Vissa frågor om länsförvaltningen m.m.

Betänkande 1997/98:BoU9

Bostadsutskottets betänkande 1997/98:BOU09

Vissa frågor om länsförvaltningen m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
BoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas under allmänna motionstiden 1997 väckta motioner om den
regionala organisationen, länsindelningen samt den kommunala indelningen.
Samtliga motionsförslag avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats tre reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionerna

I betänkandet behandlas de under den allmänna motionstiden 1997 väckta
motionerna
1997/98:Bo303 av Per Bill m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att resultatet av
folkomröstningen i Heby kommun skall tillmätas avgörande betydelse för beslut
om länstillhörigheten för Heby kommun.
1997/98:Bo304 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om organisation av statliga
myndigheter.
1997/98:Bo539 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning och utvärdering av serviceneddragning av statliga
myndigheters och bolags verksamheter.
1997/98:A456 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med vidgat regionalt självstyrelseansvar i
Stockholms län.
1997/98:A460 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samlad länsförvaltning.
1997/98:K525 av Elving Andersson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av förutsättningarna för Ljungskile att bilda egen
kommun.
1997/98:K528 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om länsgränser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett renodlat regionalt förvaltningskontor.

Utskottet

Den regionala organisationen

Försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning
Riksdagen fattade våren 1997 beslut om att en försöksverksamhet med ändrad
regional ansvarsfördelning som omfattar Kalmar, Gotland och Skåne län skall
genomföras under tiden den 1 juli 1997 till den 31 december 2002 (yttr.
1996/97:BoU3y, bet. 1996/97:KU4). I samband med beslutet om att fr.o.m. den 1
januari 1998 bilda Västra Götalands län beslutade riksdagen dessutom att
försöksverksamheten skall omfatta också det nybildade länet (bet.
1996/97:BoU13). Försöksperioden börjar här löpa den 1 januari 1999, medan den
avslutas vid samma tidpunkt som för övriga försökslän.
Regeringen har i maj 1997 tillkallat en parlamentarisk kommitté - Kommittén
om den regionala samhällsorganisationen - med uppgift att följa upp och
utvärdera försöksverksamheten med den ändrade regionala ansvarsfördelningen.
Enligt direktiven (dir. 1997:80) skall en av utgångspunkterna för kommitténs
överväganden vara att det bör utvecklas former för en fördjupad demokratisk
förankring av det regionala utvecklingsansvaret och att det bör finnas en
effektiv statlig organisation på regional nivå som kan svara för tillsyn och
rättstillämpning samt följa upp och utvärdera statsmakternas beslut. Uppdraget
skall slutredovisas senast den 1 oktober år 2000. I den del uppdraget avser
generella överväganden om den statliga länsförvaltningens struktur och
uppgifter skall en delredovisning ske den 1 oktober 1998.
Som en del i ett samlat förslag för Storstockholm föreslås i motion
1997/98:A456 (fp) yrkande 1 att en försöksverksamhet med vidgad regional
självstyrelse skall genomföras i Stockholms län. Enligt motionen är den
nuvarande arbetsfördelningen mellan länsstyrelse och landsting på flera områden
otydlig och svårbegriplig för medborgarna. Genom ett vidgat regionalt
självstyre skulle folkvalda organ få ett ökat direkt inflytande. Det anges
vidare främja regionens utveckling liksom ett rationellt utnyttjande av
begränsade resurser.
Som framgår av sammanfattningen ovan har riksdagen beslutat att en
försöksverksamhet med vidgad regional självstyrelse skall genomföras i fyra
län. Det kan naturligtvis diskuteras om detta innebär att försöksverksamheten
givits en tillräcklig omfattning för att de erfarenheter skall vinnas som den
är avsedd att ge. Som utskottet anförde (bet. 1996/97:BoU13 s. 14) vid sin
behandling av ett motsvarande motionsyrkande våren 1997 kan det å ena sidan
hävdas att en breddning av försöket till flera län kan ge ytterligare
erfarenheter. Å andra sidan kan det hävdas att det är välbetänkt att
inledningsvis inte ge försöksverksamheten för stor omfattning. Utskottet har
inte underlag för någon annan bedömning än att den beslutade omfattningen får
anses vara lämplig. En utvidgning av försöksverksamheten till att omfatta också
Stockholms län i enlighet med förslaget i motion 1997/98:A456 (fp) yrkande 1
bör därför inte göras.

