Vissa ändringar i skollagen

Betänkande 1993/94:UbU20

Utbildningsutskottets betänkande 1993/94:UBU20

Vissa ändringar i skollagen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Bilaga 1

1993/94
UbU20

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrat
bidragssystem för fristående särskolor. Det innebär att
hemkommunerna blir skyldiga att utge ersättning för sina elever
i fristående särskolor. Fristående särskolor får även rätt att
ta ut skäliga elevavgifter. Socialdemokraterna står fast vid
sin tidigare uppfattning att fristående skolor inte skall ha
rätt att ta avgifter. Vänsterpartiet instämmer häri.

Beträffande gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade vid
Rh-anpassad gymnasieskola avstyrker ett enigt utskott
regeringens förslag att ändra behörighetsreglerna för dessa
elever.

Ett enigt utskott anser att regeringen bör överväga
utbildningsutbudet inom den Rh-anpassade gymnasieskolan så att
det, utöver de nationella programmen, även kan omfatta
individuella program. Därmed tillstyrker utskottet ett par
motioner i den frågan.

I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag om vissa
ändringar i skollagen.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1993/94:242 Vissa ändringar i
skollagen föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100).

Lagförslagen återfinns i bilaga 1 resp. 2 till detta
betänkande.

Motionerna

1993/94:Ub88 av Stina Gustavsson och Christina Linderholm (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar att rörelsehindrad elev, som
är utvecklingsstörd, kan antas till Rh-anpassad
gymnasieutbildning och att 5 kap. 28 § skollagen förtydligas i
enlighet därmed.

1993/94:Ub89 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett lagförslag som innebär att
elevavgifter inte tillåts vid fristående skolor som får bidrag
från samhället på samma villkor som kommunala skolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samma rätt för Rh-elever att genomgå
ett individuellt gymnasieprogram som gäller för övriga
gymnasieelever,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i 5
kap. 28 § skollagen (1985:1100) om Rh-anpassad utbildning.

Utskottet

Fristående särskolor

Enligt riksdagens beslut är elevernas hemkommuner skyldiga
att ge bidrag till dels fristående skolor som godkänts för
fullgörande av vanlig skolplikt (prop. 1991/92:95, bet. UbU22,
rskr. 346), dels fristående gymnasieskolor (prop. 1992/93:230,
bet. UbU17, rskr. 406).

Riksdagen beslutade våren 1992 att ansvaret för särskolan
skall föras över från landstingen till kommunerna (prop.
1991/92:94, bet. UbU28, rskr. 285). Landstingen kan emellertid
t.o.m. utgången av år 1995 fortfarande vara huvudmän och
överförandet sker successivt fram till dess.

I propositionen läggs nu fram förslag till ändringar av 9
kap. skollagen (1985:1100) som innebär att ett nytt
bidragssystem införs för de fristående särskolorna.

Regeringen föreslår sålunda att elevernas hemkommuner
skall vara skyldiga att utge ersättning även för elever
i fristående särskolor, som är godkända för särskild
skolplikt och som motsvarar särskolan. När det gäller
gymnasiesärskolan föreslås att regeringen skall kunna förklara
en fristående gymnasiesärskola berättigad till bidrag från
elevernas hemkommuner.

Regeringen utgår från att den fristående särskolan och
elevernas hemkommuner kan komma överens om ersättningens
storlek. I de fall parterna inte kan enas bör regeringen
fastställa beloppen. Detta gäller både fristående
gymnasiesärskolor och fristående särskolor för fullgörande av
skolplikten.

De nya bidragsreglerna föreslås införas fr.o.m. den 1 januari
1996 och särskilda övergångsbestämmelser bör gälla för det
första halvåret 1996.

Regeringens förslag beträffande bidragssystem för fristående
särskolor föranleder ändringar i 9 kap. 9 och 14 §§ skollagen
(1985:1100) samt att det införs två nya paragrafer i 9 kap.
nämligen 6 a och 8 a §§. Därtill föranleder förslagen en
följdändring i 9 kap. 13 § i lag om ändring i lagen (1993:1478)
om ändring i skollagen (1985:1100).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i dessa delar.

