Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Vissa frågor om ledighet

Betänkande 2009/10:AU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
5 maj 2010

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Vissa frågor om ledighet(pdf, 50 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2009/10:14 Vissa frågor om ledighet

Beslut

Nej till motioner om ledighet (AU14)

Riksdagen sa nej till sex motioner om ledighet. Motionerna handlar bland annat om rätten till tjänstledighet för förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan och för att delta i frivilligförsvaret.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 6

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2010-04-13
Justering: 2010-04-22
Trycklov till Gotab och webb: 2010-04-27
Trycklov: 2010-04-27
Reservationer: 1
Betänkande 2009/10:AU14

Alla beredningar i utskottet

2010-04-13

Nej till motioner om ledighet (AU14)

Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till sex motioner om ledighet. Motionerna handlar bland annat om rätten till tjänstledighet för förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan och för att delta i frivilligförsvaret.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2010-05-05
Stillbild från Debatt om förslag 2009/10:AU14, Vissa frågor om ledighet

Debatt om förslag 2009/10:AU14

Webb-tv: Vissa frågor om ledighet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Lars Lilja (S)
Anf. 74 Lars Lilja (S)
Fru talman! Svenska kyrkan har 6,75 miljoner medlemmar. De medlemmar som är över 16 år har rösträtt, och det är val till Svenska kyrkan vart fjärde år. I dessa val väljer medlemmarna 36 000 förtroendevalda. De agerar lokalt, i 13 stift på regional nivå och på kyrkomötet på nationell nivå. Målet är att det ska finnas en öppen folkkyrka för alla i hela landet. Kyrkan har ansvar för underhåll av kyrkor. Det är ett kulturhistoriskt värde som vi absolut inte ska förringa. Kyrkan har dessutom ansvar för begravningsväsendet. Om vi ska ha en demokratisk kyrka är det oerhört viktigt att alla, oavsett från vilken grupp av samhället man kommer, ges möjlighet att delta i dessa beslutande församlingar. Det får inte bli så att kyrkan styrs av pensionärer eller andra som har möjlighet att vara lediga på dagarna. En förutsättning för att kunna ge alla i samhället möjlighet att delta är naturligtvis att man har laglig rätt till tjänstledighet för kyrkopolitiska uppdrag. För detta fanns det ett lagstöd till och med den 31 december förra året. Det har givetvis att göra med att kyrkan skildes från staten. Detta är grunden till det speciella regelverk som gällde till och med den 31 december 2009. Meningen var att man sedan skulle återkomma med någon form av förslag i frågan. Vad som hänt är att egentligen inte någonting hänt. Frågan har bollats mellan departementen. Kulturdepartementet har inte velat ta i frågan. Arbetsmarknadsdepartementet har inte heller riktigt velat ta i frågan. Det kan bevisas till exempel av en interpellation från Berit Högman till Sven Otto Littorin som handlade just om rätten till tjänstledighet för kyrkopolitiska uppdrag. Frågan hamnade så småningom hos kulturminister Adelsohn Liljeroth eftersom den ansågs tillhöra det departementet, och nu diskuterar vi i arbetsmarknadsutskottet frågan om ledighet. Det är helt klart, tycker jag, att Svenska kyrkan har en särställning bland samfunden i Sverige. Kyrkan har ett överlägset större medlemsantal än alla andra samfund och har genom valen vart fjärde år en demokratisk uppbyggnad. Även om Svenska kyrkan nu är skild från staten borde det, anser vi socialdemokrater, vara självklart och rimligt att ha rätt till ledighet för att delta i det kyrkopolitiska arbetet just därför att Svenska kyrkan har en särställning med sitt uppdrag att bevara kyrkorna och med sitt ansvar för begravningsväsendet. Det tycker jag är viktiga argument för att kunna behålla en bra demokratisk styrning av den svenska folkkyrkan. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1. I detta anförande instämde Göran Persson i Simrishamn (s).
Jan Ericson (M)
Anf. 75 Jan Ericson (M)
