Valfrihet i skolan

Betänkande 2003/04:UBU6

Utbildningsutskottets betänkande2003/04:UBU6

Valfrihet i skolan

---

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande 26
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2003 om
valfrihet i skolan och om införande av ett system
med en nationell skolpeng som skall följa eleven
till den skola han eller hon väljer.
Motionsyrkandena om valfrihet handlar om rätten
att välja skola och barnomsorg, valfrihetsprincip
före närhetsprincip, möjligheter till minst två
alternativa skolval, valfrihet för funktionshindrade
elever och nationell information om möjligheterna
till skolval. Yrkandena om en nationell skolpeng
innefattar också yrkanden om en individualiserad
skolpeng för elever med funktionshinder.
Utskottet föreslår avslag på samtliga
motionsyrkanden. När det gäller valfrihet i
barnomsorgen hänvisar utskottet till riksdagens
tillkännagivande i ärendet under föregående
riksmöte.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Möjligheter till minst två alternativa
skolval

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub276 yrkande 4.
Reservation 1 (m)

2. Valfrihetsprincip före närhetsprincip

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub474 yrkande 4,
2003/04:Sf325 yrkande 12 och
2003/04:Sf326 yrkande 26.
Reservation 2 (m, fp)

3. Fritt skolval för att säkerställa
landsbygdsskolors överlevnad

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub474 yrkande 5.
Reservation 3 (m)

4. Nationell information om möjligheterna
till skolval

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub276 yrkande 5.
Reservation 4 (m, fp, kd, c)

5. Valfrihet för funktionshindrade elever

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub220 yrkande 1 och
2003/04:Ub258 yrkande 2.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Valfrihet i barnomsorgen

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub416 yrkande 10,
2003/04:Sf356 yrkande 6 och
2003/04:Sf404 yrkandena 18, 20, 21 och 24.

7. Valfrihet för personal inom skola och
omsorg

Riksdagen avslår motion
2003/04:Sf289 yrkande 19.
Reservation 6 (m)

8. Införande av ett system med nationell
skolpeng

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub237 yrkande 1,
2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,
2003/04:Ub367 yrkande 23,
2003/04:Ub388 yrkande 10,
2003/04:Ub427 yrkande 11,
2003/04:Ub472 yrkande 3,
2003/04:N341 yrkande 13 och
2003/04:N344 yrkande 5.
Reservation 7 (m)
Reservation 8 (fp)

9. Nationell individualiserad skolpeng för
elever med funktionshinder

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub258 yrkande 3 och
2003/04:So504 yrkande 32.
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (fp)

Stockholm den 19 februari 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger
Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna
Ibrisagic (m), Louise Malmström (s), Sofia Larsen
(c), Sören Wibe (s), Tobias Billström (m), Mikael
Damberg (s), Mikaela Valtersson (mp), Christer
Adelsbo (s), Marie Nordén (s) och Axel Darvik (fp).

2003/04

UbU6

Redogörelse för ärendet

Under den allmänna motionstiden 2003 väcktes
motioner med 26 yrkanden om valfrihet och om
införande av ett system med en nationell skolpeng
som skall följa eleven till den skola han eller hon
väljer. Dessa yrkanden behandlas i detta betänkande.

Motionsyrkandena om valfrihet handlar om rätten
att välja skola och barnomsorg, valfrihetsprincip
före närhetsprincip, möjligheter till minst två
alternativa skolval, valfrihet för funktionshindrade
elever och nationell information om möjligheterna
till skolval. Motionsyrkandena om en nationell
skolpeng innefattar också yrkanden om en
individualiserad skolpeng för elever med
funktionshinder.
Förslagen i motionerna återges i bilaga.

Utskottets överväganden

Valfrihet

Valfrihet i skolan

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
möjligheter till minst två alternativa
skolval, om valfrihetsprincip före
närhetsprincip, om fritt skolval för att
säkerställa landsbygdsskolors överlevnad och
om nationell information angående
möjligheterna till skolval.
Jämför reservationerna 1 (m), 2 (m, fp), 3
(m) och 4 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderata samlingspartiet framhåller i motion
2003/04:Ub276 yrkande 4 att det finns tre olika
former av mångfald att sträva efter i skolhänseende.
De är alternativ inom pedagogiken, ett utbud av
olika profiler och tillgång till olika huvudmän. Det
långsiktiga målet bör enligt Moderaterna vara att
alla elever skall ha minst två olika alternativ att
välja mellan inom rimligt avstånd från hemmet.
Kravet på mångfald medför att det inte endast är den
offentliga sektorn som kan driva skolor och andra
utbildningsinstitutioner. Staten skall fokusera på
mål och resurser - utförandet fungerar bättre med
pluralism.

I tre motioner förordas en valfrihetsprincip före
närhetsprincipen.

Enligt Moderaternas motion 2003/04:Sf325 yrkande
12 får inte närhetsprincipen vara allenarådande för
skolans rekrytering. Alla elever skall fritt kunna
välja den skola vars profil passar dem bäst och ha
makten att välja bort dåliga skolor. Barn kan inte
användas som regeringens integrationspolitiska
verktyg. I motion 2003/04:Ub474 (m) yrkande 4
understryker motionären att skolplacering av barn
lika naturligt skall kunna ske efter skolans
pedagogiska inriktning som efter skolans geografiska
närhet.
Folkpartiet lyfter fram betydelsen av att tillåta
fritt val av skola som ett medel att motverka
segregation, i motion 2003/04:Sf326 yrkande 26. När
elever och föräldrar själva kan välja skola behöver
de inte välja den skola som ligger närmast, vilket
gör att bostadssegregationen inte slår igenom på
samma sätt i skolan.

