Vallagsfrågör, m.m.

Betänkande 1988/89:KU12

Konstitutionsutskottets betänkande

1988/89:KU12

Vallagsfrågor, m.m.

&

1988/89
KU 12

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet fem motioner. Två gäller krav på
ändrade regler i vallagen vad gäller budröstning genom vårdare. Tre gäller
förslag om slopande av övre åldersgränser för bl.a. nämndemän. Utskottet
har avstyrkt motionerna rörande budröstning samt föreslagit att motionerna
rörande åldersgränser förklaras besvarade. En reservation (m, fp, c, mp)
föreligger (budröstning).

Motionerna

1986/87:K504 av Margareta Andrén och Lars Ernestam (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i tillämpliga lagar och
förordningar så att ingen övre åldersgräns fastställs för innehav av offentliga
uppdrag.

1987/88:K20 av Börje Stensson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i vallagen att kraven på
budröstning skärps i enlighet med vad vi har angett i motionen.

1987/88:K501 av Margareta Andrén och Lars Ernestam (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i tillämpliga lagar och
förordningar så att ingen övre åldersgräns fastställs för innehav av offentliga
uppdrag.

1987/88:K506 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de författningsreglerade
åldersgränserna för vissa uppdrag.

1987/88:K701 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att 11 kap. 3 § vallagen skall ha följande lydelse:

Väljare som fyllt 18 år.

Vårdare är den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mera varaktigt slag.

Sådan valsedelsförsändelse följande sätt.

Väljare lägger för dem.

Vårdare skall ange i vilket vårdnadsförhållande han står till väljaren.

Vittne skall vara vittne. 1

3 §

1 Riksdagen 1988189. 4 sami. Nr 12

Budröstning genom vårdare

1988/89:KU12

Motionerna

I motion 1987/88:K20 av Börje Stensson m.fl. (fp), som väckts med
anledning av proposition 1987/88:32 om ändringar i regeringsformen och
tryckfrihetsförordningen, vilka avsåg förändringar rörande avskaffande av
institutet omyndigförklaring (KU 1987/88:33), anser motionärerna att när
rösträtten utsträcks till att också omfatta de personer som i dag är
omyndigförklarade måste en sådan nyordning förenas med nya och mer
restriktiva regler för hur budröstning skall genomföras. Syftet måste vara att
få regler som så långt som möjligt förhindrar att någon som på grund av
sjukdom är förhindrad att själv göra ett politiskt ställningstagande genom
bud eller annan avlämnar valsedel. Riksdagen bör därför hos regeringen
begära förslag till sådan ändring av vallagen att kraven på budröstning
skärps.

I motion 1987/88:K701 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
framläggs förslag till ändring av 11 kap. 3 § vallagen att begreppet vårdare
preciseras till den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mer varaktigt slag. Vårdaren skall vidare ange i vilket
vårdarförhållande han står till väljaren. Budröstningen, som är av stort
värde, har tillkommit för att i görligaste mån förhindra att fysiska handikapp
omöjliggör utövandet av rösträtten. Genom noggranna regler har man sökt
förebygga otillbörlig påverkan på den röstande. Kritik mot tillämpningen av
budröstningen har enligt motionärerna förekommit i rätt många fall och
ibland resulterat i överklaganden till valprövningsnämnden. För att öka
rättssäkerheten för den enskilde och för att göra det lättare för valförrättaren
att avgöra om en valsedelsförsändelse skall godtas eller avvisas bör klargörande
bestämmelser införas i vallagen. Motionärerna erinrar vidare om att en
ytterligare omständighet av betydelse i sammanhanget tillkommit genom
regeringsförslag om att institutet omyndigförklarande skall avskaffas. När
detta förslag genomförs kommer således en del av dem som inte tidigare haft
rösträtt att behöva hjälp av t.ex. vårdare vid röstningen.

Gällande regler, m.m.

Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsändelse återfinns i 11
kap. vallagen.

Enligt 3 § får väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög
ålder ej kan inställa sig i vallokalen, lämna valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn, barnbarn, fader eller moder eller syskon eller
hans vårdare som fyllt 18 år. I nämnda paragraf finns också detaljföreskrifter
om valsedelsförsändelser. Då valsedelsförsändelse mottas skall valförrättaren
kontrollera att försändelsen är i föreskrivet skick -11 kap. 7 §. Bud som
ej är känt av röstmottagaren är skyldigt att legitimera sig - 8 §.

I riksskatteverkets (RSV) valhandbok ges kompletterande handledningar
till de i valet engagerade valförrättarna m.fl. Beträffande budröstning skriver
RSV följande:

När annan än make/maka är bud måste valförrättaren dessutom kontrollera

att budets underskrift finns. Bud får den vara som är väljarens barn,
barnbarn, fader, moder eller syskon eller väljarens vårdare och som fyllt 18
år. Ordföranden bör fråga budet om vilket släkt- eller vårdförhållande som
råder.

Den som yrkesmässigt sköter sjuka, handikappade och åldringar är
naturligtvis vårdare och följaktligen behörig att lämna valsedelsförsändelse.
Vilka som i övrigt skall anses som vårdare är svårt att entydigt ange och får
bedömas från fall till fall.

Tidigare behandling

Motionsyrkanden av samma innebörd har vid flera tillfällen behandlats av
riksdagen, senast hösten 1987 (KU 1987/88:15). Då avslogs en likartad
motion av samma huvudmotionär under hänvisning till tidigare bedömning,
varvid utskottet framhöll vikten av att budröstningsförfarandet och partiernas
roll hålls klart isär och att det var av särskild betydelse att de som
medverkar i röstningsförfarandet på vårdinstitutioner följer gällande regler.
Det kunde enligt utskottet förutsättas att de politiska partierna kommer att
verka för att de aktiva i det lokala valarbetet blir orienterade om gällande
föreskrifter. I en reservation (m, c, fp) yrkades bifall till motionens
lagförslag. Riksdagen följde utskottet.

Frågan om budröstning togs även upp i proposition 1987/88:124 om god
man och förvaltare i anslutning till förslag om ändring i vallagen och
kommunallagen med anledning av att institutet omyndigförklaring utmönstras,
vilket leder till en utvidgning av rösträtten. I propositionen föreslogs
inga ändringar rörande röstning med valsedelsförsändelse. Departementschefen
erinrade om riksdagens behandling av motioner om budröstning och
vad konstitutionsutskottet uttalat. Utvidgningen av rösträtten till personer
som i dag är omyndigförklarade kan enligt departementschefen leda till ett
ökat utnyttjande av möjligheten till budröstning. Enbart denna omständighet
torde dock inte ändra förutsättningarna för de överväganden som gjordes
vid frågans tidigare behandling. Enligt departementschefen fanns heller
inget annat skäl att nu ändra reglerna om röstning med valsedelsförsändelse.
Han ville emellertid understryka vikten av att valförrättare och andra som
medverkar vid röstning är uppmärksamma på risken för otillbörlig påverkan.
Självfallet har även personalen på vårdinrättningar och inom socialtjänsten
m.m. ett ansvar i detta avseende.

Åldersgränser

I motionerna 1986/87:K504och 1987/88:K501 av Margareta Andrén och Lars
Ernestam (fp) föreslås att riksdagen skall begära förslag om ändring i
tillämpliga lagar och förordningar så att ingen övre åldersgräns fastställs för
innehav av offentliga uppdrag. Motionärerna erinrar om gällande 70-årsgräns för nämndemän, ledamotskap av taxeringsnämnder och domkapitel.

I motion 1987/88:K506 av Nils T Svensson föreslås att de författningsreglerade
åldersgränserna för vissa uppdrag skall upphöra. Motionären anför
särskilt 70-årsgränsen för nämndemän.

