Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Betänkande 2004/05:UU1
- 1, Förslag
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 1 december 2004
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Anslag till internationell samverkan (UU1)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 1,2 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2005.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen utgiftsområde 5 punkterna 1-3. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag
Motioner: 3
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2004-11-09
Justering: 2004-11-18
Trycklov till Gotab och webb: 2004-11-25
Trycklov: 2004-11-25
Trycklov till Gotab och webb: 2004-11-26
Justering: 2004-11-18
Trycklov till Gotab och webb: 2004-11-25
Trycklov: 2004-11-25
Trycklov till Gotab och webb: 2004-11-26
Reservationer: 5
Betänkande 2004/05:UU1
Betänkande 2004/05:UU1
Alla beredningar i utskottet
2004-10-28, 2004-11-09
Anslag till internationell samverkan (UU1)
Utrikesutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om 1,2 miljarder kronor i anslag till internationell samverkan för 2005.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2004-12-01
Debatt om förslag 2004/05:UU1
Webb-tv: Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Dokument från debatten
- 2004-12-01Protokoll 2004/05:41
Protokoll från debatten
Anf. 40 Björn Hamilton (M)
Herr talman! Vi svenskar internationaliseras mer och mer. Vi är ute och reser allt längre bort på våra semestrar och i tjänsten. Min generation tågluffade i Europa, mina barn flygluffar till Fjärran Östern. Världen krymper, och vår kunskap om främmande länder ökar. Teknik och kommunikationer gör att vi alla, långt utanför Sveriges gränser, känner stor samhörighet. Inom Europa tenderar utrikespolitiken att bli inrikespolitik. Vårt samarbete över de gamla nationsgränserna blir intensivare, och vårt behov av information ökar. Det ställs krav på att Sverige måste vara närvarande. Var och hur vi är representerade i andra länder påverkar hur vi ska kunna påverka och påverkas av den globala utvecklingen.
Herr talman! För att undvika att riksdagens kontrollmakt undermineras och att pengarna fördelas internt i Regeringskansliet vill jag att anslaget till utrikesförvaltningen återförs till utgiftsområde 5. Jag anser att ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom EU fordrar en gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen och svensk närvaro i hela Europa och Medelhavsområdet. Det krävs också en ökad svensk närvaro i de utomeuropeiska industriländerna. Därför har vi föreslagit ökade anslag till utrikesförvaltningen. Vi anser också att medel ska ställas till ambassadernas förfogande för främjande av svenskt näringsliv utomlands.
Vi moderater vill också bredda det nordiska samarbetet och öka anslaget med 2 miljoner kronor för att förbereda de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen för ett inträde i Nordiska ministerrådet och andra former för det nordiska samarbetet.
Herr talman! Erfarenheterna från bland annat folkomröstningen om euron och valet till Europaparlamentet visar att kunskapen om unionen och Europafrågor är väldigt låg i landet. Jag anser att det finns ett behov av ökade kunskaper och större delaktighet i frågor som rör Europa i stort. Vi svenskar måste uppleva Europafrågorna som våra egna och inte som något Bryssel beslutar om och inte berör oss.
De gjorda erfarenheterna i den parlamentariskt sammansatta kommittén EU 2004 måste tillvaratas. Förståelsen för samarbetet i Europa och engagemanget i Europafrågor måste fördjupas.
Herr talman! Europafrågor måste göras intressantare och bli en naturlig del av vår vardag. Detta är viktigt framför allt hos våra ungdomar. Därför anser jag att informationen i våra skolor måste bli effektivare.
Herr talman! Sedan har jag en sista kommentar till det betänkande som har lagts fram. Majoriteten föreslår att delar av Sida ska utlokaliseras till Gotland. Enligt min uppfattning vore det bättre om Sida i så fall utlokaliserades till de länder där Sida är verksamt. Jag kan inte tänka mig att Sida har så stor verksamhet på Gotland och att det skulle vara motiverat.
Anf. 41 Holger Gustafsson (Kd)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 5.
Kristdemokraterna förordar att riksdagen anvisar de medel till internationell samverkan som vi har föreslagit i enlighet med tabellen i betänkandet. Vår avsikt är att de lägre anslagen från riksdagen ska ge en tydlig signal till regeringen att riksdagen vill se ökad samordning och effektivisering i de organisationer som berörs av kostnadsreduceringarna. I likhet med debatten under föregående ärende i kammaren, nämligen Regeringskansliets expansion, vill vi att man också ser över de internationella organisationerna, som har en tendens att växa och sällan reduceras.
Herr talman! Kristdemokraterna anser att det finns ett behov av att Sveriges internationella fredsarbete effektiviseras. Detta kan ske genom att det inrättas ett kombinerat civilt och militärt centrum för internationell fredsutveckling i Sverige till vilket Sida, Swedint, Folke Bernadotteakademin, Utrikespolitiska Institutet och SIPRI med fler organisationer bör knytas. Det är vår uppfattning att man på så vis kan undvika dubbelarbete och därmed öka effektiviteten för svenskt freds- och biståndsarbete, som är så angeläget.
