Vissa utbildnings- och forskningsområden

Betänkande 1997/98:UbU13

Utbildningsutskottets betänkande 1997/98:UBU13

Vissa utbildnings- och forskningsområden

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
UbU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 46 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten
1997 som alla berör högskolan. Samtliga yrkanden avstyrks.
I motionerna framförs synpunkter på den högre yrkesutbildningen, läggs fram
förslag om nya högskoleutbildningar och presenteras önskemål om forskning inom
vissa områden, etc.
På nio punkter har m, fp, v, mp och kd reservationer.

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1996
1996/97:T917 av Åke Carnerö (kd) vari yrkas
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att påskynda och underlätta integreringen av IT i samhället.

Motioner från allmänna motionstiden 1997
1997/98:Ub231 av Elver Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den högre utbildningen av bl.a. lärare och socialarbetare inom de
ämnen som rör alkohol, narkotika och tobak.
1997/98:Ub281 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan.
1997/98:Ub403 av Fanny Rizell och Ingrid Näslund (kd) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ANT-kunskap
inom den högre utbildningen av lärare och pedagogutbildningar samt läkar- och
vårdhögskoleutbildningarna.
1997/98:Ub414 av Cinnika Beiming (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av teaterpedagogisk
högskoleutbildning.
1997/98:Ub419 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning och
forskning inom frilufts- och fritidsområdet.
1997/98:Ub421 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av
kommunikationsforskningen inom Högskolan Dalarna.
1997/98:Ub423 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda
möjligheterna för att inrätta ett akademiskt centrum för Östersjöländerna.
1997/98:Ub434 av Eskil Erlandsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett
utbildningspaket riktat till Smålands aluminiumcentrum.
1997/98:Ub437 av andre vice talman Görel Thurdin och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att den statliga tillsynen över Naprapathögskolan permanentas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Naprapathögskolan ges möjligheter till examinationsrätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att studerande vid Naprapathögskolan bör få söka studiemedel.
1997/98:Ub443 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om universitetsstatus till
Högskolan i Växjö.
1997/98:Ub449 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om TV-journalistutbildning.
1997/98:Ub453 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningen av
röntgensjuksköterskor.
1997/98:Ub454 av Kent Olsson och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
sjöbefälsutbildningen på Tjörn och Donsö.
1997/98:Ub462 av Laila Bjurling m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett
industrihistoriskt och industriellt utvecklingscentrum i Eskilstuna.
1997/98:Ub471 av Birthe Sörestedt och Nils T Svensson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
invandrarkunskap.
1997/98:Ub472 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett nytt ämne benämnt
skuldsaneringsrätt införs inom högskolan.
1997/98:Ub474 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av svenska tolkar.
1997/98:Ub476 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om kyla
m.m.
1997/98:Ub488 av Owe Hellberg och Britt-Marie Danestig (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge dramapedagogutbildningen högskolestatus,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att göra utbildningarna treåriga med examensrätt,
3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - hos regeringen begär att den
tillsätter en utredning om att förändra dramapedagogutbildningen till en
högskoleutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Ub489 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om humanioras roll i utbildningen.
1997/98:Ub802 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
journalistutbildningen skall förstärkas med utbildade språkvårdare.
1997/98:Ub806 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att all basårsutbildning skall ske inom komvux,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om planering för socialt basår riktad till män.
1997/98:Ub807 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder i utbildning av förskollärare för ökade kunskaper i metodik
och organisation vid föräldraaktiva förskolor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder i utbildning av förskollärare med anledning av förskolans
växande ansvar för förberedande träning och undervisning i nära anknytning till
grundskolepedagogiken,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av högskollärarutbildning,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättande av en utredning som närmare skall granska universitets
och högskolors yrkesutbildningar med särskild prövning av olika
yrkesutbildningars naturliga hemvist,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utredning som skall framlägga förslag om ordnad
utbildning vid universitet och högskolor av ekotekniker, miljöekonomer och
miljö- och hälsoskyddsinspektörer samt införande av miljökunskap som baskunskap
vid alla studiegångar,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdrag till Högskoleverket att sammanställa en bruksanvisning för
universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och
för arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov,
50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kraftigt ökad forskning inom miljöskydd, miljöbetingat
hälsoskydd, miljövänlig produktion samt miljövänligare varuhantering,
51. att riksdagen beslutar inrätta ett centrum för miljöteknik med planering,
organisation och verksamhet enligt vad som anförts i motionen.
1997/98:U808 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utreda formerna för en till Linköpings universitet i Norrköping
anknuten Östersjöakademi.
1997/98:Kr306 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av dansutbildningen.
1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att staten bör ta ansvaret för den grundläggande idrottsforskningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att idrottsrörelsen får ett ökat inflytande över de organ som
samordnar idrottsforskningen.
1997/98:Kr511 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av utbildnings- och forskningscentrum för motionsidrotten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning kring sambandet mellan motion och hälsa och dess
konsekvenser ur ett kvinno- och samhällsperspektiv.
1997/98:Kr601 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en särskild vuxenpedagogisk utbildning.
1997/98:T623 av Erling Bager (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samordnad utbildning av sjöbefäl.
1997/98:T912 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på utbildning för bibliotekarier.
1997/98:A806 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förberedande basår.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande motioner från den allmänna motionstiden
hösten 1997 och yrkanden i dessa som tar sikte på vissa avgränsade områden inom
den grundläggande högskoleutbildningen och inom forskningen. Först behandlas
ett antal frågor som är gemensamma för viss högre yrkesutbildning. Därefter tas
synpunkter upp som rör viss befintlig utbildning. Utskottet kommer så in på
förslag till ny utbildning och slutligen önskemål om forskning och lokalisering
av sådan.