Den regionala statliga förvaltningen
Enligt motion 1997/98:K528 (c) måste en renodling av den regionala nivån komma
till stånd där landsting och länsstyrelse ersätts med ett folkvalt region-
parlament. Vid en sådan reform bör enligt motionens yrkande 3 kvarvarande delar
av länsstyrelsens nuvarande funktioner föras över till ett renodlat statligt
förvaltningskontor, dvs. ett organ som på länsnivå har att svara enbart för
statliga förvaltnings- och kontrollfunktioner.
De frågor som tas upp i motionen avser hur det demokratiska inflytandet skall
komma till uttryck på regional nivå och hur den regionala statliga
förvaltningen skall utformas. Som framgår ovan är ett av huvudsyftena med den
nu pågående försöksverksamheten med vidgad regional självstyrelse att utveckla
former för en bättre demokratisk förankring av det regionala
utvecklingsarbetet. I det uppdrag att utvärdera och följa upp försöket som
Kommittén om den regionala samhällsorganisationen har ingår bl.a. att också
lägga fram förslag om hur uppgifterna mellan staten och den kommunala
självstyrelsen på regional nivå skall fördelas i framtiden. En utgångspunkt för
utredningsarbetet är att det bör finnas en effektiv statlig organisation på
regional nivå som kan svara för tillsyn och rättstillämpning samt följa upp
statsmakternas beslut. Det innebär att kommittén skall göra mer generella
överväganden om statens organisation på regional nivå.
Den nu pågående försöksverksamheten och den utvärdering och uppföljning av
den som inletts syftar bl.a. till att ge underlag för ett ställningstagande i
frågan om den statliga regionala förvaltningens framtida utformning och
omfattning. Utskottet är mot bakgrund härav inte berett att ställa sig bakom
förslaget i motion 1997/98:K528 (c) yrkande 3. Enligt utskottets mening bör
resultatet av den pågående försöksverksamheten och utvärderingen av den
avvaktas.

Samordning av statliga myndigheters regionala organisation m.m.
Den omfattande omorganisation av statliga myndigheter som nu pågår har enligt
motion 1997/98:Bo304 (m) lett till problem genom att den regionala indelningen
för de olika myndigheterna inte sammanfaller. Att myndigheterna omorganiseras
är enligt motionen nödvändigt, men det få inte leda till att de
samordningsmöjligheter som finns äventyras. Det rimliga anges vara att statliga
myndigheter organiseras efter samma geografiska indelning. Det bör enligt
förslaget därför uppdras åt regeringen att se över hur omorganisationen av
statliga myndigheter sker.
Även i Centerpartiets partimotion 1997/98:A460 (c) riktas kritik mot
omorganisationen av den statliga verksamheten på regional nivå. Enligt motionen
har den sektorsvisa övergången från länsbaserade organisationer till ett färre
antal storregioner försvårat rationaliseringar liksom möjligheterna till
sektorsövergripande samverkan. Det anges därför vara angeläget att öka
möjligheterna till en genomgripande samlad länsförvaltning som ett alternativ
till sektorsvisa storregioner. Samtidigt förordas att en demokratireform
initieras där makt, resurser och ansvar flyttas till de folkvalda organen.
Enligt motionens yrkande 6 bör detta ges regeringen till känna.
I motion 1997/98:Bo539 (c) läggs fram ett förslag till ett program för en god
stadsmiljö. Som en del i detta program förordas i motionens yrkande 14 att en
utredning och utvärdering av serviceneddragningen hos statliga myndigheter och
företag skall göras. Den neddragning av servicen från statliga myndigheter och
företag som nu sker påverkar enligt motionen såväl den grundläggande tryggheten
som utvecklingsmöjligheterna i stadsmiljön negativt.
Med anledning av vad som i motionerna förordats om samordning av statliga
myndigheters regionala organisation m.m. vill utskottet anföra följande.
Styrningen av de statliga myndigheterna har under senare år genomgått stora
förändringar. Genom omdaningen har myndigheterna bl.a. givits en större frihet
att själva organisera sin verksamhet på såväl central som regional nivå.
Reformeringen av sättet att styra myndigheterna har bl.a. genomförts mot
bakgrund av de krav på ökad effektivitet som ställts. Det torde också råda en
bred enighet om att effektiviseringar har varit och är nödvändiga. Ur ett
regionalt perspektiv har dock de omorganisationer som vidtagits förstärkt vissa
problem. Det gäller framför allt den brist på samverkan och samordning som
blivit följden av de nya regionala indelningar som många myndigheter gjort för
att effektivisera sin verksamhet. Tidigare har myndigheterna på regional nivå i
betydande utsträckning haft länen som verksamhetsområde. I dag är detta långt
ifrån alltid fallet. I stället har en mängd olika regionala indelningar som är
större än länen vuxit fram.
Den statliga förvaltningens uppgifter och organisation i vid mening har setts
över av en särskild kommission - Förvaltningspolitiska kommissionen.
Kommissionen, som avslutade sitt arbete i början av år 1997, har i en rad
betänkanden beskrivit, analyserat och prövat den statliga verksamheten ur
förvaltningspolitisk synvinkel. I sitt slutbetänkande - I medborgarnas tjänst
(SOU 1997:57) - fäster den bl.a. uppmärksamheten på frågan om den regionala
indelningen av statlig verksamhet. I betänkandet anförs bl.a. att
myndigheternas regionala indelning har blivit alltmer disparat, vilket
försvårar samverkan både inom statsförvaltningen och mellan denna och landsting
och kommuner. Enligt kommissionen har den regionala indelningen en sådan vikt
att statsmakterna bör utöva ett samordnande ansvar på området. Kommissionens
förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet. En proposition med ett
förvaltningspolitiskt program har aviserats till den 12 mars 1998.
Genom att senare års förändringar i myndigheternas regionala struktur har
försvårat möjligheterna till samverkan och samordning riskerar också den
regionala balansen att påverkas negativt. Förutsättningarna för att åstadkomma
sektorsövergripande gemensamma insatser från berörda myndigheter försämras
naturligtvis om deras geografiska verksamhetsområden på regionnivå inte
sammanfaller. På samma sätt försvåras liknande insatser där myndigheterna
samverkar med kommuner, företag och andra aktörer. Svårigheterna att få till
stånd ett samordnat regionalt agerande riskerar att förstärka de regionala
obalanser som finns redan i dag. Frågan om myndighetsorganisationens
geografiska struktur ur ett regionalpolitiskt perspektiv har också
uppmärksammats i olika sammanhang. Bl.a. har näringsministern i ett
interpellationssvar den 12 februari 1998 uttalat att regeringen i en kommande
regionalpolitisk proposition avser att återkomma till frågan om statliga verks
och myndigheters ansvar för en positiv regional utveckling. Den
regionalpolitiska propositionen har aviserats till den 26 februari.
Som framgår av framställningen ovan kommer riksdagen att inom kort föreläggas
två förslag som ur olika aspekter berör samordningen av de statliga
myndigheternas regionala organisation. Enligt utskottets mening bör förslagen
avvaktas. Motionerna 1997/98:Bo304 (m), 1997/98:Bo539 (c) yrkande 14 samt
partimotionen 1997/98:A460 (c) yrkande 6 avstyrks.

