Yrkesregister m.m.

Betänkande 1999/2000:FiU9

Finansutskottets betänkande 1999/2000:FIU09

Yrkesregister m.m. (prop. 1999/2000:8)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

FiU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i
proposition 1999/2000:8 framlagda förslagen till
ändringar i lagen (1995:1536) om provverksamhet
avseende hushålls- och bostadsuppgifter
(provverksamhetslagen) och lagen (1992:889) om den
officiella statistiken (statistiklagen). Vidare
behandlar utskottet två motioner som väckts med
anledning av propositionen.

I propositionen föreslås lagstiftning som gör det
möjligt att fortsätta förberedelserna inför en
registerbaserad folk- och bostadsräkning. Regeringen
föreslår vissa ändringar i statistiklagen för att
möjliggöra inrättandet av ett yrkesregister.
Uppgiftsskyldigheten för näringsidkare samt
stiftelser och sammanslutningar som inte bedriver
näringsverksamhet kompletteras och ändras så att
uppgiftsskyldigheten kommer att gälla antalet
anställda samt deras löner, sysselsättning och
yrken. Ändringen föreslås träda i kraft den
1 januari 2000. Provverksamhetslagen reglerar den
provverksamhet som genomförts för att bl.a. pröva
möjligheterna att bygga upp ett landsomfattande
lägenhetsregister och införa folkbokföring på
lägenheter. Lagen upphör att gälla den dag
regeringen bestämmer, dock senast vid utgången av år
1999. Uppgifter i de personregister som inrättats
med stöd av lagen skall gallras senast när lagen
upphör att gälla. I propositionen anförs att
uppgifterna i registren behövs för att bygga upp ett
lägenhetsregister på riksnivå och att uppgifterna
därför måste bevaras även efter år 1999. Regeringen
föreslår att den tidpunkt då provverksamhetslagen
senast upphör att gälla flyttas fram till utgången
av september 2001.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Till
betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I proposition 1999/2000:8 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1995:1536) om
provverksamhet avseende

hushålls- och bostadsuppgifter,

2. lag om ändring i lagen (1992:889) om den
officiella statistiken.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga till
betänkandet.

Motionerna

1999/2000:Fi1 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen avslår proposition 1999/2000:8
Yrkesregister m.m. i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1999/2000:Fi2 av Per Landgren m.fl. (kd) vari yrkas
att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1992:889) om den officiella
statistiken.

Utskottet

Bakgrund

Den grundläggande regleringen av den officiella
statistiken finns i lagen (1992:889) om den
officiella statistiken (statistiklagen). Lagen
tillämpas när statliga myndigheter under regeringen
framställer officiell statistik. I 1 § andra stycket
föreskrivs att officiell statistik är sådan
statistik för samhällsplanering, forskning, allmän
information och internationell rapportering som en
myndighet framställer enligt föreskrifter som
regeringen meddelar. Föreskrifter om
uppgiftsskyldighet för näringsidkare, stiftelser
m.fl. finns i
3-8 §§. Uppgiftsskyldigheten är förenad med vissa
tvångsmedel som regleras i 11-13 §§.

Riksdagen beslutade år 1995 att det skall
genomföras registerbaserade folk- och
bostadsräkningar, (prop. 1995/96:90, bet.
1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117). Samtidigt
beslutades att en provverksamhet skulle genomföras i
Gävle kommun och Högalids församling i Stockholms
kommun för att närmare pröva möjligheterna att bygga
upp ett landsomfattande lägenhetsregister, införa
folkbokföring på lägenheter, testa
statistikkvaliteten och precisera kostnaderna för
detta. Riksdagen antog i detta sammanhang bl.a.
lagen (1995:1536) om provverksamhet avseende
hushålls- och bostadsuppgifter
(provverksamhetslagen). Vid registerbaserade folk-
och bostadsräkningar används uppgifter i befintliga
register. En förutsättning för en registerbaserad
folk- och bostadsräkning är ett lägenhetsregister
med vissa uppgifter om varje lägenhet. Det krävs att
enskilda personer i flerbostadshus folkbokförs på
lägenhet. Då kan man knyta uppgifter om ett enskilt
hushåll till en lägenhet. En annan förutsättning för
en registerbaserad folk- och bostadsräkning är att
det finns ett yrkesregister.

