Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa kommunalekonomiska frågor (prop. 2005/06:7)

Betänkande 2005/06:FiU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 november 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Vissa kommunalekonomiska frågor (prop. 2005/06:7)(pdf, 1 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:13 Vissa kommunalekonomiska frågor (prop. 2005/06:7)

Beslut

Kompensation i de kommunala utjämningssystemen (FiU13)

De kommunala utjämningssystemen ger kommuner och landsting rätt att överklaga Skatteverkets beslut om bidragens och avgifternas storlek. Riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att sådana fel och brister i underlaget för beslutet som en kommun eller landsting påtalar först i samband med ett överklagande av Skatteverkets slutliga beslut endast ska beaktas av regeringen om det finns synnerliga skäl. Dessutom ansåg riksdagen att de landsting som de senaste åren haft en kraftig ökning av folkmängden ska kompenseras för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i utjämningssystemet. Riksdagen föreslår även förändringar av reglerna om ersättning för kommuners och landstings kostnader för mervärdesskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen och avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 3
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-10-13
Justering: 2005-10-25
Trycklov till Gotab och webb: 2005-10-31
Trycklov: 2005-10-31
Reservationer: 2
Betänkande 2005/06:FiU13

Alla beredningar i utskottet

2005-10-13

Kompensation i de kommunala utjämningssystemen (FiU13)

De kommunala utjämningssystemen ger kommuner och landsting rätt att överklaga Skatteverkets beslut om bidragens och avgifternas storlek. Finansutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag som innebär att sådana fel och brister i underlaget för beslutet som en kommun eller landsting påtalar först i samband med ett överklagande av Skatteverkets slutliga beslut endast ska beaktas av regeringen om det finns synnerliga skäl. Dessutom anser finansutskottet att de landsting som de senaste åren haft en kraftig ökning av folkmängden ska kompenseras för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i utjämningssystemet. Finansutskottet föreslår även förändringar av reglerna om ersättning för kommuners och landstings kostnader för mervärdesskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-11-09
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:FiU13, Vissa kommunalekonomiska frågor (prop. 2005/06:7)