Frågor gemensamma för viss högre yrkesutbildning
I några motioner krävs att ett större mått av kunskaper på vissa områden skall
ingå i den grundläggande högskoleutbildningen. Fördjupad kunskap om alkohol,
narkotika och tobak (ANT) i de högre yrkesutbildningarna är enligt motion
1997/98:Ub231 (fp) yrkande 1 en förutsättning för att informationen om ANT
skall kunna bearbetas på ett pedagogiskt och socialpsykologiskt riktigt sätt,
bl.a. i verksamheten som lärare och socialarbetare. I motion 1997/98:Ub403 (kd)
framförs tanken att riksdagen borde kunna påverka ANT-utbildningen genom att
betrakta förekomsten av ANT-kurser som ett kriterium bland andra för hur
utbildningen av lärare och vårdpersonal totalt har lyckats.
Motsvarande krav på invandrarkunskap framförs i motion 1997/98:Ub471 (s), där
motionärerna åberopar en kartläggning som gjorts av Socialstyrelsen. I denna
konstateras att invandrarkunskap förekommer i begränsad omfattning i flera
grundutbildningar och att skillnaderna är relativt stora både inom och mellan
utbildningarna. Bristande kunskaper i nu berört hänseende ger, heter det i
motionen, upphov till missförstånd och problem såväl för den enskilde individen
som för personalen.
I motion 1997/98:Ub489 (kd) yrkande 10 begärs ett uttalande av riksdagen om
humanioras roll i utbildningen. För att skapa ett mänskligare samhälle krävs
djupare kunskaper också om andliga, kulturella, sociala och etiska värden.
Ämnena inom humaniora är i stor utsträckning kulturbärande och ger studenten
tillfälle till självreflektion och kritiskt tänkande, hävdar motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandena med hänvisning till den ordning som
gäller för fastställandet av innehållet i högskoleutbildningen. För drygt två
år sedan, hösten 1995, erinrade utskottet om denna ordning med anledning av då
aktuella, liknande motionsyrkanden (bet. 1995/96:UbU4 s. 14). Det är regeringen
som anger målen för de olika examina som får avläggas inom högskolan. Detta
sker i examensordningen, som utgör bilaga 3 till högskoleförordningen (SFS
1993:100). I vidare mån än så reglerar inte statsmakterna innehållet i den
grundläggande högskoleutbildningen. Om riksdagen finner det påkallat, kan den
som sin mening ge regeringen till känna att förordningsbestämmelser bör ändras
i viss riktning. Utbildningarnas närmare innehåll skall bestämmas lokalt vid
varje universitet och högskola. Likaså är utbildningens närmare organisation
och pedagogiska uppläggning helt och hållet en fråga för varje lärosäte. Av
examensordningen framgår att det vid alla lärarexamina med undantag för
folkhögskollärarexamen, flyglärarexamen, specialpedagogexamen och studie- och
yrkesvägledarexamen bl.a. föreskrivs att studenten skall ha ?förmåga att belysa
allmänmänskliga och övergripande frågor som t.ex. existentiella och etiska
frågor, jämställdhetsfrågor, miljöfrågor samt internationella och
interkulturella frågor?.
På riksdagens begäran tillkallade regeringen förra året en parlamentariskt
sammansatt kommitté för att lämna förslag till förnyelse av lärarutbildningen.
I direktiven påpekas att invandringen har inneburit stora förändringar i
skolans arbete. Detta förutsätter numera kunskap om andra kulturer och om
språkutvecklingen hos elever med annat modersmål än svenska (dir. 1997:54).
Utskottet behandlade under förra riksmötet utförligt motionsyrkanden om
utbildning om ANT (1996/97:UbU9 s. 27 f.) Utskottet hänvisade bl.a. till
examensordningen, där det föreskrivs att studenten skall ha de kunskaper och
färdigheter som behövs för att som lärare förverkliga skolans mål och medverka
i utvecklingen av dess verksamhet. Ett av målen i grundskolan som skall uppnås
är att eleven skall ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om
förutsättningarna för en god hälsa och ha förståelse för den egna livsstilens
betydelse för hälsan. Utskottet har under behandlingen av de nu aktuella
yrkandena erfarit att frågor om förebyggande av narkotikamissbruk behandlas i
lärarutbildningen vid samtliga berörda lärosäten. Utskottet har vidare inhämtat
att det inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet) pågår ett omfattande
arbete med att ta fram en aktionsplan som rör narkotikafrågor. I denna avses
berörda departements åtgärder bli redovisade, t.ex. på utbildningsområdet
åtgärder som tar sikte på såväl skolan som högskolan.
Som framgår av motion 1997/98:Ub471 har Socialstyrelsen i en rapport kunnat
konstatera att invandrarkunskap behandlas i mycket begränsad omfattning i
läkar-, tandläkar- och psykologutbildningarna (Invandrarkunskap i
högskoleutbildningen, Socialstyrelsen 1997). Rapporten vänder sig till
anordnare av högskoleutbildning inom hälso- och sjukvårdsområdet och det
sociala området samt till kommuner och landsting.
Utskottet anser att riksdagen bör kunna utgå från att berörda myndigheter -
det gäller såväl universitet och högskolor som myndigheter med tillsynsansvar -
ser till att högskolans utbildning uppfyller alla de rimliga krav som kan
ställas på densamma för att studenterna skall kunna fullgöra sina uppgifter i
den kommande yrkesverksamheten på ett tillfredsställande sätt. Detta bör
riksdagen naturligtvis också kunna utgå från i frågan om vad som krävs av
utrymme för visst ämne eller vissa ämnen i utbildningen för att t.ex. stimulera
kritiskt tänkande hos studenterna.
Miljöpartiet för i motion 1997/98:Ub807 åter fram kravet på en utredning som
närmare bör granska universitets och högskolors yrkesutbildningar med särskild
prövning av olika yrkesutbildningars naturliga hemvist (yrk. 23). Det är enligt
motionärerna långtifrån självklart att alla dessa utbildningar gagnats av att
de - med motiveringen att de skulle vara forskningsanknutna - överförts till
universitet och högskolor. Lärarutbildningen är ett bra exempel, menar
motionärerna, på en yrkesutbildning som i många fall drabbats hårt.
Undervisningen sker inte i kontakt med den verklighet som yrket gäller och
utbildningen ger ingen yrkesidentitet. Undervisningens tyngdpunkt måste
förskjutas mot den praktiska verksamheten i skolmiljön, och teoriundervisningen
bör på ett helt annat sätt än för närvarande knytas samman med erfarenheterna
från den verkliga skolvardagen.
U t s k o t t e t har två gånger under de två senaste riksmötena avstyrkt
likalydande yrkanden från Miljöpartiet (bet. 1995/96:UbU4 och 1996/97: UbU9).
Även den här gången anser utskottet att riksdagen inte bör uttala sig för den
begärda utredningen. Liksom tidigare noterar utskottet att motionärerna
ifrågasätter värdet av den forskningsanknytning som var motiveringen för att
ett antal eftergymnasiala utbildningar fördes till högskolan vid 1977 års
högskolereform. På den punkten godkände riksdagen enhälligt regeringens förslag
(prop. 1975:19, bet. UbU17, rskr. 179). I övrigt nöjer sig utskottet med att
hänvisa till den utredning om lärarutbildningen som nu arbetar. I utredningens
direktiv anförs det beträffande utformningen av yrkesinriktad utbildning att
yrkets krav naturligtvis skall vara styrande för utbildningen.
Enligt yrkande 30 i motion 1997/98:Ub807 (mp) bör regeringen uppdra åt
Högskoleverket att ställa samman informationsmaterial (?en bruksanvisning?) om
universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och
för arbetsmarknaden såsom vägledning vid planering av personalbehov. Såväl
studenter som avnämare är okunniga om vad en ?fri? högskoleutbildning eller
forskarutbildning ger för yrkesmässig kompetens eller arbetsmöjligheter.
U ts k o t t e t, som avstyrkte ett identiskt yrkande våren 1997, hänvisar
till den motivering för riksdagens avslag på yrkandet som utskottet då anförde
och anser därmed att något tillkännagivande av riksdagen i enlighet med
motionärernas önskemål inte är behövligt (bet. 1996/97:UbU9 s. 30). Utskottet
hänvisade till Högskoleverkets uppgift att informera om bl.a. utbudet av
utbildning vid universitet och högskolor samt till de databaser som finns
tillgängliga på Internet och rymmer omfattande information om
högskoleutbildningen. Utskottet vill tillägga att det enligt högskolelagen
(1992:1434) åligger högskolorna att informera om sin verksamhet.
I tre yrkanden återkommer Folkpartiet till sina förslag om förändringar i
ordningen för basårsutbildningen. Yrkandena 1 och 2 i motion 1997/98: Ub806
innehåller förslag om att all basårsutbildning skall ske inom den kommunala
vuxenutbildningen respektive att Skolverket bör få i uppdrag att planera ett
socialt basår riktat till män, det senare i syfte att avhjälpa bristande balans
mellan könen i vissa yrken. I samma syfte föreslås i motion 1997/98:A806 att
man jämte tekniskt basår bör anordna motsvarande basår för helt andra
utbildningar med iögonfallande sned rekrytering, t.ex. vissa lärarutbildningar
och vård- och omsorgsutbildningar (yrk. 15).
U t s k o t t e t har tidigare vid flera tillfällen avstyrkt likartade
förslag om förändringar i den nuvarande ordningen för basårsstudier (t.ex. bet.
1996/97:UbU1 s. 58 och 73). Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och
avstyrker således bifall till yrkandena.

