Vissa frågor om Försvarsmaktensorganisation och verksamhet

Betänkande 2002/03:FÖU5

Försvarsutskottets betänkande2002/03:FÖU5

Vissa frågor om Försvarsmaktensorganisation och verksamhet

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas
motionsyrkanden från allmänna
motionstiden.
I motionerna tas frågor upp om skjutfält
(Älvdalen och Ravlunda),
hemvärnspersonalens vapenförvaring,
civilt utnyttjande av militära resurser,
Försvarsmaktens underhållstjänst,
Vidselanläggningen samt flygutbildning i
Uppsala och Ljungbyhed.
Utskottet
§ understryker de gynnsamma
förutsättningar som gäller vid Älvdalens
skjutfält och Vidsel
§ konstaterar att Ravlunda är
huvudskjutfältet för P 7 och att några
lämpliga alternativ inte finns
§ konstaterar att ett antal
åtgärder genomförts och nu ytterligare
genomförs för att höja säkerheten kring
hemvärnspersonalens vapenförvaring
§ förutsätter att det i den
fortsatta beredningen av 11 september-
utredningen kommer upp frågor om
Försvarsmaktens stöd till polisen
§ förutsätter att frågor om
redovisningssystem och
faktureringsrutiner i Försvarsmaktens
underhållstjänst kommer att aktualiseras
vid återrapporteringen av uppdrag enligt
regleringsbrev
§ konstaterar att det råder
gynnsamma förutsättningar för
flygverksamhet vid Ljungbyhed och att det
flygplatsbolag som driver flygplatsen kan
arbeta för ytterligare verksamhet där
utan att riksdagen fattar beslut därom
§ erinrar om att det tidigare
framhållit att det inte är någon
långsiktig lösning med militär
flygverksamhet i Uppsala.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
samtliga motionsyrkanden.
Vänsterpartiet har lämnat särskilda
yttranden om hemvärnets vapenförvaring
och Försvarsmaktens stöd till polisen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Älvdalens skjutfält
Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fö201 och 2002/03:Fö233
yrkandena 1 och 2.

2. Ravlunda skjutfält

Riksdagen avslår motion
2002/03:Fö242.

3. Hemvärnspersonalens
vapenförvaring

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fö214 och 2002/03:Fö247.

4. Civilt utnyttjande av
militära resurser

Riksdagen avslår motion
2002/03:Fö217.

5. Försvarsmaktens
underhållstjänst

Riksdagen avslår motion
2002/03:Fö254 yrkande 14.

6. Vidsel

Riksdagen avslår motion
2002/03:Fö257.

7. Civil flygutbildning
Ljungbyhed

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub399.

8. Militär flygutbildning
Uppsala

Riksdagen avslår motion
2002/03:Ub523.

Stockholm den 6 maj 2003

På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson

Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Eskil Erlandsson (c), Tone
Tingsgård (s), Håkan Juholt (s), Ola
Sundell (m), Allan Widman (fp), Ola Rask
(s), Erling Wälivaara (kd), Berit
Jóhannesson (v), Berndt Sköldestig (s),
Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie
Lindkvist (s), Heli Berg (fp), Åsa
Lindestam (s), Karin Enström (m), Peter
Jonsson (s) och Marie Nordén (s).

2002/03
FöU5

Utskottets överväganden

Skjutfält
Utskottets bedömning och förslag i
korthet
Utskottet understryker den stora
betydelse och de gynnsamma
förutsättningar för övningar och
skarpskjutning som råder på Älvdalens
skjutfält.
Utskottet konstaterar att Ravlunda är
huvudskjutfältet för P 7 och att några
lämpliga alternativ inte finns.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna Fö201, Fö233 yrkandena 1 och
2 samt Fö242.

Motionsförslag

I olika motioner behandlas skjutfälten i
Älvdalen och Ravlunda.
Rolf Gunnarsson framhåller i motion
Fö201 (m) att det finns en klar
överkapacitet vid Älvdalens skjutfält.
Fältet i Älvdalen borde vara en lämplig
plats för övningar ingående i ett
europeiskt samarbete. Motionären pekar på
att det finns en framtidsvision framtagen
som visar vilka investeringar som behövs.
Det finns dock en stark oro för vad som
skall hända med fältet efter den
överenskommelse som Socialdemokraterna
gjort på regeringsnivå med Miljöpartiet
om kraftiga neddragningar inom försvaret.
Motionären föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om högre
utnyttjande av skjutfältet i Älvdalen.
Runar Patriksson understryker i motion
Fö233 (fp) att EU:s krishanteringsstyrkor
behöver samövas, och för dem borde
Älvdalens skjutfält vara ett bra
alternativ som plats för samövning för
svenska styrkor i samverkan med övriga EU-
styrkor. Här bör regeringen agera
gentemot EU:s administration (yrkande 1).
Motionären menar vidare att Norge har
behov av ett nytt övningsfält och det
norska försvaret borde erbjudas
permanenta möjligheter att använda
Älvdalens skjutfält som sitt eget
övningsområde (yrkande 2).
Sven-Erik Sjöstrand och Sten Lundström
menar i motion Fö242 (v) att de boende
vid Ravlunda skjutfält under många år
tagit upp problemen med buller från
skjutfältet. Verksamhet vid fältet hämmar
också enligt motionärerna kommunens
utvecklingsmöjligheter, bl.a. när det
gäller nybyggnation. Miljöorganisationer,
agendaföreningar m.fl. har protesterat
mot en planerad utökning av antalet
skjutdagar på fältet, men ingen vet i dag
riktigt hur det blir. Oron är stor för
att de orter som ligger nära skjutfältet
inte utvecklas utan snarare kommer att
avvecklas. Oron är också stor för hur det
går med havsvattnet i Hanöbukten, fisken,
badstränderna, den säregna floran och
fågellivet. Det finns också en oro för
att Ravlundafältet skall användas för
internationellt gemensamma övningar. Det
bästa för området och de boende vore att
Ravlundafältet avvecklades. Med
hänvisning till det anförda anser
motionärerna att riksdagen skall ge
regeringen i uppdrag att bemyndiga
Försvarsmakten att avveckla Ravlunda
skjutfält. Detta bör enligt motionärerna
ges regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

I motionerna Fö201 (m) och Fö233 (fp)
pläderas för ett högre utnyttjande av
Älvdalens skjutfält, bl.a. för utländska
förband. Utskottet har tidigare vid olika
tillfällen behandlat liknande
motionsyrkanden om Älvdalens skjutfält.
I försvarsutskottets betänkande
2001/02:FöU2 anförde utskottet följande.

I Försvarsutskottets betänkande Vissa
organisationsfrågor i Försvarsmakten
(bet. 2000/01:FöU10) underströk
utskottet den stora betydelse och de
gynnsamma förutsättningar för övningar
och skarpskjutning som finns på
Älvdalens skjutfält. Utskottet
framhöll att det torde finnas få
platser i Europa som har liknande
förutsättningar. Utskottet påpekade
att regeringen har möjlighet att utan
riksdagens närmare hörande besluta om
tillstånd till främmande makt att
t.ex. bedriva materielförsök eller
övningar på svenskt territorium.
Utskottet anförde vidare att
regeringen och Försvarsmakten bör
bedöma om det - utöver det behov av
skjutfält som Försvarsmakten har -
finns praktiska förutsättningar att
låta främmande förband, t.ex. från
Norge, öva på Älvdalens skjutfält.

Utskottet har inte haft anledning att
ändra sitt tidigare ställningstagande
varför motionerna Fö201 (m) och Fö233
(fp) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
I motion Fö242 (v) yrkas att Ravlunda
skjutfält skall avvecklas. Utskottet är
medvetet om de miljöproblem i form av
bl.a. buller som kan uppkomma i
anslutning till Försvarsmaktens
skjutfält. Utskottet har inhämtat att
samarbetsorganet Ravlundarådet har
inrättats för att hantera sådana frågor
vid Ravlunda skjutfält. Utskottet kan för
sin del konstatera att Ravlunda är
huvudskjutfältet för Södra skånska
regementet (P 7) vid skarpskjutning med
pansarförband. Fältet medger manövrering
med mekaniserade förband och skjutning
med långräckviddiga vapen. Några lämpliga
alternativ till Ravlundafältet finns inte
för detta i södra Sverige. Det är därför
nödvändigt att behålla och utnyttja
Ravlundafältet för att kunna utbilda de
mekaniserade förbanden i södra Sverige.
Med anledning av det anförda anser
utskottet att motion Fö242 (v) bör
avslås.

