Ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet

Betänkande 1992/93:SkU11

Skatteutskottets betänkande 1992/93:SKU11

Ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
SkU11

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition
1992/93:86 om ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet
och avstyrker två motioner. S har avgivit en reservation
angående inriktningen av fortsatt reformarbete och ett särskilt
yttrande i fråga om anslaget till skatteförvaltningen. Nyd har
reserverat sig beträffande hela propositionen att det förenklade
förfarandet inte skall få användas utan medgivande av den
skattskyldige samt i fråga om tillämpningen av skattebrottslagen
och skattetilläggsbestämmelserna. V har avgivit en
meningsyttring beträffande anslaget till skatteförvaltningen.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) hemställer i proposition
1992/93:86 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,

2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

6. lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

7. lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i
uppbördslagen (1953:272).

Propositionen innehåller förslag till ett i väsentliga
avseenden förenklat deklarationsförfarande för löntagare m.fl.
Förfarandet innebär att en förtryckt deklarationsblankett sänds
ut till de skattskyldiga före den 15 april under taxeringsåret.
Är de förtryckta uppgifterna oriktiga eller ofullständiga i
något avseende skall den skattskyldige lämna kompletterande
uppgifter. I annat fall skall blanketten endast undertecknas och
skickas tillbaka till skattemyndigheten.

Det nya deklarationsförfarandet bygger på en utökad skyldighet
att lämna kontrolluppgifter. Bl.a. föreskrivs att
kontrolluppgifter skall lämnas i fråga om utgiftsräntor och
avgifter för pensionsförsäkring. Det medför också en rad
förändringar på uppbördsområdet; bl.a. skall skattsedel på
slutlig skatt översändas till dem som omfattas av det nya
förfarandet under augusti månad under taxeringsåret.

För att underlätta genomförandet av det förenklade
deklarationssystemet föreslås att en strikt kontantprincip
införs i inkomstslaget kapital och för allmänna avdrag.

Förfarandet, som kommer att omfatta mellan 5,5 och 6 miljoner
skattskyldiga, föreslås tillämpas fr.o.m. 1995 års taxering. I
propositionen föreslås också några justeringar av
kontrolluppgiftsskyldigheten som enligt förslaget skall
tillämpas fr.o.m. 1994 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 2-31 NY SIDA
(rättelser s. 8 och s. 23)

Motionerna

1992/93:Sk9 av Bruno Poromaa och Owe Andréasson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatta förenklingar i
deklarationsförfarandet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslaget till skatteförvaltningen.

1992/93:Sk10 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att systemet med förenklad
självdeklaration, som bygger på avlämnande av kontrolluppgifter,
endast skall gälla för skattskyldig som godkänt att förenklad
självdeklaration får användas,

2. att riksdagen vid bifall till regeringens förslag till
förenklat deklarationsförfarande beslutar avskaffa
straffansvaret för skattebrott eller annan påföljd som grundas
på oriktig uppgift i deklarationsblanketten i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Utskottet

Ställningstagande

Ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet

Förslaget innebär ett ännu mer förenklat
deklarationsförfarande än för närvarande för 5,5--6 miljoner
skattskyldiga, företrädesvis löntagare, och går bl.a. ut på att
en förtryckt deklarationsblankett sänds ut till de skattskyldiga
före den 15 april under taxeringsåret. Den skattskyldige skall
underteckna deklarationsblanketten och sända den tillbaka till
skattemyndigheten senast den 2 maj under taxeringsåret. Genom en
utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet skall det bli möjligt att
förtrycka blanketterna med uppgifter om bl.a. tjänsteinkomster,
ränteinkomster, utdelningar, ränteutgifter, tomträttsavgälder,
reavinster resp. reaförluster vid försäljning av andel i
allemansfond, avgift för pensionsförsäkring samt underlag för
fastighetsskatt. Om de förtryckta uppgifterna är oriktiga eller
ofullständiga skall den skattskyldige lämna de kompletterande
uppgifter som behövs. Härutöver läggs i propositionen fram vissa
förslag till följdändringar på bl.a. uppbördsområdet.

I motion Sk10 (yrkande 1) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas att det föreslagna systemet med förenklad självdeklaration
och kontrolluppgifter endast skall tillämpas om den
skattskyldige godkänt förfarandet. Den utbyggnad av
kontrolluppgiftssystemet som det nya deklarationsförfarandet
innebär är enligt motionärernas uppfattning kränkande för den
personliga friheten och integriteten.