Herr talman! I dagens globala värld är det inte enbart nationalstaterna som har makten och avgör utvecklingen. Näringslivet, de multinationella företagen, har vuxit fram som viktiga regionala och globala aktörer. Även mellanstatliga organisationer och icke-statliga organisationer har flyttat fram sina positioner. Följden blir att internationellt samarbete i dag inte enbart handlar om staters samverkan utan också om samarbete mellan regeringar, näringsliv, frivilliga organisationer och andra internationella organisationer.
I den globala politiken finns en lång rad utmaningar och sakområden som kräver ett bättre internationellt samarbete.
På den internationella arenan finns redan en mängd olika samarbetsorgan för att hantera frågor inom bland annat miljöområdet, utvecklingssamarbetet, handelsrelationerna, säkerhetspolitiken, flyktingfrågorna och mänskliga rättigheter för att ta några exempel.
Trots detta är den bristande samordningen mycket uppenbar. Handelsfrågorna behandlas bland annat inom WTO och UNCTAD, bistånd inom UNDP och regionala och nationella organ. Miljöfrågorna saknar en effektiv global organisation och lever i sin egen värld utan effektiv samverkan med handels- och utvecklingsfrågorna. Säkerhets-, katastrof- och fredsarbetet sköts mestadels av andra specifika organisationer, ofta skilda från övriga viktiga områden. Flera organ och kommittéer för mänskliga rättigheter, inklusive UNHCR och ILO, verkar i realiteten var för sig.
Kristdemokraterna ser ett stort behov av förbättring och samordning av det internationella samarbetet. Det handlar inte om att skapa en gemensam organisation för allt eller att lägga allt under FN:s tak, utan om att finna naturliga samarbetsformer mellan befintliga organ. Vi anser att den svenska regeringen måste verka för en ökad global samordning för just handel, bistånd och miljöfrågor. Politiken för global utveckling kan kanske användas som ett exempel när den väl blivit konkretiserad. Men det dröjer. Regeringen är inte särskilt konkret i fråga om grundelementen i den gemensamma utvecklingspolitiken.
Den svenska regeringen borde även verka för att integrera de olika delarna av det globala fredsarbetet, det vill säga bättre integrera de fredsuppbyggande, fredsskapande och fredsbevarande elementen.
Herr talman! Kristdemokraterna anser att det också är angeläget att bättre följa upp svensk utrikespolitik. Detta kan ske genom att upprätta tydligare uppföljningsmekanismer. Vi bör ytterligare öka trovärdigheten i svensk utrikespolitik. Och vi ska naturligtvis leva som vi lär. Därför bör den förda utrikespolitiken kontinuerligt granskas mot bakgrund av Sveriges åtaganden i FN, i FN:s konventioner och olika konferenser.
För att öka den folkliga debatten tycker vi kristdemokrater att regeringen bör inbjuda representanter för folkrörelser, näringslivet och akademiker till att diskutera olika aspekter av svensk utrikespolitik och de internationella åtaganden som vi har.
Anf. 42 Agne Hansson (C)
Herr talman! Rubriken "Internationell samverkan" skulle kunna innehålla väldigt mycket. Den skulle kunna innehålla och ge utrymme för behandling av hela den svenska utrikespolitiken. Den skulle kunna innehålla den tilltagande globaliseringen, internationaliseringen, dess fördelar och nackdelar, hur avstånden minskar, människors rörlighet ökar, kulturer möts och gemensamma värden som ger mervärde skapas. Hamilton var inne på detta i en del av sitt anförande.
Nu är det emellertid inte så, utan nu behandlas utgiftsområde 5 som i första hand berör anslagen till de olika organisationer som arbetar med internationella frågor i skilda sammanhang, inte minst fredsfrämjande organisationer.
Låt mig, herr talman, säga att dessa organisationer gör ett mycket viktigt arbete och fyller en betydelsefull funktion i samhället för att propagera och argumentera för en fredligare värld, ett ökat internationellt samarbete, fredsforskning, säkerhetspolitik, nedrustning och mycket annat.
Från Centerpartiets sida har vi trots detta föreslagit några neddragningar på tre områden. Som i allt budgetarbete handlar det om prioriteringar. Om det hade funnits ett obegränsat utrymme hade vi naturligtvis i stället kunnat öka anslagen också i förhållande till vad jag sade om vikten av dessa organisationer.
Vi har i vårt budgetarbete lagt fram ett budgetförslag för en stark och balanserad budget. I det sammanhanget har vi i första hand prioriterat utvecklingssamarbetet och då särskilt miljöbiståndet som vi ska debattera om en stund.
Mot bakgrund av den prioritering vi gjort och det jag nu sagt vill jag yrka bifall till den reservation vi har i betänkandet, nämligen reservation nr 2.
Anf. 43 Kenneth G Forslund (S)
Herr talman! Sveriges medlemskap i internationella organisationer är en central del i utrikespolitiken. Sverige är aktiv medlem i organisationer som FN, EU, OSSE och OECD för att nämna några av de viktigaste. Sverige har internationellt ett gott rykte och högt anseende. Det ska vi använda oss av för att bygga en bättre, säkrare och mer demokratisk värld. Det här är alltså ett viktigt politikområde och i mångt och mycket grunden för vårt internationella arbete. Det känns tryggt att det finns en väl lagd grund.