Synpunkter på vissa befintliga högre yrkesutbildningar
Dansutbildningen bör ses över, föreslås det i motion 1997/98:Kr306 (kd) yrkande
8. Motionärerna menar - mot bakgrund av dansares ofta mycket korta karriär -
att det i grundutbildningen alltid bör finnas en förberedelse för en alternativ
karriär, omskolning eller vidareutbildning.
Med hänvisning till vad u t s k o t te t utförligt anförde för drygt ett år
sedan vid behandlingen av ett par liknande yrkanden avstyrker utskottet även
den här gången förslaget om översyn av dansutbildningen (jfr bet. 1996/97:UbU1
s. 70).
Frågan om sjöbefälsutbildningen tas upp i motionerna 1997/98:Ub454 (m) och
1997/98:T623 (fp) yrkande 5. Det finns enligt den förra motionen en hotande
brist på sjöbefäl varför det är viktigt att man utnyttjar de befintliga
utbildningsresurserna väl. Med hänvisning till detta och till krav på kvalitet
som följer av STCW-konventionen (Standards of Training, Certification and
Watchkeeping for Seafarers) bör frågan om examensmöjligheter och därmed
behörighet för de studerande på skolorna på Tjörn och Donsö lösas snabbt. Även
den senare motionen kommer in på Sveriges skyldigheter enligt STCW-
konventionen, och motionären berör i det sammanhanget den brist på samordning
som - heter det i motionen - enligt många branschföreträdare vidlåder den
svenska sjöbefälsutbildningen. Motionären föreslår att ett exekutivråd inrättas
som är överordnat sjöbefälsskolorna.
U t s k o t t e t avstyrker motionerna. Med anledning av vad som anförs och
föreslås i motionerna vill utskottet anföra följande.
I examensordningen (bilaga 3 till högskoleförordningen, SFS 1993:100)
återfinns föreskrifter om bl.a. sjöbefälsexamina. Enligt lagen (1993:792) om
tillstånd att utfärda vissa examina får enskild fysisk eller juridisk person
som anordnar utbildning endast efter tillstånd utfärda sådana examina som
regeringen med stöd av högskolelagen meddelat föreskrifter om. Sådant tillstånd
lämnas av regeringen. Innan beslut fattas i tillståndsfrågor skall yttrande
begäras in från Högskoleverket. Utskottet har inhämtat att Högskoleverket för
närvarande behandlar en ansökan från Stiftelsen Sjöpersonalutbildning på Tjörn
om rätt att utfärda sjökaptensexamen och sjöingenjörsexamen.
Kraven på yrken inom sjöfarten regleras i den internationella konventionen
STCW. Som nämns i en av motionerna skall Sverige, liksom alla andra
sjöfartsnationer, före den 1 augusti 1998 meddela generalsekreteraren i
Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) vilka åtgärder som vidtagits för
att uppfylla kraven i STCW. Syftet med konventionen är att klargöra kraven på
teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter för olika yrken inom
sjöfarten. Efter den 1 augusti 1998 får inga utbildningar påbörjas som är
baserade på en tidigare konvention, STCW 78. Högskoleverket har fått i uppdrag
att senast den 18 mars 1998, efter att ha samrått med Sjöfartsverket, redovisa
förslag till förändringar av målbeskrivningarna för sjöbefälsutbildningarna som
kan bli påkallade med anledning av bl.a. STCW.
Högskoleverket avser att redovisa en utvärdering av sjöbefälsutbildningen i
landet i början av juni 1998.
Sjöfartsverket har för regeringen (Kommunikationsdepartementet) redovisat ett
uppdrag om behovet av utbildning för yrken inom sjöfarten. Verket anser att
dimensioneringen, mot bakgrund av den ökning av utbildningen som nyligen skett,
bör bibehållas på nuvarande nivå. Den samlade antagningen år 1997 beräknas
uppgå till 450 studerande. Sjöfartsverket avser att lämna en reviderad
behovsanalys i maj 1998. Beträffande samordning anför verket att ett nära
samarbete måste utvecklas mellan Sjöfartsverket som behörighetsutfärdande
myndighet och Högskoleverket med avseende på kraven på kvalitetskontroll och
godkännande enligt STCW 95. Ett sådant samarbete har inletts, påpekar
Sjöfartsverket.
I motion 1997/98:Ub453 (m) anför motionären att det råder brist på
röntgensjuksköterskor i dag, varför det är hög tid att det fattas beslut om den
framtida röntgensjuksköterskeutbildningen. Det pågår diskussioner om hur
utbildningen skall organiseras.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen skall avslå motionen med hänvisning
till följande.
Regeringen (Socialdepartementet) tillsatte år 1994 en parlamentarisk kommitté
med uppgift att göra en samlad översyn av principerna för legitimation och
behörighet (dir. 1994:2). Kommittén skulle lämna förslag bl.a. i frågan om
legitimation och behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och
sjukvården samt närliggande områden. I sitt betänkande Ny behörighetsreglering
på hälso- och sjukvårdens område m.m. (SOU 1996: 138) föreslår kommittén bl.a.
en treårig direktutbildning för röntgensjuksköterskor som leder till
legitimation som röntgensjuksköterska. Regeringen gav den 29 januari 1998
Högskoleverket i uppdrag att lämna förslag till målbeskrivningar avseende nya
yrkesexamina för vissa vårdutbildningar, m.m. I uppdraget ingår att
Högskoleverket skall lämna förslag till utbildning för specialistsjuksköterskor
med olika inriktningar samt målbeskrivningar för dessa. Verket skall därvid
presentera en modell för utbildning för röntgensjuksköterskor samt förslag till
målbeskrivning för denna. Utskottet vill i sammanhanget tillägga att regeringen
den 5 februari 1998 överlämnade en remiss till Lagrådet om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens område. I den föreslås att endast sjuksköterskor som
genomgått en reglerad vidareutbildning för sjuksköterskor får rätt att använda
den titel som motsvaras av examen (skyddad specialistbeteckning).
Två yrkanden i Miljöpartiets partimotion 1997/98:Ub807 tar sikte på
förskollärarutbildningen. Riksdagen föreslås uttala sig för att utbildningen av
förskollärare skall omfatta mer kunskaper i metodik och organisation vid
föräldraaktiva förskolor. Den speciella situationen som det nära samarbetet med
föräldrar innebär vid sådana skolor bör behandlas (yrk. 4). Vidare bör, menar
motionärerna, bl.a. kunskaper i förberedande språkträning ingå i
förskollärarutbildningen för att minska problemet med specifika läs- och
skrivsvårigheter i grundskolan (yrk. 5).
U t s k o t t e t avstyrker motionerna med hänvisning till vad utskottet
sagt inledningsvis om ordningen för att bestämma innehållet i
högskoleutbildningen (s. 5). I sammanhanget vill utskottet emellertid erinra om
att frågan om integrering av den pedagogiska verksamheten för barn och ungdomar
för att nå högre kvalitet i såväl förskolans som skolans och skolbarnsomsorgens
verksamhet berördes i regeringens utvecklingsplan våren 1997 (skr.
1996/97:112). Samma fråga återkommer i direktiven för
lärarutbildningskommittén. Det framhålls där bl.a. att en integrerad verksamhet
öppnar för t.ex. organisering i arbetslag, i vilka förskollärare, lärare i
grundskolan och fritidspedagoger samverkar för barnens lärande och utveckling.
Utredningen skall överväga avvägningen mellan gemensamma delar och utbildningar
inriktade mot speciella kompetenser inom lärarutbildningen (dir. 1997:54 s. 4
och 8).
Det föreslås i motion 1997/98:Ub281 (v) yrkande 8 att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om specialpedagogisk
kompetens i gymnasieskolan. Motionärerna framhåller att gymnasielärarna sällan
har fått några specialpedagogiska kunskaper under sin utbildning. Andelen
elever med behov av särskilt stöd har ökat.
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till att
lärarutbildningskommittén enligt sina direktiv skall se över behovet av
specialpedagogisk kompetens i hela skolsystemet.
För att betona vikten av god språkvård bör enligt motion 1997/98:Ub802 (kd)
möjligheterna att anställa utbildade språkvårdare i journalistutbildningen
undersökas. Detta föreslår motionärerna att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna (yrk. 5).
U t s k o t t e t, som avstyrker yrkandet, konstaterar att anställning av
personal i högskolan är en fråga som hanteras av berörda myndigheter. Ej heller
skall riksdagen, vilket framgått inledningsvis, uttala sig om det närmare
innehållet i högskoleutbildningen.

