Vissa frågor beträffande Sveriges Europasamarbete

Betänkande 1990/91:UU21

Utrikesutskottets betänkande 1990/91:UU21

Vissa frågor beträffande Sveriges Europasamarbete

---

Innehåll

• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
UU21

Ärendet

Detta betänkande behandlar dels två motionsyrkanden som berör
de nu pågående förhandlingarna mellan EG och EFTA-länderna om
ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, dels fem
motionsyrkanden som berör vissa frågor om medlemskapsansökan i
EG, grundlagen och folkomröstning med anledning av Sveriges
samarbete med EG. Utskottet vill i detta sammanhang nämna att
det stora flertalet motioner från den allmänna motionstiden
beträffande samarbetet med EG och den västeuropeiska
integrationsprocessen generellt avses bli föremål för ett
särskilt betänkande under hösten.

Motionerna

1990/91:U504 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående EEA-förhandlingarna,

1990/91:U507 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förhandlingarna om EES,

1990/91:U510 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om
rådgivande folkomröstning angående EG innan eventuella
förhandlingar om medlemskap inleds,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
eventuella förhandlingar om medlemskap i EG icke får inledas
förrän grundlagen har ändrats så att ett EG-medlemskap vore
förenligt med den därefter gällande regeringsformen.

1990/91:U616 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen tills vidare ej skall
verkställa ansökan om svenskt medlemskap i EG,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ett ja eller nej till ett svenskt
medlemskap i EG måste avgöras i en folkomröstning,

1990/91:K253 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
belutande folkomröstning bör anordnas innan beslut om
samverkansformer till EG tas.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.

Folkomröstning m.m.

Sammanfattning av motionerna

I motion K253 (c) anges att när slutlig ställning skall tas
till vilken samverkansform Sverige skall välja bör det ske genom
en beslutande folkomröstning.

I motion U616 (v) anges att regeringen tills vidare ej skall
verkställa ansökan om svenskt medlemskap i EG (yrkande 1).
Vidare framförs att det är rimligt att svenska folket i en
folkomröstning får avgöra om medlemskapet skall bli verklighet
eller ej, att inget beslut om medlemskap får tas utan att frågan
först ställts till svenska folket och enligt yrkande 2 att ja
eller nej till medlemskap i EG måste avgöras i en
folkomröstning.

I motion U510 (mp) yrkande 6 föreslås att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lag om rådgivande folkomröstning
angående EG innan eventuella förhandlingar om medlemskap inleds.
Enligt motionens yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att eventuella förhandlingar om medlemskap
i EG icke får inledas förrän grundlagen har ändrats så att ett
EG-medlemskap vore förenligt med den därefter gällande
regeringsformen.

Utskottet

Utskottets överväganden
Enligt riksdagens beslut den 12 december 1990 och
utrikesutskottets betänkande 1990/91:UU8 om Sverige och den
västeuropeiska integrationen, vilket låg till grund för
beslutet, bör Sverige eftersträva att bli medlem i den
Europeiska gemenskapen med bibehållen neutralitetspolitik.
Enligt beslutet bör regeringen efter en samlad bedömning av de
utrikes- och säkerhetspolitiska faktorerna och efter samråd i
utrikesnämnden kunna lämna in en svensk ansökan om medlemskap.
Utskottet bedömde det som sannolikt att en ansökan kunde lämnas
in under 1991. Utskottet angav vidare att i bedömningen ingår
hänsyn till den fortsatta utvecklingen i Europa, inkl. EGs
regeringskonferenser, EES-förhandlingarna och säkerhetspolitiskt
viktiga skeenden inom ESK. Av betydelse är enligt betänkandet
också hänsyn till samarbetet med de nordiska länderna och de
övriga EFTA-länderna. Betänkandet säger vidare att regeringen
bör återkomma till riksdagen i frågan om förhandlingarnas
uppläggning och konstitutionella aspekter på medlemskapet.
Enligt betänkandet bör en parlamentarisk arbetsgrupp ges
möjlighet att efter slutförda EES-förhandlingar löpande följa
framtida medlemskapsförhandlingar.

