 §
-----------------------------------------------------
Om ett beslag har
verkställts utan rättens
förordnande, får den som
drabbas av beslaget
begära att rätten prövar
det.
-----------------------------------------------------
Då allmän åklagare förordnat om beslag, skall
anmälan därom skyndsamt göras hos Justitiekanslern.
Denne har att genast pröva huruvida beslaget skall
äga bestånd.
8 §
Verkställande av beslag å tryckt skrift skall
uteslutande omfatta de för spridning avsedda
exemplaren av skriften.
-----------------------------------------------------
Bevis om tryckt skrifts Bevis om tryckt skrifts
tagande i beslag skall tagande i beslag skall,
utan avgift tillställas så snart det kan ske,
såväl den, hos vilken utan avgift tillställas
beslaget verkställes, som såväl den, hos vilken
den som tryckt skriften. beslaget verkställes, som
Beviset skall innehålla den som tryckt skriften.
uppgift å det eller de Beviset skall innehålla
stycken i skriften, vilka uppgift å det eller de
föranlett beslaget. stycken i skriften, vilka
föranlett beslaget.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

**FOOTNOTES**
[1]: Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1998:1438.
2. Förslag till lag om ändring i
lagen (2002:000) om ändring i
tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 §
tryckfrihetsförordningen[2] i stället för dess
lydelse enligt lagen (2002:000) om ändring i
tryckfrihetsförordningen skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

7 kap.
4 §
Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med
en allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott
anses följande gärningar, om de begås genom tryckt
skrift och är straffbara enligt lag:
1. högförräderi, förövat med uppsåt att riket
eller del därav skall med våldsamma eller eljest
lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas
under främmande makt eller bringas i beroende av
sådan makt eller att del av riket skall sålunda
lösryckas eller att åtgärd eller beslut av
statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta
domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas
eller hindras, såframt gärningen innebär fara för
uppsåtets förverkligande;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant
högförräderi;
2. krigsanstiftan, såframt fara för att riket
skall invecklas i krig eller andra fientligheter
framkallas med utländskt bistånd;
3. spioneri, varigenom någon för att gå främmande
makt till handa obehörigen befordrar, lämnar eller
röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd,
import, export, tillverkningssätt, underhandlingar,
beslut, eller något förhållande i övrigt, vars
uppenbarande för främmande makt kan medföra men för
totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet,
vare sig uppgiften är riktig eller ej;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant
spioneri;
4. obehörig befattning med hemlig uppgift,
varigenom någon utan syfte att gå främmande makt
till handa obehörigen befordrar, lämnar eller röjer
uppgift rörande något förhållande av hemlig natur,
vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men
för rikets försvar eller för folkförsörjningen vid
krig eller av krig föranledda utomordentliga
förhållanden eller eljest för rikets säkerhet, vare
sig uppgiften är riktig eller ej;
försök eller förberedelse till sådan obehörig
befattning med hemlig uppgift;
stämpling till sådant brott, om detta är att anse
som grovt, vid vilken bedömning särskilt skall
beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av
främmande makt eller var av synnerligen farlig
beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller
rörde förhållande av stor betydelse eller om den
brottslige röjde vad som på grund av allmän eller
enskild tjänst betrotts honom;
5. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon
av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 4;
6. uppror, förövad med uppsåt att statsskicket
skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel
omstörtas eller att åtgärd eller beslut av
statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta
domarmakten skall sålunda framtvingas eller hindras,
såframt gärningen innebär fara för uppsåtets
förverkligande;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant
uppror;
7. landsförräderi eller landssvek, i vad
därigenom, då riket är i krig eller eljest i lag
meddelade bestämmelser om sådant brott äger
tillämpning, någon missleder eller förråder dem som
är verksamma för rikets försvar eller förleder dem
till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder
egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller
begår annan liknande förrädisk gärning som är ägnad
att medföra men för totalförsvaret eller innefattar
bistånd åt fienden;
försök, förberedelse eller stämpling till sådant
landsförräderi eller landssvek;
8. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon
av oaktsamhet begår gärning som avses under 7;
9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet,
varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag
meddelade bestämmelser om sådant brott äger
tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra
osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara
för rikets säkerhet, eller till främmande makt
framför eller låter framkomma sådana rykten eller
påståenden eller bland krigsmän sprider falska
rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade
att framkalla trolöshet eller modlöshet;
10. uppvigling, varigenom någon uppmanar eller
eljest söker förleda till brottslig gärning,
svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet
mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger
krigsman i tjänsten;
11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar
eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller
annan sådan grupp av personer med anspelning på ras,
hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,
trosbekännelse eller sexuell läggning;[3]2
-----------------------------------------------------
12. brott mot
medborgerlig frihet,
varigenom någon utövar
olaga hot med uppsåt att
påverka den allmänna
åsiktsbildningen eller
inkräkta på
handlingsfriheten inom
politisk organisation
eller yrkes- eller
näringssammanslutning och
därigenom sätter
yttrande-, församlings-
eller föreningsfriheten i
fara;
försök till sådant
brott mot medborgerlig
frihet;
-----------------------------------------------------
13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild
skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att
bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till
omständigheterna är försvarlig;
14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom
brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller
eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne
för andras missaktning, och, om den förtalade är
avliden, gärningen är sårande för de efterlevande
eller eljest kan anses kränka den frid, som bör
tillkomma den avlidne, dock ej om det med hänsyn
till omständigheterna var försvarligt att lämna
uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann
eller att han hade skälig grund för den;
15. förolämpning, varigenom någon smädar annan
genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller
genom annat skymfligt beteende mot honom;
-----------------------------------------------------
16. olaga hot,
varigenom någon hotar
annan med brottslig
gärning på ett sätt som
är ägnat att hos den
hotade framkalla
allvarlig fruktan för
egen eller annans
säkerhet till person
eller egendom;
-----------------------------------------------------
17. hot mot tjänsteman,
varigenom någon med hot
om våld förgriper sig på
annan i hans
myndighetsutövning, i
annan verksamhet där
samma skydd åtnjuts som
är förenat med
myndighetsutövning eller
vid biträde till åtgärd
som omfattas av sådant
skydd, för att tvinga
honom till eller hindra
honom från åtgärd däri
eller hämnas för sådan
åtgärd eller varigenom
någon sålunda förgriper
sig mot den som tidigare
utövat sådan verksamhet
eller biträtt därvid för
vad denne däri gjort
eller underlåtit;
försök eller
förberedelse till sådant
hot mot tjänsteman,
såvida ej brottet, om det
fullbordats, skulle ha
varit att anse som ringa;
-----------------------------------------------------
18. övergrepp i
rättssak, varigenom någon
med hot om våld angriper
annan för att denne gjort
anmälan, fört talan,
avlagt vittnesmål eller
annars vid förhör avgett
utsaga hos en domstol
eller annan myndighet
eller för att hindra
annan från en sådan
åtgärd eller varigenom
någon med hot om gärning
som medför lidande, skada
eller olägenhet angriper
annan för att denne
avlagt vittnesmål eller
annars avgett utsaga vid
förhör hos en myndighet
eller för att hindra
honom från att avge en
sådan utsaga.
-----------------------------------------------------

**FOOTNOTES**
[2]: Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1998:1438.
[3]:2 Lydelse enligt betänkande 2002/03:KU7.
3. Förslag till lag om ändring i
yttrandefrihets-grundlagen

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1949:165)
angående beslag å vissa skrifter

2. Förslag till lag om ändring i
lagen (1991:1559) med föreskrifter
på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden