Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa näringspolitiska frågor

Betänkande 2007/08:NU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut

Ärendet är avslutat

Beslutat
4 april 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Vissa näringspolitiska frågor(pdf, 295 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2007/08:8 Vissa näringspolitiska frågor

Beslut

Nej till motioner om näringspolitiska frågor (NU8)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar främst om olika satsningar på det turistpolitiska området. Andra motioner handlar om rymdverksamhet, mode och design, nanoteknik, vidareförädling av skogsråvara, neutronforskningsanläggningen ESS och miljöteknikföretagande.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 29

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-02-19
Justering: 2008-03-06
Trycklov till Gotab och webb: 2008-03-19
Trycklov: 2008-03-19
Trycklov: 2008-03-25
Reservationer: 5
Betänkande 2007/08:NU8

Alla beredningar i utskottet

2008-02-19

Nej till motioner om näringspolitiska frågor (NU8)

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 om olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar främst om olika satsningar på det turistpolitiska området. Andra motioner handlar om rymdverksamhet, mode och design, nanoteknik, vidareförädling av skogsråvara, neutronforskningsanläggningen ESS och miljöteknikföretagande.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-04-02
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:NU8, Vissa näringspolitiska frågor

Debatt om förslag 2007/08:NU8

Webb-tv: Vissa näringspolitiska frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Berit Högman (S)
Anf. 200 Berit Högman (S)
Fru talman! Detta betänkande behandlar några politikområden för utveckling av företagande och därmed tillväxt och sysselsättning. Det är med tillfredsställelse vi läser att regeringspartierna avslår en moderatmotion angående vidareförädling av skogsråvara med hänvisning till att det finns ett fantastiskt branschprogram på området. I andra dokument säger man att branschprogram inte är något att ha, och det ska vi inte ha i fortsättningen. När de väl finns är de väldigt bra. Jag tänker inte prata mer om branschprogram för skogen utan uppehålla mig vid besöksnäringen och turismen eftersom det är på det området vi har flertalet av våra motioner och vår reservation. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1. Sverige är konkurrenskraftigt som turistland. Det konstaterar World Economic Forum som för andra året i rad jämför 130 länders konkurrenskraft inom rese- och turistbranschen. Enligt den rankningen hamnar vi på plats 73 när det gäller marknadsföring och varumärkesbygge. World Economic Forum konstaterar vidare att regeringen inte har prioriterat området. Därför halkar vi ned på plats 88 när det gäller samhällets syn på turismen och besöksnäringen. Vad säger oss det? För mig och oss socialdemokrater blir det tydligt att den politik för utveckling som vi redovisar i vår motion är helt rätt medicin för att utveckla den här sektorn. Det är egentligen anmärkningsvärt hur tysta de borgerliga partierna har blivit i den här frågan. Jag tror att väldigt många av oss kommer ihåg hur kd:s representant i näringsutskottet i slutet av förra perioden stod i talarstolen och högljutt utlovade 100 miljoner till marknadsföring av svensk turism. Var är de pengarna nu, Mikael Oscarsson? Vad var det löftet värt? Genom att lägga pengar på marknadsföring skulle vi kunna uppnå många av de andra mål som Mikael Oscarsson tidigare stod i talarstolen och sade sig vilja uppnå, nämligen fler kvinnliga företagare, bättre integrering av människor födda i andra länder och så vidare. Det visar sig nämligen att servicesektorn och besöksnäringen är väldigt bra på det. Ett annat löfte var ju sänkningen av arbetsgivaravgiften. Det har vi talat om här i kväll. Frågan är om man ska skratta eller gråta när vi har facit i hand. Personligen tänker jag på Martin Ljung som sade: Vad bidde det? Jo, det bidde en fingertutt. Det blev väl praktiskt taget ingenting av det. Det som händer är i stället att små företag får höjd arbetsgivaravgift. I besöksnäringen finns det gott om små företag. Det är framför allt de som är verksamma i exempelvis naturturismen, som är en väldigt viktig livsnerv i glest befolkade trakter. Det säger oss också att det vi från vår sida brukar kalla för armkroken, samspelet mellan samhälle och näringsliv, är särskilt viktig på ett område som besöksnäringen. Bra kollektivtrafik, infrastruktur, en allemansrätt som fungerar, jakt- och viltvårdspolitik - det finns många områden som det offentliga ansvarar för som har direkt bäring på hur det går för företagen i besöksnäringen. I vår motion N353 beskriver vi vad som behöver göras väldigt konkret. Vi hävdar att statliga myndigheter och verk måste beakta besöksnäringen i sitt utvecklingsarbete. Vi vet att Nutek nu satsar 5 miljoner på utvecklingsprojekt. Det handlar bland annat om bokningssystem, hur man kan utveckla Dalarna som besöksort mycket bättre och sådana saker. Men det räcker inte. Det krävs ett mycket mer strategiskt program. Det beskriver vi också i motionen. För någon vecka sedan kunde vi för en samlad idrottsrörelse beskriva vår idé och konkreta handlingsplan för att också stötta större internationella arrangemang. Inte heller på det området har allianspartierna kommit längre än till tomt prat. Men genom att bilda ett dotterbolag under Visit Sweden och avsätta pengar har vi i vårt fall konkret 50 miljoner, och vi förutsätter att motsvarande resurser kommer från andra intressenter, idrottsrörelsen själv och näringslivet. Det kan bli en rejäl pott som kan utgöra grunden för att vi fortsättningsvis ska kunna satsa på fler internationella idrotts- och sportevenemang och därmed stärka varumärket Sverige. Vi är konkreta. Vi är handlingsinriktade. Men vad gör regeringen? Vi ser inga förslag. Vi kräver också i motionen att Exportrådet får ett tydligt uppdrag att främja besöksnäringens tjänster i sitt arbete. Handelsministern åker till turistriksdagen och praktiskt taget läser innantill ur en turistbroschyr därför att regeringen inte har någon politik på det här området. Näringsministern tar i interpellationsdebatter avstånd från sina egna förslag, som alliansens partier lade fram före valet. Och företagarna är väldigt besvikna på att vallöften inte infrias, särskilt med tanke på den högljuddhet omkring dessa vallöften som vi kunde höra före valet. Var hittar vi er politik? Det var mycket prat men vi ser ingen handling. Vi ser det inte i betänkande NU8 och vi ser det inte i regeringens politik. Men i kväll får ni ännu en chans att beskriva var den finns, för besöksnäringens fromma.
Kent Persson (V)
Anf. 201 Kent Persson (V)