1988/89:KU12

3

Utskottet

1988/89: KU 12

Budröstning

De i motionerna 1987/88:K20 av Börje Stensson m.fl. (fp) och 1987/88:K701
av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c) upptagna frågorna om ändrade
regler för budröstning genom vårdare har behandlats och avslagits vid flera
tillfällen under senare år, senast hösten 1987. I motion K701 framläggs
förslag till sådan ändring i 11 kap. 3 § vallagen att begreppet vårdare
preciseras till den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mer varaktigt slag. I båda motionerna framhålls att den nya
ordning som inträder genom att institutet omyndigförklaring upphävs
innebär att många som hittills inte haft rösträtt kommer att få sådan.
Åtskilliga av dessa torde komma att behöva hjälp av annan för att kunna
utöva rösträtten. Detta kommer att ställa särskilda krav på nya och mer
restriktiva regler för att reducera riskerna för otillbörligt utnyttjande av dem
som har svårt att t.ex. på grund av psykisk ohälsa själva göra ett politiskt
ställningstagande.

Utskottet har som framgått erinrat om att frågan om ökat utnyttjande av
budröstning tagits upp i proposition 1987/88:124. Denna omständighet torde
enligt propositionen inte ändra förutsättningarna för de överväganden om
budröstning som tidigare gjorts. Utskottet får för sin del erinra om de
uttalanden som utskottet tidigare gjort i detta sammanhang. Det får vidare
förutsättas att centrala valmyndigheten, som efter varje valår gör en
utvärdering och föreslår vissa justeringar i regelsystemet, särskilt kommer att
ägna uppmärksamhet åt budröstningsförfarandet mot bakgrund av de
aktuella ändringarna. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
K20 och K701.

Åldersgränser

Riksdagen har våren 1988 beslutat att ur rättegångsbalken utmönstra den
tidigare 70-årsgränsen (prop. 1987/88:138, JuU 1987/88:38, rskr. 133).
Genom tidigare riksdagsbeslut har också den dåvarande 67-årsgränsen för
ledamotskap i domkapitel slopats.

Beträffande val av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd gäller att
varje myndig svensk medborgare som inte har fyllt 70 år är valbar.
Skatteförenklingskommittén har i sitt nyligen avlämnade slutbetänkande
(SOU 1988:21) bl.a. föreslagit att taxeringsbesluten i framtiden skall fattas av
skattemyndigheterna och inte som hittills av taxeringsnämnderna. I varje
skattemyndighet skall finnas en lekmannadominerad skattenämnd. För
dessa lekmän har kommittén inte föreslagit någon åldersgräns. De nya
reglerna föreslås gälla fr.o.m. 1991 års taxering. Förslaget remissbehandlas
för närvarande.

Utskottet finner mot bakgrund av vad som ovan redovisats att de övre
åldersgränserna redan slopats vad gäller nämndemän och domkapitelsledamöter.
Motionerna är således tillgodosedda i dessa delar. Enligt ett
utredningsförslag kommer taxeringsnämnderna att upphöra och särskilda
lekmannadominerade skattenämnder att kopplas till varje skattemyndighet.

För dessa lekmän har någon övre åldersgräns inte föreslagits. Motionerna
föreslås besvarade med vad utskottet anfört.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande budröstning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K20 och 1987/88:K701,

2. beträffande åldersgränser

att riksdagen förklarar motionerna 1986/87:K504, 1987/88:K501 och
1987/88: K506 besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 22 november 1988
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson
(s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage*
(m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson* (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva
Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar
(mp), Ulla Pettersson (s), Stig Bertilsson (m) och Ingegerd Sahlström* (s).

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservation
Budröstning (mom. 1)

Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Elisabeth
Fleetwood (m). Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Hans Leghammar
(mp) och Stig Bertilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”motionerna K20 och K701” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt understryka vikten av att så många som möjligt kan
avge sina röster i de allmänna valen. Olika former av budröstning är
härvidlag ett viktigt komplement till den personliga röstavgivningen.

