Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 1999/2000:UbU2

Utbildningsutskottets betänkande 1999/2000:UBU02

Utgiftsområde 15 Studiestöd

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1999/2000

UbU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
förslag till anslag budgetåret 2000 inom
utgiftsområde 15 Studiestöd.

Regeringens förslag tillstyrks och samtliga
motionsyrkanden avstyrks.

Studiebidraget i studiehjälpen till elever i
gymnasieåldern höjs den 1 januari 2000 med 100 kr
per månad. Anslaget till studiemedel är beräknat för
den utbyggnad av den grundläggande
högskoleutbildningen som föreslås inom utgiftsområde
16 Utbildning och universitetsforskning. Ungefär
lika många vuxenstuderande som år 1999 kommer att
kunna få något slag av vuxenstudiestöd. Den som har
påbörjat forskarutbildning före den 1 april 1998
skall kunna få studiemedel för forskarutbildningen
enligt äldre regler under åren 2000 och 2001.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och
Folkpartiet redovisar i särskilda yttranden sina
budgetalternativ för utgiftsområdet.
Kristdemokraterna har också en reservation om en
viss höjning av fribeloppet i studiemedelssystemet
och skärpta krav på studieresultat.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1999/2000:1
Budgetpropositionen för 2000, utgiftsområde 15
Studiestöd föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. att riksdagen godkänner att under år 2000 lån
tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet
för studielån om 91,1 miljarder kronor (avsnitt 3.4,
anslag A 2 Studiemedel m.m.),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2000, i fråga om ramanslaget A 5 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål, beställa produktion av
studentlitteratur som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 3 000 000 kr efter år 2000
(avsnitt 3.4),

4. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt
uppställning i bilaga 3 till detta betänkande.

Regeringens lagförslag återfinns som bilaga 1 till
detta betänkande.

Motionerna

1999/2000:Ub204 av Jeppe Johnsson och Maud Ekendahl
(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag till ändring av nuvarande regler för
hemresor enligt vad som anförts i motionen.

1999/2000:Ub224 av Sonja Fransson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att det behövs en
bred översyn av statens engagemang vad gäller
läromedel och studiematerial för personer med
läshandikapp.

1999/2000:Ub705 av Ann-Marie Fagerström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en höjning av
korttidsstudiestödet och internatbidraget inom ramen
för det anslag som är avsatt.

1999/2000:Ub708 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en realistisk
utbildningssatsning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förändrade krav på
studieresultat,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om höjt fribelopp,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om
fortsatt NT-anslag,

6. att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning.

1999/2000:Ub711 av Kerstin Kristiansson m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
studiefinansieringen i Kunskapslyftet.

1999/2000:Ub712 av Martin Nilsson och Göte Wahlström
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en översyn av studiebidragssystemet för
ungdomar.

1999/2000:Ub716 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari
yrkas att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning.

1999/2000:Ub717 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 1
Studiehjälp anvisa 2 137 807 000 kr för år 2000,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 3
Vuxenstudiestöd m.m. anvisa 6 956 395 000 kr för år
2000,

3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 4
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning
och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk anvisa
68 242 000 kr för år 2000,

4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 5
Bidrag till vissa studiesociala ändamål anvisa 25
435 000 kr för år 2000,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget A 7
Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar anvisa
195 324 000 kr för år 2000.

1999/2000:Ub814 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

24. (del) att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd samt 16
Utbildning och universitetsforskning med de
ändringar i förhållande till regeringens förslag som
framgår av i motionen redovisad uppställning.

1999/2000:Fi212 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas

16. (del) att riksdagen för budgetåret 2000 anvisar
anslagen under utgiftsområde 15 Studiestöd och
utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning med de ändringar i förhållande
till regeringens förslag som framgår av i motionen
redovisad uppställning.

1999/2000:A807 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om återinförande
av barntillägg i svux och svuxa.

En sammanställning av regeringens och
oppositionspartiernas förslag till anslag finns i
bilaga 3 till detta betänkande.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har den 18 november 1999 fastställt
utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd
budgetåret 2000 (prop. 1999/2000:1 Förslag till
statsbudget, finansplan m.m., bet. FiU1, rskr. 28).
Ramen omfattar 20 891 000 000 kr.

Det nuvarande studiestödssystemet består av tre
huvuddelar: studiehjälp för elever under 20 år som
läser på gymnasial nivå, studiemedel för studier på
eftergymnasial nivå samt för gymnasiala studier för
vuxna, och vuxenstudiestöd.

De samlade anslagen till studiestöd har ökat
kraftigt sedan år 1997, då en expansion inleddes
dels av vuxenutbildningen genom Kunskapslyftet, dels
av den grundläggande högskoleutbildningen. En ny
studiestödsform, särskilt utbildningsbidrag, avsedd
främst för arbetslösa, infördes i samband med
Kunskapslyftet. Kostnaderna är betydligt högre än
för de sedan tidigare existerande vuxenstudiestöden
(svux och svuxa). När särskilt utbildningsbidrag
infördes, var möjligheten att få detta studiestöd
begränsad till ett år. Under perioden den 1 juli
1998 till den 30 juni 1999 har arbetslösa emellertid
haft möjlighet att få särskilt utbildningsbidrag
under fyra terminer.

Regeringen lade i september 1999 för riksdagen fram
propositionen Ett reformerat studiestöd (prop.
1999/2000:10). Utskottet behandlar denna i
betänkande 1999/2000:UbU7. Det nya systemet föreslås
bli infört den 1 juli 2001. Mot bakgrund av
reformförslaget har regeringen i budgetpropositionen
för år 2000 endast gjort de förändringar i
studiestödsanslagen som föranleds av den beräknade
utbildningsvolymen och den beräknade efterfrågan på
de olika studiestöden under budgetåret. Därutöver
har regeringen gjort vissa anslagstekniska
justeringar.

Resultatredovisning

I propositionen redovisar regeringen bl.a. följande.

Studiehjälp

Studiehjälp lämnades under år 1998 till i stort sett
oförändrat antal elever jämfört med föregående år.
Antalet elever som fick det behovsprövade extra
tillägget minskade.

Studiemedel

Antalet studiemedelstagare ökade kraftigt under år 1998 till
följd av satsningarna på utbyggnad av
grundutbildningen i högskolan och på Kunskapslyftet.
Den största ökningen bland studiemedelstagarna
skedde på gymnasial nivå. Antalet studenter som
läste utomlands med studiemedel ökade under 1998 med
13,6 %.

Vuxenstudiestöden

Det särskilda utbildningsbidraget, som syftar till att
rekrytera främst arbetslösa till studier inom
Kunskapslyftet, lämnades under år 1998 till drygt
123 300 personer. Som ett resultat av tillkomsten av
detta för den enskilde mer förmånliga studiestöd
minskade antalet som studerade med särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) med ca 33 %
och antalet som studerade med särskilt
vuxenstudiestöd (svux) med 16 %. Regeringen har
bestämt att ca 15 % av utrymmet för särskilt
utbildningsbidrag får användas till studerande som
är lediga från anställning och på respektive
arbetsplats ersätts med en långtidsarbetslös person.
Under år 1999 har efterfrågan på särskilt
utbildningsbidrag minskat från arbetslösa men ökat
från personer som har anställning.

Återbetalning

Drygt 1,3 miljoner personer hade när propositionen lades fram
studielån. Låntagarnas skuld till CSN hade den 1
januari 1999 ett sammanlagt värde av ca 114,2
miljarder kronor. Regeringen beräknar att
skuldstocken för lån tagna fr.o.m. år 1989 vid
utgången av år 2000 kommer att uppgå till 91,1
miljarder kronor, vilket är en ökning från ingången
av år 1999 - alltså på två år - med 22,2 miljarder
kronor.

Under år 1998 fick ca 290 000 låntagare anstånd med
återbetalningen. Av dem som fick anstånd med lån
tagna fr.o.m. år 1989 bedrev 70 % fortsatta studier.

De osäkra fordringarna - de som man kan befara
kommer att behöva avskrivas - beräknas till mellan 4
miljarder och 35 miljarder kronor, beroende på vilka
antaganden som görs om den ekonomiska utvecklingen
framöver.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 15
budgetåret 2000

Regeringens förslag

Regeringens förslag till anslagsbelopp framgår av
bilaga 3.

Regeringen föreslår - i konsekvens med sitt förslag
under utgiftsområde 12 om höjning av barnbidraget -
att beloppet för studiebidraget inom
studiehjälpssystemet skall höjas med 100 kr per
månad fr.o.m. den 1 januari 2000. Detta föranleder
ett förslag om ändring i 3 kap. 6 § studiestödslagen
(1973:349, ändr. 1997:1215). Beräkningen av
anslagsbeloppet under anslaget A 1 Studiehjälp utgår
från denna förändring (+ 260 miljoner kronor).

Det föreslagna anslagsbeloppet under anslaget A 2
Studiemedel är beräknat utifrån den expansion av den
grundläggande högskoleutbildningen som riksdagen
tidigare har beslutat om (prop. 1997/98:1 utg.omr.
16, bet. UbU1, rskr. 108 och prop. 1997/98:62, yttr.
UbU6y, bet. AU11, rskr. 204). Anslagsbeloppet har
också påverkats av en redovisningsteknisk
förändring, nämligen att man övergår från att
tillämpa både utgifts- och kassamässig avräkning för
olika slag av utgifter under anslaget till att
enbart tillämpa kassamässig avräkning.

Enligt regeringens bedömning kommer efterfrågan på
vuxenstudiestöden att minska under år 2000 på grund
av sjunkande arbetslöshet. Anslagsbeloppet under
anslaget A 3 Vuxenstudiestöd har av regeringen
beräknats så att ungefär lika många vuxenstuderande
som innevarande år skall kunna få ett
vuxenstudiestöd. Inom anslaget beräknas liksom
innevarande år medel för stipendier till ungdomar
under 20 år som genomför ett basår med inriktning
mot naturvetenskap och teknik inom komvux eller
statens skolor för vuxna. Stipendier för basår skall
enligt regeringen kunna lämnas även för läsåret
1999/2000. Anslagsbeloppet har också påverkats av en
redovisningsteknisk förändring och av att statlig
ålderspensionsavgift (som avser det beskattade
vuxenstudiebidraget i svux och svuxa samt särskilt
utbildningsbidrag) skall ingå i anslaget.

Anslaget A 4 Bidrag till kostnader vid viss
gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i
teckenspråk är beräknat till oförändrad nivå i fast
penningvärde.

Anslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala
ändamål omfattar utgifter för stöd till produktion
av studielitteratur för högskolestudenter som är
synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker.
Enligt regeringens bedömning förväntas resursbehovet
vara stabilt under den närmaste treårsperioden.

Anslaget A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa lärarutbildningar är beräknat
för samma antal studenter i
specialpedagogutbildningen som innevarande år.
Studenter som antas till denna utbildning har i
princip rätt till stödet.

Anslaget A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar är beräknat utifrån antalet studenter i
s.k. NT-utbildning. Den sista antagningen till sådan
utbildning skedde hösten 1998. Studenterna har
antagits under förutsättningen att de har rätt till
särskilt vuxenstudiestöd under hela utbildningen.
Antalet studenter kommer att minska successivt
eftersom ingen nyantagning sker.

Regeringen begär också godkännande av att lån under
år 2000 tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade
behovet för studielån om 91,1 miljarder kronor.

Vidare önskar regeringen bemyndigande att under år
2000, i fråga om anslaget A 5 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål, beställa produktion av
studentlitteratur som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 3 miljoner kronor
efter år 2000.

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag till anslagsbelopp
framgår av bilaga 3.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
1998/99:Ub717 andra belopp än regeringen under
flertalet anslag inom utgiftsområdet (yrk. 1-5).
Partiet motsätter sig höjningen av studiebidraget
inom studiehjälpen. Vidare räknar Moderaterna med
färre platser i Kunskapslyftet än regeringen, vilket
föranleder förslag om lägre anslagsbelopp.
Föräldrautbildningen i teckenspråk behöver enligt
deras mening ges bättre förutsättningar, varför
anslaget A 4 föreslås ökat med 1 miljon kronor. Med
hänvisning till att antalet läshandikappade
högskolestudenter har ökat kraftigt föreslås en
ökning av anslaget A 5 med 1,5 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. Vidare föreslår
Moderaterna en snabbare utfasning av antalet
studenter i s.k. NT-utbildning. De beräknar därför
anslaget A 7 till ett lägre belopp än regeringen.

Kristdemokraterna vill ha en långsammare utbyggnad
av den grundläggande högskoleutbildningen och
Kunskapslyftet än regeringen och beräknar anslaget A
2 utifrån detta. I det anslagsbelopp som
Kristdemokraterna föreslår ingår 62 miljoner kronor
till en höjning av bidragsdelen i studiemedlen. De
vill helt avskaffa rätten till svux vid s.k. NT-
utbildning och föreslår därför inget anslag till det
(mot. 1999/2000:Ub708 yrk. 1, 5 och 6).
Kristdemokraterna anser att systemet med ett
differentierat studiestöd är orättvist mot andra
studenter i naturvetenskaplig eller teknisk
utbildning och att det dessutom antyder att
regeringen betraktar andra kunskaper som mindre
nyttiga.