Fru talman! I det här betänkandet har Vänsterpartiet yrkat bifall till två reservationer. Reservation 2 gäller en motion från Hans Rothenberg som vi i utskottet har yrkat bifall till. Jag kommer inte att här yrka bifall till den men står givetvis bakom den. Jag ser att Hans skakar besviket på huvudet. Däremot kommer jag att yrka bifall till reservation 5, företagande och brottsförebyggande verksamhet. Skatteverket presenterade nyligen den så kallade skattefelskartan. Undersökningen ska ge en uppfattning om var man kan finna de största troliga skattefelen och skattefelens omfattning och orsaker. Här inkluderas alltså både medvetet fusk, skatteplanering som går utanför regelverkets ramar och oavsiktligt uppkomna misstag. Det handlar årligen om ca 133 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter för staten. Skatteverket redovisar tre huvudsakliga typer av fel. Det är fel som har internationell anknytning. Det kan röra sig om utländska personer med inkomster i Sverige, personer i Sverige med inkomster från utlandet eller olika former av transaktioner mellan Sverige och något annat land. Det kan röra svartarbete som avser ersättning för utfört arbete som inte redovisas. Det gäller såväl svarta löneutbetalningar och svart försäljning i ett företag som oredovisat uttag och privata kostnader som dragits av i företaget. Andra typer av fel som inte är svartarbete och som uppkommit oavsiktligt kan till exempel gälla felaktiga deklarationsuppgifter och annat som kan ha sin förklaring i ett komplicerat regelverk. Fru talman! Det är allvarligt att staten går miste om stora skatteintäkter varje år. På sikt kan det få betydelse för välfärdssystemet i stort eftersom det är pengar som rättmätigt skulle användas till just välfärdssystemen och för insatser till att utveckla företagande. Det är också så att skatteundandragande snedvrider konkurrensen och riskerar att slå ut seriösa, effektiva och välskötta företag och företagare samtidigt som svartarbete innebär en tillvaro i otrygghet och utan rättigheter för den anställde. Det är alltså allvarligt att krångliga skatteregler minskar människors möjligheter att göra rätt. Regeringen har nyligen infört skattereduktion för hushållstjänster. Ett av syftena var att stimulera nyföretagande i Sverige. Men det är åtgärder som också skapar gränsdragningsproblem, mer krångel och ökat uppgiftslämnande. Detta har påtalats bland annat av Skatteverket. Risken är därför stor att dessa förslag kan medverka till ökad regelbörda och ytterligare gränsdragningsproblem, alltså tvärtemot regeringens intentioner att underlätta för företagandet i Sverige. Vänsterpartiet har tidigare medverkat till att införa regler som ska förhindra skattefusk. Det gäller bland annat krav på personalliggare för vissa näringsidkare, att ställa större krav på kassaregister och åtgärder för att förhindra momsfusk. Jag menar att vi måste gå vidare och föreslå ytterligare åtgärder. Där kan arbetsmarknadens parter spela en större roll än i dag. Det finns goda exempel att lyfta fram, bland annat inom hotell- och restaurangbranschen och byggbranschen, där just samverkan mellan arbetsmarknadens parter har gett bra resultat. Avslutningsvis anser jag i motsats till majoriteten i utskottet att staten och regeringen har ett ansvar i det brottsförebyggande arbetet. Det är faktiskt riksdagen som är den beslutande församlingen. Det kan inte vara bara upp till arbetsmarknadens parter att ta ansvar, utan regeringen måste också visa lite handlingskraft i denna fråga.
Per Bolund (Mp)
Anf. 202 Per Bolund (Mp)
Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom samtliga Miljöpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 4. Fru talman! Jag vill fokusera mitt anförande på miljötekniksektorn. Anledningen till det är att miljöteknikbranschen är en bransch med en oerhört stor utvecklingspotential. OECD har i en rapport pekat ut miljöteknikbranschen som den viktigaste framtidsbranschen efter IT-sektorn. Man uppskattar att världsmarknaden för miljöteknik kommer att vara hisnande 6 000 miljarder kronor år 2010. Enligt Exportrådets beräkningar exporterar Sverige redan i dag miljöteknik för 25 miljarder kronor årligen. Det gör miljöteknik till landets åttonde största bransch, lika stor som pappersmassa och möbler tillsammans. Dessutom har miljöteknikexporten ökat med ungefär 8 procent per år, vilket de flesta andra branscher inte ens är i närheten av. Vi vill därför hävda att Sverige inte har råd att halka efter i den internationella konkurrensen på miljöteknikområdet, utan vi måste ligga i den absoluta framkanten. Det är intressant att analysera vad det beror på att Sverige har en framträdande position inom miljötekniken. Studier visar att det till stor del beror på den aktiva miljöpolitik som har bedrivits i Sverige, inte minst under Miljöpartiets tid som stöd- och samarbetsparti för regeringen. Genom att vi inledde en omställning av samhället i en hållbar riktning, och genom de tuffa miljökrav och de styrmedel som vi drev igenom, har en hemmamarknad för svenska miljöteknikföretag kunnat skapas. Det är en förutsättning för att företag ska kunna utvecklas, och det har gett dem en möjlighet att konkurrera på en internationell marknad. I en Nutekrapport som handlar om miljöteknikexport till bland annat Kina konstaterar man att styrmedel och lagstiftning på miljöområdet har varit den främsta drivkraften för svensk miljöteknisk innovation. Industrin har anpassat sin produktion till de krav som har funnits, och det har skapat en hög kompetens bland konsulter och underleverantörer av miljöteknik. Ett tydligt exempel på området är omställningen av uppvärmningssektorn. Användningen av olja till uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler minskar nu med ungefär 40 procent varje år. Även användningen av direktverkande elvärme har minskat kraftigt. Orsaken till omställningen står att finna i den gröna skatteväxlingen som gjordes under den förra mandatperioden genom att Miljöpartiet var en del av regeringsunderlaget. Omställningen bort från fossila bränslen och fossila energislag har i sin tur gjort att företag som säljer och installerar värmepumpar, pelletpannor och olika former av biobränslen har fått en stor hemmamarknad och utvecklingsmöjlighet. Därför har man utvecklat en unik kompetens och teknik som nu säljs på en global marknad. Den viktiga omställningen, marknadsmöjligheterna och arbetstillfällena som omställningen ger, skulle aldrig ha kommit till stånd utan en tydlig och kraftfull miljöpolitik med långsiktiga ekonomiska styrmedel. Det är på grund av denna bakgrund som vi med stor oro ser på de brister som finns i den miljöpolitik som den borgerliga regeringen driver. Om svensk miljöteknik ska fortsätta att ligga i framkant måste den svenska omställningen till en hållbar utveckling fortsätta. Vi ser hur andra regioner, till exempel Kalifornien och Storbritannien, aviserar ett mycket högre tempo i miljöomställningen. Det gör man till följd av en aktiv miljöpolitik. Då är risken överhängande att de regionerna tar över den svenska tätpositionen och att Sverige tappar marknadsandelar. Samtidigt ser vi hur den borgerliga regeringen i Sverige inte kan enas om basala miljömål, ännu mindre om de åtgärder som ska driva fram miljömålen. Avsaknaden av en långsiktighet och tydliga spelregler för företagen är total. Sveriges möjligheter som föregångsland inom miljöteknik utarmas. Effekterna av detta ser vi bland annat i att viljan hos riskkapitalister att investera i miljöteknik i Sverige är lägre än i andra länder. Uppenbarligen känner man från marknadssidan inte en trygghet och tilltro till att utvecklingen av miljöteknik på sikt kommer att vara positiv i Sverige. Det är oroande. Från Miljöpartiets sida anser vi att man måste fortsätta satsningen på miljöteknik och att man måste göra det från offentlig sida eftersom den privata inte är beredd att gå in på det stadiet. Miljöpartiet har därför föreslagit en statlig satsning på miljöteknikbranschen. Regeringen har också gjort det, men vi tycker att det är olyckligt att regeringens satsning har en snäv inriktning på miljöteknikexport och att regeringens fokus ligger snävt. Man satsar alla resurser på fordons- och flygplansindustrin, vilket för oss är oförståeligt när det finns ett stort antal miljöteknikföretag inom många olika områden som har goda förutsättningar att skapa miljövänliga och framgångsrika