Den ovan beskrivna försöksverksamheten har
genomförts och utvärderats. Utvärderingen visar att
uppläggningen av lägenhetsregistret i
försöksområdena fungerade tillfredsställande medan
folkbokföringen innebar vissa problem genom att en
mindre del av befolkningen inte kunde folkbokföras
på lägenheter.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde
regeringen bedömningen att fortsatta investeringar
för att möjliggöra registerbaserade folk- och
bostadsräkningar är det bästa alternativet. Detta
alternativ är en långsiktig investering som lägger
grund för framtida folk- och bostadsräkningar.
Regeringen gjorde vidare bedömningen att problemen i
folkbokföringen var av övergående karaktär och att
de kunde lösas bl.a. genom stabila
lägenhetsbeteckningar. På grund av förseningarna
bedömdes en registerbaserad folk- och bostadsräkning
kunna genomföras först år 2004 eller 2005. Riksdagen
godkände vad regeringen anfört om inriktningen av
registerbaserad folk- och bostadsräkning. I
vårpropositionen redovisade regeringen också att den
anser att ett yrkesregister bör byggas upp i
enlighet med ett förslag från Statistiska
Centralbyrån (SCB) som innebär att befintliga
yrkesuppgifter i lönestatistiken utnyttjas och
kompletteras med en enkätinsamling av yrkesuppgifter
från de småföretag som inte ingår i lönestatistiken.
Regeringen föreslog att 2 miljoner kronor anvisades
på tilläggsbudget för år 1999 för att SCB skulle
kunna påbörja uppbyggnaden av ett yrkesregister.
Regeringen informerade om att den avsåg att
återkomma till riksdagen med förslag om den
lagstiftning som krävs för att inrätta ett
yrkesregister. Riksdagen godkände regeringens
förslag till medelsanvisning (prop. 1998/99:100,
bet. FiU27, rskr. 249).

Regeringen har gett Statistikregelgruppen i uppdrag
att senast den 1 december 1999 redovisa förslag till
ändringar i författningarna på statistikens område.
Statistikregelgruppen skall senast den 1 mars 2000
redovisa författningsförslag om uppbyggnad av
lägenhetsregister, folkbokföring på lägenheter och
registerbaserade folk- och bostadsräkningar.
Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen
i dessa frågor.

Propositionen

Förlängd giltighetstid för provverksamhetslagen

Provverksamhetslagen upphör att gälla den dag
regeringen bestämmer, dock senast vid utgången av år
1999. Enligt 5 § skall uppgifter i de personregister
som inrättats med stöd av lagen gallras senast när
lagen upphör att gälla.

I propositionen anförs att de uppgifter som ingår i
registren behövs för att bygga upp ett
lägenhetsregister på riksnivå. Eftersom detta arbete
inte kan avslutas före utgången av år 1999 måste
uppgifterna därför bevaras även efter år 1999.
Regeringen föreslår därför att den tidpunkt då
provverksamhetslagen senast upphör att gälla flyttas
fram.

Personuppgiftslagen (1998:204) trädde i kraft den
24 oktober 1998. Samtidigt upphävdes datalagen
(1973:289). Enligt punkt 2 av
övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen
gäller dock datalagen t.o.m. den 30 september 2001
för sådan behandling av personuppgifter som
påbörjats före den 24 oktober 1998. Med hänsyn
härtill och till det pågående lagstiftningsarbetet
beträffande den registerbaserade folk- och
bostadsräkningen, som kommer att innebära en
anpassning till personuppgiftslagen, föreslår
regeringen att den tidpunkt då provverksamhetslagen
senast upphör att gälla flyttas fram till utgången
av september 2001.

Yrkesregister

Syftet med ett yrkesregister är att ersätta den
insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett från
enskilda i samband med folk- och bostadsräkningarna.
Dessa uppgifter finns inte i något befintligt
register. Insamlingen måste därför ske på något
annat sätt. Ett yrkesregister skall tillgodose bl.a.
myndigheters, organisationers och forskningens krav
på relevanta data. Det övergripande målet med
uppgifterna i ett yrkesregister är att bilda
underlag för framställning av officiell statistik.
Uppgifter i registret kan användas tillsammans med
andra uppgifter för officiell statistik.

