Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor

Betänkande 1999/2000:SoU11

Socialutskottets betänkande 1999/2000:SOU11

Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

SoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1999/2000:56 Vissa hälso-
och sjukvårdsfrågor och fyra motionsyrkanden som väckts i anledning av
propositionen.
Utskottet ställer sig bakom förslagen i propositionen. Utskottet tillstyrker
förslaget att förskrivningsrätten av vissa läkemedel utvidgas till att, utöver
distriktssköterskor, gälla även vissa andra sjuksköterskor. Utskottet tillstyr-
ker vidare en ändring i lagen (1996:1156) om receptregister med innebörd att
Apoteket AB får använda receptregistret för registrering av dosexpedierade
läkemedel om den som omfattas av registreringen lämnat sitt samtycke.
Patientens identitet får användas som sökbegrepp för detta ändamål. Utskot-
tet ställer sig också bakom förslaget att legitimation införs för yrkesgruppen
röntgensjuksköterskor.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.

I betänkandet finns två reservationer (m, kd, c) och (m).

Propositionen

I proposition 1999/2000:56 Vissa hälso- och sjukvårdsfrågor (Socialdepar-
tementet) föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),

2. lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av
läkemedel m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister,

4. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område,

5. lag om ändring i lagen (1998:532) om införande av lagen om yrkesverk-
samhet på hälso- och sjukvårdens område,

6. lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister,

7. lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregis-
ter.
Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motionerna

1999/2000:So22 av Chris Heister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förskrivningsrätt för sjuksköterskor,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag om förändring av recept-
registerlagen för att möjliggöra dosexpeditionsförfarande av läkemedel med
beaktande av integritetskrav,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det s.k. receptregistret.

1999/2000:So23 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen be-
slutar att den utvidgade förskrivningsrätten skall gälla alla legitimerade sjuk-
sköterskor som uppfyller uppställda utbildningskrav och innehar viss befatt-
ning.

Ärendets beredning i utskottet

Utskottet har vid sammanträde den 28 mars 2000 erhållit information av
företrädare för Socialdepartementet om den föreslagna förskrivningsrätten
för sjuksköterskor.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp
av läkemedel m.m. ändras så att förskrivningsrätten utvidgas till att, utöver
distriktssköterskor, gälla även andra sjuksköterskor. I propositionen föreslås
också att Apoteket AB får använda receptregistret för registrering av dosex-
pedierade läkemedel om den som omfattas av registreringen lämnat sitt
samtycke. Patientens identitet får användas som sökbegrepp för detta ända-
mål. Uppgifter om dosexpedierade läkemedel som rör enskild person skall
tas bort ur registret under den femtonde månaden efter den under vilken
uppgifterna registrerades. I propositionen föreslås slutligen att legitimation
bör införas för yrkesgruppen röntgensjuksköterskor.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.

Förskrivningsrätt för sjuksköterskor

Bakgrund

Sedan den 1 april 1994 gäller en generell förskrivningsrätt för distriktsskö-
terskor med 8-10 poängs utbildning i farmakologi och sjukdomslära. De
läkemedel som får förskrivas är upptagna på en särskild lista som ges ut av
Läkemedelsverket. Listan omfattar endast läkemedel som används i omvård-
nadsarbete. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
1994:11) om rätt för sjuksköterskor i öppen hälso- och sjukvård att förskriva
vissa läkemedel fastställs villkor för erhållande av förskrivningsrätt i det
enskilda fallet m.m. I Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och
utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter), LVFS 1997:10, finns
också bestämmelser om bl.a. distriktssköterskas förskrivningsrätt. Enligt
lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. omfat-
tas receptbelagda läkemedel och vissa receptfria läkemedel som förskrivs av
bl.a. distriktssköterska i syfte att påvisa, lindra eller bota sjukdom eller sy
tom på sjukdom eller i likartat syfte av högkostnadsskyddet.