I den proposition som ligger till grund för betänkandet finns en nyhet i form av ett nytt anslag till samarbete inom Östersjöregionen. Anslaget har till syfte att finansiera fortsatt integration och samverkan kring Östersjön. Verksamheten kommer att förläggas till Gotland i form av en ny Sidaenhet.
Verksamheten är tänkt att vara inriktad på näringslivsutveckling, forskning och utbildning, kultur, det sociala området, nordisk-baltiskt samarbete samt åtgärder mot människohandel. Exakt hur arbetet ska utformas är i dag inte klart. Regeringen har tillsatt en intern utredning för att finna formerna för denna nya Sidaenhet på Gotland.
I betänkandet tillstyrks satsningen men med villkoret att regeringen senast i vårpropositionen 2005 återkommer till riksdagen med förslag till mål för verksamheten. Det utgör dock inget hinder för att anvisade medel kan utnyttjas fram till dess att riksdagen förnyar sitt ställningstagande.
Med detta vill jag avslutningsvis yrka bifall till utrikesutskottets förslag i betänkandet UU1.
Anf. 44 Björn Hamilton (M)
Herr talman! Som jag sade i mitt inledningsanförande är jag förvånad över och tveksam till Sidaenheten på Gotland. Det kan väl inte vara så att Sida har någon större verksamhet på just Gotland? Om man kan utlokalisera eller förstärka Sidas organisation borde det väl göras där Sida verkar, i utvecklingsländerna, där man ser behovet av stöd i olika former.
Kan det vara så att man inför den militära uppgörelsen kryddat Gotland med att de får en ny Sidaenhet, eller vad ligger egentligen bakom detta? Jag skulle vilja ha en djupare analys av varför man förlägger en Sidaenhet till Gotland.
Anf. 45 Kenneth G Forslund (S)
Herr talman! För det första handlar detta om verksamhet som rör Östersjöregionen, och då finns det kanske en poäng med att verksamheten inte administreras från exempelvis Afrika. Jag tror inte att Björn Hamilton på allvar menar att det skulle vara en särskilt effektiv hantering.
Jag må komma från västkusten, men senast som jag betraktade en färglagd karta var den otvetydig i fråga om att Gotland ligger i Östersjön. Jag tycker faktiskt att det finns en rimlig koppling till den verksamhet som det handlar om och den placering som man gör. Jag ser därför inte de svårigheter eller konstigheter i detta som Björn Hamilton ser.
Anf. 46 Björn Hamilton (M)
Herr talman! Det är klart att Gotland är närmare Baltikum än Afrika. Det förstår till och med jag. Problemet är att när man ska åka från Gotland till Baltikum måste man åka via Stockholm om man flyger. Och i Stockholm har vi ett alldeles utmärkt Sidakontor redan, för det är väl inte meningen att hela huvudkontoret ska flytta till Gotland?
Anf. 47 Kenneth G Forslund (S)
Herr talman! Nej, givetvis ska inte hela huvudkontoret flytta dit, utan det är administrationen och verksamheten för just den Östersjöverksamhet som vi talar om.
Man kan naturligtvis ha synpunkter på researrangemangen och effektiviteten i att lägga detta på Gotland. Men samtidigt tror jag att det är någonting som man kan lösa. Och att resa är kanske inte det mesta och det första som man ska ägna sig åt i den här verksamheten, utan det är andra saker som är centrala.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2004-12-01
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 4, Voteringar: 2
Protokoll med beslut
- 2004-12-01Protokoll 2004/05:41
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Bemyndigande avseende anslaget 5:2
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 130 000 000 kr efter år 2005.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 5 punkt 1.Bemyndigande avseende anslaget 5:9
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2005, för ramanslaget 5:9 Svenska institutet, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 4 000 000 kr efter år 2005.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 5 punkt 2.Anslagen för 2005 under utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor utskottet angivit, för budgetåret 2005 anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med kolumnen Regeringens förslag i efterföljande tabell.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:1 Utgiftsområde 5 punkt 3 och avslår motionerna 2004/05:U294 yrkandena 1-5, 2004/05:U325 yrkande 11 och 2004/05:U328.- Reservation 1 (kd)
- Reservation 2 (c)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (c) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 124 0 0 20 m 6 0 39 10 fp 31 0 9 8 kd 0 0 27 6 v 25 0 0 5 c 0 19 0 3 mp 14 0 0 3 Totalt 200 19 75 55 Ett centrum för internationell fredsutveckling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:U325 yrkande 3.- Reservation 3 (kd)
Uppföljning av utrikespolitiken
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:U325 yrkande 1.- Reservation 4 (kd)
Det internationella samarbetet och dess arbetsformer
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2004/05:U325 yrkandena 9 och 10.- Reservation 5 (kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 126 0 0 18 m 44 0 0 11 fp 41 0 0 7 kd 0 28 0 5 v 25 0 0 5 c 19 0 0 3 mp 14 0 0 3 Totalt 269 28 0 52
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.