Vissa stiftelse- och fastighetsrättsliga frågor

Betänkande 1997/98:LU22

Lagutskottets betänkande 1997/98:LU22

Vissa stiftelse- och fastighetsrättsliga frågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1997/98
LU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1997/98:98 Vissa
stiftelserättsliga frågor m.m. jämte två motioner som väckts med anledning av
propositionen. I propositionen föreslås vissa ändringar i stiftelselagen.
Ändringarna gäller dels möjligheterna för stiftelserevisorer att anlita biträde
vid revision, dels registrering av personnummer eller organisationsnummer för
stiftelseföreträdare. Utskottet tillstyrker bifall till propositionen.
I propositionen redovisar regeringen sina överväganden rörande en fråga om
pantsättning av nyttjanderätter. Med anledning av en motion (fp) i den delen
förordar utskottet ett tillkännagivande som innebär att regeringen skall
kartlägga behovet av en ny kreditsäkerhetsform.

Propositionen

I proposition 1997/98:98 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) - efter
hörande av Lagrådet - att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
2. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
3. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157).
Lagförslagen har intagits som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1997/98:L22 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om begreppet sambo vad gäller
regler om revisorsjäv i stiftelselagen.
1997/98:L23 av Bengt Harding Olson och Kerstin Heinemann (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en förnyad utredning om pantsättning av
nyttjanderätt i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Ändringar i stiftelselagen
Enligt 4 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220) är bl.a. stiftelsens stiftare
eller förvaltare och den som är anställd hos, eller på ett annat sätt intar en
underordnad eller beroende ställning till stiftelsen eller förvaltaren,
obehöriga att vara revisor i en stiftelse. Enligt tredje stycket i samma lagrum
får en revisor vid revisionen inte anlita någon som inte är behörig att vara
revisor.
Bestämmelsen i tredje stycket har kritiserats för att den hindrar revisorer i
stiftelser som har bildats eller som förvaltas av en kommun att anlita biträde
av exempelvis personalen vid kommunens revisionskontor.
Enligt regeringens mening får den nuvarande regleringen i 4 kap. 6 § alltför
långtgående konsekvenser. Bl.a. kan den granskningskompetens som finns på
kommunala revisionskontor inte utnyttjas vid granskning av stiftelser som
förvaltas av en kommun. Regeringen anser därför att förbudet mot att anlita
biträde av personer som är anställda av stiftelsens förvaltare bör mjukas upp
så att det skapas ett större utrymme för att involvera tjänstemän i
granskningen av de stiftelser som kommuner förvaltar. Samma behov av att vid
revision ta hjälp av personer som är anställda av förvaltaren kan också finnas
i andra fall, exempelvis när en stiftelse förvaltas av en bank eller en statlig
myndighet. Också i sådana fall bör det, enligt regeringens mening, skapas ett
större utrymme för stiftelserevisorer att anlita biträde av personer som hos
förvaltaren ägnar sig åt ett självständigt granskningsarbete.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att en revisor i en stiftelse skall
ges möjlighet att vid revisionen anlita biträde av den som är anställd hos
stiftelsens stiftare eller förvaltare för att uteslutande eller huvudsakligen
ha hand om intern revision eller granskning av liknande slag. Sådant biträde
skall dock bara få anlitas i den utsträckning det står i överensstämmelse med
god revisionssed.
I propositionen tas också upp frågor som gäller registrering av personnummer
eller organisationsnummer för stiftelseföreträdare. I motsats till vad som
gäller i fråga om registrering av företrädare för aktiebolag, handelsbolag och
ekonomiska föreningar finns det i stiftelselagens bestämmelser om registrering
av stiftelser (10 kap.) inte några regler om att uppgifter om personnummer
respektive organisationsnummer för styrelseledamöter, förvaltare eller särskilt
bemyndigade företrädare skall tas in i stiftelseregistret. Uppgifter om
stiftelsens stiftare registreras över huvud taget inte i stiftelseregistret.
Dessa förhållanden har visat sig medföra svårigheter att identifiera
stiftelsens företrädare och ansetts medföra risker att stiftelseformen används
för ekonomisk brottslighet.
I propositionen föreslås med hänvisning härtill att anmälan för registrering
i stiftelseregistret skall innehålla bl.a. uppgift om styrelseledamöternas
personnummer eller förvaltarens organisationsnummer samt uppgift om
personnummer för särskilt bemyndigade företrädare. I syfte att förhindra att
stiftelser används som redskap i ekonomisk brottslighet föreslås vidare vissa
ändringar i handelsregisterlagen (1974:157). Ändringarna innebär att
handelsregistrets uppgifter om olika slag av näringsidkare skall kompletteras i
vissa avseenden. Bl.a. skall det vid registrering av handelsbolag i vilka en
stiftelse med egen förvaltning är bolagsman antecknas personuppgifter för dem
som är styrelseledamöter i stiftelsen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.
Utskottet tillstyrker de föreslagna lagändringarna.
I motion L22 av Martin Nilsson (s) begärs ett tillkännagivande som innebär att
också homosexuella sambor - inte bara sambor - skall anges i 4 kap. 6 § första
stycket stiftelselagen.
Utskottet konstaterar att den fråga som motionären tar upp har generell
giltighet. Eventuella lagändringar bör, enligt utskottets mening, göras i den
familjerättsliga lagstiftningen. Utskottet förutsätter att frågan kommer att
behandlas av Samboendekommittén, som bl.a. har i uppdrag att lämna förslag på
hur omotiverade skillnader mellan homosexuella och heterosexuella sambor
lämpligen bör undanröjas (dir. 1997:75).
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion L22.

