Vissa försvarsfrågor

Betänkande 1991/92:FöU2

Försvarsutskottets betänkande 1991/92:FÖU02

Vissa försvarsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
FöU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande två motioner som väckts
under den allmänna motionstiden 1991. Den ena förordar en
översyn av bestämmelserna för försvarets tjänstebostäder, den
andra ett ökat sambruk inom den offentliga sektorns
flygverksamhet. Utskottet föreslår, med hänsyn till det
beredningsarbete som pågår i regeringskansliet, att motionerna
avslås av riksdagen.

Motionerna

1990/91:Fö403 av Tom Heyman (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att göra en översyn av bestämmelserna för
försvarets tjänstebostäder,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
beslutet om avveckling av försvarets bostäder och
fortifikationsförvaltningens ansvar för denna avveckling.

1990/91:Fö901 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den offentliga sektorns flygverksamhet
ej skall centraliseras till Tullinge och Ronneby,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sambruk i den offentliga sektorns
flygverksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bildande av en samordningsgrupp för den
offentliga sektorns flygverksamhet.

Utskottet

Försvarets bostäder
(Motion Fö403)

Motionären erinrar om att riksdagen år 1981 beslutade att
avveckla de statligt ägda hyresbostäderna och att avvecklingen
förutsattes ske i en takt som tog hänsyn till befintliga
hyreskontrakt. Fortifikationsförvaltningen (FortF) fick av
regeringen uppdraget att i samverkan med berörda myndigheter
sköta avvecklingen inom försvaret. Ännu återstår ett stort antal
bostäder att avyttra.

Motionären anför vidare att förutsättningarna på många sätt
har ändrats sedan 1981. Bl.a. har svårigheterna ökat när det
gäller anskaffning av bostäder för militär personal i samband
med kortare kommenderingar. På vissa avlägset belägna platser,
t.ex. Älvdalen, finns heller inte något alternativ till
försvarets bostäder. Han påpekar också att en följd av
bestämmelserna är ett rivningshot mot bostäder i anslutning till
Såtenäs och Säve flygfält och att detta väckt uppmärksamhet. Han
anser därför att det finns skäl att ompröva det tidigare
beslutet att avveckla försvarets bostäder.

Utskottet kan för sin del konstatera att riksdagen i sitt
beslut år 1981 (prop.1980/81:158, CU 35, rskr. 361) förutsatte
att statens bestånd av uthyrningsbostäder skulle avvecklas om de
inte gav en tillfredsställande nettoavkastning och där det inte
fanns särskilda skäl för ett fortsatt innehav. Av det dåvarande
beståndet på ca 2500 uthyrningsbostäder återstår nu drygt 700.
De flesta ligger i anslutning till flygflottiljer och skjutfält
samt i Boden.

Utskottet har erfarit att trycket successivt har ökat för en
omprövning av beslutet från 1981. Överbefälhavaren har t.ex.
anfört ett fortsatt behov av tjänstebostäder, eftersom en stor
del av försvarsmaktens personal även framdeles periodvis behöver
pendla eller flytta som följd av kommenderingar för viss tid
till skolor och staber. Han har upprättat en plan för vilka
bostäder som på dessa grunder bör behållas. Utskottet har vidare
erfarit att även andra delar av statsförvaltningen har vissa
behov av tjänstebostäder och att det inom regeringskansliet
pågår ett beredningsarbete i syfte att ändra det ifrågavarande
beslutet. I avvaktan på erforderliga beslut som följd härav
förutsätter utskottet att avvecklingen har stoppats för sådana
bostäder som försvaret har behov av i framtiden.

Med hänsyn till det pågående beredningsarbetet i frågan anser
utskottet att vad motionären har framfört till sin huvuddel är
beaktat. Motion Fö403 (m) bör därför inte bifallas av riksdagen.

Sambruk av den offentliga sektorns flygverksamhet
(Motion Fö901)

Motionärerna hävdar att stora samhällsekonomiska vinster kan
göras med ett rationellare samutnyttjande av den offentliga
sektorns flygresurser. Det borde t.ex. vara möjligt att öka
flygtidsuttagen för försvarets helikoptrar genom en
omdisponering av verksamheten. Tanken på ett ökat sambruk, där
stat, kommun och landsting gemensamt utnyttjar sina samlade
resurser för att uppnå en bättre effektivitet i verksamheten,
sägs också ha stöd i 1990 års budgetproposition.