Utskottet vill för sin del anföra följande. När den förenklade
deklarationen infördes innebar detta en avsevärd förenkling i
deklarationsarbetet för flera miljoner skattskyldiga och även
för skattemyndigheterna. Härigenom gavs förutsättningar för
betydande rationaliseringar av hela deklarationsgranskningen och
mer resurser kunde avsättas för ärenden med högre prioritet.
Detta hindrade inte att det relativt snart uppstod en diskussion
om ytterligare förenklingar och förbättringar i systemet.

En besvärande nackdel, som även skatteutskottet vid flera
tillfällen påtalade, var att den skattskyldige i avsaknad av
uppgifter på den deklarationsblankett som myndigheterna sände ut
till den skattskyldige hade små eller obefintliga möjligheter
att veta att skattemyndigheterna använt informationen på
kontrolluppgifterna på rätt sätt. Andra brister i systemet var
att det inte kunde tillämpas om den skattskyldige begått sådana
inte ovanliga transaktioner som försäljning av andelar i
allemansfond, aktier, obligationer eller villa- eller
fritidsfastighet.

På uppdrag av regeringen lade Riksskatteverket (RSV) tidigare
i år fram en rapport om vidareutveckling av den förenklade
självdeklarationen (RSV Rapport 1992:3). Rapporten, som den
föreliggande propositionen bygger på, rönte ett i huvudsak
positivt mottagande vid remissbehandlingen.

Även utskottet är positivt till de ytterligare förenklingar
som nu föreslås och som torde innebära avsevärda lättnader i
deklarationshanteringen för många deklaranter och administrativa
vinster för myndigheterna. Det förfarande som föreslås i
propositionen har enligt utskottets bedömning förutsättningar
att kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Givetvis kan
det inte uteslutas att ett nytt deklarationssystem av det slag
som det här är fråga om kan vara behäftat med brister som
hittills inte har kunnat förutses eller som visar sig först när
det nya systemet har börjat tillämpas. Utskottet utgår från att
regeringen noga följer förberedelsearbetet med det nya systemet
och är lyhörd för behov av förbättringar.

Olika bankorganisationer har i en skrivelse till utskottet
redovisat vissa betänkligheter med anledning av det omfattande
och enligt deras uppfattning i vissa hänseenden alltför
komplicerade uppgiftslämnande som kreditinstituten måste ägna
sig åt i det nya systemet, bl.a. avseende förskottsräntor.
Enligt propositionen skall det framgå av en kontrolluppgift hur
stor del av betald ränta som belöper på beskattningsåret om
räntan delvis avser förskottsränta. Bankerna å sin sida
motsätter sig kravet på en så långtgående särredovisning av
förskottsränta i en kontrolluppgift och föreslår att
kontrolluppgift inte skall lämnas för ränta som betalts i
förskott utöver vad som aviserats enligt gällande
räntebetalningsvillkor. I enlighet med vad utskottet anfört ovan
förutsätter utskottet att regeringen skyndsamt ser över frågan
och återkommer till riksdagen med förslag om det kan anses
motiverat att ändra på de angivna reglerna.

Vad beträffar de i motion Sk10 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
påtalade integritetsaspekterna vill utskottet inte -- lika litet
som föredragande statsrådet -- bortse från de risker från
integritetssynpunkt som ett så omfattande uppgiftslämnande från
tredje man som det nu är fråga om kan föra med sig. Å andra
sidan rör det sig endast om uppgifter som skattemyndigheterna
redan enligt gällande regler på ett eller annat sätt får eller
kan få reda på. Ökningen av integritetsintrånget bör således
inte överdrivas och utskottet noterar att Datainspektionen, som
just har till uppgift att beakta integritetssynpunkterna, inte
har haft något att erinra mot förslaget i den delen. Enligt
utskottets mening är det betydligt viktigare att de
skattskyldiga redan vid mottagandet av deklarationsblanketten
med säkerhet får veta vilka inkomstuppgifter
skattemyndigheterna har och vilken inkomst de kommer att taxeras
för. Detta innebär enligt utskottets uppfattning en väsentligt
ökad service för de skattskyldiga och en klar förhöjning av
rättssäkerheten i systemet. Utskottet vill också betona att det
även i det nya systemet kommer att föreligga valfrihet i den
meningen att den skattskyldige kan välja att fullgöra sin
deklarationsskyldighet genom att senast den 15 februari lämna in
en allmän deklaration i stället för att använda sig av det
förenklade förfarandet.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i
propositionen om ytterligare förenklingar i
deklarationsförfarandet. Motion Sk10 yrkande 1 avstyrks.