Panträtt i registrerad nyttjanderätt
Byggnad på annans mark är ett slags egendom som föreligger när byggnaden ägs av
en person som inte också äger marken där byggnaden står. En äldre men ännu
vanlig beteckning på samma förhållande är ?hus på ofri grund?. Byggnad på
annans mark räknas rättsligt sett som lös egendom. Den viktigaste innebörden
härav är att egendomen faller vid sidan av fast egendom och sålunda inte
omfattas av reglerna om inteckning och panträtt i fastighet.
Den år 1977 tillsatta Byggnadspantsutredningen hade i uppgift att skapa ett
pantsystem för byggnader på annans mark. Utredningen föreslog i betänkande (SOU
1984:22) Panträtt i registrerad nyttjanderätt en ny lag om registerpantsystem,
motsvarande det som gäller för fastigheter. Pantobjektet skulle enligt
förslaget bestå av nyttjanderätten till marken i förening med byggnad och annan
egendom som nyttjanderättshavaren har där. Nyttjanderätten skulle registreras i
ett särskilt nyttjanderättsregister. Panträtten var konstruerad som panträtt i
fastighet. Nyttjanderättshavaren skulle sålunda ansöka om inteckning och när
den beviljats skulle ett pantbrev utfärdas. Pantbrevet skulle användas vid
pantsättning hos en fordringshavare. - Byggnadspantsutredningens förslag har
inte lett till lagstiftning.
Våren 1995 behandlade utskottet en motion vari begärdes förslag till
lagregler som innebär bättre kreditmöjligheter för byggnader på annans mark.
Utskottet påpekade därvid de svårigheter som ägare till eller spekulanter på
fritidshus på arrenderad mark har att kunna utnyttja byggnaden på
arrendestället som säkerhet vid upptagande av lån för exempelvis en om- eller
tillbyggnad. Enligt utskottets mening var det angeläget att förbättra
kreditmöjligheterna för särskilt denna kategori av arrendatorer. Utskottet var
inte berett att förorda ett genomförande av Byggnadspantsutredningens förslag
utan ansåg att frågan förutsättningslöst borde övervägas på nytt. Vad utskottet
sålunda, med bifall till den då aktuella motionen, anförde gav riksdagen som
sin mening regeringen till känna (bet. 1994/95:LU26, rskr. 361).
I förevarande proposition återkommer regeringen i frågan. I propositionen
redovisas fördelar och nackdelar med Byggnadspantsutredningens förslag. Vid en
samlad bedömning kommer regeringen fram till slutsatsen att utredningens
förslag inte bör genomföras. Av propositionen framgår att man inom
Justitiedepartementet övervägt om det finns andra sätt att genom lagstiftning
förbättra kreditmöjligheterna för innehavare av byggnader på ofri grund. Det
har emellertid inte framkommit några lösningar som på något avgörande vis
skiljer sig från Byggnadspantsutredningens förslag. Regeringen förklarar sig
därför för närvarande inte beredd att föreslå något nytt, i lag reglerat system
för pantsättning av nyttjanderätter eller byggnader på ofri grund och kan inte
heller se att det är möjligt att genom någon annan slags lagändringar förbättra
kreditmöjligheterna i de aktuella fallen.
Bengt Harding Olson och Kerstin Heinemann (båda fp) kritiserar regeringens
slutsatser i motion L23. I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen skall
begära en förnyad utredning.
Utskottet vill för sin del peka på att en majoritet av remissinstanserna var
uttalat positiv till Byggnadspantsutredningens förslag, och enligt utskottets
mening torde det stå klart att ett genomförande av utredningens lagförslag är
ägnat att leda till bättre kreditvillkor för byggnadernas ägare än de villkor
som kreditinstituten annars kan erbjuda. Utskottet är emellertid inte heller nu
berett att förorda ett genomförande av den lagstiftning
Byggnadspantsutredningen föreslog. Inte heller är utskottet berett att förorda
en ny utredning helt i linje med motionärernas önskemål. I stället bör
regeringen, enligt utskottets mening nu, 20 år efter det att
Byggnadspantsutredningen fick sina direktiv, först och främst undersöka och
söka kartlägga om det fortfarande finns något behov av en ny
kreditsäkerhetsform för byggnader på annans mark. Om det därvid skulle visa sig
att behov föreligger utgår utskottet från att regeringen ånyo överväger
lagstiftningsfrågan.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion L23 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
dels lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m.,
dels lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),
2. beträffande homosexuella sambor
att riksdagen avslår motion 1997/98:L22,
3. beträffande panträtt i registrerad nyttjanderätt
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:L23 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 28 april 1998

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad
(s), Rolf Dahlberg (m), Rune Berglund (s), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s),
Henrik S Järrel (m), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja
Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Tomas Högström (m), Yvonne Ruwaida (mp),
Birgitta Carlsson (c), Kerstin Kristiansson (s) och Marietta de Pourbaix-Lundin
(m).

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m.

3 Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)