Som exempel på samverkan inom flygområdet nämns förhållandena
i Göteborgsregionen. Marinen, kustbevakningen och polisen sägs
där år 1990 ha inlett ett samarbete som lett till begränsningar
av de totala kostnaderna för t.ex. flygbränsle,
väderinformation, administration, lokaler och underhåll för
helikoptrar och flygplan.

Motionärerna vänder sig mot en planerad omlokalisering av
marinens helikoptrar till Tullinge och en föreslagen
centralisering av kustbevakningens flyg till Ronneby. Sådana
åtgärder skulle enligt deras mening medföra höga
investeringskostnader och risk för att övrig flygverksamhet inom
den offentliga sektorn, utanför Stockholmsområdet, tvingas till
nedläggning.

En samordning som griper över olika huvudmäns ansvarsområden
borde vidare enligt motionärerna innefatta anskaffningsplanering
av ny flygmateriel. Detta antas leda till lägre
investeringskostnader.

För att påverka den offentliga sektorn i riktning mot ett ökat
samutnyttjande av gemensam flygmateriel behövs enligt
motionärerna en samordningsgrupp. En sådan föreslås därför
snarast bildas, bestående av representanter för de olika
huvudmannaområdena samt av representanter för landsting och
kommun.

Överbefälhavaren, som beretts tillfälle att lämna
synpunkter på motionen, delar i princip motionärernas
uppfattning om att det finns fördelar med ett sambruk av
resurser. Han framhåller samtidigt betydelsen av att ekonomiska
och andra förutsättningar klarläggs innan ett sambruk inleds.
Ett ökat flygtidsuttag leder t.ex. till högre
underhållskostnader och till ett behov att tidigare omsätta
flygplan och helikoptrar. De ekonomiska konsekvenserna
härav är inte förutsedda i försvarets planering.
Överbefälhavaren säger sig vara positiv till den föreslagna
samordningsgruppen.

Utskottet anser för sin del att sambruk av olika slags
resurser och nyttigheter inom den offentliga sektorn bör tas
till vara i syfte att nå effektivitet och god hushållning. Det
är därvid betydelsefullt att anlägga ett helhetsperspektiv på
det som avses sambrukas och att finansieringsfrågorna är
reglerade. Utskottet har erfarit att statskontoret på
regeringens uppdrag har övervägt bl.a. dessa frågor inom ramen
för det s.k. Sambruk-projektet och att en beredning i
regeringskansliet förestår. Om en samordningsgrupp för den
offentliga sektorns flygverksamhet kan underlätta och
effektivisera samverkan bör en sådan givetvis bildas. Detta är i
så fall en fråga för regeringen att besluta om.

Utskottet har vidare erfarit att den planering inom
försvarsmakten som skett efter det att motion Fö901 avgivits
innebär att marina helikoptrar kommer att vara baserade på Säve
under den kommande femårsperioden.

När det gäller frågan om baseringen av kustbevakningens flyg
erinrar utskottet om att kustbevakningen i samband med att den
blev självständig myndighet år 1988 fick i uppdrag att utreda
och besluta om sin lokala organisation. Myndigheten har i
augusti i år fattat beslut om denna lokala organisation med
innebörd bl.a. att kustbevakningens flyg skall baseras i
Stockholmsområdet och på Sturup.

Med hänvisning till den pågående beredningen av det s.k.
Sambruk-projektet och till vad som i övrigt har framkommit i
ärendet anser utskottet att någon riksdagens åtgärd inte
påfordras. Motion Fö901 (c) bör därför inte bifallas av
riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande försvarets bostäder
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö403,

2. beträffande sambruk av offentliga sektorns
flygverksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö901.

Stockholm den 5 november 1991

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson
(s), Iréne Vestlund (s), Hans Lindblad (fp), Ingvar Björk (s),
Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Christer
Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven
Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik
Landerholm (m) och Bo Frank (m).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.