Förskrivningsreformen har följts upp av Socialstyrelsen under senare
hälften av år 1996. Socialstyrelsen har därefter haft regeringens uppdrag att,
samråd med Läkemedelsverket, göra en översyn av ansvarsfördelningen
mellan Socialstyrelsen och Läkemedelsverket vid framtagande av förteck-
ningen över indikationsområden och läkemedel som får förskrivas. I uppdra-
get har också ingått att överväga en utvidgning av förskrivningsrätten till att
gälla fler sjuksköterskekategorier än distriktssköterskor.

Propositionen

Regeringen anger i propositionen att de erfarenheter som gjorts sedan en
generell rätt för distriktssköterskor att förskriva läkemedel infördes år 1994
har varit positiva för patienterna. Vinster har gjorts i form av förenkling och
effektivisering, speciellt vid hembesök. Vidare har förbättring skett av be-
mötande och kommunikation med patienterna. De förändringar som genom-
förts inom hälso- och sjukvården under 1990-talet har medfört att allt fler får
vård i öppna vårdformer, utanför sjukhusen. Vårdformerna varierar och
antalet legitimerade sjuksköterskor som arbetar inom öppen hälso- och sjuk-
vård har ökat. Många av de sjuksköterskor som nu arbetar inom öppen hälso-
och sjukvård är inte distriktssköterskor utan har annan inriktning på sin ut-
bildning.

Tidigare positiva erfarenheter av distriktssköterskornas förskrivningsrätt
samt den pågående utvecklingen mot allt mer öppen vård, framför allt i
kommunal regi talar enligt regeringens uppfattning för att förskrivningsrätten
bör utvidgas till att, utöver distriktssköterskor, gälla även vissa andra sjuk-
sköterskor. Det största behovet av en ökad rätt till förskrivning av läkemedel
finns inom den kommunala hälso- och sjukvården för äldre och funktions-
hindrade.

En ökad rätt för sjuksköterskor att förskriva läkemedel medför att visst så-
dant arbete kan avlastas från läkarna. En särskild utredare har tillkallats med
uppdrag att göra en översyn av den nuvarande läkemedelsförmånen samt att
därvid även bl.a. utreda förskrivningsrätten för läkare (dir. 1999:35). Detta ä
dock enligt regeringens mening inte något hinder för att nu föreslå en ut-
vidgning av förskrivningsrätten för sjuksköterskor.

Det är således regeringens bedömning att sjuksköterskor som uppfyller nå-
got av följande utbildningskrav bör ges förskrivningsrätt:

1. Legitimerad sjuksköterska med sjuksköterskeexamen om 120 poäng, samt
därutöver 20 poäng i farmakologi och sjukdomslära.

2. Grundutbildning som legitimerad sjuksköterska i allmän hälso- och sjuk-
vård om 120 poäng samt därutöver 20 poäng i farmakologi och sjukdomslä-
ra.

3. Legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning om 50 poäng, inklusive
10 poäng i farmakologi och sjukdomslära.

4. Legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning om 40 poäng, samt där-
utöver 10 poäng i farmakologi och sjukdomslära.

För att sjuksköterska som uppfyller minst ett av ovanstående utbildningskrav
skall få förskriva läkemedel, bör dessutom enligt propositionen krävas att
denne tjänstgör som distriktssköterska vid vårdcentral eller motsvarande,
sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård för äldre och funktions-
hindrade eller inom hemsjukvård. Verksamheten där tjänstgöring sker skall
bedrivas av landsting, kommun eller av annan offentligt finansierad vårdgi-
vare som utför motsvarande uppgifter. För distriktssköterskor skall gälla
samma förutsättningar för förskrivningsrätt som tidigare. Det bör ankomma
på Socialstyrelsen att utfärda närmare föreskrifter om de förutsättningar som
skall gälla för sjuksköterskornas förskrivningsrätt.

Utvecklingen av den utvidgade förskrivningsrätten bör följas upp av Soci-
alstyrelsen genom en årlig statistisk sammanställning av gjorda förskrivning-
ar. Dessutom skall en nationell uppföljning göras regelbundet för att göra det
möjligt att följa utvecklingen av förskrivningsmönster, effekter samt att
förskrivningarna håller en god kvalitet.