Inriktningen av fortsatt reformarbete

I motion Sk9 (yrkande 1) understryker Bruno Poromaa och Owe
Andréasson (båda s) behovet av en noggrann uppföljning. När
vunna erfarenheter ger anledning till det bör, menar
motionärerna, en ändring i systemet aktualiseras av innebörd att
den förtryckta deklarationsblanketten läggs till grund för
taxeringen även om den skattskyldige inte återsänder handlingen.
Motionärerna framhåller att denna lösning överensstämmer med det
danska systemet och med en alternativ lösning som tagits upp
bl.a. av en av de sakkunniga i Rättssäkerhetskommittén (Fi
1992:07).

I propositionen redogör föredragande statsrådet utförligt för
de skäl som lett honom till att stanna för lösningen att den
skattskyldige på ett aktivt sätt bör godkänna de förtryckta
uppgifterna på deklarationsblanketten. Ett sådant system bör
enligt hans mening öka den skattskyldiges förståelse för att han
eller hon är ansvarig för de förtryckta uppgifterna, motverka
ett slentrianmässigt godtagande av dem och öka rättssäkerheten.
Av redogörelsen framgår vidare att de flesta remissinstanserna
ställt sig avvisande till RSV:s alternativ.

Utskottet har redan i det föregående avsnittet strukit under
behovet av en noggrann uppföljning av det nya
deklarationssystemet. Något särskilt tillkännagivande härom är
enligt utskottets mening inte erforderligt. Mot den ovan angivna
bakgrunden anser utskottet vidare att det inte finns skäl att
inrikta uppföljningsarbetet på det sätt som motionärerna
föreslagit. Utskottet avstyrker därför motion Sk9 yrkande 1.

Skattebrottslagen

I motion Sk10 (yrkande 2) av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)
yrkas avskaffande av straffansvaret för skattebrott eller annan
påföljd som grundas på oriktig uppgift i deklarationsblanketten.
Enligt motionärernas uppfattning motiveras detta av rimliga
rättssäkerhetsskäl.

I propositionen föreslås ingen ändring i skattebrottslagen.
Föredragande statsrådet framhåller att straffansvaret för olika
former av skattebedrägeri, även genom passiva beteenden, redan i
dag är begränsat genom att det krävs ett subjektivt uppsåt för
att straffansvar skall inträda. Han aviserar dessutom en total
översyn av skattebrottslagen. I avvaktan på denna utredning kan
det enligt utskottets mening inte komma i fråga att genomföra
sådana ytterligare inskränkningar i skattebrottslagens
tillämpningsområde som motionärerna förespråkar och som enligt
utskottets uppfattning skulle riskera att avtrubba känslan för
vikten av att uppgifterna i deklarationen skall vara korrekta
när deklarationen sänds in till skattemyndigheten. Utskottet
avstyrker följaktligen även yrkande 2 i motion Sk10.

Anslaget till skatteförvaltningen

I motion Sk9 (yrkande 2) av Bruno Poromaa och Owe Andréasson
(båda s) yrkas att anslaget till skatteförvaltningen skall
beräknas med utgångspunkt från riksdagens beslut om förenklat
deklarationsförfarande. Motionärerna framhåller att
anslagsframställningen för skatteförvaltningen för kommande
budgetår bygger på att det system genomförs, som går ut på att
den skattskyldige inte skall behöva återsända den förtryckta
deklarationsblanketten om inga ändringar eller kompletteringar
görs. Förslaget i propositionen medför enligt motionärerna ökade
kostnader.

I propositionen redovisar föredragande statsrådet de
besparingseffekter han förväntar sig av sitt förslag till nytt
deklarationsförfarande. Som motionärerna påpekat avviker detta
förslag på några viktiga punkter från vad RSV utgått ifrån i sin
anslagsframställning för skatteförvaltningen, bl.a. beträffande
den fråga motionärerna tagit upp. Enligt vad utskottet inhämtat
är beräkningarna i propositionen vitsordade av RSV och ligger
till grund för det budgetarbete som för närvarande pågår inom
regeringskansliet. Något uttalande i enlighet med motionärernas
yrkande är således inte aktuellt. Det kommer dessutom att bli
anledning att återkomma till frågan om anslag till
skatteförvaltningen i samband med budgetbehandlingen i riksdagen
till våren. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk9 även
såvitt avser yrkande 2.