I betänkandet anges också att vid en svensk medlemskapsansökan
i EG måste en ny genomgång göras av de rättsliga aspekterna
inkl. frågan om grundlagsändring.

Utskottet konstaterar att frågan om folkomröstning om
EG-medlemskap har ett nära samband med EG-medlemskapets
grundlagsmässiga aspekter.

Frågan om ett svenskt EG-medlemskaps grundlagsmässiga aspekter
behandlades nyligen i konstitutionsutskottet (1990/91:KU22). I
konstitutionsutskottets betänkande slås fast att ett medlemskap
i EG kommer att ha överstatlig karaktär och innebära att
konstitutionella befogenheter skall överlämnas till de
europeiska gemenskaperna. Konstitutionsutskottet anser att det
bl.a. mot denna bakgrund är angeläget att de olika såväl
grundlagsmässiga som allmänt rättsliga och institutionella
aspekterna på ett EG-medlemskap utreds i parlamentariska former.
Enligt konstitutionsutskottet bör detta ske i sådan tid att
frågorna inte bara kan föras ut till allmän debatt utan också ge
underlag för att i anslutning till 1994 års ordinarie
riksdagsval göra de grundlagsändringar som visar sig nödvändiga.
Konstitutionsutskottet finner det tillfredsställande att
regeringen har aviserat att en sådan utredning under medverkan
av alla riksdagspartier kommer att tillsättas inom kort.

Utrikesutskottet ansluter sig till denna uppfattning att
EG-medlemskapets grundlagsmässiga aspekter m.m. bör belysas inom
ramen för en parlamentarisk utredning.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten och
önskvärdheten av att Sveriges förhållande till EG ges en
grundlig genomlysning och att en bred diskussion och debatt förs
om medlemskapets innebörd och konsekvenser. I sammanhanget vill
utskottet refera till vad som sägs i betänkandet 1990/91:UU8 om
betydelsen av att allmänheten ges god information om Sveriges
samarbete med EG och behovet av ytterligare
informationsinsatser i detta syfte. I betänkandet Vissa anslag
m.m. inom utrikesdepartementets verksamhetsområde (1990/91:UU14)
framhåller utskottet det angelägna i att regeringen framlägger
förslag till insatser för en allsidig Europainformation.

Utskottet konstaterar att folkomröstning kan anordnas antingen
som rådgivande folkomröstning (RF 8 kap. 4 §) eller som
folkomröstning om vilande grundlagsförslag (RF 8 kap. 15 §).

Utskottet ser det som naturligt att folkomröstning anordnas i
anslutning till frågan om svenskt medlemskap i EG. Utskottet
konstaterar att båda de ovannämnda möjligheterna till
folkomröstning enligt regeringsformen kan komma att aktualiseras
i anslutning till överväganden om Sveriges medlemskap i EG.
Utskottet förutsätter att detta ärende kommer att behandlas av
riksdagen under kommande mandatperioder. Enligt vad utskottet
erfarit kommer vidare den parlamentariska utredningen som
aviserats av regeringen om grundlagsfrågor vid ett svenskt
medlemskap i EG att överväga de frågor som kan vara aktuella
inför en eventuell folkomröstning om EG-medlemskapet.

Ett EG-medlemskap, liksom för övrigt ett EES-avtal förutsätter
riksdagens godkännande. Det möter dock inga hinder att
regeringen inleder förhandlingar om en internationell
överenskommelse och även ingår ett preliminärt avtal med
förbehåll för riksdagens godkännande. Detta är i själva verket
en vanlig och vedertagen ordning när det gäller internationella
förhandlingar.

Med det ovan anförda avstyrks yrkande 6 i motion U510 (mp) om
att begära förslag till lag om rådgivande folkomröstning innan
medlemskapsförhandlingar inleds, yrkande 7 i samma motion om att
förhandlingar inte får inledas förrän grundlagen ändrats och
yrkande 1 i motion U616 (v) om att regeringen tills vidare inte
skall verkställa ansökan om svenskt EG-medlemskap. Motion K253
(c) och yrkande 2 i motion U616 (v) angående folkomröstning om
ett svenskt medlemskap i EG får anses besvarade.

Förhandlingarna om ett ekonomiskt europeiskt samarbetsområde
(EES)

I betänkandet används förkortningen EES för begreppet
europeisk ekonomisk samarbetsområde. I engelskspråkiga
sammanhang används i allmänhet förkortningen EEA (European
Economic Area).

Sammanfattning av motionerna

Moderata samlingspartiet framför i motion U504 beträffande
samarbetet Sverige--EG-EFTA om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde EES att EES bör ses som ett steg på vägen till
ett medlemskap i EG. Genom ett EES-avtal kan delar av de s.k.
fyra friheterna, som EG avser att uppnå genom att skapa den
gemensamma inre marknaden, även komma Sverige till del redan
1993. Vidare sägs i motionen att som långsiktig lösning är ett
EES-avtal otillfredsställande, dels eftersom det aldrig kan ge
samma praktiska fördelar som medlemskap, dels därför att de
EES-länder som står utanför EG aldrig kommer att kunna få ett
reellt inflytande på beslutsprocessen. De nu pågående
EES-förhandlingarna kan inte lösa alla de problem som ett
långsiktigt samarbete inrymmer. För svensk del är det enligt
motionen viktigt att EES-förhandlingarna slutförs snabbt i syfte
att ge EFTA-ländernas medborgare och företag en så god möjlighet
som möjligt att medverka på den inre marknaden.

I motion U507 från centerpartiet betonas vikten av att all
omsorg läggs ned på att åstadkomma ett bra avtal. Det är i det
sammanhanget viktigt att i EES-förhandlingarna slå vakt om vår
neutrala ställning och vårt oberoende från stormaktsintressena.
Detta är enligt motionen särskilt viktigt i det föränderliga
utrikes- och säkerhetspolitiska skeende som vi nu upplever. Ett
särskilt viktigt område som enligt motionen måste klargöras är
formerna för gemensamt beslutsfattande och den juridiska
kontrollen av efterlevnaden av ingångna överenskommelser.
EES-avtalet får inte leda till ett ensidigt beroende av
EG-beslut. Enligt motionen ställer Sverige högre krav än EG inom
flera områden. Integrationen får inte medföra krav på svensk
anpassning så att viktiga skyddsaspekter åsidosätts.
Reformarbetet i fråga om arbetsmiljö och folkhälsa får inte
försvåras. Angelägna mål som full sysselsättning, regional
balans och social trygghet måste vara vägledande enligt
motionen.

Utskottets överväganden

I betänkandet 1990/91:UU8 behandlades i ett särskilt avsnitt
samarbetet Sverige--EFTA-EG och de pågående förhandlingarna
mellan EG och EFTA om att skapa ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde. Utskottet underströk då den stora betydelsen av
att förhandlingarna om ett utvidgat och mer strukturerat
samarbete mellan EG och EFTA snarast kunde slutföras med gott
resultat och att ett avtal om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde (EES) kunde träda i kraft den 1 januari 1993.
Vidare ställde sig utskottet bakom de förhandlingsmål som vid
flera tillfällen formulerats av EFTA-ministrarna gemensamt.
Utskottet framhöll betydelsen av att avtalet ger en balans
mellan rättigheter och skyldigheter samt att en rimlig grad av
medinflytande bör vara en del av avtalet. Utskottet ansåg också
att det fanns anledning för Sverige att slå vakt om vår relativt
oförstörda miljö och rätten att föra en ambitiös miljöpolitik.
Den höga ambitionsnivån borde enligt betänkandet upprätthållas
på bl.a. arbetsmarknadens, regionalpolitikens och
socialpolitikens områden.