produkter. Vi tycker att regeringens fokus på miljötekniksatsningen borde ändras så att alla de tekniker som har en stor effekt i kampen mot klimatförändringarna får stöd. Insatserna på miljöteknikområdet borde vägledas av att man ska skapa ett brett branschprogram som inte väljer ut vissa separata teknikområden utan fokuserar brett. Ett sådant branschprogram ska tas fram i samarbete mellan staten, näringslivet och de fackliga organisationerna. Då är det störst möjlighet att nå framgång. För att få till stånd ett sådant brett branschprogram tycker vi att regeringens satsning är för låg. Vi föreslår därför att man utökar miljötekniksatsningen så att den omfattar totalt 200 miljoner kronor. Miljöpartiet har också föreslagit en separat fond för investeringar på energiområdet för att satsa på innovationer inom förnybar energi. Om vi gör de satsningarna tror vi att vi tillsammans kan skapa så goda förutsättningar att vi kan få med oss det privata kapitalet och skapa en positiv trend för miljö- och energiteknik på det förnybara energiområdet. Vi kan bara beklaga att regeringen inte verkar visa samma ambitioner när det gäller miljöteknikföretag. Vi tycker att det är sorgligt att de på det sättet förlorar en unik chans att lyfta fram en ny bransch i Sverige som skulle kunna få en fantastisk framtid.
Hans Rothenberg (M)
Anf. 203 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Betänkandet är minst sagt fascinerande i sitt omfång vad gäller ämnen. Det är turism, rymdverksamhet, mode och design, nanoteknik, vidareförädling av skogsråvara, neutronforskningsanläggningen ESS och miljöteknikföretagande. Man kan inte annat än känna vibrationer av att det här är ett uppsamlingsheat efter motionsfloden. Nya näringar representeras i det här betänkandet. Det är näringar som är stadda i utveckling, och många av dem är i stor omvandling. Vi talar här i många fall om kvalificerad teknik och växande tjänster inom inte minst upplevelsenäringen. Många av näringarna har en inneboende affärskultur där man inte sitter fast i gamla traditionella mönster utan kräver flexibilitet, kunskap och samverkan. Det är samverkan mellan stat och näringsliv samt samverkan mellan olika näringar och branscher som vi kanske tidigare inte har sett lika många exempel på. Det är framtidsinriktade näringar med brett engagemang. Det är näringar som i sitt nyföretagande också har stor prägel av kvinnor och nya svenskar. Det är näringar som verkar nationellt och på en internationell arena. Vad kan vi då göra på hemmaplan? Vad kan vi göra för att ge förutsättningar för dessa näringar? Som har sagts i tidigare inlägg och i den föregående debatten är nyckeln ett bra företagsklimat. Det är ett näringsklimat som gör det intressant och attraktivt att driva verksamheter inom områdena. Regeringen har i det sammanhanget satsat på många generella insatser för att stimulera entreprenörskapet, att lägga grunden för många näringar att växa, inte bara de som det här betänkandet omfattar utan även många andra. Vi har anledning att se fram emot två mycket intressanta propositioner som kommer i höst. Den ena handlar om forskning och utbildning, att lägga ut en färdriktning för vad vi i vårt samhälle, både inom och utanför våra gränser, behöver skaffa och bygga mer kunskap och kompetens om för att möta morgondagens utmaningar, för att lägga grunden för att näringar, som de vi har nämnt här, ska kunna växa och utvecklas, men också näringar som vi kanske inte i dag vet namnet på. Det finns många produkter i våra hem i dag som inte existerade för 10-15 år sedan. Begreppet upplevelseindustri var ett begrepp som knappt någon förstod vad det handlade om. Den andra propositionen jag tänker på är infrastruktur. Inte minst när vi talar om besöksnäringen och turismnäringen är infrastrukturen en av de viktigare frågorna - att ta sig till och från, och under den tiden däremellan spendera så mycket resurser som möjligt. En framgångsrik turistpolitik bör bestå av ökade satsningar på marknadsföring av Sverige som turistland. Ökade satsningar kan innebära mer pengar. Men det kan också innebära bättre nyttjande av de resurser man har. Företag inom den här näringen efterfrågar, de liksom många andra, enklare regler och avregleringar. Vi har att se fram emot en framtid där konkurrensen på den internationella arenan om idrottsevenemang och andra kulturevenemang är stenhård. Vi har bara sett början på detta. Sverige kan med sina nio miljoner invånare fortfarande kämpa på mer än lika villkor med stora jättar som Spanien, USA, Storbritannien med flera. Turismen som näring har en stor potential. Det kan vi nog alla enas om i den här kammaren. Det finns en potential när det gäller att förvalta det svenska natur- och kulturarvet, där allemansrätten är en viktig del och en faktor som gör att vi faktiskt kan sälja Sverige utomlands. Det ska vårdas. Det ska man ta ansvar för. Allemansrätten är inte som plockgodis där man häller i sig hektovis av fria tillgångar, utan detta är någonting som vi på ett förnuftigt sätt ska använda till Sveriges fördel. Men även inom den här näringen är ett fördelaktigt företagsklimat det som ger goda förutsättningar för små och medelstora företag att växa. Det turistpolitiska området är komplext. Det finns många aktörer. Det finns varierande önskemål för att främja företagandet inom den här sektorn. Hur vi än gör kommer det förmodligen alltid att finnas de som ser framåt och ser att vi från politiskt håll borde ta ytterligare initiativ. Det gäller att vara med sin tid här. Politiska insatser av mer riktat slag på turismområdet kräver således ofta betydande samordning mellan offentliga aktörer på flera nivåer. Med det i åtanke är det enligt vår mening rimligt att de förslag på det turistpolitiska området som nu ligger på regeringens bord noggrant diskuteras med berörda, privata och offentliga, aktörer. Vi förutsätter att regeringen därefter redovisar sin syn på hur den ställer sig till de utredningsförslag, vilka upprepas i motionerna i det här betänkandet, som för närvarande alltså bereds inom Regeringskansliet. När det gäller idrottsevenemang har regeringen uttalat sin avsikt att aktivt verka för att fler stora internationella idrottsevenemang ska arrangeras i Sverige. Det pågår även här ett arbete inom Regeringskansliet. För att inte föregripa den pågående beredningen om tillväxt genom turistnäringen, där det föreslås en nationell strategi för stora internationella evenemang, är utskottets förslag att man ska avslå motionerna på det området. Kulturministern kommer som bekant också att bjuda in representanter för idrottsorganisationerna för att få en klar och tydlig bild och också kunna formera en gemensam handläggning när det gäller hur vi även på flera decenniers sikt ska kunna få stora evenemang till Sverige. Fru talman! Det här betänkandet omfattar även designpolitik. Vi kan ju inte stå här i talarstolen och gå igenom nanotekniken. Det är mycket spännande. Men med tanke på kammarens och ledamöternas kanske begränsade kunskap ska vi låta det vara. Däremot skulle jag vilja nämna några ord om designfrågorna. Design handlar inte bara om att skapa en snygg yta. Design handlar väldigt mycket om funktionalitet, och design finns i så gott som alla produkter. Det finns faktiskt till och med, i många fall, i tjänster. Ljudet vi hör när vi slår igen en bildörr är en frukt av ingenjörskonst och designkunnande. Det handlar även om att kunna designa ljud. Fru talman! Det är ett fascinerande och spännande betänkande, och den allmänna motionstiden har denna gång levererat ett antal motioner som ger oss anledning att förhoppningsvis kunna komma med spännande och intressanta repliker. Jag vill passa på att yrka bifall till utskottets förslag.
