Vissa verkställighetsfrågor

Betänkande 1993/94:LU13

Lagutskottets betänkande 1993/94:LU13

Vissa verkställighetsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga 1

1993/94
LU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet i proposition 1993/94:50
framlagda förslag till ändringar i utsökningsbalken (avsnitt
18). Förslagen gäller ändringar i bestämmelserna om utmätning,
fördelning av influtet belopp och hantering av småbelopp samt
ändring i bestämmelserna om forum vid verkställighet enligt
utsökningsbalken. Ändringarna syftar till att i större
utsträckning än för närvarande få till stånd utmätning samt i
övrigt att rationalisera förfarandet. De nya reglerna föreslås
träda i kraft den 1 januari 1994. I betänkandet behandlar
utskottet också ett motionsyrkande som väckts med anledning av
propositionen.

Utskottet tillstyrker lagförslagen med den ändringen att
ikraftträdandedagen bestäms till den 1 februari 1994.
Motionsyrkandet avstyrks.

Propositionen

I proposition 1993/94:50 föreslår regeringen
(Finansdepartementet) -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen
antar de i propositionen framlagda förslagen (lagförslag 2.24
och 2.25) till

1. lag om ändring i utsökningsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1993:893) om ändring i
utsökningsbalken.

Lagförslagen, över vilka Lagrådet yttrat sig, återfinns i
bilaga 1 till betänkandet.

Övriga lagförslag i propositionen behandlas av skatteutskottet
i betänkandet 1993/94:SkU15. När det gäller förslag till ny
lydelse av 68 § 6 mom. uppbördslagen (1953:272) i lagförslag
2.12 har detta dock överlämnats av skatteutskottet till
lagutskottet.

Motionen

1993/94:Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:50.

Utskottet

Allmän bakgrund

Till frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken (UB) hör
i första hand verkställighet av domar och andra
exekutionstitlar. Om exekutionstiteln avser betalningsskyldighet
verkställs den genom utmätning och i fråga om vissa fordringar
genom införsel. Mål om verkställighet (utsökningsmål) handläggs
enligt 1 kap. 6 § UB som enskilt mål eller allmänt mål. Allmänt
mål är i huvudsak mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull,
avgift och liknande medel som tillkommer staten och får utsökas
utan föregående dom. Utsökningsmål som inte är allmänna är
enskilda.

Kronofogdemyndigheterna utgör tillsammans med Riksskatteverket
landets exekutionsväsende. Riksskatteverket har den övergripande
ledningen och ansvaret för verksamheten. Kronofogdemyndigheterna
är regionala myndigheter för frågor om verkställighet enligt UB
och andra författningar. Som verkställande myndighet skall
kronofogdemyndigheten verka för att betalningsförpliktelser och
andra förpliktelser, som kan bli föremål för verkställighet,
fullgörs i rätt tid. Det finns en kronofogdemyndighet i varje
län.

I UB finns regler om vilken kronofogdemyndighet som är behörig
att handlägga olika sorters mål. Gemensamt för alla typer av mål
är att kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären eller
svaranden har sitt hemvist alltid är behörig. Enligt alternativa
kompetensregler får frågor om bl.a. utmätning av viss egendom
prövas av myndigheten i det län där egendomen finns. När det
gäller utmätning av fartyg, luftfartyg och fordringar m.m. finns
vissa specialregler. Begäran om försäljning av fast egendom får
bara göras hos myndigheten i det län där fastigheten finns. UB:s
bestämmelser om kronofogdemyndigheternas behörighet kompletteras
av regler om att mål i vissa fall får överflyttas från en
myndighet till en annan. Har ansökan gjorts hos en behörig
myndighet och är även en annan myndighet behörig, får målet
överlämnas till den myndigheten om målet inte utan avsevärd
olägenhet kan handläggas vid den förra myndigheten eller
överlämnande annars uppenbart främjar målets handläggning. Det
är inte möjligt att överlämna ett mål till en annan
kronofogdemyndighet efter det att en utmätning har gjorts,
bortsett från det fallet att viss egendom har utmätts av flera
kronofogdemyndigheter.