Dessa uttalanden av utskottet angående övergripande riktlinjer
för förhandlingarna om ett europeiskt ekonomiskt samarbete (EES)
äger full giltighet. Sverige har ett oförändrat stort intresse
av att ett EES-avtal mellan EG och EFTA-länderna om de fyra
friheterna för varor, tjänster, kapital och personer samt
angränsande områden som socialpolitik, utbildning, miljövård,
konsumentfrågor, forskning m.m. uppnås så snart som möjligt.
Härtill vill utskottet foga att intresset av ett EES-avtal inte
står i någon motsättning till riksdagens beslut den 12 december
1990 om att bemyndiga regeringen att efter samråd i
utrikesnämnden lämna in en svensk ansökan om medlemskap i EG.
EES-förhandlingarna och deras resultat är i hög grad relevant
och av stort värde även för medlemskapsförhandlingarna, inte
minst mot bakgrund av målsättningen att inom ramen för EES skapa
ett gemensamt dynamiskt och homogent europeiskt samarbetsområde
innefattande EG och EFTA-länderna. EES-avtalet har således ett
stort egenvärde och det är viktigt att det ges möjlighet att
fungera sjävständigt, också för de EFTA-länder som väljer att
inte söka medlemskap.

Det är utskottets bedömning att de förhandlingar som hittills
förts mellan EG och EFTA-länderna och de resultat som hittills
tillkännagivits ligger väl i linje med de förhandlingsmål som
riksdagen angivit och att utsikterna för att ett avtal kan
slutas under 1991 är goda.

Även om omfattande förhandlingar återstår på viktiga områden
har enligt utskottets bedömning förhandlingsprocessen gjort
framsteg. Vid det gemensamma ministermötet mellan EG och EFTA
den 19 december 1990 uppnåddes enighet om avtalets huvudsakliga
innehåll. Samarbetet skall enligt den gemensamma möteskommunikén
åstadkomma en inre marknad med fri rörlighet för varor,
tjänster, kapital och människor samt omfatta en rad andra
viktiga områden som forskning, utbildning, miljöfrågor,
konsumentskydd och den sociala dimensionen. När det gäller den
viktiga frågan om att bibehålla EFTA-ländernas höga skyddsnivåer
beträffande hälsa, miljö och säkerhet bekräftade ministermötet
ambitionen om sådana höga skyddsnivåer samtidigt som den fria
varucirkulationen skall eftersträvas. Kommunikén uppmanade till
sökandet efter pragmatiska lösningar, anpassade till de enskilda
fallen. Utskottet har i detta sammanhang erfarit att möjligheter
öppnats för att genom införande av skyddsklausuler ersätta
EFTA-ländernas krav på permanenta undantag.

På det institutionella området enades länderna vid
ministermötet i december om att inrätta ett gemensamt EES-råd på
ministernivå för politisk vägledning och utveckling och
utvärdering av samarbetet. Vidare nåddes enighet om att inrätta
ett gemensamt organ med ansvar för genomförande och
förvaltningen av avtalet. Ministerdeklarationen bekräftade också
att experter från EFTA-länderna skall beredas tillfälle att
medverka då EG-kommissionen utarbetar förslag till ny
lagstiftning som kan beröra EES. Även på områden som
övervakning och rättskipning inkl. frågan om inrättandet av en
EES-domstol nåddes vissa framsteg.

Samtidigt bör det noteras att flera svåra frågor är föremål
för fortsatta förhandlingar. Det gäller såväl vissa av de
institutionella och legala lösningarna som sakområden som
jordbruk, fiske och personers rörlighet.

En exakt tidtabell för de fortsatta förhandlingarna är svår
att ange men enligt vad utskottet erfarit ligger målsättningen
att förhandlingarna skall slutföras under sommaren 1991 fast.

Utskottet noterar i sammanhanget de ansträngningar som pågår
genom kontakter mellan EFTAs parlamentarikerkommitté och
EG-parlamentet om att tillförsäkra en parlamentarisk dimension
inom EES.

Utskottet utgår från att regeringen kraftfullt fortsätter att
verka för att ett EES-avtal kan åstadkommas så snart som
möjligt.

