Vissa högskolefrågor

Betänkande 1992/93:UbU2

Utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UBU02

Vissa högskolefrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1992/93
UbU2

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas ett antal motioner som väckts
under den allmänna motionstiden 1992 och som rör
högskolefrågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. En
reservation (c) har avgivits till förmån för en delning av
Högskolan i Eskilstuna--Västerås. Därtill finns en
meningsyttring (v) om vetenskaplig grundkurs.

Motionerna

1991/92:Ub217 av Inger René (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
förskollärarnas och barnskötarnas utbildning i kost- och
näringslära (delvis).

1991/92:Ub287 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder för att motarbeta diskrimineringen av creationismen
i massmedia, läromedel i grundskola, gymnasium och högskola,
samt vid tillsättande av doktorandtjänster.

1991/92:Ub417 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt införs inom
högskolan.

1991/92:Ub419 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av forskartjänster inom medicinsk mykologi och
utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och
vidareutbildning av läkare.

1991/92:Ub434 av Pär Granstedt och Lennart Daléus (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan
om inrättandet av en högskola för södra Stockholmsregionen.

1991/92:Ub437 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskarutbildning och fasta
forskningsresurser till ett nätverksuniversitet i sydöstra
Sverige.

1991/92:Ub443 av Anita Jönsson och Bo Bernhardsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett miljövetenskapligt
utbildningsråd.

1991/92:Ub469 av Birger Andersson och Larz Johansson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om en delning av högskolan i
Eskilstuna--Västerås i två separata högskoleenheter,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den
framtida organisationen vid de två nya högskolorna.

1991/92:Ub494 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vetenskaplig grundkurs.

1991/92:Ub521 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utreda förutsättningarna för att göra högskolan i Örebro
speciellt utrustad och organiserad för studenter med
hörselhandikapp.

1991/92:Ub548 av Larz Johansson m.fl. (c, s, fp, kds, nyd)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om en delning av högskolan i
Eskilstuna--Västerås i två separata enheter,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den
framtida organisationen vid de två nya högskolorna.

1991/92:So223 av Margareta Viklund (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om läkarnas utbildning i alkoholfrågan.

1991/92:So271 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag
att föra in en obligatorisk undervisning i universitetens
sjukvårdslinjer om alkoholen kontra folkhälsan.

1991/92:So527 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att utbildningen vid tandläkarhögskolorna snarast bör ses över
för att ge blivande tandläkare goda kunskaper om s.k.
alternativa tandlagningsmaterial (materialval,
appliceringsteknik, biverkningar m.m.) samt amalgamets
hälsorisker inkl. hur rätt utförd amalgamsanering skall gå
till,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den komplicerade symptombilden vid tungmetallförgiftning
bör lyftas fram i utbildningsplanerna för läkare och
sjuksköterskor.

1991/92:A414 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av interaktiva TV-studios.

Utskottet

Riksdagen bör uttala sig för en delning av Högskolan i
Eskilstuna--Västerås i två separata enheter, hävdas det i
motionerna 1991/92:Ub469 (c) och 1991/92:Ub548 (c, s, fp, kds,
nyd). Samtidigt bör riksdagen hos regeringen begära förslag om
den framtida organisationen vid de två nya högskolorna.
Motionärerna påpekar att Västmanlands län och Södermanlands län
i dag är de enda länen som inte har egen högskola trots att
befolkningsunderlaget i resp. län väl medger detta.

Utskottet noterar att Högskolan i Eskilstuna--Västerås i sin
fördjupade anslagsframställning för 1993/94--1995/96 inte
berört frågan om en delning av högskolan. Däremot framhåller
högskolan det angelägna i en satsning på högskoleutbildning i
Nyköping och föreslår att resurser för denna anvisas under en
särskild anslagspost i statsbudgeten enligt den modell som i
dag finns för högskoleutbildning på Gotland.

Utskottet anser att en samlad bedömning av högskolornas
anslagsyrkanden och den fortsatta utbyggnaden av högskolan bör
göras vid behandlingen av regeringens budgetförslag våren 1993
inför kommande treårsperiod. Motionerna 1991/92:Ub469 och
1991/92:Ub548 bör avslås av riksdagen.

En utredning av frågan om inrättandet av en högskola för
södra Stockholmsregionen begärs i motion 1991/92:Ub434 (c).
Tillskapandet av en gemensam högskoleenhet för södra Stockholms
län bör enligt motionärerna inte innebära att all utbildning
samlas på ett ställe. Tvärtom kan flera utbildningsorter i
regiondelen vara aktuella. Den utbyggnad av forskning och högre
utbildning som redan finns i t.ex. Södertälje, Botkyrka,
Huddinge och Haninge bör tas till vara. Motionärerna anser att
initiativ nu bör tas för att på allvar utreda förutsättningarna
för att skapa ett universitet i södra Stockholms län. Det är
naturligt att staten, som huvudansvarig för
högskoleutbildningen, tar detta initiativ.