Centerpartiet föreslår i motion 1999/2000:Ub716 en
minskning av anslaget A 3 med 7 472 000 000 kr.
Beloppet föreslås överflyttat till utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Med hänvisning
till sitt s.k. moratorium för reala anslagsökningar
föreslår Centerpartiet minskningar på anslagen A 6
och A 7.

Folkpartiet föreslår i motionerna 1999/2000:Fi212
och 1999/2000:Ub814 förändringar på flertalet anslag
inom utgiftsområdet (yrk. 16 resp. 24). Anslaget A 2
föreslås ökat i konsekvens med partiets förslag
under utgiftsområde 16 om sommaruniversitet.
Folkpartiet räknar med en viss minskning av
Kunskapslyftet och med att en lånedel på 20 % införs
i det särskilda utbildningsbidraget. Därför räknar
partiet med att fler kommer att utnyttja studiemedel
(anslaget A 2) och färre särskilt utbildningsbidrag
(A 3). Likaså påverkas Folkpartiets förslag till
belopp under anslaget A 3 av att partiet vill
återinföra barntillägg i svux och svuxa (mot.
1999/2000:A807 yrk. 24). Särskilt vuxenstudiestöd
till studenter i specialpedagogutbildning (A 6) och
till studenter i s.k. NT-utbildning (A 7) skall
enligt Folkpartiets förslag inte finnas kvar.

Utskottets bedömning

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslagen
enligt regeringens förslag och avslår
motionsyrkandena.

När det gäller volymen av Kunskapslyftet och den
grundläggande högskoleutbildningen år 2000 - som
bildar förutsättning för vissa av förslagen från
oppositionspartierna - tar utskottet ställning i
betänkandet 1999/2000: UbU1. Utskottet ställer sig
där bakom regeringens förslag och avstyrker
motionsyrkandena.

Liksom förra året avstyrker utskottet införandet av
en lånedel i det särskilda utbildningsbidraget.

En god rekrytering till specialpedagogutbildningen
är enligt utskottets bedömning synnerligen
angelägen. Att ta bort det särskilda
vuxenstudiestödet till deltagare i sådan utbildning
skulle äventyra rekryteringen. Det kan enligt
utskottets uppfattning inte heller komma i fråga att
nu dra bort det särskilda vuxenstudiestödet till
studenter som redan blivit antagna till s.k. NT-
utbildning och påbörjat den under förutsättningen
att de skulle få detta slag av studiestöd. Efter
hösten 1998 sker ingen nyrekrytering till utbildning
med dessa förutsättningar.

Det moratorium för reala anslagsökningar som i
Centerpartiets motion 1999/2000:Ub716 anförs som
motiv för förslaget att minska på anslagen A 6 och A
7 gäller (enligt samma partis motion
1999/2000:Fi211, som behandlas i finansutskottet)
statliga verk och myndigheter. De nämnda anslagen
avser inte några statliga verk och myndigheter. Som
tidigare sagts har de studenter som deltar i
specialpedagogutbildning respektive NT-utbildning
rätt till särskilt vuxenstudiestöd, och beloppen
regleras i studiestödslagen samt är relaterade till
studenternas arbetsinkomst före utbildningen.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner
att lån tas upp i Riksgäldskontoret i enlighet med
regeringens förslag.

Riksdagen bör också enligt utskottets mening ge
regeringen det begärda bemyndigandet när det gäller
beställningar av produktion av studentlitteratur.

Förslag om vissa regeländringar

Regeringen föreslår tillägg av en ny punkt i
övergångsbestämmelserna till den ändring av
studiestödslagen som beslutades hösten 1997 i
samband med ändringen av villkoren för
forskarutbildning (1997:1215). Enligt punkt 2 i
dessa övergångsbestämmelser skall den som haft
studiemedel för forskarutbildning före den 1 januari
1998 ha möjlighet att längst till utgången av år
2001 få studiemedel för sådan utbildning enligt
tidigare regler. Nu föreslår regeringen att denna
möjlighet under åren 2000 och 2001 också skall gälla
den som påbörjat forskarutbildning före den 1 april
1998. Samtliga doktorander som påbörjat
forskarutbildningen före ikraftträdandet av
forskarutbildningsreformen skall alltså kunna
beviljas studiemedel enligt de tidigare reglerna
under de två år som återstår av övergångstiden.
Därmed vill regeringen göra det möjligt för den som
nu befinner sig i slutskedet av sin utbildning att
kunna slutföra studierna inom de närmaste två åren.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen antar
förslaget.