Vikten av fritt skolval för att säkerställa
landsbygdsskolors överlevnad påpekas i motion
2003/04:Ub474 (m) yrkande 5. De små bygdeskolornas
överlevnad blir då inte en fråga för städernas
politiker, utan för bygdens invånare.

En nationell information om möjligheterna till
skolval efterfrågas i Moderata samlingspartiets
motion 2003/04:Ub276 yrkande 5. Moderaterna hävdar
att det i dag är en enorm skillnad mellan olika
kommuner i fråga om information till föräldrar och
elever om rätten att välja skola. En fri sökning i
hela landet och likvärdiga icke-diskriminerande
antagningsvillkor för alla elever är grundläggande
för ett fritt skolval.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandena. Enligt utskottets mening finns det
en omfattande valfrihet inom skolväsendet.

I fråga om grundskolan föreskrivs i skollagen
(1985:1100) att kommunen vid fördelningen av elever
på olika skolor så långt möjligt skall beakta
föräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas
emot vid en viss skola (4 kap. 6 §). Detta gäller
under förutsättning att inte andra elevers
berättigade krav på placering i en skola nära hemmet
åsidosätts eller betydande organisatoriska eller
ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.
En kommun skall i sin grundskola även ta emot en
elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är
skyldig att svara, om eleven med hänsyn till sina
personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå
i den kommunens grundskola (4 kap. 8 §). Efter
önskemål från föräldrar har en kommun dessutom rätt
att ta emot en elev från en annan kommun (4 kap. 8 a
§). Föräldrarna kan också som alternativ till den
kommunala skolan välja en fristående skola. I
samtliga dessa fall skall ersättning för elevens
utbildning utgå från elevens hemkommun.
I fråga om rätten att välja skola på gymnasienivå
gäller i dag följande.
Det finns inte någon inskränkning i rätten att
välja en fristående skola. Till sådana skolor
tillämpas riksrekrytering. Om en elev tas in till
utbildning vid en fristående gymnasieskola är
hemkommunen alltid skyldig att lämna bidrag, om
Skolverket förklarat skolan bidragsberättigad.
Däremot är hemkommunen inte skyldig att betala
interkommunal ersättning för en elev som vill
genomgå en gymnasieutbildning i en annan kommuns
skola, om hemkommunen kan erbjuda samma program
eller nationellt fastställda inriktning och eleven
inte på grund av sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få gå i den andra kommunen (5
kap. 8 och 24 §§ skollagen). När det gäller val, i
hemkommunens utbud, mellan olika skolor som har
samma program finns det inga centrala bestämmelser.
I sammanhanget kan nämnas att flera kommuner i
Stockholmsregionen sedan några år låter sina elever
söka gymnasieutbildningar fritt och är beredda att
betala den interkommunala ersättningen. Även i flera
andra regioner i landet pågår en liknande
utveckling.
Inom det offentliga skolväsendet förekommer det
även ett stort antal riksrekryterande utbildningar i
form av specialutformade program och utbildningar
inom nationellt program i gymnasieskolan. Dessa
utbildningar regleras i 2 kap. gymnasieförordningen
(1992:394) samt i bilagorna 2 och 3 till
förordningen. Om en elev tas in på en
riksrekryterande utbildning, skall ersättning för
kostnaderna för elevens utbildning utgå från
hemkommunen.
Gymnasiekommittén 2000 har i sitt betänkande Åtta
vägar till kunskap - En ny struktur för
gymnasieskolan (SOU 2002:120) utgått från att
elevens rätt att få vald utbildning bör stärkas i
den framtida gymnasieskolan. Kommittén har bl.a.
föreslagit att behöriga sökande ges möjlighet att
söka utbildning på någon av de föreslagna sektorerna
i en annan kommun, även om den anordnas av
hemkommunen eller samverkansområdet (frisökning).
Sammanfattningsvis anser utskottet att elevers och
föräldrars möjligheter att välja skola är väl
tillgodosedda inom nuvarande regelverk för
grundskolan. När det gäller gymnasieskolan är en
proposition utifrån Gymnasiekommitténs förslag
aviserad att föreläggas riksdagen i mars 2004.
Utskottet utgår från att ökade möjligheter att söka
utbildning i annan kommun än hemkommunen också
kommer att medföra utvidgade informationsinsatser.
Utskottet noterar att Skolverket i en rapport
Valfrihet och dess effekter inom skolområdet
(rapport 230, april 2003) redovisar att valfrihet
leder till skolutveckling men också till
segregation. Valfrihetens effekter på skolområdet är
alltså både positiva och negativa. Skolutvecklingen
stimuleras, särskilt genom profilering och
pedagogisk förnyelse. Föräldrars engagemang ökar
liksom lyhördheten från skolor och kommuner.
Samtidigt pekar verkets studie på risker att
valfriheten förstärker såväl den etniska som den
socioekonomiska och prestationsmässiga
segregationen.

Valfrihet för funktionshindrade elever

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
lagstiftning som ger elever med
funktionshinder rätt att välja skola.
Jämför reservation 5 (m, fp, kd, c).

Motioner

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2003/04:Ub258 yrkande 2 att elever med
funktionshinder skall i lag tillförsäkras rätten att
välja skola. Eleverna skall ha möjlighet att välja
skola utifrån kvalitet, pedagogik och social miljö.
Valet skall kunna göras inte bara bland den egna
kommunens skolor, utan också bland andra kommuners
profilskolor, fristående skolor och specialskolor.

Detta förslag förs även fram i motion
2003/04:Ub220 (m) yrkande 1. Motionären vill genom
lagstiftning säkerställa funktionshindrade elevers
rätt och möjlighet att välja skola. En sådan
lagstiftning skulle komma att leda till en betydande
utveckling av dagens specialskolor och regionala
skolor för funktionshindrade samt till att en mängd
fristående och kommunala alternativ växer fram,
framhåller motionären.
Av båda motionerna framgår att Moderaterna inte
accepterar nuvarande lagregler som innebär att
specialskolans målgrupp begränsats i förhållande
till tidigare regler. Målgruppen omfattar nu enbart
döva och hörselskadade elever.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena med hänvisning till följande.