Regeringen föreslår vidare att det införs en rätt för
fristående särskolor att, för de elever som bidragen avser,
ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de
kostnader som skolan har. Detta gäller under förutsättning att
dessa kostnader för verksamheten kan anses rimliga i sig.
Avsikten är enligt propositionen inte att elevavgifter skall
generellt vara större eller mer allmänt tillämpade i fristående
särskolor än vad som gäller i övriga fristående skolor.

I motion 1993/94:Ub89 (s) yrkande 1 avvisas regeringens
förslag om att fristående särskolor skall ha rätt att ta ut
elevavgifter. Motionärerna menar att det inte finns skäl att
medge fristående skolor att ta ut elevavgifter för undervisning
eller andra ändamål. Sådana avgifter verkar segregerande och
motverkar elevernas och föräldrarnas möjligheter att utnyttja
rätten att välja skola. I stället begär motionärerna ett
lagförslag som innebär att elevavgifter inte tillåts vid
privata skolor som får bidrag från samhället på samma villkor
som kommunala skolor.

Riksdagen har tidigare i vår (bet. 1993/94:UbU6) avslagit
motionsledes väckta förslag om förbud för fristående skolor att
ta ut elevavgifter. Utskottet hänvisade då till Skolverkets
möjligheter att förklara att en skola inte skall ha rätt till
kommunalt bidrag om verket finner att elevavgifterna vid en
fristående skola inte kan anses skäliga. Skolverket skall också
förklara rätten till fortsatt bidrag förverkat, om en skola
efter godkännandet tar ut elevavgifter som inte kan anses
skäliga.

Utskottet anser att de fristående särskolorna bör ha samma
möjligheter som övriga fristående skolor att ta ut begränsade
elevavgifter. Likaledes skall Skolverket kunna återkalla
beslutet om bidrag till en fristående särskola med särskild
skolplikt om skolan inte längre uppfyller kraven för bidrag.
Vad gäller de fristående gymnasiesärskolorna förbehåller sig
regeringen enligt förslaget rätten att återkalla beviljat
bidrag om avgifterna inte kan anses skäliga. Innan ett beslut
om återkallande fattas skall skolan ges möjlighet att ändra
avgiftens storlek.

Utskottet erinrar om att utgångspunkten för bestämmelserna i
skollagen om elevavgifter i fristående skolor över huvud taget
är att de inte skall ta ut avgifter för tjänster som motsvarar
dem som erbjuds i det offentliga skolväsendet. Utskottet har
erfarit att en stor majoritet av de fristående skolorna i dag
inte tar ut någon elevavgift. Utskottet betonar att om
elevavgifter tas ut i fristående särskolor måste de vara
skäliga med hänsyn till skolans kostnader, under förutsättning
att dessa kostnader för verksamheten är rimliga i sig.

Regeringens förslag beträffande elevavgifter i fristående
särskolor föranleder ändringar i 9 kap. 7 § skollagen vad
gäller elever som har särskild skolplikt och i 9 kap. 10 § vad
gäller gymnasiesärskolor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu berörda delar
och föreslår med hänvisning till vad utskottet anfört att
riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub89 yrkande 1 antar
förslaget till ändring i skollagen såvitt gäller 9 kap. 7 och
10 §§.

Gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade

Ungdomar som är svårt rörelsehindrade har rätt att efter
fullgjord skolplikt få utbildning på ett nationellt program i
en s.k. Rh-anpassad gymnasieskola enligt 5 kap. 28 § skollagen.
Regeringen föreslår att bestämmelsen förtydligas så att den som
skall gå Rh-anpassad utbildning måste vara behörig till
utbildning på nationella program i gymnasieskolan, dvs. eleven
måste ha gått igenom grundskolan eller motsvarande. En
utvecklingsstörd elev som fullgjort sin särskilda skolplikt i
särskola är därmed inte behörig till ett nationellt program i
en Rh-anpassad gymnasieskola.