Debatt om förslag 2005/06:FiU13

Webb-tv: Vissa kommunalekonomiska frågor (prop. 2005/06:7)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Sonia Karlsson (S)
Anf. 146 Sonia Karlsson (S)
Fru talman! Det här ärendet handlar om vissa kommunalekonomiska frågor. Förslaget innebär att fel och brister i underlaget för beslut om bidrag och avgifter i de kommunala utjämningssystemen som en kommun eller ett landsting påtalar först i samband med ett överklagande av Skatteverkets slutliga beslut ska få beaktas av regeringen endast om det finns synnerliga skäl. Vidare föreslår regeringen att en delmodell avseende befolkningsförändringar ska införas i nuvarande kostnadsutjämningssystem för landsting. Det innehåller även förslag till förändringar av reglerna om ersättning för kommuners och landstings kostnader för viss mervärdesskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006. Med anledning av förslagen har tre motioner väckts. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker förslagen i motionerna. Det finns två reservationer och ett särskilt yttrande fogat till betänkandet.
Tomas Högström (M)
Anf. 147 Tomas Högström (M)
Fru talman! När det gäller det här betänkandet är vi från Moderaternas sida överens med majoriteten i alla delar utom en. Det handlar om förslaget om begränsningar av överklagandemöjligheterna för kommuner när det gäller beslut i de kommunala utjämningssystemen. Jag har efter samtal med några kommun- och landstingsföreträdare kommit fram till att deras intresse ska tas till vara eftersom de mycket tydligt gör klart att de anser att de vill ha kvar de överklagandemöjligheter som nuvarande system medger. Det kan vi också se i de remissvar som har kommit bland annat från Kommun- och Landstingsförbunden, där man också värnar den här rätten. Av den anledningen, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1.
Gunnar Nordmark (Fp)
Anf. 148 Gunnar Nordmark (Fp)
Fru talman! Även jag yrkar bifall till reservation nr 1. Det finns en rad goda skäl som ligger bakom bland annat de synpunkter från Kommun- och Landstingsförbunden som Tomas Högström redogjorde för. Möjligheterna att åberopa skäl i samband med överklagande hela vägen är viktigt framför allt för de små kommunerna. Ett beslut som går emot en liten kommun i en sådan här fråga kan för den enskilda kommunen få omfattande ekonomiska konsekvenser, framför allt för kommunens medborgare, medan det däremot för de offentliga finanserna som helhet inte betyder speciellt mycket. Det är lätt att finansiera detta i efterhand. En annan sak som gör att det är viktigt att möjligheten att åberopa nya skäl finns kvar är förtroendet för hela den process som finns när det gäller de olika utjämningssystemen. Vi vet om att utjämningssystemen till sin konstruktion är ifrågasatta av kommunpolitiker. Själva bakgrundstanken med utjämningen är inte ifrågasatt men hur den är konstruerad, vem som ansvarar för den och så vidare är ifrågasatt. Utifrån LSS läggs kostnader ut på kommunerna. Även om man tycker att LSS i sig är en riktig, bra och viktig lagstiftning finns där också kritik och ifrågasättande. Då är det viktigt att man från kommunernas sida och från landstingens sida upplever att man hela vägen har möjligheten till överklagande. Det är viktigt för att vi ska kunna säkra de grundtankar som framför allt ligger bakom den lagstiftning om stöd och service till vissa funktionshindrade som finns. Därför tycker vi att det är viktigt att man bifaller reservationen.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 149 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Frågan om ändrade bestämmelser om överklagande av beslut i de kommunala utjämningssystemen innefattar några principiella ställningstaganden. En fråga gäller rättssäkerhetsbegreppet. Är det förenligt med en svensk rättstradition att inskränka rätten för kommuner att överklaga ett felaktigt beslut? I Centerpartiet ser vi på den frågan på samma sätt som Justitieombudsmannen, Statskontoret, Kommun- och Landstingsförbunden och ett antal kommuner i landet. Rätten att överklaga är en väsentlig del av rättssäkerheten och ska därför bestå. Inrapporteringen av uppgifter som ligger till grund för Skatteverkets bedömningar av LSS-kostnader är såväl svår som jäktig att göra i den pressade situation som kommuner ofta befinner sig i. Samtidigt har vi konstaterat vid kontakter med kommuner att tolkningen av de frågor som ställs varierar från kommun till kommun. Det här är alltså inte en fråga som har skötts på ett bra sätt. Det har visat sig i hanteringen av LSS-utjämningen hittills. Det är därför med stor förvåning jag noterar regeringens syn i frågan då man säger att det nu föreliggande förslaget är ett verksamt sätt att komma till rätta med problemen inom LSS-utjämningen. Lika förvånande är det att konstatera regeringens syn att det inte är en fråga om överklaganderätt utan ett överprövningsförfarande av regeringen inom ramen för LSS-utjämningen. Tala om överhöghet! Tala om avsaknad av kommunalt självstyre, och tala om brist på dialog i en värdeladdad fråga! Fru talman! Jag tycker att vi av det som har hänt den senaste månaden i LSS-frågan kan konstatera att regeringen har gjort något av ett självmål. När utjämningssystemen sattes i sjön 2004 utarbetades ett koncentrations- och personalkostnadsindex för verksamheten. Som basår för detta fastlade man 2002. Alla inblandade, inklusive regeringen och utskottets ledamöter, har medgett att det blev fel i bedömningen av basår. Det innebar att regeringen gjorde en utredning i frågan, och med rätta, notera att jag säger med rätta, ändrades basåret till 2004 inför nästa års budget, alltså den budget som ska gälla från årsskiftet. Aviseringen av det här skedde alltså så sent som den 20 september. Många kommuner som drabbats av stora underskott såg äntligen möjligheten att få rättvisa i systemet. 22 dagar senare, nämligen den 12 oktober, backade regeringen i frågan och ska nu räkna fram ett medelvärde av basåren 2002-2004, alltså ett rättfärdigande av en felaktighet som många kommuner har kämpat emot. Om man nu gör en positiv bedömning kanske man kan säga att regeringen har sett sig missledd av de uppgifter som SCB redovisat i frågan och därför ändrat sin inställning. Det gör man naturligtvis utan överklagande eftersom man äger frågan fullt ut. När en kommun hamnar i en liknande situation ges man inte enligt det här förslaget rätten att överklaga - alltså en liknande situation. Var finns logiken i det här? Var finns den långsiktighet i planeringsförutsättningar som regeringen ständigt säger sig vilja skapa när kommunen inte vet från vecka till vecka vad som egentligen gäller? Förändringarna kan ju komma när som helst. Följden av det här har blivit att många kommuner i dag befinner sig i en situation där prioriterade områden som barnomsorg, äldreomsorg och skola drabbas då personalen trängs undan för att resurser fordras för en LSS-verksamhet som blivit något av en gökunge i boet på grund av fel från regeringens sida. Från finansutskottet kunde vi vid ett besök hos Kommun- och Landstingsförbunden konstatera deras frustration över den undanträngningseffekt som var omfattande genom utvecklingen på det här området. Av deras syn kan man konstatera att statens ansvar som lagstiftare, och därmed rimligen också som kostnadsansvarig för de beslut som har tagits, har havererat. Utskottet framhåller att det pågår ett arbete med att säkerställa kvaliteten i det statistiska underlaget för beräkning av avgifter och bidrag inom LSS-utjämningen. Det här är givetvis bra. Men i och med att vi har den situation vi har i dagsläget framstår dagens beslut som något förhastat. Rim och reson, ansvar och kostnad, och därmed också sunt förnuft, måste gå hand i hand, men så är det inte i den här frågan. Fru talman! Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till reservation 1 under punkt 1.