Kristdemokraterna föreslår i motion 1999/2000:Ub708
en höjning av fribeloppet i studiemedelssystemet
samt en skärpning av kraven på studieresultat (yrk.
2 och 4). Kristdemokraterna beräknar att den förra
ändringen ökar kostnaderna under anslaget A 2 år
2000 med 200 miljoner kronor och att den senare
ändringen minskar kostnaderna under samma anslag med
samma belopp.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.

Utformningen av kraven på studieresultat för att
beviljas fortsatta studiemedel bör enligt utskottets
mening liksom hittills avgöras av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer. Fribeloppets
storlek anges i studiestödslagen (1973:349). Enligt
utskottets mening bör riksdagen inte ta ställning
till frågan om fribeloppets storlek förrän i samband
med den studiestödsreform som enligt regeringens
förslag i proposition 1999/2000:7 skall träda i
kraft den 1 juli 2001. Utskottet behandlar
studiestödsreformen i betänkandet 1999/2000:UbU7.

I motion 1999/2000:Ub705 (s) föreslår motionären att
beloppen för korttidsstudiestöd (f.n. 75 kr per
timme) och internatbidrag (f.n. högst 327 kr per
dygn) skall höjas inom ramen för det av regeringen
föreslagna anslagsbeloppet under A 3.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.

Beloppen för dessa två studiestödsformer anges i 5
och 6 kap. studiestödslagen (1973:349, ändr.
1995:480). Ett tillkännagivande enligt motionen
skulle innebära att regeringen måste återkomma till
riksdagen med förslag om lagändringar som skulle
träda i kraft år 2000. Utskottet har inte underlag
för att bedöma om det föreslagna anslagsbeloppet
skulle vara tillräckligt, om sådana lagändringar
gjordes.

Reglerna för hemresor för elever i riksgymnasierna
för rörelsehindrade, döva och hörselskadade bör
enligt motion 1999/2000:Ub204 (m) ändras. Enligt
nuvarande regler får de berörda eleverna resebidrag
endast för en hemresa var fjortonde dag, och kravet
på billigaste färdsätt för elever som inte är
rörelsehindrade medför att de kan behöva använda
tolv timmar för själva resan fram och åter varje
gång de åker hem. Riksdagen bör enligt motionärerna
begära att regeringen lägger fram förslag om
förändringar av dessa villkor.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
motionen.

De bestämmelser som motionärerna syftar på finns
dels i studiestödsförordningen (1973:418), dels i
föreskrifter som CSN har utfärdat med stöd av
bemyndigande i studiestödsförordningen. Utskottet
anser inte att riksdagen bör fatta beslut om regler
på denna detaljnivå.

Förslag om översyn på vissa områden

I motion 1999/2000:Ub712 (s) begärs en översyn av
studiebidragssystemet för ungdomar. Motionärerna
pekar på att det numera är svårt för
gymnasieungdomar att få avlönat sommararbete, vilket
medför påfrestningar på familjernas ekonomi eftersom
studiebidraget bara lämnas under nio av årets
månader. Enligt motionärerna kan det bli nödvändigt
att överväga om man bör prioritera att låta
studiebidraget i studiehjälpssystemet lämnas under
hela kalenderåret framför ytterligare höjningar av
nivån för barnbidrag och studiehjälp.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.

Överväganden av det slag som motionärerna önskar är
ett naturligt inslag i regeringens beredning av
förslag om anslag under skilda utgiftsområden.
Utskottet anser inte att riksdagen bör särskilt peka
ut just denna fråga.

En översyn av studiefinansieringen inom
Kunskapslyftet föreslås i motion 1999/2000:Ub711
(s). Det särskilda utbildningsbidraget (ubs) räcker
till alltför få, och på orter med låg
utbildningstradition och av många långtidsarbetslösa
upplevs ubs som det enda alternativet, skriver
motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.