Motionerna

I motion So22 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om
förskrivningsrätt för sjuksköterskor (yrkande 1). Enligt motionärernas upp-
fattning bör förskrivningsrätten knytas till personer som har en viss kompe-
tens och inte, som regeringen föreslår, begränsas till personer med viss kom-
petens som innehar en viss tjänst, tillhör ett visst arbetsställe eller har en
särskild arbetsgivare. Förutom att det missgynnar privata sjukvårdsverksam-
heter är regeringens förslag krångligt och oklart. Motionärerna anser att
förskrivningsrätten skall vara knuten till kompetensnivån legitimerad sjuk-
sköterska med de vidare utbildningskrav som anges i propositionen.

I motion So23 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) hemställs att riksdagen beslutar
att den utvidgade förskrivningsrätten skall gälla alla legitimerade sjuksköter-
skor som uppfyller uppställda utbildningskrav och innehar viss befattning.
Motionärerna anför att man i propositionen begränsar sjuksköterskornas rätt
att skriva ut läkemedel till att enbart gälla dem som arbetar i den offentligt
finansierade vården. Motionärerna anser att detta är felaktigt. Rätten att
förskriva läkemedel skall inte kopplas till huvudmannaskapet utan ges efter
kompetens. Det är en viktig grundprincip. Eftersom det redan finns alternati-
va vårdformer och det pågår en utveckling i den riktningen så anser motionä-
rerna att förskrivningsrätten skall gälla alla oavsett var man arbetar under
förutsättning att man har den utbildning som regeringen i propositionen
föreslår.

Utskottets bedömning

Utskottet delar bedömningen att distriktssköterskornas rätt att förskriva vissa
läkemedel har varit till fördel för patienterna. Viss läkemedelsbehandling har
därigenom förenklats och effektiviserats och en förbättring har skett av be-
mötande och kommunikation med särskilt de äldre patienterna. Mot denna
bakgrund anser utskottet att frågan om förskrivningsrätt är viktig. De positiva
erfarenheter som finns vad gäller distriktssköterskornas förskrivningsrätt
samt den pågående utvecklingen mot allt mer öppen vård, framför allt i
kommunal regi, talar enligt utskottet för en utvidgning av förskrivningsrätten
till fler kategorier sjuksköterskor. Inom den kommunala hälso- och sjukvår-
den för äldre och funktionshindrade finns också ett stort behov av en utvid-
gad rätt till förskrivning av läkemedel. Utskottet ser därför positivt på rege-
ringens förslag i denna del. Det ankommer på Socialstyrelsen att precisera
närmare krav för erhållande av förskrivningsrätt.

Utskottet förutsätter att den nu föreslagna utvidgningen av förskrivnings-
rätten följs upp och utvärderas inom rimlig tid.

Utskottet erinrar om att regeringen har tillkallat en särskild utredare med
uppdrag att göra en översyn av den nuvarande läkemedelsförmånen. Frågan
om läkarnas fria förskrivningsrätt ingår i uppdraget (dir. 1999:35). En slutlig
redogörelse av uppdraget skall lämnas senast den 30 september 2000. Ut-
skottet konstaterar sammanfattningsvis att olika aspekter på förskrivningsrätt
för läkemedel därmed kommer att aktualiseras igen inom något år och såle-
des ge anledning för utskottet att återkomma till de aktuella frågeställningar-
na.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget till lag om ändring i lagen
(1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. Motionerna
So 22 (m) yrkande 1 och So23 (kd) avstyrks.

Registrering av dosexpedierade läkemedel

Bakgrund m. m.