Länsindelningen
Den försöksverksamhet med förändrad regional beslutsstruktur som nu inletts i
några län är enligt motion 1997/98:K528 (c) välkommen. Enligt motionen bör
försöket utvärderas för att ge underlag för en nationellt genomförd reform som
ger ett förstärkt demokratiskt inflytande på regional nivå. Däremot får inte
försöksverksamheten eller de beslutade ändringarna i länsindelningen i Skåne
och i Västra Götaland tas till intäkt för att genomföra en ändring av
länsgränserna. Enligt motionens yrkande 2 bör riksdagen därför uttala att
nuvarande länsgränser bör gälla.
De förändringar i länsindelningen som har beslutats i Skåne och i Västra
Götaland har tillkommit mot bakgrund av de regionala förhållanden m.m. som där
råder. Förändringarna har främst motiverats av att samhällsutvecklingen gradvis
lett till att länsindelningen i dessa regioner inte helt och hållet kommit att
motsvara en funktionell administrativ indelning och till behovet av regional
planering och interkommunal samverkan inom ett större område än de tidigare
länen. Det kan naturligtvis inte uteslutas att liknande eller andra skäl i en
framtid gör sig gällande också i andra regioner. Inte heller kan det uteslutas
att det kan uppkomma situationer där det kan visa sig motiverat att genom
delning eller på annat sätt tillskapa nya län i någon region. Styrkan i dessa
skäl måste då kunna prövas med utgångspunkt i de förhållanden som i övrigt
råder vid denna tidpunkt. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund
härav inte som lämpligt att för all framtid lägga fast dagens länsindelning på
det sätt som föreslås i motion 1997/98:K528 (c) yrkande 2. Motionen avstyrks.
Dagens länsgränser hindrar enligt motion 1997/98:Bo303 (m) i en del fall
utvecklingen i ett område. Ett exempel på detta anges Heby kommun utgöra.
Kommunen tillhör i administrativt hänseende Västmanlands län. Ur kulturell,
näringsgeografisk och arbetsmarknadsmässig synpunkt utgör Heby enligt motionen
däremot en del av Uppsalaregionen. Kommunen ämnar därför genomföra en
folkomröstning om den framtida länstillhörigheten. Om omröstningen skulle visa
att kommunens invånare vill byta länstillhörighet till Uppsala län bör
regeringen enligt förslaget i motionen skyndsamt möjliggöra ett sådant byte.
Någon direkt reglering av rikets indelning i län finns i dag inte.
Länsindelningen framgår däremot indirekt av det tillkännagivande (1997:824) om
länens indelning i kommuner som regeringen utfärdat. Av tillkännagivandet
framgår bl.a. att en av de kommuner som ingår i Västmanlands län är Heby
kommun. Som framgår av motion 1997/98:Bo303 (m) har i kommunen väckts frågan om
att Heby i stället skall utgöra en del av Uppsala län. Kommunfullmäktige i Heby
kommun har mot bakgrund härav beslutat att i samband med 1998 års val genomföra
en folkomröstning som bl.a. skall omfatta frågan om den framtida
länstillhörigheten. Om valet visar att en majoritet av de röstande vill att
kommunen fortsätttningsvis skall tillhöra Uppsala län är det kommunens avsikt
att hos regeringen begära att en sådan ändring kommer till stånd. I den mån det
finns en majoritet för att överföra Heby kommun från Västmanlands län till
Uppsala län kommer sålunda frågan att underställas regeringen för prövning. Det
finns enligt utskottets mening grundad anledning förutsätta att tillbörlig
hänsyn kommer att tas till den lokala opinionen vid en sådan prövning utan
något riksdagens tillkännagivande om detta. Motionen avstyrks sålunda.