I ett betänkande (Ds 1989:33) av Utredningen om utbyggd
högskoleutbildning i bl.a. södra delen av Stockholms län pekas
på den inomregionala obalans som råder i länet. Som en del i
denna obalans har praktiskt taget all högre utbildning och
forskning lokaliserats till länets centrala och norra delar,
anförs det. Utredningen föreslår en kraftig förstärkning i
olika former av högskoleutbildningen på Södertörn. En utbyggnad
anses emellertid böra ske inom den högskoleorganisation som
redan finns i länet.

Utskottet erinrar i sammanhanget om att det ankommer på de
enskilda högskoleenheterna att avgöra olika utbildningars
förläggning i regionen. Regeringens överväganden om den
fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen avses komma att
redovisas i samband med budgetförslaget våren 1993 för
treårsperioden 1993/94--1995/96. Utskottet anser att
regeringens förslag inte bör föregripas. Med hänvisning härtill
bör riksdagen avslå motion 1991/92:Ub434.

Enligt motion 1991/92:Ub437 (s) yrkande 1 är det viktigt att
högskolorna i Växjö, Kalmar och Karlskrona får utvecklas till
ett nätverksuniversitet i sydöstra Sverige med
forskarutbildning och fasta forskningsresurser.

I de direktiv som regeringen gav ut våren 1991 för
anslagsframställningar för högskola och forskning avseende
budgetåren 1993/94--1995/96 angavs att de mindre och medelstora
högskolorna skulle inför den kommande planeringsperioden
redovisa hur samspelet mellan universitet och högskolor med
fakultetsorganisation och mindre och medelstora högskolor
utvecklats. Med utgångspunkt i redovisningar och utvärderingar
kommer regeringen att ta ställning till de mindre och
medelstora högskolornas vidare utveckling i 1993 års
forskningsproposition.

Utskottet, som anser att regeringens förslag i
forskningspropositionen inför nästa budgetperiod bör avvaktas,
avstyrker motion 1991/92:Ub437 yrkande 1.

I motion 1991/92:Ub521 (fp) begärs ett uttalande om att
förutsättningarna för att göra Högskolan i Örebro speciellt
utrustad och organiserad för studenter med hörselhandikapp bör
utredas. Motionären anför att Högskolan i Örebro i dag kan
erbjuda en relativt väl fungerande studiemiljö för studenter
med hörselhandikapp. Det finns dock fortfarande en rad problem
att hantera. Dessa är enligt motionären såväl tekniska som
pedagogiska och attitydmässiga.

Utskottet konstaterar att den specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningen för döva och hörselskadade försöksvis
lokaliseras till Högskolan i Örebro i enlighet med uttalanden
av regeringen i proposition 1991/92:75 om lärarutbildning. I
samma proposition har vidare aviserats ett uppdrag till
Universitetet i Stockholm, Högskolan för lärarutbildning i
Stockholm och Högskolan i Örebro att i samråd utreda
lärarutbildningen för döva och hörselskadade. Högskolan i
Örebro har också i sin fördjupade anslagsframställning för
budgetåren 1993/94--1995/96 tagit upp frågor om lärarutbildning
samt förskollärar- och fritidspedagogutbildning för döva och
hörselskadade.

Utskottet ser positivt på att Högskolan i Örebro profileras
till ett centrum för högskoleutbildning av studerande med
hörselhandikapp och därvid tar till vara den unika kunskap inom
området som finns samlad i Örebro. Förslag om den framtida
utvecklingen av högskolan, liksom av andra högskolors, bör
emellertid bedömas i ett sammanhang vid behandlingen av
regeringens budgetförslag våren 1993 för kommande treårsperiod.
Motion 1991/92:Ub521 avstyrks med det anförda.

Ett miljövetenskapligt utbildningsråd föreslås i motion
1991/92:Ub443 (s). Rådet skall bl.a. stimulera till en
nationell satsning på miljöutbildning.

Utskottet vill erinra om att regeringen i mars 1992 uppdrog
åt Rådet för grundläggande högskoleutbildning att följa arbetet
med att stärka miljöfrågornas ställning i högskoleutbildningen
samt att bedöma vilka åtgärder som i första hand bör
prioriteras. Rådet disponerar under anslaget D 13. (åttonde
huvudtiteln) Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser medel som anvisats under anslagsposten Vissa insatser
inom miljöområdet (3,9 mkr vardera för budgetåren 1991/92 och
1992/93). Medlen skall användas till stöd för utvecklingen av
ett miljöinriktat synsätt inom den grundläggande
högskoleutbildningen. Utskottet anser att syftet med motion
1991/92:Ub443 därmed redan är tillgodosett, varför denna bör
avslås av riksdagen.