Regeringen föreslog i propositionen 1996/97:27 Läkemedelsförmåner och
läkemedelsförsörjning m.m. bl.a. att information fortlöpande skulle lämnas
från receptexpedieringen hos Apoteksbolaget till sjukvårdshuvudmännen,
läkemedelskommittéerna, förskrivarna och Socialstyrelsen som underlag för
ekonomisk och medicinsk uppföljning av läkemedelsförskrivningen. Som
utgångspunkt för denna information föreslog regeringen inrättande av ett nytt
personregister, receptregistret, hos Apoteksbolaget. Genom receptregistret
skulle också debiteringarna styras till rätt landsting samt patienterna erbjuda
en registerhållnings- och beräkningsservice avseende högkostnadsskyddet.
För att styra debiteringarna till rätt landsting föreslogs att patienternas per
sonnummer skall användas. I övrigt föreslogs personnummer få användas i
receptregistret endast efter samtycke av den enskilde.

Utskottet uttalade i betänkande 1996/97:SoU5 Läkemedelsförmåner och
läkemedelsförsörjning bl.a. följande (s. 42 f.).

Personuppgifter inom hälso- och sjukvården är ofta av känslig karaktär och
kräver ett starkt integritetsskydd. För att kunna förebygga ohälsa och sjuk-
dom behövs dock kunskap om orsakssambanden mellan ohälsa och olika
riskfaktorer. Genom det s.k. cancer-miljö-registret har det t.ex. varit möjligt
att öka kunskapen om vad som orsakar cancer och att kartlägga vilka arbets-
och samhällsmiljöer som innebär stora risker för hälsan. Kunskap behövs
även för att utvärdera effekter av olika behandlingsmetoder och för att be-
döma kvaliteten i hälso- och sjukvården. De långsiktiga effekterna eller
komplikationerna av farmakologisk och kirurgisk behandling är i många fall
okända eller ofullständigt kartlagda. Genom det s.k. slutenvårdsregistret har
t.ex. väsentlig kunskap kunnat byggas upp om bl.a. risker med olika former
av läkemedelsbehandling. De nationella kvalitetskontrollregistren bidrar
också till att förbättra kunskaper om olika typer av medicinska åtgärder och
ingrepp. Samtidigt grundar sig denna typ av forskning och epidemiologisk
bevakning på registerdata som för den enskilde patienten kan vara av mycket
känslig natur.

Såvitt gäller det föreslagna receptregistret delar socialutskottet regeringens
och konstitutionsutskottets bedömning att det är nödvändigt att använda
personnummer för att läkemedelsförmånskostnaden skall kunna fördelas
korrekt.

Registrering av patienternas egenavgifter för receptläkemedel är en service
som kan erbjudas dem som så önskar som hjälp med att hålla rätt på hur stora
egenavgifter som erlagts. Utskottet delar regeringens och konstitutionsut-
skottets bedömning i denna fråga.

Vad sedan gäller den ekonomiska och medicinska uppföljningen i övrigt
delar utskottet även här regeringens bedömning. En restriktiv hållning måste
intas till användningen av individdata. Individbunden patientinformation,
dvs. registrering av uppgifter på personnummerbasis, skall i dessa fall enligt
utskottets mening inte få göras utan patientens samtycke.

Utskottet anser att frågan om samtycke till registrering av uppgifterna bör
tas upp mellan läkaren/förskrivaren och patienten och bekräftas på lämpligt
sätt vid besöket på apoteket. Som konstitutionsutskottet framhållit bör pati-
enten ta ställning i en situation av lugn och ro och som föregås av informa-
tion om registerändamål m.m. Patientens inställning - samtycke eller ej - bör
kunna anges genom att förskrivaren/läkaren gör en anteckning på recept-
blanketten, vilken sedan presenteras på apoteket.

Det finns redan i dag flera nationella medicinska kvalitetskontrollregister i
vilka registrering sker av uppgifter som kan hänföras till enskilda patienter
efter samtycke från dessa. Information om registerändamål m.m. ges i dessa
fall av den behandlande läkaren, och patienten ger i förekommande fall sitt
samtycke till registrering till läkaren.