Berit Högman (S)
Anf. 204 Berit Högman (S)
Fru talman! Ja, inte tycker jag att betänkandet är ett uppsamlingsheat, utan det är kanske en hop goda idéer för framtiden. Hans Rothenberg hänvisar till kommande propositioner som kommer att ha stor betydelse för besöksnäringen. Han nämner infrastrukturpropositionen. Om jag förstår det rätt åker infrastrukturministern redan nu ut och pläderar för att regionerna måste göra ekonomiska insatser när det gäller vägarna. Är de regioner där vi har den bästa turismen i övrigt ekonomiskt bärkraftiga regioner? Nej, så är det naturligtvis inte. Jag funderar på om det med det tänkesättet över huvud taget blir någon mer bit asfalt på vägen upp till Idre eller om det över huvud taget finns någon idé om hur turismen skulle utvecklas i Hemavan eller någon annanstans, alltså med ett sådant marknadstänkande. Med ett sådant marknadstänkande kommer infrastrukturen att förbättras kraftigt i befolkningstäta områden men inte nödvändigtvis där turismen utvecklas. Kan Hans Rothenberg ge mig försäkringar om motsatsen är jag tacksam. Sedan gäller det forskningen. Vi är säkert väldigt överens om att tjänstesektorn behöver mer forskning. Men vi kan se vilka universitet och högskolor som i dag ägnar sig åt besöksnäringen, väldigt handfast. Det är högskolor och små nya universitet. Vad jag förstår kommer alliansens partier att se till att mycket mer av forskningspengarna går till de stora gamla universiteten. Kan Hans Rothenberg lova mig att jag har fel även på den punkten? Sedan undrar jag: Vilka är de där förslagen som ligger på regeringens bord? Nu har jag hört det i snart ett år. Jag vet fortfarande inte vilka förslag det är. Berätta det, så blir det mycket lättare att ha debatt!
Hans Rothenberg (M)
Anf. 205 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Jag tycker att det är bra att Berit Högman tar upp frågan om infrastruktur, för om det är någonting som vi faktiskt har fått ärva från tidigare regering så är det ett oerhört stort underskott vad gäller underhåll av svensk infrastruktur. Det finns många hål i vägar, framför allt i vägar som ligger utanför storstadsregionerna. Det är en utmaning att lappa ihop det som inte har blivit gjort, som borde ha gjorts, men det handlar också om att bygga ut. Alla har vi ju en valkrets hemma som vi på något vis ska försöka blidka genom att tala om vägar i närregionen. Det vore förmätet av mig som riksdagsledamot att lova saker och ting som regeringen ska komma med när det gäller att precisera exakta förslag. Jag tror inte att någon i den nuvarande oppositionen gjorde motsvarande utfästelser under föregående mandatperiod. Vi kan vara förvissade om att det arbetet pågår. Sedan gäller det forskningen. Ja, det är spännande att det är många universitet som sysslar med forskning och utveckling inom turism- och besöksnäringen. Det är en snabbt växande marknad, näring, som i allra högsta grad behöver ha tillförsel av systematiskt vetenskapligt kunnande. Det finns många institut också. Vi har Turismens utredningsinstitut som minst sagt kan matcha det som Nutek gör på det här området. Turismens utredningsinstitut är kopplat till Göteborgs universitet. Vi har all anledning att se fram emot de här propositionerna, för det kommer att påverka även turism- och besöksnäringen.
Berit Högman (S)
Anf. 206 Berit Högman (S)
Fru talman! Jag kan konstatera att det finns ett hemlighetsmakeri kring vad regeringen avser att göra med besöksnäringen. Vi får leva i ovisshet när det gäller det. Men före valet lade ni fram ett förslag. Jag utgår från att det var ditt parti, Hans Rothenberg, som drev den frågan. Det gällde att allemansrätten skulle inskränkas till förmån för äganderätten. Man skulle inte kunna bedriva naturturism utan ägarens samtycke. Detta är naturligtvis ett väldigt stort hot mot den växande naturturismen. Väldigt många goda idéer finns om hur man skulle kunna bedriva den turismen. Den turismen ligger också helt i samklang med en hållbar utveckling. Det handlar om att utveckla viltsafarin, cykelturism, kanotism och så vidare. Om vi inte vet vad regeringen har för sig kan vi ändå fråga här i riksdagen om Hans Rothenberg har för avsikt att driva denna valfråga i Sveriges riksdag.
Hans Rothenberg (M)
Anf. 207 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Ibland får man intrycket att man från oppositionens sida vill vränga till verkligheten lite värre än vad den är för att argumenten ska kunna hänga ihop. Allemansrätten är unik för Sverige. Det är en lång tradition, och vi har att fortsätta att värna allemansrättens fortlevande. Men allemansrätten liksom många andra företeelser, lagar och förordningar är också någonting som understundom behöver sättas under omprövning. Förhållningssättet är att en ägare av mark inte ska ta sitt ansvar och att det skulle gå stick i stäv med allemansrätten. Jag tror snarare att det om någon är ägaren som har anledning att värna denna natur och miljö. Det är ofta känslig miljö som ligger i anslutning till vattenområden. Man menar att en ägare skulle vara mindre angelägen att värna detta. Jag tror tvärtom. Om det är någonting som verkligen engagerar är det just ägande. Ägande förpliktigar. Det har vi diskuterat här inte minst när vi tidigare talat om statens ägande. Allt ägande förpliktigar. Därmed följer ett ansvar. Jag tror att allemansrätten i kombination med markägarens ansvar är en väldigt god fördel och en viktig ingrediens för att kunna ge upphov till en utökad marknad för svensk naturturism. Låt oss se ägandet och allemansrätten hand i hand. Det kan vara en styrka. Allemansrätten ensam kan också emellanåt vara anledning till att vi tittar över och förbättrar.
Karin Granbom (Fp)
Anf. 208 Karin Granbom (Fp)
Fru talman! Detta betänkande är som sagt ett svar på alla möjliga motioner om näringspolitik och spretar således en hel del. Jag tänker hålla mig till två områden som har lyfts fram här av Vänsterpartiets och Miljöpartiets representanter och som de också har skrivit reservationer om. Världen står inför en stor omställning för att klara klimatförändringarna. Omställning betyder förändring, nytänkande och också möjligheter. Regeringen är fullt medveten om att miljö- och klimatutmaningarna kan vara en ekonomisk hävstång för Sverige eftersom vi i vårt land har ett stort kunnande på detta område. Miljöteknik spelar också en stor roll för i hur hög grad vi kan behålla den livsstil vi har i dag och samtidigt klara av klimatutmaningarna. Staten, näringsliv och akademin med forskning och utbildning behöver alla agera både enskilt och i samarbete. Jag tänker nu redogöra något för vad regeringen gör för att främja möjligheterna för miljöteknikföretagande. Pengar har öronmärkts. I vårpropositionen för ungefär ett år sedan avsattes 530 miljoner kronor för utveckling av miljöteknik. I budgetpropositionen för år 2008 avsattes 340 miljoner för att främja hållbart systemtänkande i städer. Av de 530 miljonerna går en betydande del till forskning och utveckling av mindre miljöpåfrestande transporter. Transportsektorn står i dag för en stor del av klimatpåverkan. Samtidigt måste också människor i framtiden kunna transportera sig. Vi sätter stor tilltro till att forskningen kan få den ekvationen att gå ihop. De avsatta anslagen är en del i att få fram forskningsresultat. Inom ramen för de 530 miljonerna finns det också utrymme för andra miljöteknikinitiativ. När det gäller satsningen på hållbara städer är det värt att påminna om att världen blir alltmer