SCB redovisade under våren 1999 en särskild
konsekvensanalys enligt förordningen om särskild
konsekvensanalys av reglers effekter för små
företags villkor. SCB konstaterar i sin analys att
användbarheten av ett yrkesregister minskar
väsentligt om man helt avstår från att samla in
uppgifter från de små företag som inte ingår i
lönestatistiken. En allmän bedömning är att nya
arbetstillfällen i första hand kommer att skapas i
mindre och medelstora företag. Den yrkesmässiga
exponeringen kan också vara annorlunda i små företag
än i stora, vilket skulle försvåra analysen av
hälsorisker. Enligt SCB är det emellertid möjligt
att utesluta en insamling av yrkesuppgifter från
företag med en anställd. SCB:s förslag innebär att
ca 110 000 företag får en enkät vart femte år. Med
det rullande schema som föreslås innebär det att en
enkät skickas till drygt 20 000 företag per år. SCB
kommer under uppbyggnadsperioden av yrkesregistret
att ha fortsatt kontakt med företagarnas
organisationer i fråga om åtgärder för att
underlätta uppgiftslämnandet för företagen.

I personuppgiftslagen (1998:204) finns allmänna
bestämmelser om behandling av personuppgifter.
Syftet med lagen är att skydda människor mot att
deras personliga integritet kränks genom behandling
av personuppgifter. Lagen innehåller inte några
bestämmelser om när behandling av personregister bör
regleras i en särförfattning. Allmänt kan sägas att
en särreglering kan vara motiverad t.ex. när
behandlingen omfattar personuppgifter om hela
befolkningen eller en stor del av denna eller när
det rör sig om känsliga personuppgifter.

Som framgått ovan kommer Statistikregelgruppen att
lämna förslag till en samlad författningsreglering
av den officiella statistiken. Med hänsyn till det
nu nämnda arbetet och med beaktande av karaktären av
de personuppgifter som behandlingen kommer att avse
anser regeringen att det inte finns skäl att nu
föreslå särregler för behandlingen utöver
personuppgiftslagens regler.

Regeringen föreslår således att
uppgiftsskyldigheten i 4 och 5 §§ statistiklagen för
näringsidkare samt för stiftelser och
sammanslutningar som inte bedriver näringsverksamhet
kompletteras och ändras så att uppgiftsskyldigheten
kommer att gälla antalet anställda samt deras löner,
sysselsättning och yrken. Den föreslagna ändringen
skall gälla från den 1 januari 2000. Kostnaderna för
yrkesregistret beräknas till 8 miljoner kronor per
år.

Motionerna

I motion Fi1 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) avvisas
förslaget om införande av ett yrkesregister.
Registret kommer snabbt att bli föråldrat, inte
minst som en följd av den stora föränderligheten på
arbetsmarknaden. Motionärerna anser således att
propositionen skall avstyrkas.

I motion Fi2 av Per Landgren m.fl. (kd) avvisas de
föreslagna ändringarna i statistiklagen.
Motionärerna anser inte att småföretagen bör tyngas
med den föreslagna uppgiftsplikten. Motionärerna
anser i stället att uppgifterna bör inhämtas till
lägsta möjliga kostnad från andra källor.
Småföretagens livskraft och bärighet är viktigare än
detaljeringsgraden på ett register som ändå löper
risken att snabbt föråldras beroende på den allt
rörligare arbetsmarknaden.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet anser, i motsats till motionärerna i
motion Fi1 (m), att det är angeläget att det
inrättas ett yrkesregister som kan ersätta den
insamling av yrkesuppgifter som tidigare skett i
samband med folk- och bostadsräkningarna. Härigenom
kan bl.a. myndigheters, organisationers och
forskningens krav på relevanta data tillgodoses.
Beträffande vad som anförs om småföretagen i motion
Fi2 (kd) vill utskottet framhålla att användbarheten
av ett yrkesregister väsentligt minskar om man helt
avstår från att samla in uppgifter från de små
företag som inte ingår i lönestatistiken. Som
redovisats i propositionen kommer insamlingen av
yrkesuppgifter att beröra ca 110 000 företag som får
en enkät vart femte år. Med det rullande schema som
föreslås innebär förslaget att en enkät skickas till
drygt 20 000 företag per år. SCB kommer under
uppbyggnadsperioden att ha kontakt med företagarnas
organisationer i fråga om åtgärder för att
underlätta uppgiftslämnandet för företagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Motionerna Fi1 (m) och Fi2 (kd) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande yrkesregister m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1999/2000:8 samt
med avslag på motionerna 1999/2000:Fi1 och
1999/2000:Fi2 antar de av regeringen framlagda
förslagen till

dels lag om ändring i lagen (1995:1536) om
provverksamhet avseende

hushålls- och bostadsuppgifter,

dels lag om ändring i lagen (1992:889) om den
officiella statistiken.

res. 1 (m, c, fp)

res. 2 (kd)

Stockholm den 4 november 1999

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet
Calner (s), Lennart Hedquist (m),
Sonia Karlsson (s), Fredrik
Reinfeldt (m), Siv Holma (v), Per
Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),
Matz Hammarström (mp), Lena Ek (c),
Karin Pilsäter (fp), Kjell
Nordström (s), Gunnar Axén (m),
Hans Hoff (s) och Lars Bäckström
(v).