Utskottet ser klara fördelar med register för medicinsk uppföljning bl.a.
såvitt gäller läkemedelsbiverkningar. Genom redan befintliga register har det
på ett avgörande sätt varit möjligt att öka kunskapen, mäta kvalitet och vär-
dera effekter av olika terapier och behandlingsmetoder m.m. Utskottet föror-
dar emellertid att individbunden patientinformation skall kunna registreras
först efter patientens samtycke. Den fråga som tas upp i motion So10 (fp)
yrkande 9 är delvis tillgodosedd och avstyrks.

Det planerade förskrivarregistret skall bl.a. användas för att förskrivarin-
formation skall kunna återföras till förskrivaren själv. Detta är ett viktigt l
kvalitetssäkringen i detta sammanhang. Även yrkande 10 i motion So10 (fp)
är delvis tillgodosett och avstyrks.

Utskottet tillstyrker förslaget till lag om receptregister.

Till betänkandet fogades i denna del en reservation från fp. Avslag på hela
propositionen hade yrkats av m, mp och kd.

Riksdagen följde utskottet (rskr. 1996/97:58).

Genom lagen (1996:1156) om receptregister har Apoteket AB således getts
möjlighet att för ändamål som närmare anges i 3 § föra ett register över för-
skrivning av läkemedel och andra varor, som omfattas av lagen (1996:1150)
om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. Registret är främst avsett
att användas som underlag för faktureringen från Apoteket AB till landsting-
en. Samtidigt skall registret användas för att samla in och vidarebefordra
information från recepten för landstingens ekonomiska uppföljning och
planering och även för läkemedelskommittéernas, förskrivarnas, Socialsty-
relsens och Läkemedelsverkets medicinska uppföljning och kvalitetssäk-
ringsarbete.

I lagen om receptregister finns närmare angivet i vilka fall den enskilde
patientens samtycke måste inhämtas innan registrering får ske. I 6 § anges
under vilka förutsättningar patientens identitet får användas som sökbegrepp.
I 8 § finns bestämmelser om gallring av registrerade uppgifter. Huvudregeln
är att uppgifter som kan hänföras till enskilda personer skall tas bort ur re-
gistret under den tredje månaden efter den under vilken uppgifterna registre-
rades. Om registreringen avser underlaget för tillämpningen av bestämmel-
serna om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. är motsvarande tid
femton månader.

Datainspektionen överlämnade i juni 1999 sin rapport Apotekens registrering
av kunduppgifter till regeringen. Inspektionen pekar i sin rapport bl.a. på att
det kan finnas anledning att ändra lagen (1996:1156) om receptregister så att
registrering av dosexpedierade läkemedel tillåts.

Propositionen

Regeringen anför att på i stort sett alla sjukhusapotek och vissa andra apotek
finns en service för dem som inte själva klarar att dosera sina läkemedel.
Dosexpediering av läkemedel innebär en enklare och säkrare läkemedels-
hantering med god överblick över vilka läkemedel som skall tas vid olika
tider på dygnet och därmed även över patientens hela läkemedelsanvändning.
För patienter som får sina läkemedel med hjälp av dosexpediering samlas
alla läkemedelsordinationer på ett ordinationskort.

Dosexpedition minskar kassation och ökar kvaliteten i läkemedelsanvänd-
ningen bl.a. genom att dubbelmedicinering och olämpliga kombinationer av
läkemedel kan undvikas. För närvarande får mer än 100 000 patienter dosex-
pedierade läkemedel och omfattningen beräknas öka bl.a. till följd av demo-
grafiska förändringar.

De tabletter och kapslar som skall tas in vid vissa tidpunkter finns i färdig-
förpackade påsar med rätt dos ilagd. Påsarna görs färdiga på ett s.k. dosapo-
tek med hjälp av en särskild maskin. Uppgifterna på ordinationskortet regi-
streras på apoteket eller förs över elektroniskt.