urbaniserad och att städerna behöver ett helhetstänk för att bli mindre klimatpåfrestande. Temat för världsutställningen i Shanghai år 2010 är just Better City, Better Life . Det blir ett viktigt tillfälle för exportfrämjande för den som kan presentera goda lösningar. Satsningen Hållbara städer handlar om att lyfta teknikhöjden i byggandet och skapa ett systemtänkande. Större referensobjekt ska kunna byggas upp med statligt stöd för att kunna visas för potentiella kunder. Näringsdepartementet har inlett en dialog - låt oss om ni så vill kalla det en branschdialog - med den del av näringslivet som inryms i begreppet miljöteknik. Detta har till syfte att höra efter vad branschen vill att staten ska bidra med. Det hölls ett möte i oktober. Då framkom det önskemål om ökade satsningar på exportstöd. Regeringen gav efter detta Exportrådet ett särskilt uppdrag att främja miljöteknikexport. Ytterligare sådana samtal ska genomföras nu under året. Ett flertal samarbetsavtal för teknikutveckling av förnybar energi har ingåtts med andra länder, bland annat USA och Brasilien. Statsråden gör löpande resor tillsammans med företagare. Ett exempel är att miljöministern nyligen var i Indien tillsammans med en stor delegation med representanter för mer än 30 miljöteknikföretag. Det sammanföll med näringsutskottets resa till Indien. Delar av utskottet är därför redan bekant med detta arrangemang och blev också en del av det. Sverige planerar också att ta chansen att under våra internationella ordförandeskap lyfta fram miljöteknik. Under ordförandeskapet i Nordiska rådet avser Sverige att genomföra miljöteknikdagar för att bistå företag att hitta kunder. Under EU-ordförandeskapet hösten 2009 ska hållbar utveckling och miljöteknik bli prioriterade områden. Regeringen och riksdagen ska självklart samordna och på olika sätt främja miljöföretagande. Den allra viktigaste uppgiften är att skapa lagstiftning som ger drivkrafter till företag att vilja satsa på utveckling och riktigt bra produkter. Sverige ska gå före med tuffa men nåbara krav på utsläpp och på så sätt skapa en tydlig hemmamarknad. Statens uppgift är inte att peka ut vissa tekniker som ska uppnå de mål som vi vill se. Vi politiker kan inte veta vad som är hållbara tekniker. Vi måste lita till att marknaden får fram bästa teknik för att uppnå uppställda mål. Politiker har dock i uppgift att se till att marknaden präglas av stabila spelregler så att investerare vågar satsa. Jag tycker inte att vi ska blunda för att det finns indikationer på att cleantech- branschen i Sverige har haft vissa svårigheter att finna riskkapital i Sverige. Det behöver analyseras vidare om det är så och vad det i så fall kan bero på. En hypotes till varför cleantech- företagarna ha svårt att hitta kapital är att marknaden är utsatt för en större politisk risk än andra marknader. Denna risk handlar om att det snabbt kan uppkomma stöd eller hot om regleringar som påverkar förutsättningarna. För långsiktig hållbarhet måste politiker därför hejda sig från att göra snabba, välvilliga men i längden ohållbara marknadspåverkande insatser. Det finns också förklaringar som går ut på att riskkapitalisterna inte har tillräcklig kunskap om den nya branschen. Staten kan göra insatser för att föra ihop riskkapitalister, företagare och potentiella kunder. Swentech och Energimyndigheten måste arbeta vidare med nätverksbyggande och mötesplatser. Jag har till exempel hört talas om att det finns en framgångsrik modell i Storbritannien för att underlätta kommunikationen mellan olika aktörer. Den kanske är värd att titta på. Det finns i dag pengar inom statliga program och fonder för utveckling av teknikföretag. Ibland kan det nästan låta som om det inte alls gör det. Men i vissa fall kan de nog uppfattas som svåröverskådliga och otillräckliga. Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska se över statens insatser för riskkapitalförsörjning. Om den kan visa på brister, överlappning och behov av nya stöd ska vi förstås agera och förändra. Till Kent Persson vill jag säga att det är viktigt att man är aktsam med att köpa aktieposter för skattebetalarnas pengar. Vi politiker ska inte gå in och göra riskkapitalisternas jobb om marknaden verkligen skulle fungera eller om den skulle göra det med några smärre justeringar. Om vi skapar stora riskkapitalfonder kommer bankerna att hurra om de slipper ta de stora riskerna och i stället kan "casha" in stora pengar på låga risker. Det behövs mer drivkrafter för att generellt få fram riskvilligt kapital i Sverige. Ett steg togs i samband med avskaffandet av förmögenhetsskatten. Regeringen bör gå vidare för att se vad som kan göras för att främja så kallade affärsänglar så att lyckad företagsamhet inte leder till sköna dagar på golfbanan och en swimmingpool utan till att företagarna satsar pengar och kunskap i nya bolag. I globaliseringens tid behöver Sverige generellt satsa mer på kunskap. Den förra regeringen och stödpartierna misslyckades brutalt på utbildningsområdet. Det går inte för ett land att långsiktigt vara en stark miljötekniknation om det är svaga matematikresultat i skolan och få som vill eller kan studera på ingenjörsutbildningar på universitetsnivå. Nu gör regeringen olika insatser för att sätta kunskap i fokus i skolan. Som folkpartist vill jag också lyfta fram frågan om att införa skatteincitament för forskning i mindre företag. Det kan till exempel handla om minskade arbetsgivaravgifter för forskartjänster i små bolag. I många andra länder finns möjligheten att göra avdrag på investeringar i forskning. Det kan vara ett viktigt redskap för att behålla företag som verkar på en internationell marknad i Sverige. Nu ska jag gå över till Vänsterpartiets reservation om brottsförebyggande arbete. Vänsterpartiet skriver i denna att man anser att regeringen ska inleda en dialog med företagarna för att företagarna ska bli medvetna om sitt ansvar i det brottsförebyggande arbetet. Vänsterpartiet skriver också att näringslivet är en dåligt utnyttjad resurs när det gäller att komma till rätta med brottslig verksamhet. När det gäller företagarnas medvetenhet och ansvar för brottsbekämpning vet de flesta företagare oerhört mycket mer än vi politiker om vilka risker för brott som företag är utsatta för och hur man ska handla för att förebygga detta på olika sätt. Det är en felaktig utgångspunkt att som Vänsterpartiet gör indikera att företagarna inte tar sitt ansvar. Många gör mycket. Det handlar om allt från den lilla butiksägaren som flyttar kassadisken för att minska snatterier till ett stort bostadsbolag som byter ut entrédörrar och anlitar landskapsarkitekter för att få en tryggare omgivning kring husen. I de flesta brottsförebyggande råd runt om i Sverige finns näringslivet representerat. Det betyder mycket för att stärka det brottsförebyggande arbetet lokalt. I utskottsbetänkandet nämns Näringslivets säkerhetsdelegation som ett exempel på ett öppet nätverk för säkerhetsfrågor för både det privata och det offentliga. För att minska risken för att företagare blir brottsoffer har initiativ som näringslivets intresseorganisationer har tagit fram haft en betydande roll. Ett exempel är Svensk Handels varningslista, som har betytt mycket för att sprida kunskap om fakturabedragare och oseriösa annonsförsäljare. Men visst kan näringslivet och företagarna göra mer i det brottsförebyggande arbetet. Särskilt viktigt tycker jag att det är att de är med i samlade aktioner för att möta den systemhotande organiserade brottsligheten som behöver bemötas både av rättsväsendet och av andra myndigheter, kommuner och av näringslivet. Tack vare alliansens satsningar på rättsväsendet kan det offentliga gå i bräschen och höja ambitionen för att förebygga brott mot företagare och oss andra. Då är det trist att se att Vänsterpartiet i sitt budgetalternativ vill motverka detta genom att göra massiva nedskärningar på polisväsendet - totalt minus 1,8 miljarder kronor från och med i år fram till 2010. Vänsterpartiets engagemang i det brottsförebyggande arbetet för företagare och andra brottsoffer har inte riktigt någon helhet. Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Per Bolund (Mp)
