Verksamheten inom Europarådet

Betänkande 1995/96:UU9

Utrikesutskottets betänkande 1995/96:UU09

Verksamheten inom Europarådet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
UU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande
dels redogörelse 1995/96:ER1 från
Sveriges delegation vid Europarådets
parlamentariska (rådgivande) församling
för tiden januari-oktober 1994 (1994 års
session), dels regeringens skrivelse
1994/95:215 Redogörelse för
verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under 1994. Dessutom
behandlas motion 1994/95:U401 (c),
yrkande 12. Utskottet föreslår att
riksdagen lägger redogörelsen från
Europarådsdelegationen och regeringens
skrivelse till handlingarna samt
föreslår att motion 1994/95:U401 (c)
yrkande 12 anses besvarad med vad
utskottet anfört.

Motionen

1994/95:U401 av Olof Johansson m.fl.
(c) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Europarådets roll i den
demokratiska utvecklingen.

Utskottet

Redogörelsen

Europarådets parlamentariska
(rådgivande) församlings årssession 1994
var fördelad på fyra delsessioner, vilka
hölls i Strasbourg. President i
församlingen var under hela sessionen
den spanske parlamentsledamoten Miquel
Angel Martinez. Vid den tredje
delsessionen valdes Daniel Tarschys till
Europarådets generalsekreterare.

Under 1994 års session utvidgades
Europarådet med det nya medlemslandet
Andorra, varefter antalet medlemsländer
uppgick till 33.

Vid de olika delsessionerna
debatterades bl.a. följande politiska
frågor. Vid den första delsessionen
gjorde församlingen en uppföljning av
toppmötet i Wien. Vidare debatterades
situationen för de sju länder som
väntade på medlemskap i rådet, varvid
särskilt intresse ägnades Ryssland.
Under den andra delsessionen ägnades tid
åt situationen i Bosnien-Hercegovina.
Dessutom diskuterades nya medlemsländers
fullgörande av sina åtaganden.Vid den
tredje delsessionen debatterades
följderna av upplösningen av
Demokratipartiet (DEP) i Turkiet. Vidare
diskuterades häktning i avvaktan på
rättegång. Under den fjärde delsessionen
debatterades yttrande över Andorras
ansökan om medlemskap i Europarådet.

De ekonomiska frågor som debatterades
vid de olika delsessionerna var bl.a.
EFTA i det nya Europa, Europeiska
återuppbyggnads- och utvecklingsbankens
(EBRD) aktiviteter och OECD:s
verksamhet.

Inom områdena sociala frågor och
hälsovård diskuterade församlingen skydd
av och patent på mänskligt material. De
juridiska frågor som debatterades var
bl.a. jämställdhet mellan män och
kvinnor och förslag till
tilläggsprotokoll till den europeiska
konventionen om mänskliga rättigheter.
Vidare diskuterades psykiatri och
mänskliga rättigheter, asylrätt samt
desertörer och mönstringsvägrare från
det forna Jugoslaviens republiker.
Dödsstraffets avskaffande debatterades
även.

På kultur- och utbildningsområdet
diskuterades framtida
världsutställningar, den kulturella
situationen i det forna Jugoslavien och
jämställdhet mellan könen i
utbildningen. Vad gäller vetenskap,
teknologi, miljö och kommunala
myndigheter debatterades kabelnätverk
och lokala TV-stationer och deras
betydelse för Europa. Vidare
diskuterades skydd och utveckling av
Donaubassängen samt den europeiska
miljöpolitiken. Dessutom debatterades
användning av primär- och
återvinningsfiber i den europeiska
pappersindustrin, samspelet mellan
energi och miljö, utkastet till
europeisk bioetikkonvention samt
samarbete i Medelhavsområdet.

De befolknings- och flyktingfrågor som
debatterades var bl.a. den humanitära
situationen och behoven bland flyktingar
och tvångsförflyttade i det forna
Jugoslavien samt Europarådets sociala
utvecklingsfonds verksamhet och
utsikter. Vidare diskuterades
tvångsförflyttade irakiska kurders
humanitära situation och behov samt
situationen för asylsökande vilkas
ansökan avslagits. Därtill avhandlades
demografiska förändringar och hållbar
utveckling.

På jordbruksområdet behandlades
hanteringen av vattenresurser vad gäller
jordbruket samt livsmedel och hälsa.

Förbindelser med de nationella
parlamenten och allmänheten var även en
fråga som debatterades.

Skrivelsen

Europarådets ministerkommitté höll under
den aktuella perioden sina 94:e och 95:e
ordinarie möten.
Ställföreträdarkommittén
(medlemsstaternas ambassadörer i
Strasbourg) sammanträdde nio gånger för
att behandla allmänna frågor, nio gånger
för att behandla frågor rörande främst
mänskliga rättigheter och en gång för
att fatta beslut om 1995 års budget.

Fyra ordinarie fackministerkonferenser
arrangerades inom Europarådet under
året: en utbildningsministerkonferens i
Madrid den 23-24 mars, en
justitieministerkonferens i Valletta den
14-15 juni, en konferens för ministrar
med ansvar för regional planering i Oslo
den 6-7 september och en
ministerkonferens om massmediefrågor i
Prag den 7-8 december. Dessutom samlades
ministrar med ansvar för sportfrågor
till ett informellt möte i Strasbourg
den 28-29 april. I Warszawa anordnades
den 17-18 oktober en informell
ministerkonferens om lokal demokrati.

Europarådets ordinarie budget uppgick
under år 1994 till ca 784 miljoner
franska franc. Sveriges totala bidrag
till organisationen (inklusive bidrag
till vissa underordnade verksamheter)
belöpte sig under kalenderåret till
drygt 34 miljoner kronor.

Europarådet höll sitt 94:e
ministerkommittémöte den 11 maj under
ordförandskap av den belgiske
utrikesministern Willy Claes. Den
svenska delegationen leddes av
ambassadör Henrik Amneus.

Ministerkommittémötet inleddes med en
ceremoni vid vilken 31 av
organisationens 32 medlemsstater
undertecknade ändringsprotokoll nr 11
till Europakonventionen, vilket i
huvudsak innebär att de nuvarande
övervakningsorganen ersätts med en
permanent domstol.

Vid mötet noterade ministrarna med
tillfredsställelse att uppföljningen av
en annan av toppmötets huvudfrågor,
skyddet för nationella minoriteter,
fortgick planenligt. Det gällde dels
utarbetandet av en ramkonvention och ett
tilläggsprotokoll till
Europakonventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna, dels
förtroendeskapande åtgärder.

I anslutning till ytterligare ett
beslut vid toppmötet välkomnade
ministrarna att den för ändamålet
upprättade kommissionen mot rasism och
intolerans hade påbörjat sitt arbete.
Vidare uppmärksammades frågan om
efterlevnad av medlemsstaternas
åtaganden gentemot Europarådet. Man
betonade vikten av att dessa åtaganden
repekteras. Europarådets fortsatta
utvidgning diskuterades dels under den
formella delen av mötet, dels i samband
med ett informellt åsiktsutbyte. Vid en
genomgång av aktuella
medlemskapsansökningar poängterades
behovet av politisk dialog och samarbete
med de potentiella medlemsländerna, i
syfte att stöjda deras utveckling mot
demokrati. Särskilt intresse ägnades
konsekvenserna av en rysk anslutning
till organisationen. I debatten
betonades å ena sidan att Ryssland måste
uppfylla samma kriterier som alla andra
kandidatländer. Å andra sidan underströk
många talare betydelsen av att snarast
möjligt inlemma Ryssland i den
demokratiska, europeiska gemenskapen.

I en resolution tackade
ministerkommittén den avgående
generalsekreteraren Catherine Lalumière
för hennes insatser under en händelserik
femårsperiod, då medlemsantalet ökat
från 23 till 32 medlemsländer genom
öppningen mot Central- och Östeuropa.

Europarådet höll sitt 95:e
ministerkommittémöte den 10 november
under ordförandeskap av den bulgariske
utrikesministern Ivan Stancioff. Den
svenska delegationen leddes av
utrikesminister Lena Hjelm-Wallén.

Ministerkommittémötet inleddes med en
ceremoni för att markera Andorras
inträde i Europarådet som
organisationens 33:e medlemsland.

Liksom vid mötet ett halvår tidigare
var Europarådets utvidgning och framtida
roll ett huvudtema både under den
formella och den informella delen. Det
poängterades att man såg fram emot att
välkomna ytterligare medlemmar, i första
hand Lettland som förväntades vinna
inträde i början av år 1995. Ministrarna
noterade med intresse rapporteringen
från besök som ministerkommitténs
ordförande och generalsekreteraren gjort
i fem av kandidatländerna, nämligen
Albanien, Moldova, Ryssland, Ukraina och
Vitryssland. Det konstaterades att
framsteg gjorts på olika områden men att
behovet av politisk dialog och
samarbetsprogram var fortsatt stort.

Särskild uppmärksamhet tilldrog sig
Rysslands strävanden att uppfylla kraven
på anslutning till Europarådet.
Ministrarna menade att antagandet av den
nya konstitutionen samt de fria
parlamentsval som hållits knappt ett år
tidigare var viktiga steg på vägen mot
ett demokratiskt samhälle. Dock måste
samma urvalskriterier gälla för alla
ansökande stater. Ministrarna antog
vidare en deklaration om efterlevnad av
medlemsstaternas åtaganden vad avser
Europarådets hörnstenar: respekt för
demokrati, mänskliga rättigheter och
rättsstatens principer. Deklarationen
innebär att ministerkommittén, på
begäran av enskilda medlemsstater eller
generalsekreteraren alternativt på basis
av en rekommendation från
parlamentarikerförsamlingen, kan ta upp
aktuella missförhållanden.

Det beslutades att den sedan föregående
ministerkommittémöte färdigställda
ramkonventionen om skydd för nationella
minoriteter skulle öppnas för
underskrift i samband med
parlamentarikernas session i
månadsskiftet januari/februari 1995.
Konventionen är den första
internationella överenskommelsen i sitt
slag och utgör ett viktigt resultat av
de beslut som fattades vid toppmötet i
Wien. Arbetet med ett tilläggsprotokoll
till Europakonventionen om kulturella
rättigheter pågick och skulle
fullföljas. Ministrarna underströk på
nytt den vikt de fäster vid ett
framgångsrikt genomförande av
toppmötesbeslutet om en aktionsplan mot
rasism, främlingsfientlighet,
antisemitism och intolerans.

Den fortsatta utvidgningen var en av de
största frågorna för Europarådet under
år 1994. Händelserna i Tjetjenien, som
inleddes i december, kom av naturliga
skäl att spela en avgörande roll för den
fortsatta behandlingen av den ryska
kandidaturen. Den parlamentariska
församlingen beslutade den 2 februari
att tills vidare suspendera den formella
behandlingen av ansökan. I beslutet
betonades det oproportionerliga våldet,
bristen på demokrati och rättssäkerhet
liksom förbrytelserna mot de mänskliga
rättigheterna. Däremot fortsätter
bistånds- och samarbetsprogrammen med
Ryssland. Den ryska gästdelegationen
till parlamentarikerförsamlingen får
fortsatt delta i arbetet.

Behandlingen av Lettlands ansökan
pågick under hela år 1994 och
resulterade i att landet upptogs som
34:e medlem i Europarådet vid en
ceremoni den 10 februari 1995.

Medlemskapsansökningarna från Albanien,
Kroatien, Makedonien, Moldova, Ukraina
och Vitryssland befann sig under året på
olika stadier i den granskningsprocess
som föregår upptagandet i
Europarådskretsen.

Sedan 1990-talets början bedriver
Europarådet en rad samarbetsprogram både
med nytillträdda central- och
östeuropeiska medlemsstater och med
kandidatländer. Samarbetsprogrammen med
Central- och Östeuropa har som
övergripande syfte att utveckla och
konsolidera demokratisk säkerhet. Vad
gäller de nya medlemsstaterna är det
huvudsakliga målet att åstadkomma
integrering i det arbete som pågår i
organisationen.

Europarådet och OSSE har i hög grad
likartade mål. Speciellt gäller detta
strävanden efter demokrati, respekt för
mänskliga rättigheter samt rättsstatens
principer. Däremot skiljer sig
organisationerna åt vad gäller medlems
krets och arbetsmetoder. Att söka få
till stånd en fast ansvarsfördelning
förefaller dock i dag varken vara
realistiskt eller önskvärt. Pragmatiskt
samarbete är att föredra. Ett
samarrangemang i form av ett seminarium
om zigenare ägde rum i september 1994.
Samarbetet på praktisk nivå har varit
speciellt framgångsrikt i fråga om
Baltikum. OSSE:s högkommissarie för
nationella minoriteter har mycket goda
relationer med Europarådets sekretariat,
vilket bl.a. manifesterats i att man
skickat gemensamma vädjanden till den
lettiska regeringen i
medborgarskapsfrågan.

Regeringens skrivelse innehåller även
en beskrivning av den verksamhet som
bedrivits inom organisationens nio
huvudsektorer: mänskliga rättigheter,
minoritets- och jämställdhetsfrågor;
massmediefrågor, sociala frågor,
arbetsmarknads-, migrations- och
befolkningsfrågor; utbildning och
kultur, kulturmiljövård och idrott;
ungdomsfrågor; hälso- och sjukvård;
frågor rörande miljö och regional
planering; regionala och kommunala
frågor samt rättsfrågor. Arbetet bedrivs
i olika kommittéer och expertgrupper.

Under år 1994 har en uppföljning skett
av de beslut som fattades vid
Europarådets toppmöte i Wien den 8-9
oktober 1993 beträffande reformeringen
av övervakningssystemet enligt
Europakonventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna samt
beträffande skyddet för nationella
minoriteter och aktionsplanen mot
rasism, främlingsfientlighet,
antisemitism och intolerans.

Det arbete på en europeisk
ramkonvention om skydd för nationella
minoriteter, som inleddes i den
nyinrättade kommittén för nationella
minoriteter (CAHMIN) efter toppmötet i
Wien, slutfördes under året.
Konventionen antogs av ministerkommittén
den 10 november 1994 och öppnades för
undertecknande den 1 februari 1995.
Syftet med ramkonventionen är att
specificera de juridiska principer som
staterna åtar sig att respektera för att
tillförsäkra skydd för nationella
minoriteter.

Vid toppmötet beslutades också att ett
tilläggsprotokoll till
Europakonventionen om skydd för de
mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna skall
utarbetas. Detta protokoll skall uppta
sådana kulturella rättigheter som är av
särskild betydelse för skyddet av
nationella minoriteter och kommer att
utgöra ett tillägg till
rättighetskatalogen i Europakonventionen
med dess tilläggsprotokoll.

I aktionsplanen mot rasism,
främlingsfientlighet, antisemitism och
intolerans ingår bl.a. ungdomskampanjen
mot rasism som lanserades i Strasbourg
den 10 december och som pågår under två
år. Ungdomskampanjen syftar till att
mobilisera den allmänna opinionen i
arbetet mot rasism. En viktig komponent
i arbetet är medverkan av nationella och
internationella icke-statliga
organisationer. En annan del av
aktionsplanen är den europeiska
kommissionen mot rasism och intolerans
(ECRI), som leds av den svenske
diskrimineringsombudsmannen Frank Orton.
Kommissionen skall utvärdera
medlemsstaternas olika åtgärder mot
främlingsfientlighet, antisemitism och
intolerans samt granska medlemsstaternas
lagstiftning på detta område. I
kommissionens mandat ingår att komma med
rekommendationer till enskilda stater om
vad som enligt kommissionens mening
behöver åtgärdas. Kommissionen planerar
vidare att under år 1995 utarbeta ett
förslag om ett utvidgat förbud mot
rasdiskriminering, i form av ett
tilläggsprotokoll till
Europakonventionen.

Frågan om övervakning av
medlemsstaternas åtaganden har fått
förnyad aktualitet i och med den
utvidgning av Europarådets medlemskrets
som skett under de senaste åren - och
som fortsätter att ske - samt mot
bakgrund av hur de mänskliga
rättigheterna respekteras i vissa
medlemsländer. Övervakningsfrågan kommer
att vara en av de politiskt viktigaste
frågorna för Europarådet under en rad
år.

Ministerkommittén övervakade i enlighet
med artiklarna 32 och 54 i den
europeiska konventionen om de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande
friheterna, liksom tidigare år,
fortlöpande verkställande av
Europadomstolens domar. Den granskade
och överprövade även de rapporter som
den europeiska kommissionen för de
mänskliga rättigheterna avgett över
enskilda klagomål. Under året antog
ministerkommittén 84 resolutioner i
sådana ärenden, ett rör klagomål mot
Sverige. Under 1994 registrerades 2
927 nya klagomål hos kommissionen varav
161 mot Sverige. Motsvarande siffror för
1993 var 2 037 respektive 106. Under
1994 hänsköts 59 mål till domstolens
prövning. Av de sammanlagt 440 mål som
domstolen avgjort sedan sin tillkomst
rör 31 klagomål Sverige.

Den kommitté som upprättats i enlighet
med den europeiska konventionen mot
tortyr m.m. inledde sitt arbetet 1990.
Turkiet har under perioden 1990-1994
besökts vid fyra tillfällen, och efter
besök 1992 gjorde kommittén ett
offentligt uttalande enligt
konventionens artikel 10. Sverige har
besökts vid två tillfällen, 1992 och
1994, av kommittén. De rapporter som
kommittén avfattar efter sina besök är
inte offentliga men kan offentliggöras
om den berörda staten begär det. Sverige
begärde att rapporterna från 1992 års
besök, inklusive svenska regeringens
svar på denna, och 1994 års besök skulle
offentliggöras.

På jämställdhetsområdet överlämnade
Prostitutionsgruppen sin slutrapport som
skall ligga till grund för en
handlingsplan, med förslag till
rekommendation till medlemsländerna och
till ett program för utbildning och
förebyggande arbete. Den 7-8 december
hölls i Prag den 4:e europeiska
konferensen för ministrar med ansvar för
massmediefrågor. Konferensen behandlade
i huvudsak tre frågor: framtiden för
public service-verksamheten,
journalistisk frihet och mänskliga
rättigheter samt ägandekoncentration
inom massmediebranschen.

Styrkommittén för social trygghet
(CDSS) sammanträdde två gånger under
året. Kommittén fortsatte att ägna stor
uppmärksamhet åt frågor om de central-
och östeuropeiska staternas integrering
i Europarådets samarbetet när det gäller
social trygghet. Arbete med anslutningen
av stater i Central- och Östeuropa till
sociala stadgan fortsätter.

Europarådets styrkommitté för
migrationsfrågor (CDMG) ägnar sig
huvudsakligen åt att utveckla det
europeiska samarbetet om frågor kring
flyktingars och invandrares integration.
Som en uppföljning av ett ministermöte i
Wien år 1991, vilket behandlade frågor
om öst-västmigration i Europa, beslöts
att dessa diskussioner skulle fortsätta
i någon form. Detta kom att ske i en
grupp som allmänt har kallats
Wiengruppen och vars
sekretariatsfunktion har skötts av
Europarådet. Syftet var att skapa ett
forum där alla länder i Europa, även de
som inte är medlemmar i Europarådet,
samt USA, Canada och Australien kunde
mötas för att diskutera gemensamma
frågor rörande öst-västmigration.