Önskemål om nya utbildningar
I motion 1997/98:Ub807 (mp) framhålls att det ökade antalet studerande i
högskolan medför större krav på anpassning av undervisningen till nya
betingelser i form av heterogena grupper och nya studerandekategorier. Härmed
ökar kraven på lärarnas undervisningsskicklighet. Motionärerna föreslår att det
skall inrättas en särskild högskollärarutbildning (yrk. 22).
U t s k o t t e t har tidigare under innevarande riksmöte behandlat flera
motionsyrkanden om vikten av pedagogisk utbildning av högskolans lärare (bet.
1997/98:UbU3 s. 20 f.). Yrkandena avstyrktes bl.a. med hänvisning till att
lärosätena i sina årsredovisningar skall redovisa omfattningen och inriktningen
av det pedagogiska utvecklingsarbetet inom vissa angivna områden samt till att
Högskoleverket skulle få i uppdrag att utvärdera bl.a. lärarnas fortbildning
och vidareutbildning i pedagogik och jämställdhetsfrågor. Av Verksamhetsplan
för Högskoleverket 1998 (Högskoleverket, Stockholm, januari 1998) framgår att
verket kommer att utvärdera vad de särskilda kompetensmedlen som högskolorna
tilldelades för några år sedan har resulterat i, ett projekt som beräknas pågå
under första delen av år 1998. Med det anförda avstyrker utskottet förevarande
yrkande.
Mot bakgrund av vuxenutbildningens expansion föreligger det ett behov av
särskild vuxenpedagogisk utbildning, heter det i motion 1997/98:Kr601 (v). I
yrkande 8 föreslås att frågan om en vuxenlärarexamen skall utredas skyndsamt.
U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet - som bör avslås av
riksdagen - peka på att regeringen i direktiven för lärarutbildningskommittén
berör frågan om vuxenutbildningens betydelse och framhåller att det därför är
angeläget att den vuxenpedagogiska kompetensen utvecklas (dir. 1997:54).
Utredningen skall, står det i direktiven, analysera vilka krav som skall
ställas på lärarutbildningen för att tillgodose behovet av vuxenpedagogik och
även överväga en särskild vuxenpedagogisk examen. Motionärernas önskemål är
enligt utskottet tillgodosett.
I Vänsterpartiets motion om informationsteknik, 1997/98:T912, finns ett avsnitt
om biblioteken där motionärerna framhåller att biblioteken har en viktig
framtidsroll när det gäller att ge medborgarna möjligheter att använda sig av
nya nätverk och att hämta information ur databaser. Som informationsförmedlare
och genom att deras verksamhet återfinns i samtliga kommuner är biblioteken
lämpliga som värdar för informationsstationer med terminaler kopplade till
olika databaser och nätverk. Detta ställer helt andra krav på bibliotekarierna,
menar motionärerna, som anser att riksdagen bör uppmärksamma regeringen på att
det krävs ständig, kompletterande utbildning (yrk. 15).
U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandet. Som redan framgått är det ingen
riksdagsfråga vilka kurser som sammanförs till utbildningsprogram eller vad
skilda kurser innehåller. I sammanhanget vill utskottet påpeka att utbildningen
för bibliotekarier inte leder fram till examen som är nationellt reglerad.
Riksdagen bör kunna utgå från att de ansvariga inom högskolan ser till att
högskoleutbildning för viss yrkesverksamhet ges ett för yrkesverksamheten
relevant innehåll.
Det bör erinras om att informationsteknikens (IT) betydelse för bibliotekens
verksamhet behandlades utförligt i den s.k. IT-propositionen våren 1996 (prop.
1995/96:125). Beträffande utbildningen betonades det att målet var att
kunskaper om IT och om dess användningsmöjligheter skulle föras in på alla
nivåer i utbildningsväsendet inom tre år.
I motion 1997/98:Ub488 (v) beskrivs utförligt läget vad gäller
dramapedagogutbildning i landet och skälen till att det bör finnas en
kvalificerad sådan. Enligt motionärerna har utbildningen hamnat i kläm mellan
folkbildning och högskola. Nödvändiga omprioriteringar på somliga folkhögskolor
har medfört en neddragning av dramapedagogutbildningen. Staten bör nu ta sitt
ansvar för utbildningen genom att ge den högskolestatus och göra de befintliga
utbildningarna treåriga med examensrätt. Under alla förhållanden borde
regeringen tillsätta en utredning med syfte att förändra
dramapedagogutbildningen till en högskoleutbildning i enlighet med vad som
anförs i motionen.
Frågan om teaterpedagogisk utbildning behandlas i motion 1997/98: Ub414 (s).
Motionären påpekar att musik- och bildämnena har en lång tradition inom skolan
och att det finns etablerad lärarutbildning inom dessa områden. Numera finns
det även pedagogisk högskoleutbildning i dans. Det finns behov även av
teaterpedagogisk högskoleutbildning.
U t s k o t t e t anser att riksdagen skall avslå motionerna. Som skäl för
detta vill utskottet anföra följande.
Regeringen avslog våren 1997 en ansökan från Edelviks, Ljungskile och
Västerbergs folkhögskolor om gemensam rätt att utfärda högskoleexamen om 80
poäng med inriktning mot dramapedagogik. Högskoleverket hade avstyrkt
ansökningen. Folkbildningsrådet, som yttrat sig i ärendet, ansåg inte att en
folkhögskola borde få utfärda högskoleexamen och samtidigt få statsbidrag som
folkhögskola.
Det ankommer naturligtvis inte på riksdagen att uttala någon uppfattning i
frågan om högskolestatus på viss utbildning som ges på folkhögskola.
När det gäller att anordna viss utbildning inom högskolan, t.ex. för
dramapedagoger eller teaterpedagoger, är ordningen för planeringen av
högskoleutbildningen sådan att det i första hand är högskoleenheterna själva
som prövar frågan. De har därvid att ta ställning till om det finns ekonomiska
och praktiska möjligheter att bredda sitt utbud av utbildning. Utskottet är med
det anförda inte berett att i enlighet med andrahandsyrkandet i motion
1997/98:Ub488 föreslå en utredning om dramapedagogutbildningen.
TV-journalister behöver utveckla sin förmåga till källkritik, menar motionären
i motion 1997/98:Ub449 (m). En 80-poängsutbildning i valfritt ämne före den
speciella journalistutbildningen kan ge grunden för ett mera vetenskapligt
angreppssätt.
U t s k o t te t avstyrker motionen. Riksdagen skall inte - vilket framgått
i det föregående - befatta sig med viss högskoleutbildnings närmare innehåll.
I motion 1997/98:Ub437 (c) föreslås ett uttalande av riksdagen om att
Naprapathögskolan i Stockholm bör ställas under permanent statlig tillsyn, att
det bör ordnas examinationsrätt för skolan samt att de studerande vid skolan
bör få möjlighet till studiemedel.
U t s k o t t e t avstyrker motionen. Det ankommer inte på riksdagen att i
visst enskilt fall, som det nu aktuella, uttrycka sin mening om statligt stöd
till fristående utbildning. Enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda
vissa examina är det regeringen som ger enskild utbildningsanordnare tillstånd
att utfärda examina. Vidare är det enligt studiestödslagen (1973:349)
regeringen eller den myndighet som regeringen utser som bestämmer vid vilka
läroanstalter och utbildningar studiemedel skall lämnas till studerande. I
sammanhanget vill utskottet upplysa om att regeringen har uppdragit åt
Högskoleverket att utreda möjligheten att inordna utbildningarna till naprapat
och kiropraktor i den statliga högskolan. I uppdraget ingår att utreda
möjligheterna att förlägga utbildningarna till Karolinska institutet. Uppdraget
skall redovisas den 16 mars 1998.
Riksdagen bör enligt motion 1997/98:Ub474 (fp) yrkande 16 som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av svenska tolkar. I
motiveringen för yrkandet heter det att bristen på svenska tolkar är mycket
stor i t.ex. italienska, grekiska och portugisiska, vilket visat sig i EU-
arbetet.
U t s k o t t e t har erfarit att man inom Regeringskansliet har
uppmärksammats på att utbildningen av tolkar bör öka i omfattning under de
närmaste åren. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet har
inventerat behovet av svenska tolkar. Vad utskottet likaså har erfarit ger vid
handen att det föreligger behov av kvalificerade svenska tolkar vid vissa EU-
/EG-organ i Bryssel och Luxemburg. Utskottet utgår från att regeringen
uppmärksamt följer utvecklingen och vidtar det åtgärder som befinns nödvändiga
för att stimulera utbildningen av kvalificerade tolkar. Något uttalande i
frågan med anledning av förevarande yrkande anser utskottet inte vara påkallat,
varför yrkandet avstyrks.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) yrkande 29 föreslås att en utredning skall
tillsättas med uppgift att lägga fram förslag om ordnad utbildning vid
universitet och högskolor av ekotekniker, miljöekonomer och miljö- och
hälsoskyddsinspektörer samt införande av miljökunskap som baskunskap i alla
studiegångar. Motionärerna framhåller att behovet av miljökunnig personal inom
samhällets olika sektorer är uppenbart.
U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till vad utskottet har
anfört vid behandlingen av liknande yrkanden under de två senaste riksmötena
(1995/96:UbU4 s. 13, 1996/97:UbU9 s. 27). Utskottet utgick vid båda tillfällena
från att utbildningar som kombinerar kunskaper i ekologi med kunskaper i t.ex.
teknik eller ekonomi kommer att efterfrågas alltmer både av studenter och
avnämare. Högskolor och universitet kommer att anstränga sig att svara mot
denna efterfrågan, menade utskottet. Utskottet har i det föregående haft
anledning att påpeka att det är lärosätena själva som bestämmer om sitt
utbildningsutbud (s. 12).
Riksdagen bör uttala sig för att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt skall
införas inom högskolan, föreslås det i motion 1997/98:Ub472 (s).
U t s k o t t e t har vid flerfaldiga tillfällen behandlat och riksdagen har
vid samtliga dessa tillfällen på utskottets förslag avslagit likalydande eller
i det närmaste likalydande yrkanden, senast hösten 1995. I den utförliga
motiveringen för avstyrkande vid det tillfället hänvisade utskottet bl.a. till
att det inte ankommer på riksdagen att föreskriva om införande av vissa ämnen
eller kurser i högskoleutbildningen (bet. 1995/96:UbU4 s. 12 f.) Riksdagen bör
avslå även förevarande yrkande.