Anf. 209 Per Bolund (Mp)
Fru talman! Karin Granbom pratar mycket och stort om satsningar på miljöteknik som regeringen har gjort. Jag tycker att det i sammanhanget också är intressant att tala om varifrån man tog pengarna för att göra satsningarna. Regeringen tar tyvärr med den ena handen och ger med den andra. Man kan skryta med det man ger, men man kanske också ska tala om vad man tar. Samtidigt som man gjorde de satsningar som Karin Granbom pratade om minskade man kraftigt satsningarna på till exempel biologisk mångfald. Man har tagit bort stödet för solenergiinvesteringar i offentliga byggnader och för energieffektivisering. Man har tagit bort stödet för installation av effektiva fönster och biobränsle i småhus och så vidare. Det finns många exempel. Att ta med ena handen från miljötekniksektorn och ge bidrag med den andra handen kanske inte är en så stor reform som man får det att låta när man står och räknar upp miljonbelopp i talarstolen. Ur den synvinkeln skulle det vara intressant att höra Karin Granboms synpunkter på detta. Om nu regeringen gör så mycket för att skärpa och hjälpa miljötekniken, vad tror Karin Granbom att det beror på att viljan hos svenska riskkapitalister att investera i miljötekniksektorn är så oerhört mycket mindre än den är i många andra länder? Den minskar till och med år från år; man har mindre investeringar i miljöteknik än man hade året innan. Om det nu var en så kraftfull satsning borde riskkapitalisterna rimligtvis ha uppfattat signalen. Men det har de uppenbarligen inte gjort. Svenska investeringar i miljötekniksektorn från riskkapitalet ligger långt under vad de gör i många andra länder. Vad tror Karin Granbom att det beror på?
Karin Granbom (Fp)
Anf. 210 Karin Granbom (Fp)
Fru talman! Jag nämnde faktiskt några hypoteser i mitt anförande för vad det möjligen kunde bero på. En sak jag tror att vi måste jobba mer med är att riskkapitalister, företagare, forskare och potentiella kunder behöver hitta mötesplatser att träffas på. Jag tror att mer av det arbetet skulle kunna ge effekter. Där har jag ett svar i alla fall. Jag är inte så säker på att investeringsviljan har gått ned, som Per Bolund säger. Det vill jag nog lämna öppet. Jag har också hört att den skulle gå åt andra hållet. Samtidigt vet man att när börsen faller minskar också viljan att investera. Det gör att det därför generellt kan finnas mindre av riskvilligt kapital nu. Jag hade ett antal förslag på hur vi skulle kunna öka möjligheterna att skapa mer riskkapital. Detta ses också över. Jag sade att om det finns bra förslag på hur staten kan främja företagande utan att vi gör riskkapitalisternas och bankernas jobb så är jag öppen för att se över goda lösningar.
Per Bolund (Mp)
Anf. 211 Per Bolund (Mp)
Fru talman! Till skillnad från Karin Granbom tror jag att det finns mer strukturella effekter som ligger bakom detta. De siffror som jag har sett visade att man hade en minskning av investeringar från 2006 till 2007 i miljöteknik från riskkapitalet. Jag tror att det beror på att man har sett att de politiska villkoren för miljöteknikbranschen helt enkelt inte finns där. Man litar inte på regeringens vilja och intresse att skapa goda villkor för den nya energiteknik och för den nya miljötekniken. Jag tror att det beror väldigt mycket på att regeringen inte har den långsiktighet och ger de stabila spelregler som behövs för att man ska ha en tilltro till miljöteknikbranschen i Sverige. Det tycker jag är väldigt tråkigt. På energisidan ser man hur regeringen stöder investeringar i gammal teknik. Man ger frikostiga bidrag inom handelssystemet för fossilgasutbyggnad i Malmö och Göteborg. Man stöder effektutbyggnaden av kärnkraften. När man satsar på den gamla tekniken får inte marknaden den uppfattningen att man kommer att ha goda villkor för den nya tekniken. Jag tror att det beror väldigt mycket på att näringslivet har ganska noggranna känselspröt ute för att analysera vad som är på gång inom politiken, speciellt på ett sådant här område som är i utveckling och där det behövs tydliga politiska styrmedel och en politisk vilja. När man inte känner av den viljan kommer inte heller investeringarna. Jag tror att det beror på det. Jag tycker att det är väldigt tråkigt. Sverige håller på att missa den unika chans man har haft att bli världsledande på miljöteknikområdet. Om det inte kommer en tydlig miljöpolitik, om det inte kommer fram tydliga ambitioner på miljöteknikområdet och på miljöområdet över huvud taget kommer inte heller marknaden att följa efter. Det är den risken jag ser med regeringens nuvarande miljöpolitik.
Karin Granbom (Fp)
Anf. 212 Karin Granbom (Fp)
Fru talman! Jag talade också om vikten av att vi har stabila spelregler. Det är så regeringen arbetar. Visst investeras det i Sverige, och självfallet kan det investeras mycket mer. Det finns nog inget övre tak för det. Vi har samma ambitioner på det området. Vi ska naturligtvis främja ny teknik men också gammal teknik. Befintlig teknik kan också göras mycket bättre. Därför måste vi satsa på investeringar även i sådana branscher som redan är välutvecklade i Sverige.
Kent Persson (V)
Anf. 213 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag har några kommentarer till Karins anförande. Hon pratade om den reservation som jag gav mitt stöd till tidigare, om det brottsförebyggande arbetet. Jag har aldrig påstått att näringslivet inte medverkar i detta. I mitt anförande tog jag fram näringslivets roll tillsammans med de fackliga organisationerna som ett gott exempel på det. Samtidigt gav hon mig en bekräftelse på att jag hade rätt när jag sade att det går att göra mer och att näringslivet också kan göra mer. Det var kul. Det är riktigt att ni har satsat mer på miljöteknikexport, men det rimmar väldigt illa med att ni har dragit ned på medlen till Exportrådet som verkar ute i världen och ska hjälpa till just vid export. Jag har ingen logisk förklaring till den kullerbyttan. Karin Granbom pratar också lite grann om att det är marknaden som ska ta fram tekniker, inte politiken. Så kan det väl vara i början, men politiken måste också någon gång sätta ned fötterna och tala om vad som ska gälla. Vilket bränsle ska vi ha? Eller är det så att vi ska ha olika typer av bränslen totalt sett? Ska etanolen komma från vete och havre eller från de skogliga resurserna eller ska vi utveckla elbilar? Marknaden behöver klara signaler. Det är det de efterfrågar när de säger att de inte vågar satsa på den här tekniken eftersom de inte vet vilka vinster de kan få ut i framtiden. Det är sanningen.
Karin Granbom (Fp)
Anf. 214 Karin Granbom (Fp)