Härmed får yrkande 3 i motion U504 (m) och yrkande 10 i motion
U507 (c) anses besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa frågor om medlemskapsansökan i EG
att riksdagen avslår yrkandena 6 och 7 i motion 1990/91:U510
och yrkande 1 i motion 1990/91:U616,
res. 1 (v, mp)

2. beträffande folkomröstning om medlemskap i EG
att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1990/91:U616 och
motion 1990/91:K253 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 1 (v, mp)

3. beträffande förhandlingarna om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde
att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U504 och
yrkande 10 i motion 1990/91:U507 besvarade med vad utskottet
anfört.
res. 2 (mp)

Stockholm den 11 april 1991

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert
Svensson (s), Margaretha af Ugglas (m), Jan-Erik Wikström (fp),
Maj Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg
(s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Viola Furubjelke (s),
Kristina Svensson (s), Anneli Hulthén (s), Karin Söder (c),
Håkan Holmberg (fp), Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp).

Reservationer

1. Vissa frågor om medlemskapsansökan i EG, m.m. (mom. 1--2)

Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser

dels att utskottets yttrande som på s. 3 börjar med
"Utskottet ser" och på s. 4 slutar med "anses besvarade" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att i syfte att tillförsäkra folket största
möjliga reella inflytande bör en särskild folkomröstning, skild
från riksdagsval, anordnas innan ansökan om EG-medlemskap
eventuellt, beroende på folkomröstningens utfall, inlämnas.
Eftersom sådan folkomröstning enligt gällande lag endast kan
anordnas genom en särskild lag om rådgivande folkomröstning,
bör, såsom yrkas i motion U510 yrkande 6, riksdagen hos
regeringen begära förslag till lag om rådgivande folkomröstning
innan medlemskapsförhandlingar inleds. Före en rådgivande
folkomröstning är en omfattande och allsidig
informationskampanj nödvändig.

Utskottet vill dessutom som sin mening framhålla att väljarna
vid omröstningen bör ställas inför endast två klara alternativ.
Det bör också genom riksdagsuttalande klargöras att
omröstningsresultatet trots sin rådgivande karaktär bör
betraktas som bindande.

I fall omröstningsresultatet skulle medge att ansökan om
EG-medlemskap inlämnas bör, efter EGs svar på densamma,
beslutande folkomröstning enligt RF 8 kap. 15 § anordnas. Detta
bör ges regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrks motion U510 (mp) yrkande 6 och U616
(v) yrkande 1.

I motion U510 (mp) yrkande 7 krävs att förhandlingar om
EG-medlemskap icke får inledas innan grundlagen ändras.
Utskottet instämmer i detta. Det har numera klarlagts att
EG-medlemskap icke är förenligt med gällande grundlag. Syftet
med gällande grundlag måste således vara att förhindra den sorts
suveränitetsöverlåtelse som ett medlemskap i EG innebär. Övlig
respekt för grundlagen måste då innebära att förhandlingar som
syftar till grundlagsstridigt handlande bör anstå till dess
grundlagen eventuellt har ändrats så att den medger sagda
handlande.

Utskottet förordar således följande turordning för ett
eventuellt EG-medlemskap i syfte att visa respekt för grundlagen
och skapa djupast möjliga folkliga förankring:

1. Efter det att EGs unionsförhandlingar gällande ekonomisk,
monetär och politisk union avslutats och efter det att en
omfattande allsidig informationskampanj om konsekvenserna av ett
EG-medlemskap genomförts bör så snart som möjligt en rådgivande
folkomröstning anordnas. Folkomröstningen om EG-medlemskapet
skall var skild från riksdagsvalet.

2. Om en folkmajoritet röstar nej till EG-medlemskap är frågan
avförd från dagordningen. Om folkomröstningen däremot ger
klartecken till att medlemsansökan inlämnas kan förslag om
ändringar av grundlagen som medger EG-medlemskap föreläggas
riksdagen senast i december 1993. Ett första riksdagsbeslut kan
fattas före valet 1994.