Lagstiftningsfrågor

3 kap. 22 § lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter, vilken föreslås ändrad i den föreliggande
propositionen, är föremål för ändringar även i andra nu aktuella
propositioner. Denna paragraf bör därför brytas ut för att
samordnas med övriga förslag i ett senare betänkande (bet.
1992/93:SkU18).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ytterligare förenklingar i
deklarationsförfarandet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:86 och med
avslag på motion 1992/93:Sk10 yrkande 1 antar de vid
propositionen fogade förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter med den ändringen att 3 kap. 22 § utgår,
b) lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
c) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
d) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
e) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
f) lag om ändring i lagen (1990:1136) om ändring i lagen
(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
g) lag om ändring i lagen (1992:680) om ändring i
uppbördslagen (1953:272).
res. 1 (nyd)

2. beträffande inriktningen av fortsatt reformarbete
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk9 yrkande 1,
res. 2 (s)

3. beträffande skattebrottslagen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk10 yrkande 2,
res. 3 (nyd)

4. beträffande anslaget till skatteförvaltningen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sk9 yrkande 2.
s.y. (s)
men. (v)

Utskottet hemställer vidare att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.

Stockholm den 8 december 1992

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Filip
Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Anita Johansson (s), Ivar
Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta Svenson (m), Yvonne
Sandberg-Fries (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar
Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl
Hagström (s) och Karin Pilsäter (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Ytterligare förenklingar i deklarationsförfarandet (mom. 1)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Utskottet vill" och på s. 35 slutar med "yrkande 1
avstyrks" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Sk10 (nyd) känner
utskottet starka betänkligheter inför införandet av ett system
som så uppenbart kränker enskildas personliga frihet och
integritet. Utskottet kan visserligen vitsorda att
propositionsförslaget är bättre än det förslag som RSV lade fram
i sin rapport och som innebar att deklaranten skulle anses ha
iklätt sig ansvaret för riktigheten av en deklaration som
upprättats utan någon som helst medverkan av vederbörande och
utan att hon eller han egentligen gjort någonting för att
bekräfta uppgifterna. Förbättringen är emellertid enligt
utskottets uppfattning inte tillräcklig utan mer av frivillighet
bör byggas in i systemet. Möjligheten för den enskilde
medborgaren att slippa ifrån att det allmänna med hjälp av data
tar fram alla tillgängliga uppgifter om vederbörandes inkomster
och utgifter och upprättar hennes eller hans deklaration är i
regeringsförslaget enligt utskottets uppfattning alltför
illusorisk. Utskottet kan inte acceptera detta omfattande
uppgiftsinhämtande och denna påtvingade "deklarationsservice"
som enligt förslaget skall ges rutinmässigt och utan möjlighet
för den enskilde att undanbe sig det allmännas tjänster. Som
framhålls av nyd-motionärerna bör systemet utformas så att den
enskilde skattebetalaren får en reell rätt att välja mellan att
själv upprätta och avge en allmän självdeklaration eller att
sända tillbaka en förtryckt förenklad självdeklaration och även
en möjlighet att slippa bli automatiskt utsatt för en ström av
allehanda databaserade kontrolluppgifter. Utskottet biträder
följaktligen motionärernas krav på ett system som utgår ifrån
att den skattskyldige -- innan skattemyndigheterna har börjat
samla in kontrolluppgifter m.m. -- skall ges tillfälle att lämna
en förklaring huruvida hon eller han frivilligt går med på att
en förtryckt deklarationshandling upprättas, liksom om
skattemyndigheterna skall få hämta in kontrolluppgifter i syfte
att upprätta en sådan deklaration. Mot bakgrund av det anförda
tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion Sk10 och avstyrker
propositionen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande ytterligare förenklingar i
deklarationsförfarandet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk10 yrkande 1
avslår proposition 1992/93:86,

2. Inriktningen av fortsatt reformarbete (mom. 2)

Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "I propositionen" och slutar med "motion Sk9 yrkande
1" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motion Sk9 (s) anser utskottet
att det finns anledning att betona vikten av att det nya
förfarandet noggrant följs upp. Detta uppföljningsarbete bör
givetvis bl.a. ta sikte på att undersöka eventuellt nya
möjligheter till ytterligare förenklingar och förbättringar i
deklarationshanteringen och taxeringsförfarandet. Ett naurligt
inslag i uppföljningsarbetet bör enligt utskottets uppfattning
vara att på basis av vunna erfarenheter ånyo granska möjligheten
att införa ett sådant system som överensstämmer med den
alternativa lösning som aktualiserats bl.a. av en av de
sakkunniga i Rättssäkerhetskommittén och med den danska
ordningen och som innebär att det förtryckta
deklarationsförslaget läggs till grund för taxeringen även utan
att deklarationshandlingen återsänts av den skattskyldige. Vad
här anförts bör enligt utskottets uppfattning riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk9 i denna del.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