Fru talman! När jag skrev mitt anförande kände jag inte till vad Kent Persson skulle säga i sitt anförande. Därför utgick jag från den motion som Vänsterpartiet har skrivit och från reservationen. Det som jag sade att Vänsterpartiet har sagt har ni också skrivit ordagrant. Därför utgick jag från det. Mer kan man inte göra. Kent Persson ägnade större delen av sitt anförande åt att tala om att vi måste minska svartarbetet i samhället. Det har han rätt i. Det ska vi ha insatser för. Sedan är det alltid så att man måste ha en balansgång mellan ökade regler och kontroll, och vi är inte alltid överens om hur den balansgången ska se ut. Jag välkomnar samarbetet för minskat svartarbete tillsammans med branscherna. Byggbranschen har själv tagit ett initiativ till att göra en utredning tillsammans med Brå, om jag minns rätt, för att se över vad de skulle kunna göra och ge ett förslag. Vad jag minns handlade det bland annat om att de skulle införa något som liknar en hotelliggare och något mer kontrollerade momsinbetalningar. Jag tycker att det är utmärkt om de tycker att balansen fungerar. De får lite mer regler, men de företag som verkar på ett ärligt sätt drabbas inte av konkurrensnackdelar. Om de vill ta detta ska vi politiker svara upp mot det och göra så gott det går enligt de förslag som de har lagt fram, om de är bra.
Kent Persson (V)
Anf. 215 Kent Persson (V)
Fru talman! Men det är inte fler regler som behövs, utan det behövs ett klarare regelverk. Då klarar man ut en hel del av den här problematiken. Jag återkommer till satsningen på miljöteknikexport. Jag tycker att den är bra, men jag förstår inte det logiska i att ni samtidigt drar ned på möjligheterna genom att minska anslaget till Exportrådet. Du skulle kunna ge mig en förklaring till det, Karin Granbom. I ditt anförande tog du också upp att du helst såg att det fanns någon form av skatteincitament för forskning och utveckling i småföretag. Det är jättebra. Vänsterpartiet hade ett förslag om det. Vi har motionerat i den här frågan. Vi har tagit upp den år efter år men inte fått något gehör. Om vi återkommer med en separat motion på det här området i höst, får vi då ert stöd i den frågan? Man kan ha det som i Norge eller andra europeiska länder. Det finns olika modeller för det här.
Karin Granbom (Fp)
Anf. 216 Karin Granbom (Fp)
Fru talman! Det har varit ett förslag som Folkpartiet länge har haft att vi måste se över vilka skatteincitament vi kan ha för forskning i mindre företag. Det är tydligen inte helt lätt att få till ett sådant system eller bestämma sig för vilket man ska ha. Det pågår ett arbete för att se över det här. Mina och Folkpartiets förhoppningar är att vi kan få fram ett system som är bra och som gör Sverige konkurrenskraftigt på det här området.
Berit Högman (S)
Anf. 217 Berit Högman (S)
Fru talman! Det är sent, men jag måste ändå ställa några frågor till Karin Granbom. Det som fick mig att begära replik var när Karin sade att regeringen gör stora insatser för kunskap. Vilka insatser är det? Ja, det är väl att dra ned på den kommunala vuxenutbildningen, att ta bort arbetsmarknadsutbildningen och att dra ned resurserna till Forska och väx för småföretag. Genom sänkta ersättningsnivåer ser man i stället till att den kortutbildade arbetskraften tvingas att ta vilket jobb som helst. Riktigt bekymrad blir jag när Karin Granbom säger att det är regelverket som är problemet för konkurrensen och att det är en konkurrensnackdel. Men den stora konkurrensnackdelen måste ju ändå vara att vi har oseriösa arbetsgivare som anställer svart arbetskraft. Det måste ändå vara det absolut största problemet om vi vill uppnå konkurrensneutralitet, att det ska vara helt och rent. Jag vill gärna ha ett förtydligande från Karin Granbom på det området och ett förtydligande om att hon tydligt är beredd att nu hjälpa byggbranschen, både byggarbetsgivarna och facket, med deras jobb, det som tidigare har skett i restaurangbranschen.
Karin Granbom (Fp)
Anf. 218 Karin Granbom (Fp)
Herr talman! Det är ett känt faktum att skolresultaten i grundskolan och på gymnasiet har sjunkit kraftigt de senaste åren. Inte minst har man sett att matematikresultaten har försämrats kraftigt. Utan goda matematikkunskaper är det svårt att bli ingenjör och få fram goda miljötekniklösningar. Man kan säga till exempel att om vi börjar från en riktigt tidig början är en läsa-skriva-räkna-garanti någonting vi har gjort för att sätta in insatser tidigt i skolan. Vi gör om gymnasiet för att skapa incitament för att fler ska klara sig, antingen genom att man går ett tydligt yrkesinriktat program eller genom att man får en riktig teoretisk utbildning där man också ges incitament att välja tuffa, fördjupande kurser. Tidigare var det ju inte så att det var en fördel när man skulle in på högskolan att ha läst de sista kurserna i till exempel matematik. Nu har vi gjort om systemet så att man får meritpoäng för att man ska satsa på att göra de svårare kurserna. Det här är bara några av de insatser som vi gör för att främja kunskap som kan gagna framkomsten av miljöteknik. När Berit Högman sade att jag skulle förtydliga någonting som hade med konkurrensneutralitet att göra hade jag lite svårt att uppfatta vad det var, men det är självklart så att det ska vara helt och rent på byggmarknaden. Det var ju vad Berit Högman sade själv, och jag kan inte annat än instämma i det. Det är så som konkurrens ska bedrivas, att alla följer spelreglerna.
Berit Högman (S)
Anf. 219 Berit Högman (S)
Herr talman! Svaga resultat i skolan, vad är receptet mot det? Borde inte svaret vara mer utbildning, inte mindre utbildning? Men det ni hittills har presterat är ju faktiskt mindre utbildning och färre chanser för människor att ta igen det man har missat av ett eller annat skäl. Det är en otroligt elitistisk syn när det gäller att se på både människor och deras förmåga och möjligheter att komma vidare eller starta om. Det minskar rörligheten på arbetsmarknaden. Det minskar möjligheten att ta nya jobb och att gå in i det nya. Varenda åtgärd som den här regeringen har vidtagit under ett och ett halvt år har slagit mot en grupp, nämligen den grupp som har svag anknytning till arbetsmarknaden. De som har varit långtidsarbetslösa har blivit ännu fler, och det är inte de långtidsarbetslösa som har tagit sig ur arbetslösheten, tvärtom. De är fast, mer fast än någonsin. Och det beror på denna elitistiska människosyn som gör att man inte är beredd att ge dem chansen, utan det är åt dem som redan har som ska varda givet. Det är det som är så upprörande med alliansens politik. Jag skulle uppskatta om jag också kunde få en försäkran att alliansen, med samma frenesi som barnen ska lära sig matte, kan driva en politik som också gör att det är okej att lära om och lära nytt. Får vi se mer kommunal vuxenutbildning? Får vi se arbetsmarknadsutbildning? Är det så att verkligheten börjar komma i kapp också den här regeringen? I en mening säger Karin Granbom apropå miljöteknik att det kanske är så att om företagen vill ha samhällets stöd så ska de få det. Långt före regeringsskiftet var Svenskt Näringsliv väldigt tydliga med att finns det något område där de behöver samhällets stöd och push för utveckling så är det just inom miljöteknikens område. Och först nu, nästan två år efter det, börjar regeringen lyssna på det örat.
Karin Granbom (Fp)
Anf. 220 Karin Granbom (Fp)
Herr talman! Berit Högman säger att regeringen gör fel och att vi skulle främja mindre utbildning i stället för mer. Vi är besjälade av att fler ska lyckas i den utbildning som de går. Det är väl helt tokigt att man ska gå grundskolan och sedan gå flera år efter det därför att man inte fick det stöd som man förtjänade att få under den tid då man gick i skolan. Det är där det stora problemet ligger i dag, att ungdomar inte längre når resultat i den ordinarie utbildning som de har gått eller går. Det är mitt svar på den frågan. Sedan är det här inte en debatt om utbildningspolitik, utan det handlar om näringspolitik, så jag stoppar där.