Särskilt utbildningsbidrag skall enligt regeringen
(prop. 1999/2000:10 s. 79) finnas kvar så länge
Kunskapslyftet pågår, dvs. t.o.m. andra halvåret
2002. Avvägningen av vilket utrymme som skall
avsättas för de olika vuxenstudiestöden - bl.a. ubs
- görs i budgetsammanhang. Av den budgetproposition
som nu behandlas framgår det att efterfrågan på ubs
från arbetslösa personer har minskat. Utskottet har
inhämtat att vissa problem har funnits för CSN att
på ett adekvat sätt fördela utrymmet mellan
terminerna. Det bör vara en uppgift för
Regeringskansliet och CSN att söka lösningar på
dessa problem.

Mot bakgrund av yrkandet och med anledning av
regeringens resultatredovisning vill utskottet i det
här sammanhanget notera att det samtidigt skett en
ökad efterfrågan på ubs från personer som har en
anställning. Utskottet ser det därför som angeläget
att den möjligheten, nämligen att ha ubs under tid
man är ledig från anställning och har en
långtidsarbetslös ersättare, finns kvar i nuvarande
omfattning.

I motion 1999/2000:Ub224 (s) yrkande 1 påtalar
motionären att det behövs en översyn av statens
engagemang när det gäller läromedel för vuxna med
läshandikapp. Hon begär ett tillkännagivande till
regeringen om detta.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.

I propositionen Elever med funktionshinder - ansvar
för utbildning och stöd meddelade regeringen sin
avsikt att låta göra en översyn som omfattar
läromedel och studiematerial för små målgrupper,
t.ex. för barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder i såväl förskola som skola och
vuxenutbildning (prop. 1998/99:105 s. 31). Utskottet
har erfarit att direktiv för utredningen för
närvarande bereds inom Utbildningsdepartementet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag under utgiftsområde
15 Studiestöd budgetåret 2000

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1999/2000:Ub708 yrkandena
1, 5 och 6, 1999/2000: Ub716, 1999/2000:Ub717
yrkandena 1-5, Ub814 yrkande 24 i denna del,
1999/2000: Fi212 yrkande 16 i denna del samt
1999/2000:A807 yrkande 24 dels anvisar anslagen
under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt
uppställning i bilaga 2, dels antar regeringens
förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §,

2. beträffande lån i Riksgäldskontoret

att riksdagen godkänner att under år 2000 lån tas upp i
Riksgäldskontoret för det samlade behovet för
studielån om 91 100 000 000 kr,

3. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen att i fråga om
ramanslaget A 5 Bidrag till vissa studiesociala
ändamål under år 2000 beställa produktion av
studentlitteratur som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 3 000 000 kr
efter år 2000,

4. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i studiestödslagen (1973:349) i de delar det
inte omfattas av vad utskottet hemställt under
föregående moment,

5. beträffande höjning av fribeloppet samt
skärpning av kraven på studieresultat i
studiemedelssystemet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub708 yrkandena 2 och
4,

res. (kd)

6. beträffande höjning av beloppen för
korttidsstudiestöd och internatbidrag

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub705,

7. beträffande reglerna för hemresor för
eleverna i vissa riksgymnasier

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub204,

8. beträffande översyn av
studiebidragssystemet för ungdomar

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub712,

9. beträffande översyn av
studiefinansieringen i Kunskapslyftet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub711,

10. beträffande översyn av statens
engagemang när det gäller läromedel för vuxna
med läshandikapp

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub224 yrkande 1.

Stockholm den 25 november 1999

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-
Marie Danestig (v), Beatrice Ask (m) 1, Eva
Johansson (s), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson
(kd) 1, Lars Hjertén (m) 1, Majléne Westerlund Panke
(s), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v),
Erling Wälivaara (kd) 1, Gunnar Goude (mp), Sofia
Jonsson (c) 1, Ulf Nilsson (fp) 1, Anders Sjölund
(m) 1 och Agneta Lundberg (s).

1)Har ej deltagit i beslutet under moment 1.

Reservation

Höjning av fribeloppet samt skärpning av
kraven på studieresultat i
studiemedelssystemet (mom. 5) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:

Vi anser att inkomstgränsen för fullt studiebidrag
är kontraproduktiv och bidrar till ökad
snedrekrytering. I ett första steg bör fribeloppet
för år 2000 höjas till en kostnad av 200 miljoner
kronor under anslaget till studiemedel. Kraven på
studieresultat för fortsatta studiemedel bör
samtidigt skärpas, vilket vi beräknar skall ge en
motsvarande besparing under samma anslag. Förslaget
från Studiestödsutredningen om att tillåta en
eftersläpning med maximalt tio poäng det första året
och sedan med ytterligare fem poäng för varje läsår
är enligt vår mening bra. Det ger en lämplig
avvägning mellan morot och piska. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub708 yrkandena 2 och 4 som sin mening ge
regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet
under moment 5 bort hemställa