Frågor om forskning och lokalisering av sådan, m.m.
I tre motioner behandlas idrottsforskningen och frågor med nära anknytning
härtill. Sålunda anförs i motion 1997/98:Kr510 (kd) att idrottsforskningen inte
har fått de nödvändiga resurserna. Staten bör ta sitt ansvar för den
grundläggande idrottsforskningen (yrk. 8). Motionärerna föreslår vidare att
riksdagen uttalar sig för att idrottsrörelsen får ett ökat inflytande över de
organ som samordnar idrottsforskningen (yrk. 9). I motion 1997/98:Kr511 (c)
framhålls motionsidrottens betydelse för folkhälsan. Det föreligger ett behov
av ett utbildnings- och forskningscentrum för just denna form av idrott (yrk.
2). Samma motion innefattar ett yrkande att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning kring sambandet
mellan motion och hälsa och dess konsekvenser ur ett kvinno- och
samhällsperspektiv (yrk. 3).
Det påpekas i motion 1997/98:Ub419 (s) att det finns etablerad utbildning och
forskning på idrottsområdet, men att fritidsvetenskap ännu inte blivit ett
akademiskt begrepp i Sverige. Hur vi umgås med och uppför oss i naturen kommer
att spela en betydande roll i framtiden, menar motionärerna, som föreslår att
riksdagen skall uttala sig om behovet av utbildning och forskning inom
frilufts- och fritidsområdet.
U t s k o t t e t föreslår att samtliga nu relaterade yrkanden skall avslås
av riksdagen.
Utskottet behandlade hösten 1996 i anslutning till den forskningspolitiska
propositionen motionsledes framförda synpunkter på statens ansvar för
idrottsforskningen. Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde, bl.a. om
permanenta forskningsresurser till Idrottshögskolan i Stockholm (bet.
1996/97:UbU3 s. 37). I övrigt vill utskottet erinra om att Kommittén (In
1996:03) om stöd till idrotten skall utvärdera det samlade statliga stödet till
idrotten (dir. 1996:84). Den skall bl.a. belysa verksamheten inom
idrottsrelaterad forskning. Kommittén skall också redovisa en analys av
befintliga fakta i folkhälsofrågor med inriktning på den fysiska aktiviteten i
olika åldersgrupper. Kommittén beräknas redovisa sitt uppdrag senast i maj
1998. En kartläggning av idrottsforskningen, som har genomförts för kommitténs
räkning, avses bli publicerad i särskild ordning. I avvaktan på kommitténs
förslag och regeringens behandling av detsamma samt eventuellt förslag till
riksdagen på basis av kommitténs synpunkter bör riksdagen enligt utskottets
uppfattning avstå från att uttala sig om idrottsforskningen. - Utskottet vill
i sammanhanget påpeka att två ledamöter i styrelsen för Centrum för
idrottsforskning numera utses på förslag av Riksidrottsförbundet. Tidigare var
det en ledamot.
I motion 1997/98:Ub807 (mp) uppmanas riksdagen att uttala sig för stärkt
sektorsforskning inom miljöskydd, miljövänlig produktion och varuhantering samt
miljöbetingade hälsorisker. Motionärerna hävdar att regeringen har bromsat
utvecklingen av miljöforskningen genom indragna bidrag. Ett miljöteknikinstitut
- motsvarande det nystartade tekniska forskningsinstitutet i Göteborg - bör
inrättas. I motionen återfinns förslag om hur det bör organiseras och
finansieras (yrk. 50 och 51).
U t s k o t t e t avstyrker bifall till yrkandena, men vill med anledning av
dem anföra följande.
Hösten 1996 behandlade jordbruksutskottet utförligt ett yrkande som i
huvudsak stämmer överens med det ena av de båda förevarande yrkandena (yrk. 50)
i ett större avsnitt om miljö- och kretsloppsforskning i sitt betänkande
1996/97:JoU2 (s. 24 f.). Yrkandet avstyrktes med hänvisning till vad regeringen
anfört i frågan i budgetpropositionen hösten 1996 och i den då aktuella
forskningspolitiska propositionen (prop. 1996/97:5) samt till vad regeringen
anfört i tilläggsdirektiv till Kretsloppsdelegationen om strategi för
kretsloppsanpassad varuproduktion (dir. 1996:87). Utbildningsutskottet åberopar
jordbruksutskottets motivering för avslag på yrkandet. - Regeringen har den 5
februari 1998 genom tilläggsdirektiv till Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A)
givit beredningen i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur inrättandet av
ett fristående kunskapscentrum (Centrum för ekologisk hållbarhet)
samlokaliserad med ett universitet/högskola skall genomföras. Inriktningen
skall vara att centrum skall inrättas under år 1998 (dir. 1998:13). Slutligen
vill utskottet erinra om att regeringen har uppdragit åt Forskningsrådsnämnden
att i samverkan med Naturvårdsverket utveckla och konkretisera det svenska
programmet för forskning till stöd för en hållbar utveckling. Uppdraget skall
redovisas den 1 november 1998.
Kommunikationsforskningen vid Högskolan Dalarna är i dag externfinansierad i
stor utsträckning, påpekas det i motion 1997/98:Ub421 (s). Detta kan inte ligga
till grund för fortsatt utveckling och kvalitetssäkring. Därför, anser
motionärerna, bör riksdagen uttala sig för att en transporthögskola skall
inrättas och att medel för ändamålet anvisas i nästa forskningspolitiska
proposition.
U t s k o t t e t, som erinrar om att de mindre och medelstora högskolorna
numera anvisas egna resurser för forskning, avstyrker bifall till motionen.
Högskolan Dalarna disponerar för innevarande budgetår drygt 25 miljoner kronor
för forskning. Det är högskolan själv som beslutar inom vilka forskningsområden
medlen skall nyttjas.
I motion 1997/98:Ub476 (s) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om forskning om kyla m.m. Enligt
motionen bör Kiruna utvecklas till en centralort för Europas forsknings- och
utvecklingsarbete inom området människor och kyla, varvid nuvarande Cold Center
bör utgöra bas. Motionärerna menar att detta kräver en koncentration till
Kiruna och Norrbotten av Sveriges övriga resurser inom området.
U t s k o t t e t avstyrker motionen mot bakgrund av att frågan om Cold
Center för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Beredningen berör även
Kirunas FoU-miljö, t.ex. frågan om ett Joint Research Center i regionen.
En professur i aluminiumteknik bör inrättas vid någon av högskolorna i Småland
som ett inslag i ett utbildningspaket riktat till Smålands aluminiumcentrum,
hävdas det i motion 1997/98:Ub434 (c). Paketet bör rymma allt från
grundläggande gymnasieutbildning och kvalificerad yrkesutbildning till
högskolebaserade studiemöjligheter och professur i aluminiumteknik.
U t s k o t t e t avstyrker motionen. Det ankommer på berörda lokala och
regionala organ samt berörda högskolor i regionen att i mån av intresse och
resurser ta de utbildningsinitiativ som motionärerna efterlyser. Utskottet
erinrar t.ex. om att lärartjänster vid högskolan, inklusive professorstjänster,
normalt inrättas genom lokala beslut.
Två motioner tar upp frågan om en Östersjöakademi. En sådan, i form av en
högskola, bör inrättas i Värmdö skärgårdskommun, anser motionärerna bakom
motion 1997/98:Ub423 (s). Frågan bör utredas noggrant liksom förutsättningarna