3. Om en tiondel av riksdagens ledamöter så begär och en
tredjedel så vill, underställs grundlagsändringen folket i val.

4. Om en folkmajoritet avslår föreslagna grundlagsändringar,
är frågan avförd från dagordningen. Om de nödvändiga
grundlagsändringarna däremot godkänns, kan medlemskapsansökan
inlämnas.

5. Resultatet av medlemskapsförhandlingarna måste föreläggas
riksdagen senast under tio månader före nästkommande val.
Om så kan ske under 1996 kan ett första beslut om sådan
överlåtelse av suveränitet som sammanhänger med EG-medlemskap
fattas av riksdagen före valet 1997.

6. Om en tiondel av riksdagens ledamöter så begär och en
tredjedel så vill underställs överlämnandebeslutet folket i en
beslutande folkomröstning.

8. Om en folkmajoritet avslår förslaget om överlämnande av
svensk suveränitet till EG är frågan avförd från dagordningen.
Om däremot en folkmajoritet bifaller suveränitetsöverlämnandet
blir Sverige EG-medlem i samband med valet 1997.

9. Om resultat av en medlemskapsansökan som inlämnas efter
valet 1994 inte föreligger i december 1996 uppskjuts tidpunkten
för möjligt EG-medlemskap till i samband med valet år 2000.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 7 i motion U510
och yrkande 2 i U616 (v), samt anser motion K253 (c) besvarad.

dels att momenten 1--2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande vissa frågor om medlemskapsansökan i EG
att riksdagen med bifall till yrkandena 6 och 7 i motion
1990/91:U510 och yrkande 1 i motion 1990/91:U616 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande folkomröstning om medlemskap i EG
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1990/91:U616
samt med besvarande av motion 1990/91:K253 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Förhandlingarna om ett europeiska ekonomiskt
samarbetsområde (mom. 3)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "I betänkandet" och på s. 6 slutar med "anses besvarade"
bort ha följande lydelse:

Genom de utredningar som pågått angående EES, ett europeiskt
ekonomiskt samarbetsområde, har en ganska klar bild skapats av
vad EG-anpassning av svenska regler och förordningar "kostar" i
form av påtvingade försämringar av kvalitets- och
säkerhetsstandard.

Den 8 maj 1990 upprättade regeringen Probleminventering EES.
Av 52 problempunkter ansågs 35 olösbara och 17 möjliga att lösa.
I 48 fall handlade det om befarade försämringar i svensk
lagstiftning. Dessa 48 problem utgjorde en innersta kärna efter
omfattande bantning i förhållande till de hundratals fall där
statliga verk har avstyrkt EG-anpassning. Den 12 juni 1990
fastslog EG-parlamentet som sin ståndpunkt att övergångsreglerna
för EFTA-länderna "skall bli av begränsad varaktighet och
omfattning och icke komma att framstå som egentliga dispenser
eller undantag".

Den 20 juni 1990 inleddes de formella EG-EFTA-förhandlingarna,
varvid chefsförhandlare Dinkelspiel konstaterade att ett
EES-avtal innebär att "EFTA-länderna på kort tid skall anpassa
sig till 30 års EG-lagstiftning".

Det visade sig att EFTA-länderna redan före förhandlingarnas
början ensidigt bantat ner sina krav på undantag radikalt till
bara ett dussin punkter för samtliga sju länder. Enligt den
förkortade undantagslistan från EFTA (daterad 12 juni 1990)
kvarstår bara åtta undantagskrav från Sverige.

De båda undantagslistornas innehåll ger en mycket god bild av
att EG-anpassning faktiskt har ett pris i form av påtvingade
standardsänkningar. Materialet redovisas i detalj i motionen.

I december 1990 tvingades EES-förhandlare Dinkelspiel erkänna
att det inte blir några permanenta undantag, bara övergångregler
av olika slag.

Den EG-anpassning som redan pågår i hägnet av
EES-förhandlingarna har nu lett till att stora delar av
folkrörelse-Sverige har börjat undersöka vad en EG-anpassning
konkret innebär. Utskottet vill här anföra några exempel:

EG hot mot allemansrätten, hävdar tidskriften Sveriges Natur
(nr 1991:2)

Svensk statstjänsteman (nr 1991:3) berättar att den svenska
meddelarfriheten är i fara vid EG-medlemskap.