5. beträffande höjning av fribeloppet samt
skärpning av kraven på studieresultat i
studiemedelssystemet

att riksdagen med bifall till motion
1999/2000:Ub708 yrkandena 2 och 4
som sin mening ger regeringen till
känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
budgetåret 2000 (mom. 1) - m

Beatrice Ask (m), Lars Hjertén (m) och Anders
Sjölund (m) anför:

Moderata samlingspartiet har i sina motioner
föreslagit en annan inriktning av statens budget och
andra utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har
fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation
21 i finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1. För
utgiftsområde 15 innebär det en ram som är drygt 1,7
miljarder kronor lägre än den som nu har
fastställts. Vi väljer att inte reservera oss till
förmån för vårt budgetförslag för utgiftsområde 15,
eftersom det är beroende av vårt budgetförslag för
utgiftsområde 16, som vi genom riksdagens beslut om
utgiftsramarna är förhindrade att yrka bifall till i
kammaren.

Vi anser att varken barnbidraget eller
studiebidraget inom studiehjälpen bör höjas. Utökade
resurser bör tillföras riksrekryterande
gymnasieutbildning för vissa elever med
funktionshinder. Teckenspråksutbildningen för
föräldrar och andra närstående anhöriga bör ges
bättre förutsättningar. Eftersom antalet
läshandikappade högskolestudenter har ökat kraftigt
de senaste åren bör anslaget A 5 Bidrag till vissa
studiesociala ändamål ökas. De som har påbörjat
studier inom Kunskapslyftet skall ges rimliga
förutsättningar att fullfölja sina studier, men vi
anser att färre platser bör avsättas till
Kunskapslyftet än vad regeringen föreslagit. Liksom
tidigare är vi kritiska mot satsningen på NT-
utbildning med svux. Vi förordar en snabbare
utfasning av antalet studenter i sådan utbildning.

2. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
budgetåret 2000 (mom. 1) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd)
anför:

Kristdemokraterna har föreslagit en annan inriktning
av statens budget än regeringen och andra
utgiftsramar än dem som riksdagen nyligen har
fastställt. Vårt alternativ framgår av reservation
22 i finansutskottets betänkande 1999/2000:FiU1. Den
utgiftsram vi där förordat för utgiftsområde 15 är
drygt en halv miljard kronor lägre än den som
riksdagen nu fastställt. Vi avstår från att
reservera oss här, eftersom vi betraktar vårt
budgetalternativ som en helhet.

Sociala och ekonomiska villkor är viktiga
förutsättningar för att studenterna skall trivas och
lyckas med sina studier. Villkoren skall stimulera
den enskilde att inte bara påbörja utan också
slutföra sina högre studier. Vi anser det nödvändigt
för kvaliteten i den högre utbildningen att
utbyggnaden av platser sker i mindre snabb takt än
vad regeringen föreslagit. Anslagen till studiemedel
kan därför minskas år 2000. I vårt alternativ ingår
en höjning redan år 2000 av bidragsdelen i
studiemedlen. Liksom tidigare motsätter vi oss att
studenter med utgångspunkt från ålder och
arbetslivserfarenhet skall få olika förmånligt
studiestöd. Det särskilda vuxenstudiestödet för NT-
utbildning bör omedelbart avskaffas. Kunskapslyftet
skall genomföras och utvärderas enligt de
förutsättningar som givits beträffande särskilt
utbildningsbidrag.

3. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
budgetåret 2000 (mom. 1) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Centerpartiet vill se en helt ny modell för
studiefinansiering av gymnasial vuxenutbildning.
Därför har vi föreslagit att större delen av
anslaget till vuxenstudiestöd skall överföras till
utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet. Riksdagen har nyligen fastställt
utgiftsramar för budgetåret 2000 och därvid avslagit
Centerpartiets förslag (bet. 1999/2000:FiU1, rskr.
28). Vårt förslag framgår av reservation 23 i det
nämnda betänkandet. Jag avstår från att reservera
mig här, eftersom vi betraktar vårt budgetalternativ
som en helhet.