för Östersjöländerna att gemensamt svara för kostnaderna. Enligt motion
1997/98:Ub808 (kd) bör en Östersjöakademi förläggas till Norrköping och vara
knuten till Linköpings universitet. Då det handlar om ett nationellt intresse,
anser motionären att särskilda medel bör anvisas för ändamålet (yrk. 2).
U t s k o t t e t har under de senaste två åren behandlat yrkanden som tar
sikte på att inrätta en Östersjöakademi i Norrköping (bet. 1994/95:UbU15,
1996/97:UbU9). Liksom tidigare avstyrker utskottet även det nu föreliggande
förslaget. Likaså avstyrks förslaget om en motsvarande akademi i Värmdö.
Utskottet erinrar än en gång, såvitt avser yrkandet om Norrköping, om att det
står universiteten fritt att själva organisera sin verksamhet och därvid
besluta om centrumbildningar. Utskottet vill i sammanhanget peka på att många
svenska högskolor samarbetar med universitet i Östersjöområdet, såväl när det
gäller forskning som projekt med syfte att utveckla kurser och
utbildningsprogram. Svenska Institutet fördelar efter ansökan särskilda medel
för samarbete mellan svenska universitet och universitet i nordöstra Ryssland,
de baltiska länderna och Polen. Utskottet vill även erinra om att Sverige
deltar i projektet EuroFaculty, vars syfte är att framför allt ge kurser i
samhällsvetenskap och ekonomi vid de baltiska universiteten.
Statens uppgift, framhålls det i motion 1996/97:T917 (kd), är att stötta
forskning på det informationstekniska området och lyfta fram exempel på
användning av IT. Det gäller att påskynda och underlätta användningen av IT i
samhället (yrk. 18).
Ut s k o t t e t avstyrker bifall till yrkandet, främst med hänvisning till
riksdagens beslut våren 1996 om IT-politiken (prop. 1995/96:25, yttr. UbU5y,
bet. TU19, rskr. 282). Som utskottet ser det ligger riksdagens beslut för snart
två år sedan i linje med motionärens nu aktuella önskemål. Utskottet vill
tillägga att regeringen i de båda senaste budgetpropositionerna (utg.omr. 16)
ägnat särskilt utrymme åt redovisning av åtgärder på IT-området när det gäller
såväl forskning som utbildning. Som exempel på en sådan åtgärd får betraktas
inrättandet vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby och Mitthögskolan av en
forskarskola i teleinformatik, som bedrivs i samarbete med Kungl. Tekniska
högskolan i Stockholm. Utskottets intryck är att flertalet universitet och
högskolor är mycket aktiva vad gäller användning av IT i undervisningen. Likaså
har utskottet erfarit att användningen av IT är en central del vid uppbyggandet
av den nya högskolan i Malmö.
I motion 1997/98:Ub462 (s) föreligger ett förslag att inrätta ett
industrihistoriskt centrum och industriellt utvecklingscentrum i Eskilstuna, i
vilket Mälardalens högskola bör medverka. Staten bör vara beredd att ge
erforderligt stöd för verksamheten, skriver motionärerna.
U t s k o t t e t avstyrker motionen.
I motion 1997/98:Ub443 (c) yrkas att Högskolan i Växjö får universitetsstatus.
Motionären ger en utförlig motivering för detta.
U t s k o t t e t noterar att högskolorna i Karlstad, Örebro och Växjö samt
Mitthögskolan hösten 1997 gemensamt har ansökt hos regeringen att få
universitetsstatus. Högskoleverket skall före den 3 april 1998 inkomma med
yttrande i ärendet. Riksdagen bör inte uttala sig i denna fråga, varför
utskottet avstyrker bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande invandrarkunskap i högre utbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub471,
2. beträffande ANT-kunskap i högre utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub231 yrkande 1 och 1997/98:Ub403,
res. 1 (kd)
3. beträffande betydelsen av humaniora i högre utbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub489 yrkande 10,
4. beträffande utredning om yrkesutbildningar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 23,
res. 2 (m, mp)
5. beträffande informationsmaterial om högskoleutbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 30,
6. beträffande basårsutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub806 yrkandena 1 och 2 samt
1997/98:A806 yrkande 15,
res. 3 (fp)
7. beträffande dansutbildningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr306 yrkande 8,
8. beträffande sjöbefälsutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub454 och 1997/98:T623 yrkande 5,
9. beträffande utbildning för röntgensjuksköterskor
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub453,
10. beträffande förskollärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkandena 4 och 5,
res. 4 (mp) - delvis
11. beträffande specialpedagogisk kompetens i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub281 yrkande 8,
12. beträffande språkvårdare i journalistutbildningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub802 yrkande 5,
13. beträffande högskollärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 22,
res. 4 (mp) - delvis
14. beträffande vuxenpedagogisk utbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr601 yrkande 8,
15. beträffande kompletterande utbildning för bibliotekarier
att riksdagen avslår motion 1997/98:T912 yrkande 15,
16. beträffande dramapedagogutbildning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub414 och 1997/98:Ub488,
res. 5 (v)
17. beträffande utbildning för TV-journalister
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub449,
18. beträffande Naprapathögskolan
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub437,
19. beträffande utbildning av svenska tolkar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub474 yrkande 16,
20. beträffande miljökunskap i högskoleutbildningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkande 29,
res. 4 (mp) - delvis
21. beträffande skuldsaneringsrätt som ämne
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub472,
22. beträffande idrottsforskning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub419, 1997/98:Kr510 yrkandena 8 och 9
samt 1997/98:Kr511 yrkandena 2 och 3,
23. beträffande miljöskyddsforskning m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub807 yrkandena 50 och 51,
res. 4 (mp) - delvis
24. beträffande kommunikationsforskning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub421,
25. beträffande forskning om kyla m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub476,
26. beträffande professur i aluminiumteknik m.m.
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub434,
27. beträffande Östersjöakademi
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Ub423 och 1997/98:Ub808 yrkande 2,
28. beträffande forskning inom det informationstekniska området
att riksdagen avslår motion 1996/97:T917 yrkande 18,
29. beträffande industrihistoriskt centrum och industriellt
utvecklingscentrum i Eskilstuna
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub462,
30. beträffande Högskolan i Växjö
att riksdagen avslår motion 1997/98:Ub443.