Expressens sportredaktion anser att EG är "en skräck för
svensk fotboll" eftersom EG hindrar svenska EG-spelare att spela
i landslaget (2/3).

En jaktjournalist slår larm om att "EG innebär kraftigt
inskränkt jakt på flera arter, upptrissade jakträttspriser och
en överhängande risk för ambulerande tjuvjägare i nästan
ofattbar omfattning" (Dagens Industri 3/3).

I Vår Fågelvärld varnas för att EGs öppna gränser leder till
en kraftig ökning av den illegala handeln med fridlysta djur
(Jakt och Jägare nr 1991:4).

TCO-tidningen berättar om EG-hotet mot den sociala välfärden.
"God mat, annars är det sämre", säger en svenska som är bosatt i
Bryssel och tillägger: "Jag är van vid ett samhälle som månar
mer om de svaga" (nr 1991:8). En facklig ledare i EG varnar för
att EG medför "stor risk för ett mer osolidariskt Europa" (nr
1991:6).

I tidskriften Socialförsäkring (nr 1991:1) har forskaren Jacob
Palme jämfört tre svenska analyser av den sociala tryggheten i
Sverige och EG, gjorda av SAF, Näringslivets Ekonomifakta och
Metall. Palme konstaterar att Sverige inte är bäst på allt men
på det mesta, bl.a. föräldrapenning, sjukförsäkring och
ålderspension. Han summerar: "Väger man samman enskildheterna så
framstår den svenska modellen som mest utvecklad. Här förefaller
Metall ha hamnat ganska rätt".

Att alkoholpolitiken kan drabbas negativt av EG-anslutning,
bl.a. genom påtvingade prissänkningar, är känt. Detta har gjort
Systembolagschefen Gabriel Romanus tveksam, vilket kommer till
uttryck i en intervju i tidskriften Alkoholpolitik (nr 1990:4),
där han bl.a. varnar för att vi genom EG-reglerna får in
vinstdrivande, internationella alkoholföretag, vilket gör att vi
får "kapitalstarka lobbygrupper som kommer att försvåra
möjligheterna för en solidarisk alkoholpolitik". Chefen för
Vin&Sprit erkänner i samma tidskriftsnummer att WHOs mål om
en 25-procentig minskning av alkoholkonsumtionen "förefaller ur
ett EG-perspektiv inte vara helt lätt att uppnå". Enligt
forskningsrådsnämndens Källa kommer EG att kosta Sverige dubbelt
så stor alkoholkonsumtion, fyra gånger så många storförbrukare
och fyra gånger så många döda av alkoholskador (Hur mycket tål
svenskarna?)

I Svensk Farmaceuptisk Tidskrift (nr 1991:2) konstaterar en
överlag EG-vänlig artikel att det ändå finns allvarliga problem.
EG har t.ex. inget krav på att läkemedelspriser skall vara
"skäliga", de kommersiella intressena får råda friare.
Apoteksmonopolet försvaras ihärdigt i artikeln, bl.a. med
argumentet att det "kan verka kraftfullare i folkhälsans tjänst
än andra system som fungerar i omvärlden". Men monopol strider
mot EGs grundfilosofi. Varför skulle apoteksmonopolet godkännas
och alkoholmonopolet avvecklas?

"Miljöpolitiken EG-anpassas", lyder veckotidningen
Alternativets (21/2) rubrik över en svidande kritik av
regeringens senaste miljöproposition. Greenpeace gav uttryck
för samma ståndpunkt i ett kritiskt PM med rubriken "En propp i
miljöarbetet" (18/2) där regeringens dåliga miljöpolitik
förklaras med att "miljöpolitiken underordnas regeringens övriga
mål, bl.a. anpassning till EG". Att EG knappast är ett verktyg
för radikal miljöpolitik har också Sveriges Natur upptäckt, som
hävdar att "EG är kraftlöst mot försurning" (nr 1991:1).