I motion 1991/92:A414 (s) om kvinnorna i framtidens Gävleborg
framhålls att en ökad användning av tekniken med interaktiva
TV-studios i anslutning till högskolan kan öppna nya
möjligheter till högskolestudier med distansundervisning
(yrkande 3). Motionärerna anför att särskilt kvinnor i stor
utsträckning på grund av familjeförhållanden är beroende av att
utbildning finns att tillgå i närheten av bostadsorten.

Utskottet hänvisar till att frågan om organisationen av
distansutbildning i högskolan m.m. på regeringens uppdrag
utretts av universiteten i Linköping och Umeå.
Utredningsuppdraget har redovisats i september 1992 och
innehåller bl.a. förslag om en organisation av nätverksmodell,
Svenska distansrådet, som skall vara öppen för högskoleenheter
som i samverkan vill främja svensk distansutbildnings vidare
utveckling. Rådets huvuduppgift föreslås bli att stödja
utvecklingen av distansutbildning på högskolenivå. För detta
ändamål skall enligt förslaget medel ställas till förfogande
för olika utvecklingsprojekt, gemensamma för ett par eller
flera högskoleenheter. Ansvaret för genomförande av
distansutbildning skall i första hand ligga på resp.
högskoleenhet. Vidare vill utskottet erinra om att Utredningen
om effektivare vuxenutbildning (dir. 1992:48) har i uppdrag att
föreslå hur statens roll som beställare av utbildning för vuxna
samt metoderna för distansutbildning kan utvecklas. Resultaten
av utredningarnas arbeten bör avvaktas. Motion 1991/92:A414
yrkande 3 avstyrks med det anförda av utskottet.

Studieskulder för vetenskaplig grundkurs bör enligt
motion 1991/92:Ub494 (v) yrkande 1 få avskrivas efter avlagd
examen i syfte att stimulera till sådana högskolestudier. Ett
problem som ofta förts fram som ett hinder för vetenskapliga
grundkurser eller moment är den ökade skuldsättningen för den
enskilde studenten, anförs det i motionen.

Utskottet anser att bestämmelser om en avskrivning av
studieskuld på det sätt som motionärerna förordar skulle föra
med sig vissa avgränsningssvårigheter vid tillämpningen.
Innehållet i vetenskaplig grundkurs bestäms nämligen av den
enskilda högskolan och kurserna kan även ha olika form och
längd. Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motion
1991/92:Ub494 yrkande 1.

Enligt motion 1991/92:Ub417 (s) bör riksdagen uttala sig för
att ett nytt ämne, skuldsaneringsrätt, som tar upp moment
från bl.a. civilrätt, socialrätt och kommunalrätt, införs inom
högskolan.

Utskottet har tidigare vid behandling av ett liknande
motionsyrkande (bet. 1990/91:UbU12 s. 89) erinrat om att
riksdagen inte fattar beslut om att inrätta ämnen inom den
grundläggande högskoleutbildningen. Med samma motivering
avstyrker utskottet nu förevarande yrkande.

I flera motioner läggs fram förslag angående innehållet i
vissa vårdutbildningar m.m. En utökad undervisning i klinisk
mykologi under primär- och vidareutbildning av läkare m.m.
förordas i motion 1991/92:Ub419 (fp). Motionerna 1991/92:So223
(kds) yrkande 2 och 1991/92:So271 (v) yrkande 9 gäller en
bättre undervisning under läkarutbildningen om sambandet mellan
alkoholkonsumtion och sjukdomar. I motion 1991/92:So527 (s)
vill motionärerna att symptombilden vid tungmetallförgiftning
skall lyftas fram i utbildningsplanerna för läkare och
sjuksköterskor (yrkande 5). Enligt samma motion (yrkande 3) bör
utbildningen vid tandläkarhögskolorna snarast ses över för att
ge blivande tandläkare goda kunskaper om alternativa
tandfyllningsmaterial m.m. I motion 1991/92:Ub217 (m) i denna
del betonas vikten av att förskollärare får utbildning i kost-
och näringslära för att kunna motivera barn till goda
kostvanor.

Vad särskilt gäller grundutbildningen för tandläkare avseende
alternativa tandfyllningsmaterial vill utskottet hänvisa till
att denna fråga tagits upp i en expertrapport från
Socialstyrelsen i augusti 1992 (Ds 1992:95,
Socialdepartementet) med anledning av regeringsuppdrag.
Utredningen säger sig utgå från att de odontologiska
fakulteterna själva bearbetar dessa frågor vid översynen av
nuvarande utbildningsplaner.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden -- motionerna
1991/92:Ub217 i denna del, 1991/92:Ub419, 1991/92:So223 yrkande
2, 1991/92:So271 yrkande 9 och 1991/92:So527 yrkandena 3 och 5
-- under hänvisning till att det är de lokala högskoleenheterna
som svarar för det närmare innehållet i högskoleutbildningen.