Enligt 17 kap. 1 § UB får staten i utsökningsmål ta ut
ersättning för sina kostnader för förfarandet hos
kronofogdemyndigheten i den omfattning som regeringen
föreskriver (förrättningskostnader). Bestämmelser om sådan
ersättning finns i förordningen (1992:1094) om avgifter vid
kronofogdemyndigheterna. I utsökningsmål tas ersättning ut i
form av grundavgift, värderingsavgift, försäljningsavgift och
särskild avgift (utsökningsavgift). Grundavgift tas som regel ut
i varje mål och uppgår i allmänt mål till 500 kr och i enskilt
mål till 1 000 kr enligt huvudregeln. Avgiften i allmänna mål
gäller fr.o.m. år 1993. Värderingsavgift och försäljningsavgift
utgör avgifter vid exekutiv försäljning. Värderingsavgiften
utgör 1 % av det belopp som egendomen värderats till.
Försäljningsavgiften är i regel 4 % av varje köpeskilling.
Särskild avgift tas ut när det uppkommer särskilda kostnader för
staten för en åtgärd i målet. Kronofogdemyndigheten får begära
att sökanden förskotterar förrättningskostnaderna. Kostnaderna
skall om möjligt tas ut av gäldenären i målet. Om försäljning
sker av egendom som utmätts till förmån för flera mål blir som
regel alla kostnader utom grundavgifterna gemensamma för alla
målen.

Enligt nuvarande ordning skall utmätning ske samtidigt i alla
mål mot samma gäldenär som är aktuell hos kronofogdemyndigheten.
Om pengarna som inflyter inte räcker till full betalning av alla
fordringar för vilka utmätning skett, görs en fördelning, varvid
medlen först fördelas på förrättningskostnaderna i målen.
Därefter fördelas återstoden proportionellt efter
fordringsbeloppens storlek. Enligt gällande rätt skall utmätning
inte ske om inte samtliga förrättningskostnader i alla
inneliggande mål mot samma gäldenär kan beräknas bli betalda och
borgenären därutöver kan beräknas få åtminstone någon betalning
för själva fordringen i målet. Kronofogdemyndigheten är inte
skyldig att betala ut belopp under 10 kr, och sådana belopp
tillfaller staten.

Propositionen och utskottets ställningstagande

I propositionen föreslås ändringar i de ovan redovisade
bestämmelserna om utmätning, fördelning av influtet belopp och
hantering av småbelopp samt ändringar i bestämmelserna om forum
vid verkställighet enligt UB. Förslagen härrör från den översyn
av UB som Riksskatteverket genomfört på regeringens uppdrag och
som presenterats i RSV:s Rapport 1992:1. Rapporten har
remissbehandlats.

Förslagen i propositionen innebär att den nuvarande regeln om
att utmätning bara skall ske om alla kostnader och någon del av
själva fordringen blir betalda avskaffas. I stället skall
utmätning ske om resultatet gör åtgärden försvarlig. Som skäl
för förslaget anförs i propositionen att en gäldenär med
nuvarande regler kan fredas mot utmätning i stor utsträckning
därför att grundavgifterna sammantagna kan uppgå till ett inte
obetydligt belopp. Nackdelarna med nuvarande regler har blivit
ännu tydligare sedan grundavgifter införts även i allmänna mål
fr.o.m. år 1993. Som särskilt stötande framhålls det
förhållandet att en gäldenär på detta sätt får lättare att undgå
utmätning ju fler mål han har dragit på sig. Dagens system får,
anförs det vidare, klart otillfredsställande konsekvenser och
uppfattas i vida kretsar som orättvist och som ett omotiverat
avsteg från tanken att alla skall göra rätt för sig.

Den föreslagna regeln innebär att utmätning i princip kan ske
så snart någonting utöver de efter utmätningen uppkommande
kostnaderna kan beräknas bli betalt. Däremot behöver varken de
redan uppkomna kostnaderna eller resten av fordringsbeloppen
beräknas bli fullt betalda. Avgörande blir i stället att så
mycket därav blir betalt att utmätningen framstår som försvarlig
varvid hänsyn skall tas både till myndighetens arbetsinsats och
till olägenheterna för gäldenären. Enligt vad som anförs i
propositionen bör utmätning av överskjutande skatt -- en billig
åtgärd som inte orsakar någon värdeförstöring -- alltid göras
oavsett vilka belopp som gäller.

När det gäller fördelning av influtet belopp innebär förslaget
att vid samtidig utmätning i flera mål skall
förrättningskostnader som är gemensamma för flera mål på samma
sätt som i dag tas ut först. Därefter skall enligt förslaget
fördelning ske mellan målen proportionellt efter
fordringsbeloppet inklusive övriga i respektive mål uppkomna
förrättningskostnader, t.ex. grundavgiften. Inom varje mål skall
i första hand förrättningskostnaderna betalas.