Enligt utredningar från Riksrevisionsverket och
Statskontoret är regeringen och dess myndigheter
dåliga på att kontrollera och följa upp att anslagna
medel verkligen används på avsett sätt. Det behövs
rådrum för att se över bl.a. kontrollfunktionerna
inom statlig förvaltning. Detta är bakgrunden till
det moratorium för realt ökade anslag som vi vill se
och som motiverar att vi inte vill höja anslagen A 6
och A 7 under utgiftsområde 15.

4. Anslag under utgiftsområde 15 Studiestöd
budgetåret 2000 (mom. 1) - fp

Ulf Nilsson (fp) anför:

Folkpartiet har föreslagit en annan inriktning av
statens budget än regeringen och andra utgiftsramar
än dem som riksdagen nyligen har fastställt. Vårt
alternativ framgår av reservation 24 i
finansutskottets betänkande 1999/2000: FiU1. Den
utgiftsram vi där har förordat för utgiftsområde 15
är drygt 2,7 miljarder kronor lägre än den som
riksdagen nu har fastställt. Jag avstår från att
reservera mig här, eftersom vi betraktar vårt
budgetalternativ som en helhet.

Vi anser att en viss minskning av Kunskapslyftet
kan ske nu när efterfrågan på arbetsmarknaden ökar.
Det är viktigt att särskilda åtgärder som
Kunskapslyftet inte - genom att erbjuda bättre
villkor - konkurrerar ut den reguljära verksamheten,
dvs. skolan. Det är också viktigt att studerande i
samma utbildning behandlas lika. Därför vill vi
införa en lånedel i det särskilda
utbildningsbidraget och avskaffa rätten till svux
för studenter i specialpedagogutbildning och s.k.
NT-utbildning. För att främst ensamstående kvinnor
skall kunna skaffa sig en gymnasieexamen i vuxen
ålder bör barntillägget i svux och svuxa
återinföras.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen
(1973:349)1

dels att 3 kap. 6 § skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen
(1997:1215) om ändring i nämnda lag skall införas en
ny punkt, 4, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------

3 kap.

-----------------------------------------------------
6 §2
-----------------------------------------------------
Studiebidrag lämnas med Studiebidrag lämnas med
750 kronor i månaden. 850 kronor i månaden.

-------- 4. Till den som i annat
fall än som avses i
punkten 2 har påbörjat en
forskarutbildning före
den 1 april 1998 lämnas
studiemedel enligt äldre
föreskrifter för
forskarutbildning som
bedrivs under tiden den
1 januari 2000 - den 31
december 2001.

-----------------------------------------------------
---------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

1 Lagen omtryckt 1987:303.

2 Senaste lydelse 1997:1215.

Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 15 Studiestöd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.

-----------------------------------------------------------------
Verksamhetsområde Utskottets
-----------------------------------------------------------------
Anslag
förslag

-----------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------
A Studiestöd
-----------------------------------------------------------------
1 Studiehjälp m.m. (ram) 2 397 807
-----------------------------------------------------------------
2 Studiemedel m.m. (ram) 9 806 499
-----------------------------------------------------------------
3 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 8 195 998
-----------------------------------------------------------------
4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning 67 242
och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk (ram)
-----------------------------------------------------------------
5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål (ram) 23 935
-----------------------------------------------------------------
6 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 69 642
lärarutbildningar (ram)
-----------------------------------------------------------------
7 Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa 420 324
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (ram)
-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 20 981
447
-----------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2000
inom utgiftsområde 15

Studiestöd

Belopp i 1000-tal kronor

-------------------------------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp Regeringens
förslag

(m) (kd) (c) (fp)
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------
A 1 Studiehjälp m.m. (ram) 2 397 807 -260 000
-------------------------------------------------------------------------------
A 2 Studiemedel m.m. (ram) 9 806 499 -135
-------------------------------------------------------------------------------
A 3 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 8 195 998 -1 239 603
000
-------------------------------------------------------------------------------
A 4 Bidrag till kostnader vid viss (ram) 67 242 +1 000
gymnasieutbildning

och vid viss
föräldrautbildning i teckenspråk
-------------------------------------------------------------------------------
A 5 Bidrag till vissa studiesociala (ram) 23 935 +1 500
ändamål
-------------------------------------------------------------------------------
A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till (ram) 69 642
studerande vid vissa

Lärarutbildningar
-------------------------------------------------------------------------------
A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till (ram) 420 324 -225 000 -420
studerande vid vissa

Naturvetenskapliga och
tekniska utbildningar
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 20 981 447 -1 722 103 -555
966
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------