Den kommunala indelningen
Förutsättningarna för ändring av kommunindelningen regleras i lagen (1979:411)
om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting - indelningslagen.
Lagen innebär i korthet bl.a. följande:
- Regeringen får besluta om ändring i kommunindelningen, om ändringen kan antas
medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra
fördelar ur allmän synpunkt. Vid prövningen skall särskild hänsyn tas till
önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som berörs. Särskild
hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter (1 kap. 1
§).
- Fråga om ändring i den kommunala indelningen kan väckas av kommun eller
medlem av kommun som skulle beröras av ändringen. Ansökan skall inges till
Kammarkollegiet (1 kap. 20 §).
- Kammarkollegiet skall göra den utredning som behövs. Om det bedöms lämpligt
kan kollegiet överlämna åt länsstyrelsen eller särskild utredare att göra
utredningen (1 kap. 21 §).
- När det finns särskilda skäl skall en särskild undersökning göras om
befolkningens inställning till ändringen (1 kap. 24 §).
Tätorten Ljungskile ingår sedan den 1 januari 1971 i Uddevalla kommun. Fram
till denna tidpunkt bildade Ljungskile en egen landskommun. I Ljungs-kile har
bildats en intresseförening - Ljungskileortens intresseförening - med syfte att
verka för att Ljungskile åter skall bli en egen kommun. Föreningen har hos
Kammarkollegiet ansökt om en utredning av frågan om delning av Uddevalla kommun
och om en folkomröstning. Utredningen skall enligt ansökan avse
förutsättningarna för Forshälla, Resteröds, Ljungs och Grinneröds församlingar
att bilda en egen kommun - Ljungskile kommun.
Efter remiss från Kammarkollegiet har Uddevalla kommun samt landstinget och
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län yttrat sig över intresseföreningens
framställan. Av remissvaren framgår bl.a. att ingen av dessa instanser
motsätter sig att en utredning genomförs.
Kammarkollegiet har avslagit ansökan med hänvisning till att förutsättningar
för att närmare utreda frågan inte föreligger. Av kollegiets motivering framgår
bl.a. att befolkningsunderlaget för en ny Ljungskile kommun blir litet och att
skattekraften kommer att ligga under medelskattekraften. Räknat på befolkningen
vid årsskiftet 1996/97 kan den nya kommunen som mest få knappt 7 800 invånare
och som minst drygt 5 000 invånare - detta om inte Forshälla församling kommer
att ingå. Vidare anges att det i Ljungskile saknas många kommunala
?basfunktioner?, något som skulle göra en ny kommun beroende av att träffa
avtal med Uddevalla kommun om service för sina invånare. Det finns enligt
Kammarkollegiet därför anledning anta att indelningslagens krav på att en
indelningsändring skall innebära bestående fördelar för den berörda kommunen
eller kommundelen eller för samhället i övrigt inte uppfylls.
Kammarkollegiets beslut har överklagats till regeringen av Ljungskileortens
intresseförening. Regeringen har hösten 1997 avslagit överklagandet. Som skäl
för sitt beslut anför regeringen att det för att en utredning om ändring av
kommunindelningen skall startas krävs att en preliminär analys visar att
förutsättningar kan bedömas föreligga för att genomföra en sådan ändring.