Riksdagen beslutade hösten 1999 att elever med
synskada respektive grav språkstörning inte längre
skall tillhöra den statliga specialskolans målgrupp
(prop. 1998/99:105, bet. 1999/2000:UbU4, rskr.
1999/2000:14). Det innebar att riksdagen ställde sig
bakom regeringens förslag om en successiv avveckling
av de fasta skoldelarna vid de statliga riksskolorna
Ekeskolan i Örebro och Hällsboskolan i Sigtuna och
en samtidig utbyggnad av resurscenterverksamheten
vid skolorna.
Frågan om en omprövning av nämnda beslut har
därefter återkommande behandlats och avslagits av
riksdagen.
En av regeringen tillsatt särskild utredare
lämnade i november 2002 betänkandet
Visstidsutbildning vid statliga resurscenter (SOU
2002:106). Visstidsutbildning ges i dag vid
Ekeskolan i Örebro, för elever med synskada och
ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan i
Sigtuna, för elever med grav språkstörning. Dessa
tidigare specialskolor är nu resurscenter inom
Specialpedagogiska institutet.
Syftet med visstidsutbildning är att ge ett
specialpedagogiskt stöd så att eleven på längre sikt
skall kunna återvända till sin hemskola och få en
fullgod utbildning i närheten av hemmet. De elever
som undervisas vid resurscenter är fortfarande
elever i sina respektive hemkommuner.
Utredaren föreslår en ny förordning om
visstidsutbildning. Elevens vårdnadshavare skall
kunna göra ansökan och Specialpedagogiska
institutets styrelse beslutar om eleven skall tas
emot. Vårdnadshavaren skall ha rätt att överklaga
ett beslut till Skolväsendets överklagandenämnd. En
visstidsutbildning skall fortgå under minst en
termin. Om fortsatt behov finns efter den beslutade
tiden kan en förnyad ansökan göras. En elev kan
fortsätta i visstidsutbildning under hela den
obligatoriska skolgången.
Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår
arbete inom departementet med en sådan förordning om
visstidsutbildning. Avsikten är att förordningen
skall kunna träda i kraft den 1 juli 2004.
Utskottet vill därtill nämna att Skollagskommittén
i sitt betänkande Skollag för kvalitet och
likvärdighet (SOU 2002:121) föreslår att i en ny
skollag tas in bestämmelser om enskild (fristående)
specialskola, dvs. skola för döva, dövblinda och
hörselskadade elever. I dag finns det inte några
bestämmelser om rätt till bidrag för en elev som går
i en fristående specialskola. Enligt kommittén finns
det inte heller några fristående specialskolor.
Förslaget innebär att hemkommunen betalar till
staten oberoende av om eleven går i en statlig eller
enskild specialskola och att staten via
Specialskolemyndigheten fördelar resurser till
enskilda specialskolor (s. 637).
Beredningen inom Regeringskansliet av kommitténs
förslag bör avvaktas.

Valfrihet i barnomsorgen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
valfrihet i barnomsorgen med hänvisning till
tidigare riksdagsbehandling och riksdagens
tillkännagivande till regeringen i ärendet.

Motioner

Folkpartiet betonar i motion 2003/04:Ub416 yrkande
10 att det måste vara möjligt för föräldrar att
välja en annan barnomsorgsform än kommunens egen.
Alla kommuner bör bli skyldiga att lämna bidrag till
enskild förskoleverksamhet och enskild
skolbarnsomsorg, om verksamheten uppfyller de
kvalitetskrav som ställs. De fristående skolorna
skall tjäna som förebild. Kommunerna bör ge
föräldrarna en barnomsorgspeng för att bekosta den
barnomsorg föräldrarna vill ha - kommunal förskola,
enskild förskola eller familjedaghem.

Också i Folkpartiets motion 2003/04:Sf356 yrkande
6 begärs större valfrihet i barnomsorgen. Enligt
motionen är det en stor stressfaktor för
småbarnsfamiljer om deras barn inte trivs på det
dagis där de är. Att kunna byta barnomsorg är en
viktig del för att det skall bli mera vardagsmakt
för barnfamiljerna. För detta behövs en
etableringsfrihet för nya dagis och en
barnomsorgspeng, alltså att det kommunala stödet
följer med till det dagis föräldrarna väljer.
Kristdemokraterna utvecklar sin syn på valfrihet i
barnomsorgen i motion 2003/04:Sf404 (yrkandena 20,
21 och 24). Enligt motionen måste det finnas en väl
utbyggd barnomsorg med olika alternativ för att alla
föräldrar skall finna alternativ som passar just dem
och deras barn. Som komplement till föräldrarnas
omsorg vill Kristdemokraterna erbjuda en mångfald av
olika sorters barnomsorg: familjedaghem, förskolor,
öppna förskolor och fritidshem med olika inriktning
och med olika huvudmän. Detta ställer krav på att
kommunerna kan erbjuda likvärdiga villkor för alla
godkända barnomsorgs- och förskoleverksamheter.
Kristdemokraterna understryker att begreppet
barnomsorg även innefattar föräldrarnas omsorg i det
egna hemmet. Partiet vill skapa ekonomiska och
praktiska förutsättningar för val mellan olika och
flexibla barnomsorgsformer, bl.a. genom ett
barnomsorgskonto som ökar föräldrarnas
handlingsfrihet.
I samma motion yrkande 18 hänvisar
Kristdemokraterna till att en majoritet av
riksdagspartierna, eller alla partier utom
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, stöder
föräldrars rätt att fritt välja barnomsorgsform. En
reservation om mångfald inom barnomsorgen i
utskottets betänkande 2002/03:
UbU19 om förskolan bifölls av kammaren. I motionen
påpekas att detta är en tydlig markering från
riksdagens sida som regeringen hittills valt att
helt bortse från.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena. Som
påpekas i Kristdemokraternas motion är frågan om
valfrihet och mångfald inom barnomsorgen
aktualiserad hos regeringen genom ett
tillkännagivande från riksdagen.