Reservationer

1. Yrkesregister m.m. (m, c, fp)

Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Anna
Åkerhielm (m), Lena Ek (c), Karin Pilsäter (fp) och
Gunnar Axén (m) anser

dels att finansutskottets ställningstagande bort ha
följande lydelse:

Finansutskottet motsätter sig inrättandet av ett
yrkesregister. Liksom motionärerna i motion Fi1 (m)
anser utskottet att ett yrkesregister snabbt kommer
att bli föråldrat, inte minst som en följd av den
stora föränderligheten på arbetsmarknaden.
Registerbaserade folk- och bostadsräkningar bygger
på uppfattningen att individen efter genomgången
yrkesutbildning förblir inom samma område resten av
sitt yrkesverksamma liv. Utskottet anser att en
sådan uppfattning bygger på ett ålderdomligt och
statiskt synsätt. I stället är det så att nya
yrkesroller uppstår och andra försvinner.
Benämningar har ingen relevans i ett längre
perspektiv. Som exempel på förgängliga data kan
nämnas städare, lokalvårdare, kamrer och sättare.

Mot bakgrund av det anförda och med bifall till
motion Fi1 (m) avslår utskottet propositionens
förslag och motion Fi2 (kd).

dels att utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

beträffande yrkesregister m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi1 avslår
motion 1999/2000:Fi2 samt de i proposition
1999/2000:8 framlagda förslagen,

2. Yrkesregister m.m. (kd)

Mats Odell och Per Landgren (båda kd) anser

dels att finansutskottets ställningstagande bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att statistik över olika
samhällsförhållanden är en viktig kunskapskälla för
planering och politiska beslut.
Lagstiftningsinstrumentet bör dock, såsom påpekas i
motion Fi2 (kd), användas med försiktighet.
Skyldigheter för företag att inkomma med statistiska
uppgifter får inte oskäligt tynga eller äventyra
företagens egen verksamhet.

Utskottet anser att det är positivt att regeringen
föreslår att befintliga uppgifter i lönestatistiken
används. Propositionens förslag ger dock en felaktig
signal genom att förslaget ytterligare tynger
småföretagen med en uppgiftsplikt. Liksom
motionärerna i motion Fi2 (kd) anser utskottet att
yrkesuppgifter i stället bör inhämtas från den
officiella lönestatistiken och att kompletterande
uppgifter bör inhämtas från andra SCB-register.
Uppgifter om yrke bör således inhämtas till lägsta
möjliga kostnad från andra källor. Småföretagens
livskraft och bärighet är viktigare än
detaljeringsgraden på ett register som ändå löper
risken att snabbt föråldras beroende på den allt
rörligare arbetsmarknaden.

Utskottet anser att företagens totala
uppgiftslämnande måste minska och bli enklare.
Grunddatabasutredningens förslag kan utgöra en
viktig utgångspunkt (SOU 1997:146 Grunddata - i
samhällets tjänst). Förslaget innebär kortfattat att
en registerbank med vissa ständigt förekommande
företagsuppgifter, grunddata, upprättas som kan
hämtas från myndigheter. Utskottet vill också erinra
om Sveriges nationella handlingsplan för
sysselsättning inom det europeiska samarbetet. En av
punkterna handlar om utvecklad företagaranda bl.a.
genom minskad administrativ börda för småföretagen.

På grund av det anförda och med bifall till motion
Fi2 (kd) anser utskottet att propositionens förslag
såvitt avser ändringar i statistiklagen bör avslås.
Motion Fi1 (m) avstyrks. I sammanhanget vill
utskottet uppmärksamma att SCB redan har skickat ut
enkäter beträffande yrkesregistret till ett stort
antal företagare och att svarstiden går ut den 8
november 1999. SCB har således skickat ut en enkät
utan något formellt lagstöd.

dels att utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

beträffande yrkesregister m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Fi2 och med
avslag på motion 1999/2000:Fi1

dels antar det i proposition 1999/2000:8
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1995:1536) om provverksamhet avseende hushålls-
och bostadsuppgifter,

dels avslår det i propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1992:889) om den
officiella statistiken.

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen
(1995:1536) om provverksamhet avseende
hushålls- och bostadsuppgifter

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:889) om
den officiella statistiken

Innehållsförteckning