Enligt regeringen föreligger sådana förutsättningar inte i ärendet.
Enligt motion 1997/98:K525 (c) är det ytterst förvånande att Kammarkollegiet
har beslutat att någon utredning om att bilda en egen kommun inte skall
genomföras, liksom att regeringen avvisade besvären över detta beslut. Det
tyder enligt motionen på en storebrorsmentalitet där regeringen anser sig
bättre skickad än de boende i Ljungskile att avgöra vad som är bäst för dem. I
motionens yrkande 2 föreslås därför att riksdagen skall ge regeringen till
känna att en utredning snarast bör tilllsättas för att utreda förutsättningarna
för Ljungskile att bilda en egen kommun.
Det är enligt utskottets mening viktigt att den kommunala indelningen dels
svarar mot kraven på ett lokalt inflytande, dels är ändamålsenlig med avseende
på de uppgifter kommunerna ålagts. Det innebär att den kommunala indelningen
kan behöva anpassas till utvecklingen i samhället. Sedan kommunreformen
genomfördes år 1971 har också flera nya kommuner tillkommit genom att de då
bildade kommunerna delats. Stor vikt har i dessa fall bl.a. lagts vid att de
nybildade kommunerna skall få en naturlig geografisk avgränsning och att de
skall ha förutsättningar att fullgöra de uppgifter som åvilar en kommun.
Förutsättningarna för och förfarandet vid ändringar i kommunindelningen
regleras, som redovisats ovan, i indelningslagen. Av lagen framgår att
Kammarkollegiet har att tillse att den utredning av frågan om delning som
behövs kommer till stånd. I fallet Ljungskile har Kammarkollegiet vid sin
preliminära analys funnit att de förutsättningar för en delning som lagen
ställer upp inte föreligger. Vid sin prövning av frågan har regeringen gjort
samma bedömning.
I motion 1997/98:K525 (c) riktas kritik mot hur frågan om att låta Ljungs-
kile bilda en egen kommun har utretts. Förslaget synes dock inte vara avsett
att få till stånd en ny prövning enligt den ordning som indelningslagen
föreskriver, utan det torde snarast avse att frågan skall utredas i särskild
ordning. Det kan naturligtvis diskuteras hur omfattande en utredning behöver
vara för att det skall finnas ett tillräckligt underlag för ett beslut i frågan
om en delning skall ske eller inte. Utskottet har därvid inte grund för annan
bedömning än den som gjorts av regeringen och av Kammarkollegiet. Utskottet är
mot bakgrund härav inte berett förorda att den i motion 1997/98:K525 (c)
yrkande 2 föreslagna utredningen kommer till stånd. Frågan får avgöras i den
ordning lagstiftningen anger. Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande utvidgning av försöksverksamheten
att riksdagen avslår motion 1997/98:A456 yrkande 1,
res. 1 (fp)
2. beträffande den regionala statliga förvaltningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:K528 yrkande 3,
3. beträffande samordning av statliga myndigheters regionala
organisation m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Bo304, 1997/98:Bo539 yrkande 14 samt
1997/98:A460 yrkande 6,
res. 2 (c)
4. beträffande länsindelningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:K528 yrkande 2,
5. beträffande Heby kommun
att riksdagen avslår motion 1997/98:Bo303,
6. beträffande Ljungskile
att riksdagen avslår motion 1997/98:K525 yrkande 2.
res. 3 (c, mp, kd)