I två motioner avvisas regeringens förslag till ändrade
behörighetsvillkor för att antas till en Rh-anpassad
gymnasieskola. Samtidigt riktar motionärerna kritik mot att
rörelsehindrade elever inte har samma rätt som andra
elever att genomgå ett individuellt program i
gymnasieskolan. Enligt motion 1993/94:Ub88 (c) är
undervisningen i de Rh-anpassade riksgymnasierna upplagd efter
varje elevs behov, förmåga och förutsättningar och är därmed
mycket individuell. Utvecklingsstörda elever som fullgjort sin
skolplikt i särskola bör inte utestängas från utbildning i ett
Rh-gymnasium.
Därför begär motionärerna att behörighetsvillkoren i 5 kap. 28
§ ändras så att det klart framgår att rörelsehindrade elever
som även är utvecklingsstörda kan antas till Rh-anpassad
gymnasieutbildning och därmed även till ett individuellt
program. I motion 1993/94:Ub89 (s) påpekas att regeringens
förslag innebär att en Rh-elev -- utvecklingsstörd eller inte
-- är berättigad till ett individuellt program i vanlig
gymnasieskola men inte i en Rh-anpassad. Enligt motionärernas
mening bör gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
behandlas i analogi med vad som gäller för gymnasieskolan i
övrigt, och elever från särskolan bör kunna tas in på
individuella program. Rh-nämndens intagningsmöjligheter bör
därför utöver de nationella programmen även innefatta
individuella program (yrkande 2). Vidare avvisas regeringens
förslag om ändring i 5 kap. 28 § skollagen beträffande
Rh-elevernas behörighetskrav för de nationella programmen i
gymnasieskolan, eftersom detta, enligt motionärerna, är en
onödig reglering. Huvudregeln skall naturligtvis vara att
eleven skall ha godkända kunskaper för att påbörja ett
nationellt program. Genom förslaget fråntas dock Rh-nämnden
möjligheten att göra en individuell bedömning av den enskildes
förmåga att klara studierna trots att eleven saknar godkänt
betyg i något ämne (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna
anföra följande.

Riksdagen beslutade under våren 1990 om särskilda
bestämmelser i skollagen om gymnasieutbildning för svårt
rörelsehindrade ungdomar (prop. 1989/90:92, bet. SoU20, rskr.
271). Speciellt anpassad gymnasieutbildning, kombinerad med
särskilda omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem samt
habilitering, skall kunna anordnas av gymnasieskolan i de
kommuner som regeringen bestämmer. Sådana gymnasieskolor som är
anpassade för svårt rörelsehindrade elever finns i dag i
Stockholm, Göteborg, Umeå och Kristianstad. Skolorna tar emot
sökande från hela landet. Antalet elevplatser är drygt 100 och
huvudmannaskapet för utbildningarna är kommunalt. Utbildningen
vid dessa gymnasier omfattar enbart de nationella programmen.
Frågor om intagning till Rh-anpassad utbildning och andra
frågor om rätt till sådan utbildning prövas av en särskild
Rh-nämnd gemensam för sådana gymnasieskolor.

Utskottet tar först upp frågan om behörighet till Rh-anpassad
utbildning.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att gymnasieskolan
nyligen blivit föremål för förändringar varvid ett system med
nationella och individuella program införts (jfr riksdagens
beslut bet. 1990/91:UbU16, rskr. 356 och bet. 1993/94:UbU2,
rskr. 93). Behörighetskraven för att antas till ett nationellt
program har samtidigt förändrats.

Gällande bestämmelser om behörighet till nationella program
finns i 5 kap. 1, 5 och 8 §§ skollagen. Som behörighetsvillkor
gäller bl.a. att sökanden har slutfört sista årskursen i
grundskolan eller motsvarande med godkända betyg i svenska,
engelska och matematik. Den som har fullgjort sin skolplikt i
särskolan är således inte behörig enligt nämnda bestämmelser.
För Rh-anpassad utbildning gäller dock särskilda bestämmelser i
5 kap. 27--32 §§ skollagen. Av dessa bestämmelser framgår att
den som är svårt rörelsehindrad och har fullgjort sin skolplikt
intill viss ålder är behörig till Rh-anpassad
gymnasieutbildning.