Hemvärnspersonalens vapenförvaring

Utskottets bedömning och förslag i
korthet
Utskottet konstaterar att ett antal
åtgärder genomförts de senaste åren för
att öka säkerheten kring
hemvärnspersonalens vapen-förvaring.
Den nyligen genomförda utredningen om
vapen-förvaringen leder nu också till
att säkerheten höjs ytterligare.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna Fö214 och Fö247.

Motionsförslag

I ett par motioner behandlas frågan om
skärpta krav för hemvärnspersonalens
vapenförvaring.
I kommittémotion Fö214 (v) av Berit
Jóhannesson m.fl. påpekar motionärerna
att Sverige har relativt hårda regler vad
gäller att tillåta privatpersoner att få
bruka och äga skjutvapen. Det finns,
förutom jägarna, en grupp människor som
har tillåtelse att förvara skjutvapen i
sina hem, nämligen hemvärnskåren, och
bestämmelserna är inte alls lika stränga
för hur denna grupp skall förvara sina
vapen. Under efterkrigstidens
försvarsdoktriner har invasionshotet
varit en utgångspunkt. Det var då av
nöden att hemvärnsmännen hade tillgång
till fullständig personlig militär
utrustning i sina hem, inkluderande
skjutvapen. Sedan det kalla kriget tagit
slut, finns inte invasionshotet. I det
nya försvaret finns fortfarande uppgifter
för ett hemvärn men de kommer mer sällan
att vara av så akut karaktär att det är
nödvändigt med förvaring av hela
utrustningen i hemmen. Att skjutvapen och
ammunition finns i hembygden, t.ex. på
regemente eller på polisstation, torde
räcka. Motionärerna är dock medvetna om
att det kan finnas skäl till dispenser
för dessa hårdare regler. I de fall
dispenser beviljas kan det dock vara
nödvändigt att skärpa bestämmelserna så
att de kommer i paritet med jägarkårens.
Vänsterpartiet anser att de skjutvapen
som i dag får förvaras i hemmet borde
förvaras under betydligt mer skyddade
förhållanden. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Alf Eriksson föreslår i motion Fö247
(s) en bättre kontroll av
hemvärnspersonalens vapen. Motionären
påpekar att det varje år försvinner ett
antal vapen från hemvärnsmän. Det finns
därför anledning att se över säkerheten
vad gäller hemvärnsmännens vapenhållande.
I dag finns det inte några krav på att
hemvärnsmännens vapen skall hållas
inlåsta i vapenskåp, endast att vapnens
olika delar skall hållas särade från
varandra och gömda. Vapenskåp bör vara
ett krav för hemvärnsmännen såsom det är
ett krav för övriga privatpersoner som
innehar vapen. Besiktning av militära
vapen årligen och kontinuerlig kontakt
med hemvärnsmännen bör vara en
självklarhet. Motionären föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
ökad säkerhet vid vapenhållande av
hemvärnsmän.