Två huvudfrågor för styrkommittén för
ungdomsfrågor (CDEJ) var genomförandet
av den stora ungdomskampanjen mot
rasism, främlingsfientlighet,
antisemitism och intolerans under åren
1994-1996 respektive arbetet med att
inrätta ett andra europeiskt
ungdomscenter i Budapest.

Europarådets sociala utvecklingsfond,
vilken ursprungligen bildades som ett
instrument i flyktingpolitiken men som
numera är inriktad på att medverka till
att lindra verkningarna av
naturkatastrofer samt finansiera
infrastruktur, sysselsättnings- och
bostadsbyggnadsprojekt, har, efter att
tidigare ha expanderat kraftigt, under
de två senaste åren minskat i
omfattning. På grund av uppstramade
utlåningsrutiner m.m. uppgick
nyutlåningen under år 1994 endast till
246 miljoner ecu. Ett översynsarbete har
skett inom fonden vilket resulterat i
omfattande förändringar i fondens inre
organisation samt att det övergripande
målet återigen är att sätta den sociala
målsättningen i centrum för fondens
verksamhet.

Motionen

I motion 1994/95:U401 (c)
Säkerhetspolitik i en ny tid, väckt
under den allmänna motionstiden, anför
motionärerna i yrkande 12 att
Europarådet har en betydelsefull roll,
när det gäller förverkligande av
mänskliga fri- och rättigheter. Det
hävdas att de stater som vill vara med i
en allt vidare alleuropeisk gemenskap
måste acceptera och tillämpa den
europeiska konventionen om mänskliga fri-
och rättigheter. Det räcker inte att
vara en demokrati i formell mening.
Motionärerna anser vidare att
demokratisk utveckling måste vara en
betydelsefull del i Europarådets
mellanstatliga samarbete, vilket medför
att utbildning och demokratistöd är en
allt viktigare del av verksamheten.
Observatörskap kan användas generöst för
att stödja demokratiseringsprocesser.
Uteslutning av medlemmar kan, enligt
motionärerna, vara en viktig signal, när
länder inte följer
demokratiseringsprogram eller inte lever
upp till skyddet av mänskliga fri- och
rättigheter.

Utskottets överväganden

Utskottet har tagit del av redogörelsen
från Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska
(rådgivande) församling och regeringens
skrivelse och konstaterar att en rad
viktiga frågor behandlats av rådet. Här
kan särskilt nämnas frågor rörande
mänskliga rättigheter, situationen i
Bosnien-Hercegovina, bekämpande av
rasism, minoriteters ställning och
frågor kring upptagande av nya
medlemmar.

Utskottet noterar med
tilllfredsställelse att frågan om
dödsstraffets avskaffande fortsätter att
debatteras av församlingen. I detta
sammanhang har utskottet erfarit att
rådet, bl.a. med utgångspunkt i
rekommendationer lämnade i en rapport om
dödsstraffets avskaffande, numera
ställer krav på att nya medlemmar skall
åta sig att avskaffa dödsstraffet.

Utskottet hälsar även med
tillfredsställelse att ramkonventionen
om skydd för nationella minoriteter
färdigställts samt noterar med positivt
intresse den vikt som Europarådet fäster
vid bekämpande av rasism. Detta arbete
manifesteras i aktionsplanen mot rasism
och främlingsfientlighet, antisemitism
och intolerans där ungdomskampanjen och
arbetet inom den europeiska kommissionen
mot rasism och intolerans (ECRI) är
viktiga komponenter.