En ordination av läkemedel på ett ordinationskort är giltig under ett år från
ordinationsdagen. Under den tid receptet är giltigt kan patienten expedieras
avdelade doser för en eller två veckor. Under förutsättning att inte några
ändringar görs av ordinationen, levereras veckodoser tills det är dags att
förnya ordinationerna. För att inte patienten skall bli utan läkemedel om en
förnyad ordination försenas har apoteket en viss säkerhetsmarginal i system-
et. Uppgifterna på ordinationskortet finns kvar i registret tills det är dags a
förnya ordinationen.

För patienter som har dosexpedierade läkemedel registreras transaktioner-
na i ett separat system beroende på att patienterna faktureras månadsvis.
Andra apotek än det som har registrerat ordinationskortet kan se uppgifterna
på kortet. Detta är nödvändigt för att akut tilläggsmedicinering skall kunna
ske med bibehållen säkerhet. Det är även nödvändigt för en korrekt fakture-
ring.

Datainspektionen konstaterar i sin rapport Apotekens registrering av
kunduppgifter att den registrering av dosexpedierade läkemedel som före-
kommer på apoteken inte står i överensstämmelse med bestämmelserna i
receptregisterlagen. Några särskilda hänsyn till denna typ av expediering har
enligt inspektionen inte tagits i lagstiftningen.

Enligt regeringens bedömning finns det behov av att apoteken skall kunna
registrera dosexpedieringen för den enskilda patienten. För att en sådan
registrering skall få ske måste den enskildes samtycke först inhämtas. Det är
angeläget att patientens identitet kan användas som sökbegrepp i det här
sammanhanget. På samma sätt som gäller för registrering av underlaget för
tillämpningen av bestämmelserna om högkostnadsskydd vid köp av läkeme-
del bör apoteken kunna spara uppgifterna i registret under 15 månader.

Genom de nu föreslagna ändringarna i receptregisterlagen anser regeringen
att den ändring som Datainspektionen påtalat ett behov av i sin rapport och
som tillåter registrering av dosexpedierade läkemedel införs.

Motion

I motion So22 av Chris Heister m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om det
s.k. receptregistret (yrkande 3). Enligt motionärerna finns inga skäl att i det
administrativa registret registrera personnummer. Det räcker med födelse-
datum och uppgift om behandlingsansvarigt landsting genom att postnummer
anges. Det administrativa registret bör föras skilt från registret för medicins
uppföljning och forskning. Att döma av den sammanfattning av datainspek-
tionens rapport till regeringen som har fogats till propositionen, finns omfat-
tande missförhållanden vad beträffar Apotekets hantering av det redan be-
fintliga receptregistret. Det förslag som läggs fram syftar enligt motionärerna
bara till att delvis och i efterhand legalisera en otillåten användning av re-
ceptregistret som redan förekommer. Vidare yrkar motionärerna att riksda-
gen hos regeringen begär ett förslag om förändring av receptregisterlagen för
att möjliggöra dosexpeditionsförfarande av läkemedel med beaktande av
integritetskrav (yrkande 2). Med hänsyn till kravet på hög patientintegritet är
det enligt motionärerna, självklart att uppgifter för dosexpedition endast skal
kunna användas efter skriftligt medgivande. Motionärerna anser att det är
olyckligt att propositionen saknar angivande av på vilket sätt den registrerade
skall lämna sitt samtycke och om hur informationen till den registrerade skall
ske. Regeringen bör här snarast återkomma till riksdagen med ett förslag.

Utskottets bedömning

Enligt utskottets mening måste en restriktiv hållning intas till användningen
av individdata, t.ex. individbunden patientinformation. Integritetsskyddet för
den enskilde är här av central betydelse. Utskottet vidhåller dock sin inställ-
ning att det är nödvändigt att använda de enskilda patienternas personnum-
mer i receptregistret. För att patientens personnummer skall få registreras i
registret krävs enligt receptregisterlagen också patientens samtycke. Utskot-
tet gör ingen annan bedömning än tidigare vad gäller frågan om hur detta
samtycke lämpligen bör bekräftas. Av vikt i sammanhanget är att Apoteket
AB uppfyller sin skyldighet enligt receptregisterlagen att lämna information
till patienten om vad som gäller i fråga om bl.a. samtycke.