Ställningstagandet i reservationen Mångfald inom
barnomsorgen (m, fp, kd, c, mp) i betänkande
2002/03:UbU9 Förskolan har följande lydelse:

Vi anser att det är viktigt med mångfald och
valfrihet inom barnomsorgen. Det som passar den
ena familjen passar inte den andra. Därför skall
föräldrar ha rätt att fritt välja barnomsorg.
Barnomsorgen måste vara väl utbyggd, med olika
alternativ. Vi är positiva till olika sorters
barnomsorg med olika inriktning, i såväl kommunal
som privat eller kooperativ regi. Valfrihet
innebär också en möjlighet för dem som vill i
större utsträckning vara hemma med sina barn.
Kommunerna måste kunna erbjuda likvärdiga villkor
för alla godkända barnomsorgs- och
förskoleverksamheter. Med en mångfald av
barnomsorgsformer kan olika verksamheter
stimulera varandra och bidra till en utveckling
av hela barnomsorgen.

Efter återförvisning från kammaren (lika röstetal
vid omröstning) och ny utskottsbehandling i
betänkande 2002/03:UbU19 Förskolan (förnyad behand-
ling) biföll riksdagen den 7 maj 2003 reservationen.

Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet pågår
beredning av ärendet. Denna bör enligt utskottets
mening avvaktas.
Skollagskommittén föreslår i sitt betänkande (SOU
2002:121), som en ny regel, att enskilda huvudmän
som uppfyller kraven för godkännande skall få
anordna förskolor inom skolväsendet med rätt till
bidrag från barnens hemkommuner. Fristående
förskolor kommer därmed att behandlas på samma sätt
som andra fristående skolor när det gäller rätten
till godkännande och bidrag (s. 542). Liksom i dag
skall kommunen vara besluts- och tillsynsmyndighet.
Utskottet anser att riksdagen bör invänta
regeringens beredning av kommitténs förslag.
Riksdagen har hösten 2003 avslagit motionsyrkanden
om införande av ett särskilt barnomsorgskonto.
Enligt socialförsäkringsutskottet ger
föräldraförsäkringen i kombination med
maxtaxereformen betydligt bättre förutsättningar för
föräldrar att förena förvärvsarbete med föräldraskap
(bet. 2003/04:SfU1 s. 102).

Övrigt om valfrihet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om
ökad valfrihet för personal inom skola och
omsorg.
Jämför reservation 6 (m).

Motion

Moderata samlingspartiet pläderar i motion
2003/04:Sf289 Ett friskare Sverige för ökad
valfrihet för personalen inom bl.a. skola och omsorg
(yrkande 19). Moderaterna anser att alternativa
arbetsgivare, nämligen förskolor och skolor med
olika pedagogisk inriktning och personalpolitik, ger
ökade chanser för lärare och andra
personalkategorier att finna för dem stimulerande
arbetsförhållanden. De hävdar att likriktning skapar
missnöje med arbetsmiljön.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att riksdagen bör avslå
motionsyrkandet.

Som utskottet redovisat i det föregående finns det
redan en omfattande valfrihet inom skolområdet. I
dag finns det både kommunala skolor och fristående
skolor som profilerar sig genom olika pedagogiska
inriktningar. Också inom förskoleverksamheten finns
olika pedagogiska alternativ.
En utgångspunkt för Skollagskommitténs arbete med
att ta fram förslag till en ny skollag har varit att
de övergripande regelsystemen för offentliga och
fristående skolor skall vara så generella som
möjligt för att skapa förutsättningar för likvärdig
utbildning, öppen för variation och mångfald, på
lika villkor. Beredningen av kommitténs förslag (SOU
2002:121) pågår inom Regeringskansliet och bör
avvaktas.

Införande av ett system med
nationell skolpeng

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om
införande av ett system med nationell
skolpeng som innebär att staten tar över
finansieringen av skolan från kommunerna.
Riksdagen bör även avslå motionsyrkanden som
rör statlig finansiering för att möta
funktionshindrade elevers behov.
Jämför reservationerna 7 (m), 8 (fp), 9 (m)
och 10 (fp).

Kort historik om ansvaret för skolan och
skolans finansiering

Genom riksdagens beslut hösten 1990 med anledning av
proposition 1990/91:
18 Ansvaret för skolan (bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76)
förändrades den statliga styrningen av skolan från
regel- och resursstyrning till mål- och
resultatstyrning. Kommunerna fick ett samlat ansvar
för driften av skolan.