För elever som fullgjort sin skolgång i särskola finns
gymnasiesärskolan som är avsedd att ge denna elevkategori en
utbildning utifrån dess förutsättningar och behov.

I proposition om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
elever (prop. 1989/90:92) förutsatte regeringen att rätten till
den specialanpassade utbildningen i gymnasieskolan skulle
inträda först när skolplikten fullgjorts antingen genom vanlig
skolplikt i grundskola eller genom särskild skolplikt i
särskola eller specialskola. Utskottet är inte berett att
förorda en ändring vad gäller dessa särskilda
behörighetsbestämmelser för att antas till Rh-anpassad
gymnasieutbildning. Utskottet vill dock understryka att såväl
omsorgsfull studievägledning som individuell
behörighetsprövning är särskilt betydelsefull för denna
elevgrupp.

När det gäller frågan om möjlighet för rörelsehindrade elever
att följa ett individuellt program i gymnasieskolan vill
utskottet anföra följande.

Nämnden för Rh-anpassad utbildning har med anledning av ett
beslut av Skolväsendets överklagandenämnd begärt att den även
skall ges rätt att ta in elever ur särskolans personkrets på
individuella program. Utbildningen på Rh-gymnasier omfattar i
dag endast nationella program. Enligt nämndens mening bör
elever som har fullgjort sin skolplikt i särskolan och är svårt
rörelsehindrade även kunna tas in på ett individuellt program i
en Rh-anpassad gymnasieskola.

Utskottet konstaterar att enligt 5 kap. 13 § skollagen är
kommunerna skyldiga att erbjuda alla elever gymnasieutbildning
i form av specialutformade program eller individuella program i
den mån de inte kommit in på något nationellt program. Denna
skyldighet föreligger oavsett eleverna är rörelsehindrade eller
inte. I fråga om elever från särskola som tas emot i vanlig
gymnasieskola gäller skyldigheten dock endast individuella
program.

Som redan framgått kan Rh-nämnden i dag bara pröva intagning
till nationella program. Utbudet vid de få Rh-anpassade
gymnasieskolor som finns i dag omfattar nämligen inte
individuella program. Därav följer att för de rörelsehindrade
ungdomar som inte är utvecklingsstörda men som saknar
behörighet att tas in på ett nationellt program i en
Rh-anpassad skola återstår de specialutformade eller
individuella program som hemkommunen är skyldiga att erbjuda
dem. Denna utbildning är emellertid inte anpassad för
rörelsehindrade och kan således, enligt utskottets mening, inte
alltid anses vara ett fullgott alternativ för dessa elever.

Ett viktigt mål för skolpolitiken är att skolan skall erbjuda
en likvärdig utbildning. Elever med funktionshinder bör ha
samma möjligheter som andra elever till en god utbildning i en
miljö som är anpassad efter deras förutsättningar. I den
läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) som regeringen
nyligen fastställt framhålls att särskild uppmärksamhet måste
ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att
nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig
göras lika för alla. Skolan har ett särskilt ansvar för elever
med olika funktionshinder (s. 24). Denna rätt för ungdomar att
erhålla en gymnasieutbildning måste motsvaras av en skyldighet
för kommunerna att erbjuda utbildningen. Utskottet delar därför
den uppfattning som framförs i motionerna 1993/94:Ub88 och
1993/94:Ub89 yrkande 2 att svårt rörelsehindrade bör ges
möjlighet att följa individuella program inom den Rh-anpassade
gymnasieutbildningen. Regeringen bör därför överväga
möjligheten att ändra det nuvarande utbildningsutbudet vid
Rh-gymnasierna till att även omfatta individuella program.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub89 yrkandena 2 och 3
och med anledning av motion 1993/94:Ub88 avslår regeringens
förslag till ändring i 5 kap. 28 § skollagen och som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att utöka
utbildningsutbudet inom den Rh-anpassade gymnasieskolan.