Utskottet delar bedömningen i propositionen att det finns behov av att
apoteken i receptregistret också skall kunna registrera dosexpediering för den
enskilda patienten om den som omfattas av registreringen lämnat sitt sam-
tycke. Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om re-
ceptregister tillstyrks därför. Motion So22 (m) yrkandena 2 och 3 avstyrks.

Legitimation för röntgensjuksköterskor

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen att legitimation införs för yrkesgruppen
röntgensjuksköterskor. Enligt regeringen bör den radiologiska omvårdnads-
utbildningen göras om till en ny direktutbildning. Utbildningen skall kunna
leda till yrkestiteln legitimerad röntgensjuksköterska. Den nya yrkestiteln
skall regleras och skyddas på samma sätt som flertalet legitimationstitlar.
Regeringen föreslår därför ett tillägg i tabellen till 3 kap. 2 § lag (1998:531
om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Utskottets bedömning

Utskottet delar bedömningen vad gäller legitimation för röntgensjuksköters-
kor och tillstyrker därför regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Övriga lagförslag

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen att förutom de ovan
behandlade lagförslagen anta ytterligare ett antal förslag till lag. Förslagen
innefattar i nu berört avseende förslag till lag om ändring i hälso- och sjuk-
vårdslagen (1982:763), lag om ändring i lagen (1998:532) om införande av
lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, lag om änd-
ring i lagen (1998:544) om vårdregister samt lag om ändring i lagen
(1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister.

Utskottet tillstyrker lagförslagen, dock med den ändringen att lag om ändring
i lagen (1998:532) om införande av lagen om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område i rubriken under avsnitt 2.5 i propositionen rätteligen
skall benämnas lag om ändring i lagen (1998:532) om införande av lagen
(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

I propositionen har regeringen föreslagit vissa redaktionella ändringar i häl-
so- och sjukvårdslagen (1982:763). Utskottet anser emellertid att även 18 c §
bör genomgå en redaktionell förändring. Utskottets lagförslag fogas till be-
tänkandet som bilaga 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förskrivningsrätt för sjuksköterskor

att riksdagen med avslag på motionerna 1999/2000:So22 yrkande 1
och 1999/2000:So23 antar regeringens förslag till lag om ändring i la-
gen (1996:1150) om högkostnadsskydd,

res. 1 (m, kd, c)

2. beträffande registrering av dosexpedierade läkemedel

att riksdagen med avslag på motionen 1999/2000:So22 yrkandena 2
och 3 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156)
om receptregister,

res. 2 (m)

3. beträffande legitimation för röntgensjuksköterskor

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet,

4. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), dock
med den komplettering som framgår av bil. 2 och betecknas ut-
skottets förslag,

b) lag om ändring i lagen (1998:532) om införande av lagen om yr-
kesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, dock med den
ändringen att rubriken i lagförslaget under avsnitt 2.5 i proposi-
tionen benämns lag om ändring i lagen (1998:532) om införande
av lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvår-
dens område,
c)
d) lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister,
e)
lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregis-
ter,

Stockholm den 6 april 2000

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Susanne Eberstein (s), Chatrine
Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Conny Öh-
man (s), Elisebeht Markström (s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd),
Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson (c), Catherine Persson
(s), Lars Elinderson (m), Kent Härstedt (s), Helena Hillar Rosenqvist (mp)
och Christina Nenes (s).

Reservationer

1. Förskrivningsrätt för sjuksköterskor (mom. 1)

Chatrine Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Lars Gustafsson (kd), Cristina Husmark Pehrsson (m), Kenneth Johansson
(c) och Lars Elinderson (m) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 5 börjar med "Utskottet
delar" och slutar med "So23 (kd) avstyrks" bort ha följande lydelse.