Beslut

Beslut: 2008-04-03
Beslut: 2008-04-04
Förslagspunkter: 11, Acklamationer: 8, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Turistnäringen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2006/07:MJ337 yrkande 8, 2007/08:N232, 2007/08:N235, 2007/08:N246 yrkandena 1 och 2, 2007/08:N251, 2007/08:N263, 2007/08:N297, 2007/08:N313, 2007/08:N330, 2007/08:N334, 2007/08:N340 yrkandena 1, 3 och 4, 2007/08:N346 yrkande 7, 2007/08:N347 yrkande 6, 2007/08:N351 yrkandena 1-4, 2007/08:N353 yrkandena 1-6, 2007/08:N365 och 2007/08:A400 yrkande 7.
    • Reservation 1 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0110020
    m830014
    c26003
    fp21007
    kd20004
    v00202
    mp14005
    Totalt1641102055
    Ledamöternas röster
  2. Mode och design

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:N267 och 2007/08:N344 yrkandena 1-3.
    • Reservation 2 (v)
  3. Rymdverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2007/08:N309 och 2007/08:N381 yrkandena 1 och 2.
  4. ESS

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N298 yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 3 (mp)
  5. Miljöteknikföretagande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N323 yrkande 9.
    • Reservation 4 (mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1081021
    m840013
    c26003
    fp21007
    kd20004
    v00202
    mp01405
    Totalt259152055
    Ledamöternas röster
  6. Nanoteknik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N202.
  7. Vidareförädling av skogsråvara

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N228.
  8. Biodrivmedels- och miljöfordonsindustrin

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N318.
  9. Företagande och brottsförebyggande verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju393 yrkande 3.
    • Reservation 5 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1090021
    m840013
    c26003
    fp21007
    kd19005
    v02002
    mp13015
    Totalt27220156
    Ledamöternas röster
  10. Sport och tillväxt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N282.
  11. Vinstfördelningsanalys

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:N222.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.