Dittills hade en betydande del av den statliga
styrningen av skolområdet utövats genom
statsbidragssystemen för de olika skolformerna. För
att ett kommunalt verksamhetsansvar skulle bli
möjligt var det nödvändigt med grundläggande
förändringar. Statsbidraget till skolan skulle i
fortsättningen enbart utgöra ett generellt
finansiellt stöd och inte detaljerat styra
verksamheten. Ett s.k. sektorsbidrag för skolan
infördes den 1 juli 1991.
Sektorsbidraget angav det totala statliga
finansiella stödet till skolsektorn i kommunerna,
dvs. grundskolan, gymnasieskolan och kommunal
utbildning för vuxna. En schabloniserad
behovsrelaterad beräkning av bidragen gjordes enligt
olika beräkningsmodeller för de tre skolformerna.
Våren 1992 beslutade riksdagen om en genomgripande
förändring av statsbidragen till kommunerna från den
1 januari 1993 (prop. 1991/92:150 bil. II:5, UbU5y,
bet. FiU29, rskr. 345). En stor del av de
specialdestinerade statsbidragen till olika
kommunala verksamheter avvecklades och ersattes av
ett nytt generellt bidragssystem. I det generella
statsbidragssystemet för kommunerna inordnades
sektorsbidraget till det kommunala offentliga
skolväsendet samt statsbidragen till särskolan,
särvux och undervisning av invandrare i svenska
språket. Det anfördes bl.a. att kommunerna med ett
generellt system ges större handlingsfrihet när det
gäller verksamhetens utformning samt prioriteringen
mellan olika verksamhetsområden. Den kommunala
verksamheten kan därmed bedrivas på ett effektivare
sätt.

Motioner

Förslag om införande av ett system med nationell
skolpeng läggs fram i motioner från Moderata
samlingspartiet och Folkpartiet.

Enligt Moderaternas motion 2003/04:Ub276 skall ett
system med statlig finansiering genom nationell
skolpeng ha som syfte att skapa mer enhetliga
spelregler för skolorna, oavsett vem som driver
skolan och var den är belägen (yrkande 11).
Resurserna för en elevs skolgång skall följa eleven
till den skola som eleven väljer. Moderaterna vill
att regeringen tillsätter en parlamentarisk
utredning för att skyndsamt ta fram ett heltäckande
system för nationell skolpeng (yrkande 12).
I motion 2003/04:Ub427 yrkande 11 framhåller
Moderaterna att en nationell skolpeng behövs för att
göra alla skolor till fria skolor. De menar att en
kommunal skola inte är fri. Den tvingas följa den
kommunala skolledningens direktiv och kan inte fritt
förfoga över sina resurser. Kommunerna styr de
samlade resurserna politiskt. Genom att
finansieringsansvaret för skolan flyttas från
kommunerna till staten och en nationell skolpeng
införs får skolans ledning en frihet att använda
skolans resurser där de gör störst nytta.
Ett system med nationell skolpeng kan enligt
motion 2003/04:Ub472 (m) yrkande 3 skapa ekonomiska
incitament för utveckling av landets skolor.
Grundläggande för systemet är att låta elevernas val
av skola styra resursfördelningen. En bra skola får
med ett skolpengssystem god elevtillströmning och
därmed god ekonomi. Illa skötta skolor tappar elever
och får genom detta en signal om behovet av att
trappa upp kvalitetsarbetet.
Även i motionerna 2003/04:N341 yrkande 13 och
2003/04:N344 yrkande 5 från Moderata samlingspartiet
betonas att staten måste garantera det fria
skolvalet genom att ta över ansvaret för
finansieringen av skolan. En nationell skolpeng bör
införas. Skolpengen bör tilldelas skolorna,
kommunala såväl som fristående, efter hur många
elever de förmår attrahera. Särskilt tillskott bör
ges för bl.a. funktionshindrade elever.
Folkpartiet föreslår i motionerna 2003/04:Ub367
yrkande 23 och 2003/04:
Ub388 yrkande 10 likaså att en nationell skolpeng
införs för att främja likvärdig kvalitet och
valfrihet i skolan. Enligt Folkpartiet var
kommunaliseringen av skolan ett av den
socialdemokratiska skolpolitikens enskilt största
misstag. I dag råder så skilda ekonomiska villkor
för skolor i olika kommuner att utbildningens
kvalitet inte blir likvärdig över landet. Därför bör
en nationell skolpeng införas som staten ansvarar
för. Skolpengen betalas ut till den skola eleven
väljer att gå på, oavsett om det är en skola i
elevens egen kommun, en annan kommun eller en
fristående skola. En fjärdedel av resurserna skall
öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd och
till skolor i utsatta områden.
Liknande synpunkter om statlig finansiering av
skolan genom en nationell skolpeng framförs i motion
2003/04:Ub237 (fp) yrkande 1.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet föreslår
också i motioner en nationell individualiserad
skolpeng för elever med funktionshinder.

Enligt Moderaterna i motion 2003/04:Ub258 yrkande
3 skall en sådan statligt garanterad individuell
skolpeng säkerställa att dessa elevers behov
verkligen möts. För de flesta elever med
funktionshinder kan lösningar med generellt bestämda
tilläggssummor användas, alltefter vilket
funktionshinder det är fråga om. För andra elever,
med individuellt mer komplexa funktionshinder, måste
en helt individualiserad skolpeng användas.
Skolverket eller annan statlig myndighet bör enligt
motionen ges i uppgift att pröva och fastställa den
individuella skolpengens storlek efter elevernas
behov och efter ansökan från skola, resurscenter
eller omsorg.
I Folkpartiets motion 2003/04:So504 yrkande 32
understryks att det föreslagna systemet med en
statlig nationell skolpeng skall garantera elever
med funktionshinder extra resurser. Skolpengen skall
kunna användas till att välja en särskola eller
specialskola.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet föreslår avslag på motionsyrkandena.