Mot bakgrund av de positiva erfarenheter av förskrivningsrätt för di-
striktssköterskor som Socialstyrelsen redovisat tillstyrker utskottet förslaget
om en breddad förskrivningsrätt för sjuksköterskor. Förslaget missgynnar
dock privata sjukvårdsverksamheter. Enligt utskottets uppfattning bör för-
skrivningsrätten inte vara knuten till vem som är arbetsgivare och anställ-
ningsformer utan enbart till kompetensnivån legitimerad sjuksköterska med
de vidareutbildningskrav som anges i propositionen. Utskottet vill i övrigt
peka på att regeringens förslag inte kommer att omfatta den stora grupp
(ungefär 6 000 st.) legitimerade sjuksköterskor inom den kommunala hälso-
och sjukvården med sjuksköterskeexamen tidigare än 1993 och med minst
fem års yrkeserfarenhet. Dessa borde, efter individuell prövning och efter en
vidareutbildning med 20 poäng i farmakologi och sjukdomslära, enligt ut-
skottets mening kunna erhålla förskrivningsrätt. Enligt utskottets mening bör
Socialstyrelsens föreskrifter på området utformas i enlighet med vad som nu
sagts. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1999/2000:So22 (m) yrkande 1 och 1999/2000:So23 (kd) ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

beträffande förskrivningsrätt för sjuksköterskor

att riksdagen med anledning av motionerna 1999/2000:So22 yrkande
1 och 1999/2000:So23 dels antar regeringens förslag till lag om änd-
ring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd, dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Registrering av dosexpedierade läkemedel (mom. 2)

Leif Carlson, Hans Hjortzberg-Nordlund Cristina Husmark Pehrsson och
Lars Elinderson (alla m) anser:

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 9 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "2 och 3 avstyrks" bort ha följande lydelse.

Att döma av den sammanfattning av Datainspektionens rapport till rege-
ringen som har fogats till propositionen, finns omfattande missförhållanden
vad beträffar Apoteket AB:s hantering av det redan befintliga receptregistret.
Enligt utskottet är det anmärkningsvärt att verksamheten delvis kunnat för-
siggå i strid mot lagen. Utskottet vill understryka att hälso- och sjuk-
vårdsuppgifter från integritetssynpunkt är mycket känsliga. Enligt utskottets
uppfattning bör det därför räcka med att i receptregistret ange patientens
födelsedatum, och uppgift om behandlingsansvarigt landsting genom att
postnummer anges. Det administrativa registret bör också föras skilt från
registret för medicinsk uppföljning och forskning. Enligt utskottets mening
ökar dosexpedition kvaliteten i läkemedelshanteringen och utskottet har inget
att invända mot att den i ökad utsträckning möjliggörs. Med hänsyn till kra-
vet på hög patientintegritet är det självklart att uppgifter för dosexpedition
endast skall kunna användas efter skriftligt medgivande. Utskottet anser det
olyckligt att propositionen saknar angivande av på vilket sätt den registrerade
skall lämna sitt samtycke och om hur informationen till den registrerade skall
ske. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett förslag som är
förenligt med de integritetskrav som beskrivits ovan. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So22 (m) yrkandena 2
och 3 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

beträffande registrering av dosexpedierade läkemedel

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:So22 yrkandena 2 och 3
dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om
receptregister, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

I propositionen framlagda lagförslag

Av utskottet föreslagen ändring i 18 c § hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763)

Härigenom föreskrivs att 18 c § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) skall
ha följande lydelse.

18 c §
Nuvarande lydelse
Utskottets förslag
Kommunerna skall i samband med
hälso- och sjukvård enligt 18 § första
stycket tillhandahålla förbruknings-
artiklar på sätt anges i 3 c §. Beträf-
fande behörigheten att förskriva
förbrukningsartiklar som avses här
gäller vad som föreskrivs i 3 c §.
Kommunerna skall i samband med
hälso- och sjukvård enligt 18 § första
stycket tillhandahålla förbruknings-
artiklar på sätt anges i 3 d §. Beträf-
fande behörigheten att förskriva
förbrukningsartiklar som avses här
gäller vad som föreskrivs i 3 d §.

__________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.