Stockholm den 19 februari 1998

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson
(s), Bengt-Ola Ryttar (s), Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Rigmor
Ahlstedt (c), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lena Larsson (s), Owe
Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Per Lager (mp), Ulf Björklund (kd), Carina
Moberg (s), Juan Fonseca (s) och Peter Weibull Bernström (m).

Reservationer

1. Utvidgning av försöksverksamheten (mom. 1)
Erling Bager (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ?Som framgår?
och på s. 3 slutar med ?inte göras? bort ha följande lydelse:
En reformering av den regionala ansvarsfördelningen framstår enligt
utskottets mening som alltmer angelägen. Det är därför bra att en
försöksverksamhet nu har inletts. Samtidigt måste försöksverksamheten ges en
sådan omfattning och bredd att den ger ett fullgott underlag för reformer på
området. I ett sådant perspektiv kan utskottet konstatera att de län som
hittills omfattas av försöksverksamheten är av olika karaktär och storlek. I
försöket ingår län med så skilda förutsättningar som Gotland och det nybildade
storlänet Västra Götalands län. Trots detta finns det enligt utskottets mening
skäl att utvidga försöksverksamheten till att också omfatta Stockholms län.
Genom sin uttalade storstadsprägel måste Stockholms län anses som så pass
särpräglat att de erfarenheter som här kan vinnas svårligen kan erhållas i
något annat län. Enligt utskottets mening bör därför en försöksverksamhet
genomföras i Stockholms län under samma period som den för Västra Götalands
län, dvs. under perioden den 1 januari 1999 till den 31 december 2002.
Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i motion 1997/98:A456 (fp)
yrkande 1 anfört om att försöksverksamheten med ändrad regional
ansvarsfördelning skall utvidgas till att också omfatta Stockholms län bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande utvidgning av försöksverksamheten
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:A456 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Samordning av statliga myndigheters regionala organisation m.m. (mom. 3)
Rigmor Ahlstedt (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Styrningen av?
och på s. 5 slutar med ?yrkande 6 avstyrks? bort ha följande lydelse:
De statliga myndigheternas regionala organisation har tidigare i stor
utsträckning motsvarat länsindelningen. I takt med att myndigheterna har givits
en större frihet att själva organisera sin verksamhet på såväl central som
regional nivå har dock den regionala strukturen kommit att förändras. Det är i
dag vanligt att myndigheterna som grund har regionala indelningar som är större
än länen. Ur ett regionalt perspektiv har dessa omorganisationer inneburit
vissa problem. Förutsättningarna för att åstadkomma sektorsövergripande
gemensamma insatser från berörda myndigheter försämras naturligtvis om deras
geografiska verksamhetsområden på regionnivå inte sammanfaller. På samma sätt
försvåras liknande insatser där myndigheterna samverkar med kommuner, företag
och andra aktörer. Svårigheterna att få till stånd ett samordnat regionalt
agerande riskerar att förstärka de regionala obalanser som redan i dag finns.
Utskottet delar mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen den kritik
mot omorganisationen av de statliga myndigheterna på regional nivå som förs
fram i Centerpartiets partimotion 1997/98:A460 (c). Som anförs i motionen har
den sektorsvisa övergången från länsbaserade organisationer till ett färre
antal storregioner försvårat möjligheterna till sektorsövergripande samverkan.
Det framstår enligt utskottets mening därför som angeläget att nu öka
möjligheterna till att skapa en genomgripande samlad länsförvaltning som ett
alternativ till sektorsvisa storregioner. En förutsättning för att denna
omstrukturering verkligen skall leda till en samordning av statens resurser är
dock att den följs av en demokratireform där makt, resurser och ansvar flyttas
till folkvalda regionala organ.
Även om frågan om myndigheternas regionala struktur har uppmärksammats i
olika sammanhang är detta enligt utskottets mening inte tillräckligt. Vad som
erfordras är en samlad strategi där de statliga myndigheternas organisation och
insatser utformas på ett sådant sätt att de främjar den regionala utvecklingen.
Utgångspunkten för det fortsatta agerandet bör sålunda vara att de statliga
myndigheterna skall ges ett tydligt ansvar för den regionala utvecklingen som
bl.a. innefattar krav på att de skall ha en organisation som underlättar
regional samverkan och samordning.
Vad utskottet nu med anslutning till förslagen i Centerpartiets partimotion
1997/98:A460 yrkande 6 samt motion 1997/98:Bo539 (c) yrkande 14 anfört om en
samordning av de statliga myndigheternas regionala organisation bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. I den mån förslaget i motion
1997/98:Bo304 (m) härigenom inte kan anses tillgodosett avstyrks det av