Motsvarande motionsyrkanden har avstyrkts av
utskottet och avslagits av riksdagen vid ett flertal
tillfällen, senast under våren 2003.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu. En
nationell skolpeng ger inte de grundläggande
förutsättningarna för att kraven på en likvärdig
skola av hög kvalitet för alla elever skall kunna
uppfyllas.
Risken finns för en utveckling med krav på en
tydlig koppling mellan den skolpeng som följer en
given elev och de insatser eleven har möjlighet att
få. Elever som har behov som kräver mer resurser
kommer då att betraktas som en belastning. Om
skolorna dessutom strävar efter att maximera sin
ekonomiska vinst skapas starka drivkrafter för
skolorna att välja de mest lönsamma eleverna. En
sådan utveckling måste enligt utskottets uppfattning
kraftfullt motverkas.
Resurser till skolans verksamhet skall enligt
utskottet fördelas med utgångspunkt i de behov som
enskilda elever, olika grupper av elever och skolor
faktiskt har. Det gör man bäst på den lokala nivån.
Utskottet finner det därför inte rimligt att införa
en central resursfördelning i enlighet med förslagen
från Moderata samlingspartiet och Folkpartiet.
Det är inte heller rimligt, anser utskottet, att
införa en central resursfördelning för
funktionshindrade elevers behov.
Kravet på en likvärdig utbildning inom varje
skolform, varhelst den anordnas i landet, slås fast
i skollagen (1 kap. 2 §). I det mål- och
resultatorienterade styrsystemet, som sedan år 1991
ligger till grund för ansvarsfördelningen mellan
stat och kommun, är det Skolverkets uppgift att
följa upp och utvärdera skolverksamheten.
Utskottet vill understryka att förutsättningarna
för att säkerställa en likvärdig utbildning inom
skolväsendet därefter har ytterligare förbättrats.
Skolverket skall således bedriva förstärkt
kvalitetskontroll genom återkommande
utbildningsinspektion och kommunerna har ålagts
kvalitetsredovisning av skolverksamheten.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.

1. Möjligheter till minst två alternativa
skolval (punkt 1) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub276 yrkande 4.

Ställningstagande

För att få en verklig valfrihet i skolan måste det
finnas alternativ att välja mellan, och det måste
finnas information om valfriheten och hur valet går
till. Det finns enligt vår uppfattning tre olika
former av mångfald att sträva efter i skolhänseende.
De är alternativ inom pedagogiken, ett utbud av
olika profiler och tillgång till olika huvudmän. Vi
anser att kommuner skall skapa förutsättningar för
mångfald i åtminstone något hänseende. Det kan gå
att skapa en profilklass inom en allmänt inriktad
kommunal skola, eller att uppmuntra alternativa
pedagogiker eller huvudmän att överta en eller flera
klasser.

Vårt långsiktiga mål är att alla elever skall ha
minst två olika alternativ att välja mellan inom
rimligt avstånd från hemmet. Kravet på mångfald
medför att inte endast offentlig sektor kan driva
skolor och andra utbildningsinstitutioner. Staten
skall fokusera på mål och resurser - utförandet
fungerar bättre med pluralism.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen
till känna.

2. Valfrihetsprincip före närhetsprincip (punkt
2) - m, fp

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Anna
Ibrisagic (m), Tobias Billström (m) och Axel
Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub474 yrkande 4,
2003/04:Sf325 yrkande 12 och
2003/04:Sf326 yrkande 26.

Ställningstagande

Vi anser att närhetsprincipen inte får vara
allenarådande för skolans rekrytering. Alla elever
skall fritt kunna välja den skola vars profil passar
dem bäst och ha makten att välja bort dåliga skolor.
Skolplacering av barn skall lika naturligt kunna ske
efter skolans pedagogiska inriktning som efter
skolans geografiska närhet. Vi vill också lyfta fram
betydelsen av att tillåta fritt val av skola som ett
medel att motverka segregation. När elever och
föräldrar själva kan välja skola behöver de inte
välja den skola som ligger närmast, vilket gör att
bostadssegregationen inte slår igenom på samma sätt
i skolan.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandena.

3. Fritt skolval för att säkerställa
landsbygdsskolors överlevnad (punkt 3) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub474 yrkande 5.

Ställningstagande

Många mindre skolor på mindre orter har lagts ned
eller hotats av nedläggning de senaste åren. Enligt
vår mening kan många av dessa landsbygdsskolor
räddas med ett statligt garanterat och finansierat
skolval för alla landets elever. De små
bygdeskolornas överlevnad blir då inte en fråga för
städernas politiker utan för bygdens invånare.

Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till
känna.

4. Nationell information om möjligheterna till
skolval (punkt 4) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:Ub276 yrkande 5.

Ställningstagande

Föräldrar och elever skall uppmuntras till ett
aktivt val av skola. Det innebär att de skall ges
information om sina möjligheter och om de alternativ
som finns i både kommunala och fristående skolor.

I dag är det en enorm skillnad mellan olika
kommuner när det gäller information om rätten att
välja skola. Exempel finns på borgerligt styrda
kommuner där föräldrar och elever får
informationsmaterial som underlag för skolvalet. I
andra kommuner motarbetas medborgarnas rätt att
välja genom att de inte informeras om denna rätt. Vi
anser att det skall finnas en nationell information
om möjligheterna till skolval. Fri sökning i hela
landet och likvärdiga icke-diskriminerande
antagningsvillkor för alla elever är grundläggande
för ett fritt skolval.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen
till känna.

5. Valfrihet för funktionshindrade elever
(punkt 5) - m, fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub220 yrkande 1 och
2003/04:Ub258 yrkande 2.

Ställningstagande

Möjligheten att välja skola är viktig för alla
elever, men alldeles särskilt viktig för barn och
ungdomar med funktionshinder. De behöver ha en
frihet att kunna välja en skola som är specialiserad
på att undervisa elever med deras specifika
funktionshinder. De skall ha en rättighet och inte
en skyldighet att integreras i den vanliga kommunala
skolan. Eftersom funktionshindrade elever har stort
behov av skräddarsydda lösningar för att deras
skolgång över huvud taget skall kunna fungera skall
de, eller deras vårdnadshavare, kunna välja statliga
specialskolor om de föredrar det.