Fru talman! Det var väl roligt för Lars Lilja att få stöd från 25 procent av de närvarande här i kammaren. Detta betänkande är kanske inte det mest omfångsrika betänkande som arbetsmarknadsutskottet har levererat under denna mandatperiod. I huvudsak är det tre frågor som behandlas. Dessa frågor handlar om ökad möjlighet till ledighet från arbetet i vissa situationer. Jag vill inledningsvis yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen. När det gäller motionsförslaget om rätt till ledighet för förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan skriver Socialdemokraterna i en reservation att en rätt till ledighet för sådana uppdrag bör införas. Det förvånar mig faktiskt lite grann eftersom Socialdemokraterna var ett av de partier som bestämt argumenterade för att skilja kyrkan från staten. Ända sedan det skedde har Svenska kyrkan, precis som Lars Lilja påpekat, haft en särställning när det gäller rätten till ledighet för förtroendevalda. Detta var tänkt som en övergångslösning. Men, fru talman, en övergångslösning kan inte vara för evigt. Många andra samfund uppfattar det som väldigt orättvist att Svenska kyrkan särbehandlas på det här sättet. Om vi menar allvar med att skilja kyrkan från staten ska staten inte vare sig lägga sig i kyrkans verksamhet och ställningstaganden i olika frågor eller i övrigt ge kyrkan en särställning i lagstiftningen. Det är därför mycket rimligt att tiden för de övergångsregler som gällt i tio år inte förlängs. Jag har själv varit kyrkopolitiker och ledamot av både kyrkoråd och kyrkofullmäktige hemma i Sätila församling. Det var jag ända fram till 2005. Redan då förlades för det mesta möten och sammanträden till kvällstid eller helger för att slippa problem med ledighet från jobbet. Om man bara vill går det. De kyrkopolitiskt aktiva slipper då löneavdrag - det är ju inte alltid som församlingarna har råd med ersättning. Det vore orimligt att besluta om en särskild rätt för ledighet för förtroendevalda i ett samfund om andra samfund i så fall inte erbjuds samma rätt. Det är därför fullt rimligt att tiden för övergångsbestämmelserna inte förlängs och att Svenska kyrkan får samma regler som andra samfund. Reservationen från Socialdemokraterna känns inte riktigt genomtänkt. När det gäller det andra ärendet i betänkandet, rätten till tjänstledighet för aktiviteter i frivilligförsvaret, har jag en större förståelse för förslaget. Frågan har, som Eva Flyborg påpekar i sin motion, diskuterats i 18 år utan resultat. Det finns 18 frivilligorganisationer som samverkar med Försvarsmakten. Väldigt många människor berörs. Frivilligorganisationerna har en viktig funktion inom totalförsvaret och är ett viktigt samhällsintresse. I samband med den stora reformen om värnplikten och organisationen av det svenska försvaret kommer många frågor med koppling till ledighet för försvarsuppdrag att aktualiseras, så frågan lär återkomma. Men fram till dess, alltså fortsättningsvis, får frågan lösas från fall till fall i en överenskommelse med arbetsgivaren. I vissa kollektivavtal finns det bestämmelser som reglerar ledigheten i olika situationer. Det sista ärendet som behandlas i betänkandet handlar om att ha en utredning om ett så kallat röddagskonto. Bakgrunden är att synen på helgdagar över tid har varierat. Etnisk och religiös mångfald i Sverige har aktualiserat att man kanske skulle kunna disponera sin ledighet friare eftersom olika människor från olika kulturer firar olika helgdagar. Det är en intressant tanke, men samtidigt är frågan komplicerad. Det kan bli både kostsamt och besvärligt för en arbetsgivare om medarbetarna är frånvarande lite hur som helst. Inte minst gäller det inom verksamhet som helt stängs under storhelger och som i övrigt kräver full bemanning. Det finns många frågor att diskutera i samband med de här förslagen. I dagsläget är det väldigt svårt att räkna på de samhällsekonomiska effekterna av ett införande av ett "röddagskonto". Det är viktigt att påpeka att arbetsmarknadens parter själva fritt kan förfoga över frågan och göra anpassningar till enskilda förhållanden och branscher. De parter på arbetsmarknaden som vill pröva ett "röddagskonto" innebärande att man kan välja vilka helgdagar man är ledig har därför goda möjligheter att den vägen reglera frågan. Fru talman! Efter detta lilla nedslag i frågorna om olika former av ledigheter återgår jag till normalläget och till valrörelsen som kommer att handla om helt andra saker, till exempel om hur vi ska få fler att vara på jobbet. Det är av betydelse att säga att det även om man värnar arbetslinjen också är viktigt med ledighet. Alla behöver vi ibland ladda batterierna tillsammans med familj och vänner. För att kommande debatter här i dag inte ska inkräkta på den sköna vårkvällen slutar jag här.