Utskottets ställningstagande

I kommittémotion Fö214 (v) och Fö247 (s)
förordas en skärpning av reglerna för
vapenförvaringen hos hemvärnspersonalen.
Utskottet har vid sin beredning av
ärendet fått en särskild föredragning av
Försvarsmakten om hemvärnspersonalens
vapenförvaring.
Enligt vad utskottet erfarit får
hemvärnspersonal som tilldelats
skjutvapen förvara vapnet med ammunition
i bostaden om chefen för ett
militärdistrikt eller den denne bestämmer
har godkänt bostaden som förvaringsplats
och lämnat skriftligt tillstånd till en
sådan förvaring. Före antagning till
hemvärnet kontrolleras personalens hem.
Skjutvapen som förvaras i bostaden
skall vara delat med vital vapendel på
ett annat ställe än vapnets huvuddel.
Förvaringsstället skall väljas så att det
blir svårt att upptäcka för en obehörig.
Om det finns säkerhetsskåp som är godkänt
för vapenförvaring, skall vapnets
huvuddel förvaras i detta.
Försvarsmakten har anskaffat
patronlägeslås till automatkarbinen (Ak
4) för att göra vapnet obrukbart vid
tillgrepp. Patronlägeslåset lämnades ut
till hemvärnspersonalen 2001.
Patronlägeslåset skall alltid vara
monterat på vapnets huvuddel då vapnet
inte är i bruk.
Försvarsmakten har under 2002 genomfört
en utredning om hemvärnets förvaring av
eldhandvapen. Utredningen har lett till
att ett antal åtgärder skall vidtas.
Bl.a. skall nuvarande kontrollformer och
rutiner utvecklas när det gäller
hemvärnspersonalens vapenförvaring.
Vidare skall förberedelser vidtas så att
vapen eller nycklar till patronlägeslås,
med mycket kort varsel, kan samlas in och
förvaras på ett säkert sätt vid en ökning
av den kriminella hotbilden. De
kulsprutepistoler som avtalspersonalen
(lottor, FBU-personal etc.) inom
hemvärnet har skall centralförvaras och
således inte förvaras i hemmen.
Utskottet kan konstatera att ett antal
åtgärder genomförts de senaste åren för
att öka säkerheten kring
hemvärnspersonalens vapenförvaring. Bl.a.
har personalen tilldelats patronlägeslås
till automatkarbinerna. Den utredning som
genomförts om vapenförvaringen leder nu
också till att säkerheten höjs
ytterligare. Utskottet kan också
konstatera att hemvärnspersonal icke
sällan förvarar sina vapen på annan plats
än i bostaden, dvs. i vapenkassun eller
förråd. Utskottet har för sin del inget
emot om förvaringen av vapen sker i än
högre grad i kassuner och förråd. Detta
skulle ytterligare förhindra att vapnen
kommer i händerna på obehöriga. Det är
utskottets bedömning att Försvarsmakten
m.fl. ägnar frågor om säker
vapenförvaring stor uppmärksamhet. Något
uttalande från riksdagens sida synes inte
vara nödvändigt. Med det anförda behöver
motionerna Fö214 och Fö247 inte bifallas.

Civilt utnyttjande av militära resurser

Utskottets bedömning och förslag i
korthet
Utskottet förutsätter att frågor av det
slag som motionärerna väcker kommer att
tas upp i den fortsatta beredningen av
11 september-utredningen.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Fö217.

Motionsförslag

I kommittémotion Fö217 (v) av Berit
Jóhannesson m.fl. tar motionärerna upp
frågan om civilt utnyttjande av militära
resurser. Regeringen har reglerat
möjligheterna för Försvarsmakten att
stödja det civila samhället. Det är
enligt Vänsterpartiet bra att militära
resurser kan användas för att stödja det
civila samhället. Nu har det enligt
motionärerna framkommit att det råder en
viss tolkningsförvirring vad gäller
begränsningar i Försvarsmaktens
möjligheter att stödja det civila
samhället. Det har bl.a. påståtts att
det, så länge det finns personal med
utbildning för den aktuella utrustningen,
skulle vara möjligt för t.ex. polismakten
att låna tunga militära vapen.
Motionärerna menar att det måste
klarläggas för alla och envar att
Försvarsmaktens stöd till det civila
samhället inte inkluderar vapen eller
annan, för direkt strid, avsedd materiel.
Vänsterpartiet anser att regeringen
skyndsamt bör tillse att det tas fram
reglerande direktiv där det framgår på
ett tydligt sätt vilken typ av militär
materiel som ej kan komma i fråga för ett
civilt utnyttjande. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