Vi föreslår att elever med funktionshinder skall i
lag tillförsäkras rätten att välja skola. Eleverna
skall ha möjlighet att välja skola utifrån kvalitet,
pedagogik och social miljö. Valet skall kunna göras
inte bara bland den egna kommunens skolor utan också
bland andra kommuners profilskolor, fristående
skolor och specialskolor. En sådan lagstiftning
kommer enligt vår mening att leda till en betydande
utveckling av dagens specialskolor och regionala
skolor för funktionshindrade samt till att en mängd
fristående och kommunala alternativ växer fram.
Detta bör riksdagen med bifall till
motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till
känna.

6. Valfrihet för personal inom skola och omsorg
(punkt 7) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Sf289 yrkande 19.

Ställningstagande

Vi vill öka valfriheten för personalen inom bl.a.
skola och omsorg genom att skapa möjligheter för
alternativa arbetsgivare att etablera sig på dessa
områden. Förskolor och skolor med olika pedagogisk
inriktning och personalpolitik ger ökade chanser för
harmoniska arbetsförhållanden. Lärare och andra
personalkategorier kan lättare finna för dem
stimulerande arbetsförhållanden, bl.a. vad gäller
inflytande över arbetssituationen. Vi menar att
likriktning skapar missnöje med arbetsmiljön, vilket
kan leda till inte obetydliga kostnader för
sjukskrivningar.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motionsyrkandet.

7. Införande av ett system med nationell
skolpeng (punkt 8) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,
2003/04:Ub427 yrkande 11,
2003/04:Ub472 yrkande 3,
2003/04:N341 yrkande 13 och
2003/04:N344 yrkande 5 samt bifaller delvis
motionerna
2003/04:Ub237 yrkande 1,
2003/04:Ub367 yrkande 23 och
2003/04:Ub388 yrkande 10.

Ställningstagande

Utbildningen i grundskolan och gymnasieskolan är en
nationell angelägenhet. Vi vill införa ett statligt
stöd riktat direkt till skolorna, en nationell
skolpeng, för att alla skolor skall få resurser på
en nationellt jämförbar nivå. En sådan nationell
skolpeng bidrar till att ge skolorna - såväl
kommunala som fristående - ökad självständighet och
frihet att förfoga över de ekonomiska medlen. Den
ökar möjligheterna att bevara och utveckla skolor på
landsbygden och i glesbygd. Resurserna för en elevs
skolgång skall följa eleven till den skola eleven
väljer. Skolpengen tjänar därmed också till att
garantera valfrihet för eleverna, oavsett i vilken
kommun eller i vilket bostadsområde eleven bor. Vi
vill betona att den enskilda elevens behov kan styra
skolpengens storlek.

Vi föreslår att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning för att skyndsamt ta fram
ett heltäckande system för nationell skolpeng.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionerna 2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,
2003/04:Ub427 yrkande 11, 2003/04:Ub472 yrkande 3,
2003/04:N341 yrkande 13 och 2003/04:N344 yrkande 5.

8. Införande av ett system med nationell
skolpeng (punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub237 yrkande 1,
2003/04:Ub367 yrkande 23 och
2003/04:Ub388 yrkande 10 samt bifaller delvis
motionerna
2003/04:Ub276 yrkandena 11 och 12,
2003/04:Ub427 yrkande 11,
2003/04:Ub472 yrkande 3,
2003/04:N341 yrkande 13 och
2003/04:N344 yrkande 5.

Ställningstagande

Vi föreslår att en nationell skolpeng införs för att
främja likvärdig kvalitet och valfrihet i skolan.

Ett av den socialdemokratiska skolpolitikens
enskilt största misstag var kommunaliseringen av
skolan. I dag råder så skilda ekonomiska villkor för
skolor i olika kommuner att utbildningens kvalitet
inte blir likvärdig över landet. Det skall inte vara
så att en elev får sämre skolgång för att han eller
hon har råkat bosätta sig i "fel" kommun. Därför
vill vi införa en nationell skolpeng som staten
ansvarar för. Skolpengen betalas ut till den skola
eleven väljer att gå på, oavsett om det är en skola
i elevens egen kommun, en annan kommun eller en
fristående skola. En fjärdedel av resurserna skall
öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd och
till skolor i utsatta områden.
En nationell skolpeng innebär en decentralisering
av makten till den enskilda skolan genom att
kommunernas inflytande minskar. Kommunerna skall
inte ha ansvar för den pedagogiska verksamheten.
Syftet med kommunaliseringen var att öka
decentraliseringen, men i stället har fler
hierarkier införts i skolväsendet. Vi anser att
varje skola skall arbeta självständigt utifrån
läroplanens mål. Resultatet skall utvärderas genom
nationellt betygssystem, nationella prov och en
nationell skolinspektion.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna och därmed bifalla
motionerna 2003/04:Ub237 yrkande 1, 2003/04:Ub367
yrkande 23 och 2003/04:Ub388 yrkande 10.

9. Nationell individualiserad skolpeng för
elever med funktionshinder (punkt 9) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub258 yrkande 3 och bifaller delvis motion
2003/04:So504 yrkande 32.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör ett nytt finansiellt system
införas som skall tillförsäkra funktionshindrade
elever rätten att välja skola. Dessa elever skall ha
möjlighet till val av skola utifrån kvalitet,
pedagogik och social miljö. Valfriheten skall gälla
kommunala skolor, likaväl som specialskolor eller
andra skolor med särskild förmåga att undervisa
elever i just deras situation. En statligt
garanterad och finansierad individuell skolpeng för
elever med funktionshinder skall säkerställa rätten
till god utbildning.