Tommy Ternemar (S)
Anf. 150 Tommy Ternemar (S)
Fru talman! När det gäller kommuners och landstings möjligheter att överklaga beslut i den kommunala skatteutjämningen kommer det, som har sagts här tidigare, att ändras till att synnerliga skäl ska finnas för överklagande. För att öka möjligheten att rätta till eventuella fel i de underlag som har funnits tidigare ska det nu finnas både ett preliminärt och ett slutligt beslut om avgifter och bidrag. Skatteverket ska senast den 20 januari under utjämningsåret fatta ett preliminärt beslut. Efter detta har kommuner och landsting möjlighet att påtala fel i underlaget som ligger till grund för Skatteverkets preliminära beslut. Ändring av överklagningsmöjligheterna innebär - jag erkänner det, givetvis - att kommuner och landsting måste lägga ned en större omsorg i att kontrollera innehållet i det preliminära beslutsunderlaget. Regeringen kommer under 2006 att ge en utredare i uppdrag att genomföra en uppföljning av systemet för LSS-utjämningen. Frågan kommer tillbaka. Fru talman! När det gäller befolkningsförändringar i landstinget föreslås nu att detta införs i nuvarande kostnadsutjämning för just landstingen. Det innebär att det skapas likvärdiga förutsättningar i kommuner och landsting. Vid behandlingen av utjämningssystemets utformning under föregående riksmöte underströk utskottet att systemet för kommunalekonomisk utjämning förändras så att det i enlighet med Utjämningskommitténs slutsatser skapas likvärdiga förutsättningar i både kommuner och landsting trots kraftiga befolkningsförändringar. För de landsting som har befolkningsminskning bedöms ändå i dag att detta bör kunna hanteras inom ramen för de intäkter som erhålls inom utjämningssystemet. Regeringen har här redan tillsatt en utredare som har fått i uppdrag att bland annat genomföra löpande jämförelser av utfallet i kostnadsutjämningen med de faktiska kostnaderna. Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i finansutskottets betänkande FiU13 och avslag på reservationerna och motionerna.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 151 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Jag ska fatta mig kort. Det gäller begreppet "synnerliga skäl". Det återkommer i en mängd olika sammanhang, bland annat balanskravet. Vem avgör vad som är synnerliga skäl? Följdfrågan blir: Om det är regeringen som avgör detta, går det att överklaga? Jag håller med om att kommuner och landsting i alla sammanhang i kontakter med den nationella nivån ska lägga ned större omsorg på att få fram ett riktigt material. Men vi vet att i LSS-frågan är det oerhört svårt. De tidsmarginaler som kommunerna utsätts för är pressade. Situationen är inte bra i dag.
Tommy Ternemar (S)
Anf. 152 Tommy Ternemar (S)
Fru talman! Jag misstänkte att jag skulle få frågan om synnerliga skäl. Det man i dag beskriver som synnerliga skäl i den här frågan kan vara orsaker som kommuner och landsting själva inte rår över. Då finns möjligheten att komma tillbaka.
Jörgen Johansson (C)
Anf. 153 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Vi har konstaterat i historien sedan LSS infördes att kommunerna över huvud taget inte rår över situationen i denna lagstiftning. Då är med andra ord allting synnerliga skäl.
Tommy Ternemar (S)
Anf. 154 Tommy Ternemar (S)
Fru talman! Så enkelt ska vi inte se på det.
Siv Holma (V)
Anf. 155 Siv Holma (V)
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i finansutskottets betänkande om vissa kommunalekonomiska frågor och avslag på samtliga reservationer. I betänkandet behandlas bland annat komplettering av systemet för kommunalekonomisk utjämning. Det handlar om att införa en delmodell avseende befolkningsförändringar för landsting. Det är bra att riksdagen i dag kan rätta till förbiseendet från förra mandatperioden när vi inte tog med bestämmelsen i utjämningslagen med innebörden att en standardkostnad för befolkningsförändringar även ska beräknas för landstingen. Nu kan vi få en sådan. Det är något som redan finns, och har funnits sedan lång tid tillbaka, för kommunerna. Statsbidragen och det kommunala utjämningssystemet har stor betydelse för att alla kommuner och landsting får så likvärdiga ekonomiska förutsättningar som möjligt så att de kan ge sina invånare service oberoende av inkomstförhållanden och opåverkbara strukturella skillnader. Det här sker i dag genom att utjämna skatteinkomster och genom att ta hänsyn till de merkostnader som uppstår på grund av strukturella faktorer. Utan ett väl fungerande bidrags- och utjämningssystem skulle det kommunala självstyret på många håll i landet omöjliggöras. Vi står bakom överenskommelsen mellan den socialdemokratiska regeringen och Miljöpartiet om utjämningssystemet. När det gäller kompensation för landstingen för kraftig befolkningsminskning bidrog vi från Vänsterpartiets sida till att en särskild kompensation för detta gavs åren 2001-2004. Utjämningskommitténs analyser visade att denna kompensation var för hög. Den sakligt motiverade kompensationen låg på en lägre nivå. Kommittén ansåg att befolkningsminskningen kunde hanteras inom ramen för de intäkter som erhölls i utjämningssystemet. Propositionens förslag till förändring för landsting som de senaste åren haft en kraftig ökning av folkmängden innebär att det i dagens läge inte finns något landsting i landet som berörs av förslaget. Mot den bakgrunden kan man kanske vara tveksam till att ta med förändringen, men jag anser att den viktigaste förändringen är att utjämningslagen tar fasta på att ta hänsyn till befolkningsförändringar. Det är också mot den bakgrunden som vi och Miljöpartiet i ett särskilt yttrande säger att det finns skäl att i den fortsatta processen närmare pröva om kompensation också för landsting med kraftig befolkningsminskning ska ingå i kostnadsutjämningen. Motivet är att landstingen ska behandlas på samma sätt som kommunerna. Vi förutsätter därför att den nyligen tillsatta särskilda utredaren kommer att även analysera kostnadssituationen för landsting med kraftig befolkningsminskning.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-11-16
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 3, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ändring av bestämmelser om överklagande av beslut i de kommunala utjämningssystemen