Förordningen (2002:375) om
Försvarsmaktens stöd till civil
verksamhet trädde i kraft så sent som den
1 juli 2002. Förordningen reglerar bl.a.
Försvarsmaktens stöd till polisen. Av 7 §
i förordningen framgår att när stöd
lämnas får Försvarsmaktens personal inte
användas i situationer där det finns risk
för att den kan komma att bruka tvång
eller våld mot enskilda.
I ett svar i riksdagen i oktober 2002
har försvarsministern framhållit att
huvudregeln enligt förordningen om
Försvarsmaktens stöd till civil
verksamhet säger att begäran om stöd till
polisen skall göras av
Rikspolisstyrelsen. Försvarsministern
framhöll att för Försvarsmaktens del
innebär författningsregleringen att
Försvarsmakten får lämna stöd. Det är
enligt försvarsministern alltså
Försvarsmakten själv som i varje enskilt
fall avgör om stöd skall lämnas, med
vilka resurser och på vilket sätt. Ett
beslut att lämna stöd fattas inom ramen
för Försvarsmaktens ordinarie ansvar. I
svaret påpekades dessutom att vid
tillämpningen av förordningen om
Försvarsmaktens stöd till civil
verksamhet har således såväl polisen som
Försvarsmakten ett ansvar för att
Försvarsmaktens resurser används på ett
för samhället godtagbart sätt.
I mars 2003 lämnade 11 september-
utredningen sitt betänkande Vår beredskap
efter den 11 september (SOU 2003:32). En
av huvudfrågorna i betänkandet rör
Försvarsmaktens roll vid omfattande
terroristattentat. Utredningen föreslår
att statsmakterna uttryckligen ansluter
sig till en grundlagstolkning som innebär
att regeringen får insätta rikets
försvarsmakt eller del därav i strid för
att möta ett väpnat angrepp mot riket
även när det inte härrör från en
främmande stat. En sådan tolkning har
enligt utredningen numera folkrättsligt
stöd.
Utredningen lämnar också förslag till
en ny lag om vissa befogenheter för
Försvarsmakten under fredstid som bygger
på denna tolkning. Vid ett väpnat angrepp
mot riket eller överhängande hot om
sådant angrepp och då regeringens beslut
inte kan avvaktas utan omedelbar fara för
rikets säkerhet, för människoliv eller
för omfattande förstörelse av egendom får
Försvarsmakten enligt föreskrifter i
lagen bruka det våld som är nödvändigt
för att avvärja den omedelbara faran
oberoende av om angreppet eller hotet kan
antas härröra från främmande stat. Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1
januari 2004.
Utredningen föreslår också
- att Försvarsmakten tillfälligt får
medverka vid bevakning av civila
skyddsobjekt efter begäran av
länsstyrelse,
- att Rikspolisstyrelsen och
Försvarsmakten har ett organiserat
samarbete för att kunna hantera
omfattande terroristangrepp där NBC-
stridsmedel används samt hot om sådana
angrepp,
- att nämnda myndigheter gemensamt prövar
behovet av och förutsättningarna för att
specialutbildad militär personal från
Försvarsmakten i vissa situationer
förstärker polisens nationella
insatsstyrka.
Betänkandet bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
den som försvarsministern framfört i sitt
svar i riksdagen i denna sak och
förutsätter dessutom att frågor av det
slag som motionärerna väcker kommer att
tas upp i den fortsatta beredningen av 11
september-utredningen. Kommittémotion
Fö217 (v) avstyrks därför.

Försvarsmaktens underhållstjänst

Utskottets bedömning och förslag i
korthet
Regeringen har i regleringsbrevet för
2003 beslutat om återrapporteringskrav
för Försvarsmaktens logistik. Utskottet
förutsätter att frågor om
redovisningssystem och
faktureringsrutiner i Försvarsmaktens
underhållstjänst kommer att
aktualiseras i detta sammanhang.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Fö254 yrkande 14.

Motionsförslag

I den kristdemokratiska kommittémotionen
Fö254 (kd) av Erling Wälivaara m.fl.
hänvisas till att riksdagen våren 2001
(bet. 2000/01:FöU9) godkänt inrättandet
av den nya organisationsenheten
Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet. Vid behandlingen av
förslaget betonade försvarsutskottet
vikten av att de mycket stora
förändringar som nu sker inom
underhållsorganisationen verkligen leder
till avsedda effektivitetsvinster och
kostnadsreduceringar. Kristdemokraterna
anser att tydliga krav på bl.a.
redovisningssystem och
faktureringsrutiner bör fastställas för
Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet för att möjliggöra god
uppföljning och ekonomi och verksamhet i
förhållande till budget (yrkande 14).