Göran Persson i Simrisha (S)
Anf. 76 Göran Persson i Simrisha (S)
Fru talman! Anledningen till att jag tar några minuter i anspråk är att jag representerar Socialdemokraterna i kulturutskottet. Vi har tidigare haft frågan på bordet här i kammaren. För ett och ett halvt år sedan hade vi också en stor utfrågning bland annat om relationsförändringen staten-Svenska kyrkan. Detta med tjänstledighet var en del av det hela. Vidare gällde det kyrkoantikvarisk ersättning samt den mer skattetekniska frågan om så kallade prästlönetillgångar. Den aktuella frågan var tänkt som en helhet. Därför var det viktigt att de tre aspekterna skulle behandlas lika och samtidigt. Men nu blev det så att majoriteten i kulturutskottet valde att skicka detta vidare, så det hamnade på arbetsmarknadsutskottets bord. Det är inte så att de inte kan handlägga detta; det kan de säkert - jag har ju här hört representanter från olika sidor. Men det är också viktigt att ha klart för sig vad som gäller och vad som är bakgrunden i och med relationsförändringen och det som då hände. Utredningen har skett fram till 2000 då relationsförändringen kom till stånd. Det skulle vara en övergångsperiod med en kontrollstation efter tio år, som nämnts av föregående talare här. Jag instämmer i detta med en kontrollstation. Men det var inte sagt vad man skulle ta ställning till, så inte någonstans har det varit planerat att detta med ledighet för förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan ska ändras. I stället skulle det vara en kontrollstation, och en utvärdering skulle göras så att man kan se hur det har fungerat. Nåväl, vad är det då som gäller för Svenska kyrkan? Ja, man har fortfarande ett stort ansvar. Som representant för kulturutskottet tänker jag mycket på kulturarvet. 460 miljoner kronor per år, alltså nästan ½ miljard, av statliga medel går till Svenska kyrkan och ska handhas av Svenska kyrkan och av folkvalda politiker och samtliga "kategorier" av människor i samhället. Då är det viktigt att inte minst när det gäller Svenska kyrkans kyrkomöte, som varar under en 14-dagarsperiod, kunna ta ledigt. Jag är övertygad om att arbetsgivarna är välvilligt inställda, men det ska också från alla parter kännas naturligt att man får ledigt och kan övervaka de olika frågorna. Hur blir det då jämfört med andra samfund? Ja, bara för att en har ledighet för ett förtroendeuppdrag stjälper inte det någon annan. Det gör det inte sämre för någon annan. Kanske skulle man till och med kunna utvidga det. Jag vill inte lägga fram det förslaget här, men det är fullt möjligt. Det var det klarläggande jag ville göra. Jag ville ge lite bakgrund till att Svenska kyrkan har en särskild ställning i samhället och att staten har ett särskilt ansvar. Det är därför det är viktigt att det som rent demokratisk fråga skulle ligga kvar. Nu blev beslutet att det försvann i och med ingången av detta år. Vår förhoppning var att det skulle kunna fortsätta. Vi får väl se vad som händer framöver med denna fråga.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2010-05-05
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Rätt till ledighet för förtroendeuppdrag inom Svenska kyrkan

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2008/09:Kr8 av Christina Axelsson (s),
    2008/09:Kr9 av Leif Pagrotsky m.fl. (s) yrkande 2,
    2009/10:Kr286 av Carina Hägg m.fl. (s) yrkande 2 och
    2009/10:A297 av Christina Axelsson (s).
    • Reservation 1 (s)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0108022
    m89007
    c21008
    fp22006
    kd18006
    v18013
    mp18001
    -1000
    Totalt187108153
    Ledamöternas röster
  2. Rätt till ledighet för aktiviteter inom frivilligförsvaret m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2009/10:K368 och 2009/10:A273.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.