Beträffande utbetalning av mindre belopp föreslås i
propositionen att beloppsgränsen skall höjas från nuvarande 10
kr till 25 kr. I de fall där det finns flera mål och det belopp
som skulle utbetalas i något av dem understiger 100 kr skall
beloppet i stället fördelas mellan andra mål där fordringen inte
blivit fullbetald, om inte särskilda skäl föranleder något
annat.

Förslaget till ändringar i UB:s forumregler innebär att mål om
utmätning skall kunna handläggas vid den kronofogdemyndighet som
är lämpligast från verkställighetssynpunkt. Ett mål skall också
kunna överlämnas från en myndighet till en annan även efter det
att utmätning skett eller andra åtgärder vidtagits.

Utskottet har i sak ingen erinran mot de sålunda framlagda
förslagen och anser att de bör genomföras. Ställningstagandet
innebär att utskottet avstyrker bifall till motion Sk8 yrkande 1
i denna del.

I propositionen föreslås att ändringarna bör träda i kraft den
1 januari 1994. Propositionen har emellertid inte avlämnats till
riksdagen i tid för att riksdagen skall kunna fatta beslut i
lagstiftningsärendet vid en sådan tidpunkt att de nya
författningarna kan komma ut i Svensk författningssamling inom
den tid före det föreslagna ikraftträdandet som normalt bör
krävas när det gäller lagstiftning av ifrågavarande slag.
Utskottet förordar därför att ikraftträdandetidpunkten bestäms
till den 1 februari 1994. Med hänsyn härtill skall de i
propositionen framlagda lagförslagen som gäller UB sammanföras
till ett lagförslag. Även det av skatteutskottet överlämnade
förslaget till ändring av 68 § 6 mom. uppbördslagen kräver ett
separat lagförslag. På anförda skäl framlägger utskottet därför
i bilaga 2 egna lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande verkställighetsfrågor

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del antar de av utskottet i
bilaga 2 framlagda förslagen till lag om ändring i
utsökningsbalken och lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Stockholm den 7 december 1993

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger
Gustafsson (kds), Margareta Gard (m), Bengt Harding Olson (fp),
Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Gunnar Thollander (s),
Lars Andersson (nyd), Hans Stenberg (s), Stig Rindborg (m),
Lennart Fridén (m), Per Erik Granström (s), Maud Ekendahl (m)
och Lars Stjernkvist (s).

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet framlagda lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i utsökningsbalken
Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 4 kap. 3 och 8 §§, 13
kap. 6 och 20 a §§, 15 kap. 24 a § och 17 kap. 7 §
utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

2 kap.
4 §

Har ansökan gjorts hos en Har ansökan gjorts hos en
kronofogdemyndighet som ej kronofogdemyndighet som inte
är behörig, skall är behörig, skall
målet genast målet genast
överlämnas till den överlämnas till en
kronofogdemyndighet som enligt kronofogdemyndighet som enligt
vad handlingarna visar är vad handlingarna visar är
behörig. Ansökan anses behörig. Ansökan anses
gjord, när gjord, när den kom in till
ansökningshandlingen kom in den första myndigheten
till den förra myndigheten eller, i fråga om muntlig
eller, i fråga om muntlig ansökan, när sådan
ansökan, när sådan ansökan gjordes där.
ansökan gjordes där.

Har ansökan gjorts hos en Även om den myndighet
behörig kronofogdemyndighet där ansökan gjorts är
och är även annan behörig, får målet
kronofogdemyndighet överlämnas till en annan
behörig, får målet behörig
överlämnas till den kronofogdemyndighet, om det
myndigheten, om målet ej främjar målets
utan avsevärd olägenhet handläggning. Ett mål
kan handläggas vid den får överlämnas
förra myndigheten eller även efter det att
överlämnande annars utmätning har
uppenbart främjar målets verkställts eller andra
handläggning. åtgärder för
verkställighet har
vidtagits.

4 kap.
3 §

Utmätning skall ske endast
om det belopp som kan
beräknas flyta in, efter
avdrag för kostnader som
uppkommer efter
utmätningen, ger ett
överskott som gör
åtgärden försvarlig.

Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk
sådan tillgång som kan användas till fordringens betalning med
minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om
ej annat följer av 4--6 §§.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag
8 §1

Frågor om utmätning Frågor om utmätning
prövas av prövas av
kronofogdemyndigheten i det kronofogdemyndigheten i det
län där gäldenären län där gäldenären
har sitt hemvist. har sitt hemvist, där
egendom som tillhör
gäldenären finns eller
där verkställighet
annars lämpligen kan ske.