Utskottets ställningstagande

I kommittémotionen Fö254 (kd) framhålls
att tydliga krav på bl.a.
redovisningssystem och
faktureringsrutiner bör fastställas för
Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet för att möjliggöra god
uppföljning och ekonomi och verksamhet i
förhållande till budget.
Utskottet har inhämtat att regeringen i
regleringsbrevet för år 2003 beslutat om
återrapporteringskrav för Försvarsmaktens
logistik (FMLOG). Av
återrapporteringskraven framgår att
Försvarsmakten bl.a. skall redovisa hur
Försvarsmaktens målsättningar för
rationaliseringar och besparingar inom
underhållstjänsten och stödverksamheten
har uppnåtts. En jämförelse mellan de av
Försvarsmakten i budgetunderlaget för
2003 budgeterade kostnadsreduceringarna
och utfallet skall redovisas och
kommenteras. Utskottet förutsätter att
frågeställningar av det slag som
motionärerna tar upp kommer att
aktualiseras i detta sammanhang.
Enligt utskottets bedömning bör därmed
kommittémotion Fö254 (kd) yrkande 14 till
huvudsaklig del bli tillgodosedd och
avstyrks därmed.

Vidsel

Utskottets bedömning och förslag i
korthet
Enligt utskottet råder utomordentligt
gynnsamma förutsättningar för provning
och testning vid Vidselanläggningen. I
en nyligen genomförd utredning föreslås
olika åtgärder för att utveckla
verksamheten i Norrlands inland.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Fö257.

Motionsförslag

Anders Sundström och Lennart Klockare
menar i motion Fö257 (s) att det för att
framgångsrikt utveckla ny teknik inom det
militära och civila flyget krävs goda
tillgångar till provning och testning. I
Norrbotten finns vid Vidselanläggningen
kanske EU-ländernas bästa anläggning för
provning och testning av flyg- och
robotsystem. Ingen annanstans inom EU
finns ett så stort sammanhängande område
som kan användas för sådan verksamhet.
Det är nu angeläget att omvandla denna
anläggning från att huvudsakligen vara en
del av det svenska försvaret till att bli
ett företag som ges möjligheter att
aktivt sälja sina tjänster på en större
marknad. Regeringen bör därför ta ett
initiativ i denna riktning. Motionärerna
föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om utökad testverksamhet vid
provnings- och testplatsen i Vidsel i
Norrbotten.

Utskottets ställningstagande

Verksamheten vid Vidsel bedrivs av
Försvarets materielverk. Materielverket
får enligt sin instruktion inom sitt
verksamhetsområde tillhandahålla tjänster
även åt andra än försvarets myndigheter
(förordning (1996:103) med instruktion
för Försvarets materielverk).
I februari 2002 tillsatte regeringen en
särskild förhandlingsman för att föreslå
åtgärder som stöder, stimulerar,
utvecklar och kompletterar bil- och
komponenttestklusterverksamheten i övre
Norrlands inland. Utredningsmannen
överlämnade rapporten till
Näringsdepartementet i början av april
2003. Rapporten bereds för närvarande
inom Regeringskansliet.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning om de utomordentligt
gynnsamma förutsättningar som gäller för
provning och testning vid
Vidselanläggningen. Utskottet har ingen
erinran om verksamheten utvidgas vid
anläggningen som en följd av åtgärder
inom ramen för Försvarets materielverks
befogenheter. Utskottet kan också
konstatera att i ovannämnda rapport
behandlas frågor av det slag som tas upp
i motionen. Mot bakgrund av det anförda
anser utskottet att motion Fö257 (s),
vari yrkas att testverksamheten vid
Vidselanläggningen skall utökas, inte
behöver bifallas.

