Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 1998

Betänkande 1998/99:UU9

Utrikesutskottets betänkande 1998/99:UU09

Verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 1998

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottet
• Hemställan

1998/99

UU9

Sammanfattning

I sina överväganden med anledning av regeringens
skrivelse 1998/99:56 Redogörelse för verksamheten
inom Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa (OSSE) under 1998 fäster utrikesutskottet
särskild vikt vid den centrala roll OSSE genom sitt
breda säkerhetsbegrepp och genom sitt arbetssätt
spelar i det europeiska säkerhetssamarbetet.
Betydelsen av en s.k. säkerhetsstadga framhävs
också. Enligt utskottets bedömning innebär den
pågående utvecklingen att organisationen kommer att
få en central och betydelsefull roll i det
europeiska säkerhetssamarbetet även framgent.

Inga motioner har väckts med anledning av
skrivelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen
till handlingarna.

Skrivelsen

Regeringen yrkar i skrivelse 1998/99:56 att
riksdagen tar del av redogörelsen för verksamheten
inom Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa (OSSE) under 1998.

Utskottet

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för
verksamheten i Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE) under 1998. Med
utgångspunkt från ett historiskt perspektiv
redovisas bl.a. de huvudfrågor som förväntas bli
behandlade vid organisationens toppmöte den 18-19
november 1999 i Istanbul, inklusive den
säkerhetsstadga som avses komma att definiera OSSE:s
roll inför 2000-talet.

OSSE:s breda säkerhetsbegrepp är en grundpelare för
organisationen. Säkerhetsfrågor behandlas såväl som
militärpolitiska frågor, ekonomiska och miljömässiga
frågor samt frågor om den s.k. mänskliga
dimensionen, dvs. demokrati och mänskliga
rättigheter. Dessa olika aspekter redovisas som nära
sammanlänkade med varandra.

I ett avsnitt benämnt OSSE:s instrument redogörs
för ordförandeskapet, sekretariatet, högkommissarien
för nationella minoriteter, kontoret för
demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter
(ODHIR), medierepresentanten samt den ekonomiske
koordinatorn. OSSE:s parlamentariska församling och
dess verksamhet ägnas ett särskilt kapitel.

I ett omfattande avsnitt redovisar regeringen
organisationens fältverksamhet sådan den bedrivs i
Baltikum, på Balkan och i en rad stater som
framsprungit ur det tidigare Sovjetunionen.

Avslutningsvis redovisas hur OSSE-samarbetet
bedrivs inom EU och i den nordiska kretsen, hur OSSE
samverkar med andra organisationer samt
organisationens ekonomiska förhållanden.

Motionerna

Inga motioner har väckts med anledning av
skrivelsen.

Utskottets överväganden

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE) har en viktig konfliktförebyggande roll,
bl.a. genom fältverksamhet och den särskilde
högkommissarien för nationella minoriteter.

OSSE har genom sitt breda säkerhetsbegrepp och
genom sitt arbetssätt utvecklats till en central
aktör i det europeiska säkerhetsarbetet.
Organisationen har därvidlag en rad komparativa
fördelar: ett brett medlemskap, flexibilitet, en
stark och snabbt växande fältorganisation och ett
gemensamt agerande grundat på gemensamma normer.
Detta var förutsättningen för den mycket
betydelsefulla roll som OSSE tilldelades hösten 1998
i form av den verifikationsmission i Kosovo som
avbröts i mars 1999. Även i den övriga
fältverksamhet som beskrivs i regeringens skrivelse
har organisationens insatser varit betydande, om än
inte så massmedialt uppmärksammade.

Inom ramen för OSSE, som har sin upprinnelse i
diplomatkonferensen ESK (Konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa), bedrivs också
förhandlingsverksamhet. Centralt i denna är för
närvarande arbetet med en stadga för europeisk
säkerhet för det tjugoförsta århundradet, den s.k.
säkerhetsstadgan, som avses bli antagen vid OSSE:s
toppmöte den 18-19 november 1999 i Istanbul. Enligt
utskottets bedömning borde denna stadga kunna bidra
till att stärka organisationens operativa förmåga.
Utskottet ser det som angeläget att de resultat som
tidigare uppnåtts inom ESK/OSSE, främst de som
avspeglas i slutakten från toppmötet 1975 i
Helsingfors och i Parisstadgan (1990), befästs och
vidareutvecklas. Särskilt viktigt är perspektivet
att frågor om demokrati, rättsstaten och de
mänskliga rättigheterna är en angelägenhet för alla
stater och att detta har stor säkerhetspolitisk
betydelse. Av stor betydelse är också principen om
att varje stat har rätten att själv välja
säkerhetspolitisk väg.

OSSE fick 1993 ställning i FN som regional
organisation enligt FN-stadgan (kapitel VIII) och är
sedan 1995 formellt en internationell organisation.
Till skillnad från flertalet andra internationella
organisationer bygger inte OSSE på en folkrättslig
traktat, utan gjorda åtaganden är politiskt, inte
juridiskt, bindande. Den radikala omvandlingen som
skett under 1990-talet har inneburit en flexibel
anpassning till utvecklingen i Europa och borgar för
att organisationen kommer att få en central och
betydelsefull roll i det europeiska
säkerhetssamarbetet även framgent.

Utskottet föreslår med det anförda att
riksdagen lägger regeringens skrivelse
1998/99:56 Redogörelse för verksamheten
inom Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE) under 1998 till
handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande skrivelse 1998/99:56

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1998/99:56
Redogörelse för verksamheten inom Organisationen
för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under
1998 till handlingarna.

Stockholm den 6 maj 1999

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s),
Göran Lennmarker (m), Sören Lekberg (s), Berndt
Ekholm (s), Lars Ohly (v), Bertil Persson (m), Urban
Ahlin (s), Liselotte Wågö (m), Carina Hägg (s),
Agneta Brendt (s), Murad Artin (v), Jan Erik Ågren
(kd), Sten Tolgfors (m), Marianne Samuelsson (mp),
Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp)
och Fanny Rizell (kd).