Det är nödvändigt att utreda detaljerna i ett
sådant system. För de flesta elever med
funktionshinder ser vi framför oss att lösningar med
generellt bestämda tilläggssummor kan användas, allt
efter vilket funktionshinder det är fråga om. För
andra elever, med individuellt komplexa
funktionshinder, måste en helt individualiserad
skolpeng användas. Vi anser att Skolverket eller
annan statlig myndighet bör ges i uppgift att pröva
och fastställa den individuella skolpengens storlek
utifrån elevernas behov och efter ansökan från
skola, resurscenter eller omsorg. Poängen är att
resurserna följer eleven till den skola där han
eller hon går.
Vi vill påminna om att vi i vårt alternativ till
statsbudgeten har tagit upp 300 miljoner kronor för
skolpeng till funktionshindrade elever från
budgetåret 2005.
Vad vi här har anfört bör riksdagen med bifall
till motion 2003/04:Ub258 yrkande 3 som sin mening
ge regeringen till känna.

10. Nationell individualiserad skolpeng för
elever med funktionshinder (punkt 9) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:So504 yrkande 32 och bifaller delvis motion
2003/04:Ub258 yrkande 3.

Ställningstagande

Vårt förslag om en nationell skolpeng innebär att
elever kan välja att gå i vilken skola de vill,
oavsett om skolan ligger i den egna kommunen, en
annan kommun eller är fristående. Förslaget
innefattar också att skolpengen skall anpassas efter
de särskilda behov av stöd som den enskilda eleven
kan ha. Elever med funktionshinder garanteras därmed
större resurser. Funktionshindrade elever skall
också kunna använda den nationella skolpengen till
att välja en särskola eller specialskola.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna och därmed bifalla motion 2003/04:So504
yrkande 32.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Valfrihet i barnomsorgen (punkt 6) - m, fp,
kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Sten Tolgfors (m), Inger
Davidson (kd), Anna Ibrisagic (m), Sofia Larsen
(c), Tobias Billström (m) och Axel Darvik (fp).

Vi vill hänvisa till vad som anförts i
fempartireservationen om mångfald inom barnomsorgen
i utskottets betänkande 2002/03:UbU9 Förskolan.
Reservationen vann kammarens bifall efter förnyad
utskottsbehandling (bet. 2002/03:
UbU19). Därmed gjorde riksdagen ett tillkännagivande
till regeringen i enlighet med reservanternas
begäran.

Reservationen finns citerad i detta betänkandes
utskottstext.

1 Valfrihet för personal inom skola och omsorg
(punkt 7) - fp

2
av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).
Folkpartiet har länge arbetat för att underlätta
för fler alternativ inom skola, vård och omsorg.
Utgångspunkten är att elever gynnas av att kunna
välja en skola med en pedagogik de tror på, att
vården blir mer effektiv genom konkurrens och att
äldre, om de vill, skall kunna vistas på ett boende
där t.ex. personalen pratar finska. Men alternativen
gynnar även personalen. Att kvinnor inom offentlig
sektor är en av de eftersatta grupperna både löne-
och statusmässigt är ingen hemlighet. Ett sätt att
komma åt det problemet är att ge dem fler
arbetsgivare att välja mellan. Folkpartiet har
därför förslag om ökad valfrihet i sina vård-,
utbildnings- och jämställdhetsmotioner.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna
motionstiden

2003/04:Sf289 av Bo Lundgren m.fl. (m):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökad valfrihet för
personalen inom vård, skola och omsorg.

2003/04:Sf325 av Sten Tolgfors m.fl. (m):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet för alla
barn att välja skola.

2003/04:Sf326 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
tillåta fritt val av skola som ett sätt att
motverka segregation.

2003/04:Sf356 av Bo Könberg m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om större valfrihet
och ökad etableringsfrihet i barnomsorgen.

2003/04:Sf404 av Alf Svensson m.fl. (kd):

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reservationen från
utbildningsutskottet (2002/03:UbU) i vilken en
majoritet av riksdagspartierna stöder föräldrars
rätt att fritt välja barnomsorgsform.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa
ekonomiska och praktiska förutsättningar för val
mellan olika och flexibla barnomsorgsformer.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att begreppet
barnomsorg även innefattar föräldrarnas omsorg i
det egna hemmet.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av olika
barnomsorgsformer och etableringsmöjligheter för
dessa.

2003/04:So504 av Marita Aronson m.fl. (fp):

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
nationell skolpeng, som tilldelar elever med
funktionshinder extra resurser.

2003/04:Ub220 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lagstiftning som
ger barn med funktionshinder rätt att välja skola.

2003/04:Ub237 av Christer Nylander (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationell
skolpeng.

2003/04:Ub258 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om rätten att välja
skola även för specialskolans elever.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
individualiserad skolpeng för specialskolans
elever.

2003/04:Ub276 av Bo Lundgren m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förtjänsterna med
konkurrens inom utbildningsområdet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
information om möjligheterna till skolval.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statlig
finansiering genom nationell skolpeng.

12. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning om nationell skolpeng i
enlighet med vad i motionen anförs.

2003/04:Ub367 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
nationell skolpeng för att främja likvärdig
kvalitet och valfrihet.

2003/04:Ub388 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om införande av en
nationell skolpeng för att öka likvärdigheten.

2003/04:Ub416 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa
barnomsorgspeng.

2003/04:Ub427 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nationell skolpeng
för att göra alla skolor till fria skolor.

2003/04:Ub472 av Sten Tolgfors (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjligheterna att
skapa ekonomiska incitament för utveckling av
landets skolor genom ett system med nationell
skolpeng.

2003/04:Ub474 av Sten Tolgfors (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skolplacering
av barn lika naturligt skall kunna ske efter såväl
pedagogisk inriktning som efter skolans
geografiska närhet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av fritt
skolval för att säkerställa landsbygdsskolors
överlevnad.

2003/04:N341 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
stärka valfriheten för enskilda människor och
familjer i skolan, barnomsorgen, äldre- och
handikappomsorgen samt vården.

2003/04:N344 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om finansiering av
skolan.