Enligt motion 1991/92:Ub287 (kds) förekommer bl.a. inom
utbildningsväsendet diskriminering av kreationismen, dvs.
skapelseläran. Motionären begär att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförs om åtgärder mot
sådan diskriminering. Riksdagen bör ta ställning för ett öppet
forskningsklimat, där vetenskapliga teorier ges utrymme, även
om de för tillfället inte omfattas av majoriteten av svenska
forskare.

Motionären torde åsyfta begreppet vetenskaplig kreationism
som är inlånat från det amerikanska utrycket scientific
creationism. Enligt vad utskottet har inhämtat menas med
vetenskaplig kreationism en filosofisk uppfattning som anknyter
till bibelns skapelselära.

Utskottet anser att riksdagen genom den av riksdagen antagna
formuleringen i högskolelagen (1977:218) om forskningens frihet
redan tillgodosett motionärens önskemål. I 14 § nämnda lag
stadgas nämligen att som allmänna principer för forskningen
inom högskolan skall gälla att forskningsproblem får fritt
väljas och formuleras, att forskningsmetoder får fritt
utvecklas samt att forskningsresultat får fritt publiceras. En
motsvarande bestämmelse finns intagen i regeringens förslag
till ny högskolelag (prop. 1992/93:1), till vilket riksdagen
kommer att ta ställning under innevarande riksmöte. Med det
anförda avstyrks motion 1991/92:Ub287.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande delning av Högskolan i
Eskilstuna--Västerås
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub469 och
1991/92:Ub548,

res. (c)

2. beträffande högskola för södra Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub434,

3. beträffande nätverksuniversitet i sydöstra Sverige
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub437 yrkande 1,

4. beträffande Högskolan i Örebro
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub521,

5. beträffande miljövetenskapligt utbildningsråd
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub443,

6. beträffande högskolestudier med distansundervisning
att riksdagen avslår motion 1991/92:A414 yrkande 3,

7. beträffande vetenskaplig grundkurs
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub494 yrkande 1,

men. (v)

8. beträffande ämnet skuldsaneringsrätt
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub417,

9. beträffande innehållet i vissa vårdutbildningar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Ub217 i denna del,
1991/92:Ub419, 1991/92:So223 yrkande 2, 1991/92:So271 yrkande 9
och 1991/92:So527 yrkandena 3 och 5,

10. beträffande diskriminering av kreationismen
att riksdagen avslår motion 1991/92:Ub287.

Stockholm den 5 november 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Ingvar Johnsson (s),
Larz Johansson (c),
Berit Löfstedt (s),
Bo Arvidson (m),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Stefan Kihlberg (nyd),
Eva Johansson (s),
Chris Heister (m),
Inger Lundberg (s) och
Tuve Skånberg (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Delning av Högskolan i Eskilstuna--Västerås (mom.1)

Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.3
börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "av riksdagen"
bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är
av avgörande betydelse för ett läns utveckling att ha tillgång
till en egen självständig högskola med ett brett utbud av
grundläggande högskoleutbildningar och resurser för fristående
kurser. Antalet utbildningsplatser inom högskoleväsendet
planeras att öka. Utskottet anser att det i detta sammanhang är
angeläget att positivt pröva en uppdelning av Högskolan i
Eskilstuna--Västerås i två separata enheter, där varje enhet
har sin egen högskolestyrelse och sin egen utbildningsprofil.
Regeringen bör lägga fram förslag till organisation av de två
nya högskolorna. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motionerna 1991/92:Ub469 och 1991/92:Ub548 yrkande
2 samt med anledning av motion 1991/92:Ub548 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande delning av Högskolan i
Eskilstuna--Västerås
att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:Ub469 och
1991/92:Ub548 yrkande 2 samt med anledning av motion
1991/92:Ub548 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Jag anser att högskolestudier i form av vetenskaplig
grundkurs bör stimuleras. Sådana studier kan bredda
studenternas kritiska perspektiv på utbildningen och uppmuntra
tvärvetenskaplighet. Ett problem som ofta förts fram som ett
hinder för vetenskapliga grundkurser eller moment är den ökade
skuldsättningen för den enskilde studenten. Detta argument bör
enligt min mening beaktas. Jag föreslår därför att de
studieskulder som uppstår till följd av en genomgången
vetenskaplig grundkurs skall kunna få avskrivas efter avlagd
examen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
mom. 7 bort ha hemställt:

7. beträffande vetenskaplig grundkurs
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Ub494 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan,