Vapenregister

Betänkande 1998/99:JuU14

Justitieutskottets betänkande 1998/99:JUU14

Vapenregister

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1998/99

JuU14

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett
regeringsförslag om vapenregister jämte ett
motionsyrkande väckt under den allmänna motionstiden
1998. Regeringens förslag innebär i huvudsak att
Rikspolisstyrelsen får i uppgift att föra tre
separata centrala vapenregister och att varje
polismyndighet skall föra ett lokalt register.
Samtliga register skall vara automatiserade.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Syftet
med motionen får därmed anses vara tillgodosett. Den
nya regleringen föreslås träda i kraft den 1 april
1999.

Propositionen

I proposition 1998/99:36 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i
vapenlagen (1996:67).

Lagförslaget, som granskats av Lagrådet, har fogats
till betänkandet, se bilaga.

Motionen

Motion väckt under allmänna motionstiden
1998

1998/99:Ju218 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ändring i vapenlagen enligt vad som anförts i
motionen.

Utskottet

Ärendet

I detta ärende behandlar utskottet ett
regeringsförslag om en ny och mer omfattande
lagreglering av vapenregistren jämte ett
motionsyrkande om att ett centralt vapenregister bör
upprättas.

Regeringens förslag baserar sig dels på en
skrivelse från Rikspolisstyrelsen jämte en rapport
från en projektgrupp inom styrelsen, dels på en
promemoria upprättad inom Justitiedepartementet.
Promemorian, som har remissbehandlats, har bifogats
som en bilaga till propositionen.
Rikspolisstyrelsens skrivelse och remissyttrandena
m.m. finns tillgängliga i regeringens ärende Ju
96:1670.

Lagrådet har lämnat regeringens förslag utan
erinran.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny och mer omfattande
lagreglering av vapenregistren. Förslaget innebär
att varje polismyndighet skall föra ett lokalt
vapenregister över tillståndspliktiga vapeninnehav
och beslut enligt vapenlagen (1996:67). Vidare skall
Rikspolisstyrelsen föra separata centrala register
över vapeninnehavare, registrerade skjutvapen och
vapenhandlare.

Vapenregistren skall ha till ändamål dels att ge
information om sådana uppgifter som behövs för att
förebygga, upptäcka och utreda brott med anknytning
till skjutvapen, dels att underlätta handläggningen
av frågor om tillstånd enligt vapenlagen.

Överväganden

Utskottet behandlar i detta betänkande endast frågan
om vapenregister. Regeringen har aviserat att den
har för avsikt att under våren överlämna en
proposition angående andra reformer av
vapenlagstiftningen till riksdagen. I det
sammanhanget kommer utskottet att få anledning att
återkomma till bl.a. vissa tillståndsfrågor med
anledning av motioner som väckts under den allmänna
motionstiden.

Regeringens förslag innebär i huvudsak att
Rikspolisstyrelsen får i uppgift att föra tre
separata, centrala vapenregister och att varje
polismyndighet skall föra ett lokalt register. De
centrala registren kommer att ha olika innehåll. -
Utskottet återkommer nedan till de centrala
registren. - De lokala registren kommer vart och ett
att avse tillståndspliktiga vapeninnehav i ett visst
län. Samtliga register skall vara automatiserade.
Personuppgiftslagen (1998:204) och polisdatalagen
(1998:622) blir i viss utsträckning tillämpliga på
vapenregistren.

Utskottet kan redan här konstatera att utskottet
inte har några invändningar mot regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker alltså i princip detta. I
fråga om centrala vapenregister vill utskottet dock
anföra följande.

I motion Ju218 (mp) framförs att det är viktigt att
införa en effektivare kontroll vid utfärdandet av
vapenlicenser. Härvid föreslås att ett samordnat
centralt vapenregister upprättas för att göra det
möjligt att snabbt få fram relevanta uppgifter.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om centrala
vapenregister. Senast skedde det år 1991 (bet.
1990/91:JuU33 s. 30 f). Vid den tidpunkten uttryckte
utskottet stor tvekan inför tanken att inrätta ett
centralt vapenregister med hänsyn till säkerhets-
och sårbarhetsfrågorna. Utskottet framhöll därvid
att skadeverkningarna skulle kunna bli mångdubbelt
större om en obehörig person bereder sig tillgång
till ett centralt register än om det handlar om ett
lokalt register.

Regeringen är av uppfattningen att de fördelar
centrala vapenregister skulle medföra är så stora
att övervägande skäl talar för att inrätta centrala
register. Bland annat skulle centrala register
effektivisera polisens arbete och vara av stor
betydelse för polisens verksamhet att förebygga,
upptäcka och utreda brott. Vidare finns det ett
behov av centrala register för att uppdatera de
lokala vapenregistren med information om
adressändringar, namnändringar, dödsfall etc.