Utskottet delar Europarådets
inställning att arbetet med att övervaka
hur medlemsstaterna sköter sina
förpliktelser är en prioriterad fråga.
Utskottet hälsar därför med
tillfredsställelse ändringsprotkoll nr
11 i vilket de nuvarande
övervakningsorganen ersätts med en
permanent domstol. Vidare noteras
ministrarnas deklaration under det 95:e
ministerkommittémötet om vikten av
efterlevnad av Europarådets hörnstenar:
respekt för demokrati, mänskliga
rättigheter rättsstatens principer.
Deklarationen innebär att
ministerkommittén på begäran av enskilda
länder eller generalsekreteraren,
alternativt på basis av en
rekommendation från
parlamentarikerförsamlingen, kan ta upp
aktuella missförhållanden. Utskottet
noterar vidare att Sverige begärt att
den rapport som avfattats efter
tortyrkommitténs besök i Sverige 1992
och 1994 skulle offentliggöras. Sverige
och ett antal andra länder har denna
praxis, och utskottet anser det vara
viktigt att Sverige genom det goda
exemplets makt fortsätter att verka för
mesta möjliga öppenhet vad gäller
fullgörande av åtaganden. Kontrollen av
efterlevnaden av åtaganden är, enligt
utskottets mening, en mycket viktig del
i skyddet av mänskliga rättigheter,
vilket även framhölls i betänkande
1993/94:UU5.

Utskottet noterar vidare med
tillfredsställelse att vårt grannland
Lettland nu upptagits som medlemsland.
Det är utskottets förhoppning att
Ryssland och de övriga länder som önskar
ansluta sig till medlemskretsen inom en
inte alltför avlägsen framtid skall
uppfylla kriterierna för medlemskap. I
detta sammanhang önskar utskottet
upprepa vad som anfördes i betänkande
1993/94:UU5 om vikten av att fortsatt
ställa höga krav på de länder som önskar
ansluta sig. Utskottet anser också att
det är viktigt att Europarådet
fortsätter att främja en demokratisk
utveckling genom de samarbetsprogram som
finns både med nytillträdda
medlemsländer och med länder som önskar
ansluta sig till Europarådet.

I motion 1994/95:401 (c) anförs bl.a att
uteslutning kan vara en viktig signal
till länder som inte sköter sig.
Utskottet konstaterar att möjlighet till
suspendering och uteslutning av
medlemmar finns i Europarådets stadga.
Här noterar utskottet att suspendering
kan vara ett nog så verksamt medel som
dessutom har den fördelen att det
aktuella landets enskilda medborgare
inte fråntas klagorätt. Utskottet anser
att det är viktigt att det finns
möjlighet att utesluta eller suspendera
en stat som grovt åsidosätter sina
åtaganden.

Utskottet delar motionärernas syn på
den betydelsefulla roll som Europarådet
har för att främja demokratisk
utveckling och efterlevnad av de
mänskliga rättigheterna. Utskottet
konstaterar vidare att tillträde till
den europeiska konventionen om de
mänskliga rättigheterna och
grundläggande friheterna är ett krav för
att upptas som ny medlem. Motionärernas
uppfattning om vikten av observatörskap
delas av utskottet. De samarbets- och
biståndsprogram som finns med
kandidatländer i demokrati- och
mänskliga rättighetsfrågor samt systemet
med gästdelegationer till
parlamentarikerförsamlingen uppnår den
effekt motionärerna åsyftar.

Med vad som ovan anförts anses motion
1994/95:U401 (c), yrkande 12, besvarad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande
Europarådsdelegationens
redogörelse

att riksdagen lägger redogörelsen till
riksdagen 1995/96:ER1 från Sveriges
delegation vid Europarådets
parlamentariska (rådgivande)
församling till handlingarna,

2. beträffande regeringens
skrivelse

att riksdagen lägger regeringens
skrivelse 1994/95:215 med redogörelse
för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1994 till
handlingarna,

3. beträffande Europarådets
roll

att riksdagen förklarar motion
1994/95:U401 yrkande 12 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 24 november 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola
Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),
Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s),
Inger Koch (m), Berndt Ekholm (s), Karl-
Göran Biörsmark (fp), Lena Klevenås (s),
Eva Zetterberg (v), Urban Ahlin (s),
Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid
Näslund (kds), Elisebeht Markström (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Ronny
Olander (s) och Ingbritt Irhammar (c).

Gotab, Stockholm 1995