utskottet.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande samordning av statliga myndigheters regionala organisation
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Bo539 yrkande 14 och
1997/98:A460 yrkande 6 samt med avslag på motion 1997/98: Bo304 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Ljungskile (mom. 6)
Rigmor Ahlstedt (c), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?Det är? och på
s. 8 slutar med ?Motionen avstyrks? bort ha följande lydelse:
Den kommunreform som genomfördes år 1971 innebar att nya storkommuner
bildades där sambanden mellan de sammanslagna kommunerna inte alltid var så
starka. Detta förhållande tillsammans med samhällsutvecklingen har också gjort
det naturligt att dela flera av de ursprungliga kommunerna. Flera kommuner har
sålunda tillkommit under senare år. Det är en enligt utskottets mening riktig
utveckling. Även kommunindelningen måste anpassas till förändringar i
samhället. Dessutom har delningarna, vilket inte är minst viktigt, lett till
att det lokala inflytandet har stärkts.
Den tidigare kommunen Ljungskile utgör i dag en del av Uddevalla kommun. Som
redovisas i motion 1997/98:K525 (c) har i Ljungskile bildats en
intresseförening som har som mål att Ljungskile ånyo skall utgöra en egen
kommun. En ansökan om att förutsättningarna för att bilda en egen kommun skall
utredas har också inlämnats av föreningen till Kammarkollegiet. Föreningens
ansökan har emellertid avvisats av såväl kollegiet som av regeringen trots att
ett enigt kommunfullmäktige inte har motsatt sig en utredning. Enligt
utskottets mening har dock detta skett utan att ett godtagbart beslutsunderlag
förelegat. Trots intresseföreningens ansökan om en utredning har endast en
preliminär analys gjorts där endast några få faktorer beaktats. I analysen har
t.ex. inte ingått så väsentliga förhållanden som det folkliga stödet för en
delning och fullmäktiges intresse av att få frågan utredd. Detta är enligt
utskottets mening inte acceptabelt.
Frågor som är så viktiga för den lokala demokratin som kommunindelningen bör
enligt utskottets mening avgöras på ett så brett beslutsunderlag som möjligt.
Det finns därför anledning att i särskild ordning utreda frågan om
förutsättningarna för Ljungskile att ånyo bilda en egen kommun. I en sådan
utredning bör förutom så självklara förhållanden som befolkningsunderlag och
effekterna för den kommunala ekonomin m.m. också ingå ortsbefolkningens
inställning i frågan. Det innebär bl.a. att en folkomröstning bör övervägas.
Vad utskottet nu med anslutning till motion 1997/98:K525 (c) yrkande 2 anfört
om en utredning om förutsättningarna för Ljungskile att bilda en egen kommun
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande Ljungskile
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:K525 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Den regionala statliga förvaltningen
Rigmor Ahlstedt (c) anför:
Det demokratiska inflytandet på regional nivå måste öka. Ett förslag med denna
innebörd har också lagts fram i motion 1997/98:K528 (c). Förslaget innebär
bl.a. att dagens landsting och länsstyrelse ersätts med ett folkvalt
regionparlament. Som en följd av denna demokratireform måste också den statliga
förvaltningen på regional nivå ses över. Målet bör vara att alla frågor som
fordrar ett regionalt demokratiskt inflytande skall föras till
regionparlamentet. Resterande frågor bör handhas av en renodlad regional
förvaltnings-myndighet - dvs. en myndighet som endast har att handlägga de
statliga förvaltningsuppgifter som den ålagts genom lagstiftning eller på annat
sätt.
Den försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning som nu påbörjats
syftar bl.a. till att utveckla former för en fördjupad demokratisk förankring
av det regionala utvecklingsansvaret och till att reformera den regionala
samhällsorganisationen. Jag har mot bakgrund härav nu avstått från att
reservera mig, men framför Centerpartiets åsikter i detta yttrande. Det är
emellertid min och Centerpartiets avsikt att återkomma till denna fråga när vi
får kunskap om vad försöksverksamheten och utvärderingen av den lett till. Vår
inställning är att det är nödvändigt med en reformering av länsförvaltningen i
enlighet med förslaget i Centerpartiets partimotion.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................2
Den regionala organisationen 2
Försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning 2
Den regionala statliga förvaltningen 3
Samordning av statliga myndigheters regionala organisation m.m. 3
Länsindelningen 5
Den kommunala indelningen 6
Hemställan 7
Reservationer.........................................8
1. Utvidgning av försöksverksamheten (mom. 1) (fp) 8
2. Samordning av statliga myndigheters regionala organisation m.m.
(mom. 3) (c) 9
3. Ljungskile (mom. 6) (c, mp, kd) 10
Särskilt yttrande....................................11
Den regionala statliga förvaltningen (c) 11