Frågor om utmätning av Frågor om utmätning av
egendom som inte finns i det lön eller annan
län där gäldenären förmån som avses i 7
har sitt hemvist får kap. prövas, om
prövas även av gäldenären inte har
kronofogdemyndigheten i det hemvist här i landet, av
län där egendomen finns kronofogdemyndigheten i det
eller, i fråga om ett län där arbetsgivaren
fartyg eller luftfartyg, dit eller någon annan som ger
det väntas. Frågor om ut förmånen finns.
utmätning av ett fartyg
får prövas även av
kronofogdemyndigheten i det
län där fartyget har sin
hemort. Frågor om
utmätning av en fordran
eller en annan rättighet
får prövas också av
kronofogdemyndigheten i det
län där
sekundogäldenären eller
någon annan förpliktad
finns, även om fordran
eller rättigheten skall
anses finnas i ett annat
län. Frågor om
utmätning av lön eller
annan förmån som avses i
7 kap. prövas, om
gäldenären inte har
hemvist här i landet, av
kronofogdemyndigheten i det
län där arbetsgivaren
eller någon annan som ger
ut förmånen finns.

Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig
enligt första eller andra stycket, får myndigheten likväl i
brådskande fall vidtaga åtgärd som avses i 6 kap. 12 § innan
målet enligt 2 kap. 4 § första stycket överlämnas till
kronofogdemyndighet som är behörig.

13 kap.
6 §

Fordran som skall beaktas upptas med det belopp till vilket
den uppgår på fördelningsdagen. Som fördelningsdag anses härvid
den dag till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om
hinder möter att då verkställa fördelningen. När sammanträde ej
hålls, anses den dag då kronofogdemyndighetens beslut meddelas
som fördelningsdag.

Vid fördelning räknas
som fordran i ett mål
även sådan
förrättningskostnad som
avser endast det målet.

Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid,
skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.

1 Senaste lydelse 1993:893.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag
20 a §2

Skall influtna medel
fördelas mellan flera
mål och understiger det
belopp som skall betalas ut i
något av dessa 100 kronor,
skall beloppet, om
särskilda skäl inte
föranleder något annat,
i stället fördelas
mellan övriga mål där
fordringen inte fått full
täckning.

Kronofogdemyndigheten är Kronofogdemyndigheten är
inte skyldig att betala ut inte skyldig att betala ut
belopp som understiger tio belopp som understiger 25
kronor. Om beloppet inte kronor. Om beloppet inte
betalas ut, tillfaller det betalas ut, tillfaller det
staten. staten.

15 kap.
24 a §3

Kronofogdemyndigheten är Kronofogdemyndigheten är
inte skyldig att betala ut inte skyldig att betala ut
belopp som understiger tio belopp som understiger 25
kronor. Om beloppet inte kronor. Om beloppet inte
betalas ut, tillfaller det betalas ut, tillfaller det
staten. staten.

17 kap.
7 §4

Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur
köpeskillingen för såld egendom, behållen avkastning och andra
tillgängliga medel. De får vid behov genast utsökas hos
gäldenären.

Förrättningskostnader
som är gemensamma för
flera mål har
företräde framför
kostnader som endast avser ett
mål.

Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får
genast utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits.

Förrättningskostnad i mål om införsel får genast tas ut genom
införsel hos gäldenären.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.
2 Senaste lydelse 1983:924.
3 Senaste lydelse 1983:924.
4 Senaste lydelse 1992:636.

Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 68 § 6 mom. uppbördslagen
(1953:272) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

68 §1

6 mom. Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas
enligt denna lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan
lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får där avsedd
fordran utmätas. Fordran på överskjutande skatt, som avses i 1
mom. första stycket, och ränta på sådan fordran får dock utmätas
först i samband med att kronofogdemyndighet vid den årliga
debiteringen av slutlig skatt bereds tillfälle att ta sådana
fordringar i anspråk enligt lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter. I enskilt mål får
fordringar av sistnämnda slag inte utmätas efter ansökan som
gjorts senare än den 30 juni under taxeringsåret.

Bestämmelserna i 5 kap. 1--3 §§ utsökningsbalken tillämpas
inte vid utmätning av fordran som avses i första stycket.

Utmätning i enskilt mål
må icke ske utan att
åtgärden kan beräknas
inbringa sökanden något
utöver vad som fordras
för att täcka
kostnaderna för
utmätningen.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.
1 Senaste lydelse 1992:1661.