2. beträffande inriktningen av fortsatt reformarbete
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk9 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Skattebrottslagen (mom. 3)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "I propositionen" och slutar med "motion Sk10" bort
ha följande lydelse:

Av propositionen framgår att remissinstanserna ställt sig i
huvudsak avvisande till RSV:s förslag att den skattskyldige
skall anses ha godkänt och avlämnat en deklaration på heder och
samvete enbart genom att förhålla sig passiv. En konsekvens av
en sådan ordning hade blivit att skattebrottslagen och
skattetilläggsbestämmelserna inte skulle ha kunnat tillämpas på
skattskyldiga som på detta sätt förhållit sig passiva. Utskottet
finner det emellertid nästan lika stötande och från
rättssäkerhetssynpunkt nästan lika orimligt att en deklarant
skall kunna fällas för brott enligt skattebrottslagen eller
påföras skattetillägg bara för att hon eller han inte före
återsändandet ändrat en förtryckt uppgift, som senare visar sig
vara felaktig, i en förenklad deklarationsblankett som man
faktiskt med fog kan hävda att myndigheterna upprättat. Detta
bör enligt utskottets mening omgående rättas till och riksdagen
bör begära att regeringen snarast möjligt lägger fram de
nödvändiga förslagen. Utskottets ställningstagande i denna fråga
innebär att motion Sk10 tillstyrks i denna del.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

3. beträffande skattebrottslagen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk10 yrkande 2
hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet
anfört,

Särskilt yttrande

Anslaget till skatteförvaltningen (mom. 4)

Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Yvonne
Sandberg-Fries, Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström
(alla s) anför följande:

RSV:s fördjupade anslagsframställning för skatteförvaltningen
och exekutionsväsendet för budgetåren 1993/94--1995/96 bygger
bl.a. på att ett tidigare avgivet förslag till förenklat
deklarationsförfarande genomförs. Detta förslag gick bl.a. ut på
att den skattskyldige inte skulle behöva återsända den
förtryckta deklarationsblanketten om inga ändringar eller
kompletteringar behövde göras. Nu genomförs i stället av olika
skäl en annan ordning som bl.a. innebär att den skattskyldige
skall återsända blanketten även om inga ändringar eller tillägg
görs. Ett sådant system kommer ofrånkomligen att dra med sig
mera administrativt arbete och högre kostnader. Det är enligt
vår uppfattning av stor vikt att detta beaktas i budgetarbetet
så att inte anslaget för skattemyndigheternas
deklarationshantering underdimensioneras eller att man tar i
anspråk medel från andra prioriterade verksamheter för
deklarationshanteringen. Vi kommer att bevaka denna fråga och
vid behov återkomma med förslag i anslutning till behandlingen
av budgeten nästa år.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Anslaget till skatteförvaltningen (mom. 4)

Lars Bäckström (v) anför följande:

RSV:s fördjupade anslagsframställning för skatteförvaltningen
och exekutionsväsendet för budgetåren 1993/94--1995/96 bygger
bl.a. på att ett tidigare avgivet förslag till förenklat
deklarationsförfarande genomförs. Detta förslag gick bl.a. ut på
att den skattskyldige inte skulle behöva återsända den
förtryckta deklarationsblanketten om inga ändringar eller
kompletteringar behövde göras. Nu genomförs i stället av olika
skäl en annan ordning som bl.a. innebär att den skattskyldige
skall återsända blanketten även om inga ändringar eller tillägg
görs. Ett sådant system kommer ofrånkomligen att dra med sig
mera administrativt arbete och högre kostnader. Detta bör
beaktas i budgetarbetet så att inte anslaget för
skattemyndigheternas deklarationshantering underdimensioneras
eller att man tar i anspråk medel från andra prioriterade
verksamheter för deklarationshanteringen. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna, vilket innebär att
motion Sk9 tillstyrks i denna del.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
4 bort hemställa

4. beträffande anslaget till skatteförvaltningen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sk9 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.