Gemensam europeisk flygutbildning

Utskottets bedömning och förslag i
korthet
Utskottet anser att det råder utmärkta
förutsättningar för flygverksamhet vid
Ljungbyhed och att det flygplatsbolag
som driver flygplatsen kan verka för
att ytterligare civil pilotutbildning
etableras där utan att riksdagen fattar
beslut därom.
Utskottet erinrar om att det tidigare
framhållit att det inte är någon
långsiktig lösning med militär
flygverksamhet i Uppsala.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionerna Ub399 och Ub523.

Motionsförslag

I ett par motioner behandlas placering av
gemensam europeisk flygutbildning.
Margareta Pålsson framhåller i motion
Ub399 (m) att F 5-området i Ljungbyhed
både genom sitt läge, den befintliga
infrastrukturen och övriga tillgångar är
en nationell och internationell resurs,
som inte bör gå till spillo. Under
överskådlig tid kommer kvalificerad
flygutbildning, dels för att tillgodose
behovet av piloter, dels för att öka
flygsäkerheten, att behövas både i ett
svenskt och i ett europeiskt perspektiv.
Ljungbyhed har enligt motionären även i
ett internationellt perspektiv unika
förutsättningar. Här ligger en svensk
exportprodukt och väntar. Tänkbara
utvecklingsmöjligheter är att den
statliga flygutbildningen (TFHS)
utvecklas, initiativ tas till att
lokalisera även icke statlig
flygutbildning till Ljungbyhed,
flygrelaterade verksamheter som forskning
och utveckling knyts ytterligare till
området samt att annan utbildning såsom
utbildning av flygtekniker och övrig
markpersonal lokaliseras i större
utsträckning till Ljungbyhed.
Förutsättningar skapas för att
internationella aktörer stimuleras till
att nyttja de unika tillgångarna i
Ljungbyhed. Här kan ett europeiskt
centrum för grundläggande flygutbildning
lokaliseras med en utbildningskostnad per
elev långt under de priser det kostar på
andra sidan Atlanten. Motionären föreslår
att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
ett europeiskt centrum för grundläggande
flygutbildning.
Mikael Oscarsson och Lennart Hedquist
påpekar i motion Ub523 (kd, m) att
Sverige i september 2002 gått in i ett
europeiskt samarbete för en gemensam
flygskola. Målsättningen är att det år
2010 skall finnas två-tre gemensamma
flygskolor för hela Europa. Sverige måste
nu arbeta för att en av dessa flygskolor
placeras i vårt land. Det finns många
skäl till varför Upplands flygflottilj då
skulle vara det bästa stället att
lansera. Här finns start- och
landningsbanor, logement, stort bergrum
samt närhet till huvudstaden och Arlanda.
Dessutom finns närhet till
flygövningsområde både över hav och land.
Motionärerna föreslår att regeringen bör
agera för att en av de planerade
gemensamma europeiska flygskolorna
placeras på Upplands flygflottilj.

Utskottets ställningstagande

I motion Ub399 (m) lämnas förslag om ett
europeiskt centrum för grundläggande
flygutbildning i Ljungbyhed.
Utskottet delar motionärens uppfattning
att det råder utmärkta förutsättningar
för flygverksamhet av olika slag vid
Ljungbyhed. Staten har därför lokaliserat
Trafikflyghögskolan (TFHS) dit. Skolan
bedriver civil pilotutbildning numera
under Lunds universitets huvudmannaskap.
Ansvaret för flygplatsen har övergått
från staten till Klippans kommun i ett
flygplatsbolag. Detta bolag kan enligt
utskottet utan att riksdagen fattar
beslut därom verka för att ytterligare
civil pilotutbildning etableras vid
Ljungbyhed. Utskottet avstyrker därför
motion Ub399 (m).
I motion Ub523 (m, kd) anses att
regeringen bör agera för en gemensam
europeisk militär flygutbildning i
Uppsala.
I sitt betänkande 2000/01:FöU2 Den
militära flygutbildningen m.m. uttalade
försvarsutskottet att Försvarsmakten bör
fortsätta sin medverkan i samarbetet om
en framtida europeisk grundutbildning av
stridspiloter. En internationell
samverkan om militär flygutbildning
biträddes av utskottet. I betänkandet
ansåg dock försvarsutskottet att det inte
är någon långsiktig lösning med militär
flygverksamhet i Uppsala. Utskottet gör
ingen annan bedömning nu varför motion
Ub523 (m, kd) inte bör bifallas.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt
i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.