Stockholm den 3 mars 1998

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),
Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Ola Ström (fp),
Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig (v), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s) och Marie
Wilén (c).

Reservationer

1. ANT-kunskap i högre utbildning (mom. 2)
Inger Davidson (kd) anför:
Av motion 1997/98:Ub403 framgår att undersökningar ger vid handen att elever i
årskurs 9 känner stort missnöje med den information de erhållit om ANT. Jag
instämmer i motionärernas uppfattning att bl.a. den bristfälliga utbildning som
lärarna fått om ANT är en bidragande orsak till detta. Brister i kunskaperna om
ANT föreligger också hos den personal som skall ta hand om elever som blir
föremål för sociala myndigheters agerande. Situationen är så allvarlig att
riksdagen genom ett uttalande om krav på ANT-kunskap i högre utbildning förmår
regeringen att föranstalta om sådana åtgärder att de närmast
utbildningsansvariga på myndighetsnivå ser till att utbildning om ANT verkligen
ges för blivande lärare och läkare samt annan vårdpersonal.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 2 bort
hemställa
2. beträffande ANT-kunskap i högre utbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Ub231 yrkande 1 och
1997/98:Ub403 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts,

2. Utredning om yrkesutbildningar (mom. 4)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Gunnar Goude (mp) anför:
Vi instämmer i vad som anförs i motion 1997/98:Ub807 om de högre
yrkesutbildningarnas situation efter det att dessa fördes över till högskolan.
Vi är inte alls övertygade om att t.ex. lärarutbildningen gagnades av den
reformen, som nu är tjugu år gammal. En ofta splittrad och verklighetsfrämmande
utbildning bör ersättas av en samlad och mer praktiskt inriktad sådan, där
lärarna som undervisar lärarkandidaterna bör ha stor yrkeserfarenhet och där
lärarkandidaterna redan från början får möjlighet att utveckla sin identitet. I
enlighet med motionärernas förslag bör riksdagen uttala sig för att
yrkesutbildningarna inom högskolan granskas närmare av en särskild utredning
och att det prövas särskilt var de olika utbildningarna har sin naturliga
hemvist. Vi anser sålunda att yrkande 23 i motionen bör bifallas av riksdagen.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 4 bort
hemställa
4. beträffande utredning om yrkesutbildningar
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 23 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Basårsutbildningen (mom. 6)
Ola Ström (fp) anför:
Alla de tre nu aktuella yrkandena om basårsutbildningen återspeglar krav från
Folkpartiet som vi framfört tidigare vid flera tillfällen. Jag upprepar dem nu
och anser att utskottet bort tillstyrka dem. Riksdagen bör alltså uttala sig
för dels att all basårsutbildning skall ske inom komvux, dels att det bör
anordnas basårsutbildning i ämnen med könsmässigt påfallande sned rekrytering
och som vänder sig till det underrepresenterade könet, t.ex. en social
basårsutbildning riktad till män.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 6 bort
hemställa
6. beträffande basårsutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Ub806 yrkandena 1 och 2 samt
1997/98:A806 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som
ovan anförts,