Det främsta skälet emot att inrätta centrala
vapenregister är säker-hetsaspekten. Regeringen har
i propositionen särskilt uppmärksammat säkerhets-
och sårbarhetsfrågorna. För att minska risken för
sårbarhet föreslår regeringen att tre separata
centrala vapenregister, ett över vapeninnehavare,
ett över vapen och ett över vapenhandlare, inrättas.
Denna uppdelning innebär att det inte är möjligt att
ur de centrala registren närmare utläsa vilka slags
vapen en viss person eller organisation har rätt att
inneha. För att ytterligare minska risken för att
registrerad information kommer i orätta händer och
kan sammanställas på ett sätt som utgör ett hot,
t.ex. för registrerade vapeninnehavare, föreslås att
de centrala registren inte skall få samköras med
varandra. Regeringen har också framhållit att
inrättandet av centrala vapenregister förutsätter
att lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder
vidtas för att skydda uppgifterna i registren. Till
exempel krävs mer detaljerade bestämmelser om
registrens innehåll, samkörning med andra register
och behörighetsbegränsningar. Sådana bestämmelser är
dock enligt regeringen av den karaktären att de inte
bör ges lagform. Det bör i stället ankomma på
regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
att utfärda närmare föreskrifter om förandet av
vapenregistren.

Av vikt är vidare att gällande
sekretessbestämmelser tillgodoser behovet av
sekretess för uppgifterna i vapenregistren. Enligt 5
kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess
hos polismyndighet i verksamhet, som avser förande
av eller uttag ur vapenregister, för uppgift som har
tillförts registret, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller
ammunition kommer till brottslig användning. Under
samma förutsättning gäller sekretess hos
Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till
vapenregister. För uppgifter om hemvärnsmän och
deras beväpning gäller sekretess enligt 2 kap. 2 §
sekretesslagen om det kan antas att det skadar
landets försvar eller på annat sätt vållar fara för
rikets säkerhet om uppgifterna röjs. Regeringen gör
bedömningen att gällande sekretessbestämmelser
tillgodoser behovet av sekretess även för de
centrala vapenregister som föreslås och anser inte
att någon ändring i sekretesslagen behöver göras.

Utskottet finner inte nu skäl att göra någon annan
bedömning. Utskottet noterar dock i detta sammanhang
att oklarhet råder beträffande frågan om en ansökan
eller ett beslut i ett vapentillståndsärende kan
sekretessbeläggas. Utskottet utgår från att
regeringen utan något särskilt uttalande från
riksdagens sida ägnar denna fråga uppmärksamhet,
t.ex. i den aviserade propositionen om vapenfrågor.

Vid sitt ställningstagande har utskottet tagit
hänsyn till uppdelningen i tre centrala register och
förbudet mot samkörning. Sammanfattningsvis har
säkerhetsfrågan såvitt nu kan bedömas fått en
tillfredsställande lagteknisk lösning. Härutöver
tillkommer som nyss nämnts ytterligare regler. Att
särskild uppmärksamhet därvid kommer att ägnas
säkerhetsfrågorna i övrigt är en självklarhet.
Detsamma gäller naturligtvis den datortekniska
säkerheten. Mot den bakgrunden och då utskottet
delar regeringens bedömning att övervägande skäl
talar för att centrala vapenregister inrättas kan
utskottet tillstyrka regeringens förslag. Syftet med
motion Ju218 torde därmed vara tillgodosett.

Regeringens förslag till lag om ändring i
vapenlagen föreslås träda i kraft den 1 april 1999.
I den mån vapenregistren kommer att föras för att
förebygga, upptäcka och utreda brott kommer
polisdatalagens allmänna bestämmelser att gälla för
behandlingen av personuppgifter. Polisdatalagen har
ännu inte trätt i kraft, och enligt vad utskottet
inhämtat är det oklart när ikraftträdande kommer att
ske. Utskottet ser emellertid inte något uttalat
behov av att avvakta polisdatalagens ikraftträdande.
Regeringens förslag kan därför träda i kraft vid den
tidpunkt som föreslås.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med
anledning av propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande förslag till lagreglering av
vapenregistren

att riksdagen med bifall till proposition 1998/99:36 och med
anledning av motion 1998/99:Ju218 yrkande 2 antar
regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen
(1996:67).

Stockholm den 18 februari 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta
Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv
(kd), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m),
Helena Frisk (s), Morgan Johansson (s), Yvonne
Oscarsson (v), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe Johnsson
(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw
Persson (fp) och Göran Norlander (s).

Regeringens lagförslag