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändring av bestämmelser om överklagande av beslut om bidrag och avgifter i systemet för kommunalekonomisk utjämning respektive systemet för kostnadsutjämning för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:7 i denna del och avslår motionerna
    2005/06:Fi1 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkandena 1-3,
    2005/06:Fi2 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkande 1 och
    2005/06:Fi3 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 1.
    • Reservation 1 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1250019
    m044011
    fp04008
    kd03003
    v21007
    c01606
    mp14003
    -1001
    Totalt161130058
    Ledamöternas röster
  2. Komplettering av systemet för kommunalekonomisk utjämning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner dels regeringens förslag till komplettering av systemet för kommunalekonomisk utjämning, dels vad regeringen förordar beträffande kompensation till landsting för eftersläpningseffekter vid kraftig befolkningstillväxt.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:7 i denna del och avslår motionerna
    2005/06:Fi2 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) yrkande 2 och
    2005/06:Fi3 av Jörgen Johansson m.fl. (c) yrkande 2.
    • Reservation 2 (c, kd)
  3. Förändringar av reglerna om ersättning för kommuners och landstings kostnader för mervärdesskatt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner regeringens förslag till förändringar av reglerna om ersättning för kommuners och landstings kostnader för mervärdesskatt.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:7 i denna del.
  4. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar mot bakgrund av vad som ovan anförts och föreslagits de i bilaga 2 återgivna förslagen till
    1. lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning,
    2. lag om ändring i lagen (2003:886) om utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
    3. lag om ändring i lagen (2003:887) om utjämningsbidrag till kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
    4. lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting,
    5. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
    6. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:7 i denna del.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.