4. Förskollärarutbildningen m.m. (mom. 10, 13, 20 och 23)
Gunnar Goude (mp) anför:
Som framhålls i motionen innebär arbete som förskollärare vid en föräldraaktiv
förskola en arbetssituation som skiljer sig från den som råder vid en vanlig
kommunal förskola. Jag instämmer i motionärernas uppfattning att den speciella
situationen med nära samarbete med föräldrar bör behandlas i
förskollärarutbildningen. Riksdagen bör uttala sig för att åtgärder vidtas i
densamma i syfte att öka kunskaperna i metodik och organisation vid
föräldraaktiva förskolor. Miljöpartiet förordar större möjligheter för
föräldraaktivitet i förskolan. Utvecklingen går i den riktningen. Riksdagens
tillkännagivande till regeringen bör också innefatta vad i motionen förordas om
åtgärder i förskollärarutbildningen för att minska problemet med specifika läs-
och skrivsvårigheter i grundskolan. I utbildningen av förskollärare bör ingå
kunskaper i förberedande språkträning. Härigenom kan man möta förskolans
växande ansvar för förberedande träning och undervisning i nära anknytning till
grundskolepedagogiken.
Beträffande högskollärarutbildning är det uppenbart att man måste kräva att
sådan anordnas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Även högsskollärarna bör få en professionalitet när det gäller undervisning.
Utbildningen bör ledas av erfarna högskollärare med stort intresse för
utveckling av metodik för undervisning av vuxna.
Det bör inte råda något tvivel om att samhället inom en snar framtid kommer
att efterfråga personer som förutom traditionella yrkeskunskaper i t.ex. teknik
och ekonomi har gedigna baskunskaper i ekologi och biologi. I den nu aktuella
motionen 1997/98:Ub807 ges en rad exempel på teknikområden där det behövs
människor med sådana kunskaper för att åstadkomma vettiga lösningar och för att
tillmötesgå moderna teknikkrav. Miljörelaterade utbildningar bör ges särskilt
stöd. Inte minst bör man uppmärksamma miljökunskapernas integration med skilda
ämnen. Miljökunskap skall inte bara vara en specialitet utan bör ingå som ett
viktigt led i alla utbildningar. Vad jag här anfört om miljökunskap i
högskoleutbildningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Även när det gäller miljöskyddsforskning instämmer jag i vad som sägs i
motion 1997/98:Ub807. Helt tydligt föreligger det ett behov av kraftigt ökad
forskning inom miljöskydd, miljöbetingat hälsoskydd, miljövänlig produktion och
miljövänligare varuhantering. Här rör det sig om en sektorsforskning som bör
stärkas. Utvecklingen av miljöforskningen har bromsats kraftigt av regeringen
bl.a. genom reducerade anslag till Naturvårdsverket. Riksdagen bör bifalla
förslaget i motionens yrkande 50 om ett tillkännagivande till regeringen om
miljöskyddsforskning samt därjämte med anledning av yrkande 51 i samma motion
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om ett centrum
för miljöteknik.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10, 13, 20
och 23 bort hemställa
10. beträffande förskollärarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkandena 4 och 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
13. beträffande högskollärarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 22 som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
20. beträffande miljökunskap i högskoleutbildningen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:807 yrkande 29 som sin mening ger
regeringen till känna vad som ovan anförts,
23. beträffande miljöskyddsforskning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub807 yrkande 50 och med anledning
av motion 1997/98:Ub807 yrkande 51 som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,

5. Dramapedagogutbildning m.m. ( mom. 16)
Britt-Marie Danestig (v) anför:
Med hänvisning till vad i motion 1997/98:Ub488 anförs om dramapedagogernas
roll, det ökade intresset för deras arbete och behovet av det, vilket allt
beskrivs utförligt i motionen, vill jag hävda att frågan om
dramapedagogutbildning är av sådan vikt att riksdagen genom ett uttalande
klargör statens ansvar för utbildningen i fråga. Detta bör ske genom att
riksdagen med bifall till yrkande 3 i motionen och med anledning av yrkandena 1
och 2 i samma motion genom ett tillkännagivande till regeringen begär en
utredning om att göra dramapedagogutbildningen till en högskoleutbildning i
enlighet med vad motionärerna anfört.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 16 bort
hemställa
16. beträffande dramapedagogutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Ub488 yrkande 3 och med anledning
av motionerna 1997/98:Ub414 och 1997/98:Ub488 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Högskollärarutbildning (mom. 13)
Inger Davidson (kd) och Marie Wilén (c) anför:
Enligt Centerpartiets och Kristdemokraternas uppfattning bör man överväga att
göra pedagogiska studier till ett obligatorium för lärarna i högskolan. Vi
hänvisar till vad som anförts om detta i vår gemensamma reservation tidigare
under innevarande riksmöte (bet. 1997/98:UbU3 res. 7). Nu avstår vi från att
reservera oss mot bakgrund av vad utskottet anför som motivering för avslag på
det aktuella yrkandet från Miljöpartiet, bl.a. att Högskoleverket kommer att
utvärdera vad de särskilda kompetensmedlen till högskolorna har resulterat i.

2. Kommunikationsforskning (mom. 24)
Marie Wilén (c) anför:
Då frågan om kommunikationsforskningen vid Högskolan Dalarna blivit aktuell i
det här betänkandet genom behandlingen av motion 1997/98: Ub421, får jag
anledning att erinra om Centerpartiets grundläggande uppfattning att utöver de
satsningar som gjorts på de mindre och medelstora högskolorna under senare tid
genom medverkan av Centerpartiet är en satsning på transport- och
kommunikationsforskningen vid Högskolan Dalarna särskilt angelägen. Jag vill
peka på vad som anförts om detta i vår motion från den allmänna motionstiden
hösten 1996 (mot. 1996/97:Ub451 yrk. 5). Nu avstår jag från att reservera mig,
då jag utgår från att regeringen i den reguljära budgetberedningen beaktar vad
vi i Centerpartiet framfört om ambitionen att såväl öka den samlade kompetensen
på kommunikationsforskningsområdet som höja grundutbildningens kvalitet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................5
Frågor gemensamma för viss högre yrkesutbildning 5
Synpunkter på vissa befintliga högre yrkesutbildningar 8
Önskemål om nya utbildningar 10
Frågor om forskning och lokalisering av sådan, m.m. 13
Hemställan 17
Reservationer........................................19
1. ANT-kunskap i högre utbildning (mom. 2) (kd) 19
2. Utredning om yrkesutbildningar (mom. 4) (m, mp) 19
3. Basårsutbildningen (mom. 6) (fp) 20
4. Förskollärarutbildningen m.m. (mom. 10, 13, 20 och 23) (mp) 20
5. Dramapedagogutbildning m.m. ( mom. 16) (v) 21
Särskilda yttranden..................................22
1. Högskollärarutbildning (mom. 13) 22
2. Kommunikationsforskning (mom. 24) 22