Vissa andra skollagsändringar

Betygsfrågor

Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte beslutat om
ett nytt betygssystem för gymnasieskolan som skall
börja tillämpas den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:250, bet.
1993/94:UbU2, rskr. 93).

Regeringen föreslår nu att för elever som före den 1 juli
1994 har påbörjat utbildning på ett nationellt program bör det
gamla systemet tillämpas som innebär att betyg skall sättas i
ämnen och inte på kurser. Orsaken till förslaget är att
eleverna inte skall få ämnes- och kursbetyg blandat. En ny
övergångsbestämmelse, punkt 7, bör därför införas i lagen
(1993/94:1478) om ändring i skollagen, till bestämmelsen i 5
kap. 4 a § tredje stycket.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Riksdagen bör
således anta lagförslaget såvitt avser ändring i ifrågavarande
övergångsbestämmelser.

IB-utbildning

Enligt riksdagens beslut (prop. 1992/93:158, bet. UbU12,
rskr. 329) om skolans internationalisering får en kommun vid
sidan av gymnasieskolan och den fristående skolan anordna
International Baccalaureate (IB). Utbildningen leder fram till
en examen som är godkänd för inträde till universitet i alla
länder som valt att jämställa IB-examen med nationella examina.

Regeringen föreslår att det i 10 kap. skollagen införs en ny
1 a § med innebörd att regeringen bemyndigas medge att
IB-utbildning anordnas vid en riksinternatskola.
Utbildningar vid sådana internatskolor skall motsvara
utbildningarna i grundskolan och gymnasieskolan eller i en av
dessa former.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag även i denna del
samt lagförslaget i övrigt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till fristående särskolor från
elevernas hemkommuner
att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 6 a, 8 a, 9
och 14 §§, dels antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen såvitt avser
9 kap. 13 §,

2. beträffande elevavgifter vid fristående särskolor
att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Ub89 yrkande 1
antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 och 10 §§,

res. (s)

3. beträffande utbildning vid Rh-anpassad gymnasieskola
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub89 yrkandena 2
och 3 samt med anledning av motion 1993/94:Ub88 dels avslår
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 5 kap. 28 §, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande övergången till ett nytt betygssystem i
gymnasieskolan
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt
avser införandet av en ny punkt 7 i övergångsbestämmelserna,

5. beträffande IB-utbildning vid riksinternatskola
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 10 kap. 1 a §,

6. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt under momenten 1, 2, 3 och 5.

Stockholm den 19 maj 1994

På utbildningsutskottets vägnar

Hans Nyhage

I beslutet har deltagit:
Hans Nyhage (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Rune Rydén (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Marianne Jönsson (c),
Krister Örnfjäder (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m) och
Kristina Persson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Elevavgifter vid fristående särskolor (mom. 2)

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Berit Löfstedt,
Krister Örnfjäder, Eva Johansson, Jan Björkman och Kristina
Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3
börjar med "Riksdagen har" och slutar med "7 och 10 §§" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att sådana skolor
på grundskolenivå som har offentliga bidrag till sin verksamhet
inte skall ha rätt att ta ut elevavgifter för undervisning m.m.
Elevavgifter, även låga sådana, riskerar att verka segregerande
och kan bidra till att valfriheten inskränks. Varje nivå på
elevavgifter innebär i praktiken att vissa elever utestängs.

Med hänvisning till vad som här anförts anser utskottet att
regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som
innebär att elevavgifter inte tillåts vid fristående skolor som
får bidrag från samhället på samma villkor som kommunala
skolor.

Riksdagen bör avslå 9 kap. 7 och 10 §§ regeringens förslag
till ändring i skollagen (1985:1100) samt med bifall till
motion 1993/94:Ub89 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

2. beträffande elevavgifter vid fristående särskolor
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub89 yrkande 1
dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 och 10 §§, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vad gäller elevavgifter vid fristående särskolor
instämmer jag i Socialdemokraternas reservation.

Regeringens lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 1

Regeringens lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen
(1985:1100)
Bilaga 2

1 Lagen omtryckt 1991:1111.