Hur EGs miljöpolitik drabbar EG-medlemsstater visar danska och
tyska erfarenheter. Veckotidningen Notat berättar nästan varje
vecka om danska konflikter med EG om miljöregler. Senast gällde
det att EG vill tillåta den giftiga tungmetallen kadmium och
"icke accepterar att Danmark har skärptare regler än andra
EG-länder" (1/3). På liknande sätt finns nästan varje vecka i
Der Spiegel rapporter om EG-kommissionens försök att stoppa
tyska miljölagar. Häromveckan (nr 10/91) handlade det om att den
franska kemijätten Rhone-Pollenc lyckats övertyga
EG-kommissionen om att träimpregneringsmedlet PCP
(pentaklorfenol) är ofarligt. Men i Tyskland är medlet förbjudet
eftersom det innehåller dioxin och anses cancerframkallande. Nu
blir det en fråga för EG-domstolen att avgöra om Tyskland får
behålla sin hälsoskyddsregel. Denna sorts strider är vardagsmat
i EG. Oftast vinner frihandelsintresset över miljö- och
hälsohänsynen.

Enligt tidskriften Arbetsmiljö (nr 1991:1) kommer det att bli
"SYSTEMSKIFTE för arbetsmiljön när Sverige går in i EG". Överlag
blir det försämringar. Normgivning och kontroll flyttas "från
den offentliga till den privaträttsliga sfären". Facket förlorar
sitt medinflytande. Arbetarskyddsstyrelsen kan inte fastställa
högre normer än EG-kraven. Ett konkret exempel: Statskontoret
kan inte "begränsa sin upphandling av bildskärmar till sådana
som enligt den svenska bildskärmsprovningen har de bästa
arbetsmiljöaspekterna". Tre företrädare för Fabriks hävdar att
"arbetsmiljön riskerar att bli sämre" vid EG-anpassning
(Helsingborgs Dagblad 20/3)

Borttagandet av gränser mellan EG-länderna är en lockande
effekt av EG-medlemskap. Men också detta har baksidor.
Polistidningen (nr 1/91) varnar för att "narkotikatrafiken och
därmed brottsligheten kan komma att öka i ett Europa utan inre
gränser". Dessutom medför den inre gränslösheten att EG måste
omges med en gemensam, hög, yttergräns. Detta har fått Amnesty
att uttrycka sin oro för att asylmöjligheterna för flyktingar
försämras i Västeuropa (Europe -- Harmonization of asylum
policy, november 1990). Och i Ekonomisk Debatt (nr 1990:8) säger
ekonomen Nils Lundgren: "Vi kanske får se Berlinmuren
återuppstå, men denna gång byggd av Västeuropa och inte av
Östeuropa."

EG är ju dock främst till för exportföretagen. Man får kanske
tåla andra problem för deras skull! Men inte ens ur
exportsynvinkel är saken självklar. Gefle Dagblad (21/2)
berättar t.ex. i ett reportage om Norrsundets Bruks AB att "idag
är det egentligen inte nödvändigt för svensk skogsindustri att
fortsätta kräva svenskt EG-medlemskap". Man har redan tillgång
till EG-marknaden. Däremot kan medlemskap skapa väldiga problem
för många börsföretag. Göteborgsposten (3/3) berättar att
"EG-anpassning hotar familjeföretag" och redovisar hur mängder
av svenska storföretag riskerar att bli uppköpta av utländska
kapitalister när svensk aktiebolagslag måste EG-anpassas.

Mot bakgrund av ovanstående kan utskottet helhjärtat instämma
i vad som i motion U507 (c) anförts om förhandlingarna om EES
och tillstyrker att motionen bifalls.

Motion U504 (m) innehåller visserligen korrekta iakttagelser
om brist i EES-modellen men drar därav enligt utskottets mening
felaktiga slutsatser, varför utskottet avstyrker motionen.

dels att utskottets hemställan i moment 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande förhandlingarna om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde
att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1990/91:U507
och med avslag på yrkande 4 i motion 1990/91:U504 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.