Samtidigt är det av största vikt att skapa garantier för att riskerna för
otillbörlig påverkan vid budröstning undanröjs. Vidare är det av stor
betydelse att reglerna är så utformade, att röstmottagarna på så säkra och
likformiga grunder som möjligt kan avgöra om den som tjänstgör som bud
skall accepteras eller ej. Det är olyckligt med olikartad praxis mellan olika
röstmottagare. Tvister om valförrättarnas beslut kan dessutom leda till
överklaganden och i vissa fall omval.

1988/89:KU12

5

Erfarenheten visar att problem särskilt uppkommit vad gäller budröstning
genom vårdare. Rena missbruk har förekommit, i några fall beivrade vid
domstol. Det har också i övrigt rått stor osäkerhet om vad som skall avses
med ett vårdnadsförhållande.

Genom den reform som leder till att institutet omyndigförklaring upphör
kommer i fortsättningen många av de personer som i dag är omyndigförklarade
att ha rösträtt. Detta leder till en ökning av budröstning genom vårdare,
varför det nu är särskilt motiverat att införa vissa klargörande bestämmelser i
vallagen. Dessa okar rättssäkerheten för den enskilde och underlättar för
valförrättaren att avgöra om en valsedelförsändelse skall godtas eller
avvisas.

Utskottet anser därför i likhet med vad som anförts i motionerna att det
föreligger behov av att komplettera föreskrifterna i 11 kap. 3 § vallagen på
det sätt som föreslås i motion 1987/88:K701.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande budröstning
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:K20 och 1987/88:K701
antar följande

1988/89:KU12

6

Förslag till
Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 § vallagen skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

3 §

Väljare, som på grund av sjukdom,
rörelsehinder eller hög ålder ej
kan inställa sig i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han vistas utomlands,
hos närmaste utlandsmyndighet
där röstning äger rum, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn, barnbarn,
fader, moder eller syskon eller
hans vårdare och som fyllt 18 år.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas
på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv
in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av budet och ett vittne lägger
han sedan in iordningställda innerkuvert
i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse
och tillsluter detta.
Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet
försäkran på heder och
samvete att han förfarit på detta sätt
samt att han av anledning som anges
i första stycket ej kan inställa sig för
röstning i vallokalen för valdistriktet
eller hos utlandsmyndigheten. Budet
och vittnet intygar skriftligen att
väljaren egenhändigt undertecknat
försäkran samt att något förhållande
som strider mot innehållet ej är känt
för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år.
Väljarens make eller barn eller makens
barn får ej vara vittne.

Väljare, som på grund av sjukdom,
rörelsehinder eller hög ålder ej
kan inställa sig i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han vistas utomlands,
hos närmaste utlandsmyndighet
där röstning äger rum, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn, barnbarn,
fader, moder eller syskon eller
hans vårdare och som fyllt 18 år.
Värdare är den som yrkesmässigt
eller på ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mer varaktigt slag.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas
på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv
in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av budet och ett vittne lägger
han sedan in iordningställda innerkuvert
i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse
och tillsluter detta.
Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet
försäkran på heder och
samvete att han förfarit på detta sätt
samt att han av anledning som anges
i första stycket ej kan inställa sig för
röstning i vallokalen för valdistriktet
eller hos utlandsmyndigheten. Budet
och vittnet intygar skriftligen att
väljaren egenhändigt undertecknat
försäkran samt att något förhållande
som strider mot innehållet ej är känt
för dem. Värdare skall ange i vilket
vårdnadsförhållande han står till väljaren.
Vittne skall ha fyllt 18 år.
Väljarens make eller barn eller makens
barn får ej vara vittne.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1989.

1988/89:KU12

7

gotab Stockholm 1988 16229