1.Hemvärnspersonalens vapenförvaring
(punkt 3) (v)

av Berit Jóhannesson (v).
Vänsterpartiet framställde att
hemvärnspersonalens vapen borde förvaras
under mer skyddade förhållanden.
Försvarsmakten har under 2002 genomfört
en utredning om hemvärnets förvaring av
eldhandvapen. Utredningen har lett till
att ett antal åtgärder skall genomföras i
syfte att förbättra säkerheten. Kontroll
och rutiner skall utvecklas. Vidare skall
man förbereda så att vapen eller nycklar
till patronlägeslås kan samlas in vid en
ökning av den kriminella hotbilden.
Utskottet har också uttryckt att det
för sin del inte har något emot om
förvaring av vapen sker i än högre grad i
kassuner och förråd då detta ytterligare
skulle förhindra att vapen kommer i
händerna på obehöriga. Detta är ett stöd
för tankarna och intentionen i motionen.
Därför bifaller jag utskottets
betänkande i frågan. De nya reglernas
intention och effektivitet bör dock
följas upp av både Försvarsmakten och
försvarsutskottet i framtiden.

2.Civilt utnyttjande av militära
resurser (punkt 4) (v)

av Berit Jóhannesson (v).
När det gäller Försvarsmaktens stöd till
civil verksamhet med personella resurser
formuleras begränsningarna i förordningen
(2002:375) om Försvarsmaktens stöd till
civil verksamhet. I utskottets svar på
vår motion framhålls att såväl polis som
Försvarsmakten har ett ansvar för att
Försvarsmaktens resurser används på ett
för samhället godtagbart sätt. I 7 § i
förordningen klargörs att Försvarsmaktens
personal inte får användas i situationer
där det finns risk för att den kan komma
att bruka tvång eller våld mot enskilda.
Utskottet har citerat denna paragraf.
Förordningens paragraf samt det faktum
att det åligger såväl polis som de
militära myndigheterna att lämna stöd på
ett för samhället godtagbart sätt bör
vara klara signaler till respektive
myndighet med vilken materiel stödet kan
lämnas.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Fö201 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om ett
högre nyttjande av skjutfältet i
Älvdalen.
2002/03:Fö214 av Berit Jóhannesson m.fl.
(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om nya
bestämmelser vad gäller förvaring av
hemvärnsfrivilligas vapen.

2002/03:Fö217 av Berit Jóhannesson m.fl.
(v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
regeringen presenterar ett tydligt
regelverk vari det framgår vilken typ av
militär materiel som ej kan komma det
civila samhället till del.

2002/03:Fö233 av Runar Patriksson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Älvdalens skjutfält bör erbjudas
EU:s försvarsenhet som övningsfält.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att regeringen bör erbjuda grannlandet
Norge Älvdalens skjutfält som permanent
övningsområde.

2002/03:Fö242 av Sven-Erik Sjöstrand och
Sten Lundström (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
avveckla Ravlunda skjutfält.

2002/03:Fö247 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
vkad säkerhet vid vapenhållande av
hemvärnsmän.

2002/03:Fö254 av Erling Wälivaara m.fl.
(kd):

14. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att tydliga krav på bl.a.
redovisningssystem och
faktureringsrutiner bör fastställas för
Försvarsmaktens underhållstjänst och
stödverksamhet.

2002/03:Fö257 av Anders Sundström och
Lennart Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
utökad testverksamhet vid provnings- och
testplatsen i Vidsel i Norrbotten.

2002/03:Ub399 av Margareta Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om ett
europeiskt centrum för grundläggande
flygutbildning.

2002/03:Ub523 av Mikael Oscarsson och
Lennart Hedquist (kd, m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
Sverige bör agera för att en av de
planerade gemensamma europeiska
flygskolorna placeras på Upplands
flygflottilj.