Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet (prop. 1996/97:1)

Betänkande 1996/97:AU7

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1996/97:AU07

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet (prop. 1996/97:1)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1996/97
AU7

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas anslagen på
utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet. Genom riksdagens beslut
har ramen för utgiftsområdet höjts med
924 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Arbetsmarknadsutskottet anser att denna
höjning bör utnyttjas för att räkna upp
anslaget A 1. Bidrag till
arbetslöshetsersättning med motsvarande
belopp. Uppräkningen är en följd av
utskottets ställningstagande till de
förändringar i arbetslöshetsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet
som riksdagen beslutade om i somras och
som skulle träda i kraft den 1 januari
1997. I avvaktan på ett samlat förslag
om arbetslöshetsförsäkringen från
regeringen under våren 1997, som skall
bygga på principerna om fast förankring
på arbetsmarknaden och en bortre gräns
för ersättningen, anser utskottet att de
i somras beslutade lagändringarna bör
skjutas upp till nästa halvårsskifte. I
sammanhanget avstyrker utskottet ett
antal motioner med yrkanden som rör
anslagen m.m.
Särskilda yttranden har avgetts av
företrädare för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Vänsterpartiet,
Miljöpartiet och Kristdemokraterna.

Propositionen

I proposition 1996/97:1 föreslår
regeringen att riksdagen

för utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet
vid arbetslöshet
3. medger att en rörlig kredit får
disponeras i Riksgäldskontoret om högst
3 000 000 000 kr under budgetåret 1997
för utbetalningar av lönegaranti
(avsnitt A 2. Bidrag till
lönegarantiersättning),
4. godkänner vad som anförts om medel
för att inrätta ett lönegarantiregister
(avsnitt A 2, Bidrag till
lönegarantiersättning),
5. för budgetåret 1997 anvisar anslagen
under utgiftsområde 13 Ekonomisk
trygghet vid arbetslöshet enligt
följande uppställning:

Anslag Ansla Anslagsbe
gstyp lopp
A Bidrag till raman 33 164
1 arbetslöshetsersät slag 334 000
tning
A Bidrag till raman 2 086 050
2 lönegarantiersättn slag 000
ing
Summa för 35 250
utgiftsområdet 384 000

Regeringens förslag såvitt avser punkter
1 och 2 i propositionen behandlas inte i
detta betänkande utan skjuts upp tills
vidare.

Motioner

1996/97:A274 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för
budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet, i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag
inom utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet
vid arbetslöshet för åren 1998 och 1999,
i enlighet med vad som anförts i
motionen,
7. att riksdagen beslutar att
ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen
fr.o.m. den 1 juli 1997 skall utgå med
80 % på inkomster upp till 4,2 basbelopp
och med 40 % på överskjutande
inkomstdelar, i enlighet med vad som
anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar att
garantinivån i arbetslöshetsförsäkringen
fr.o.m. den 1 juli 1997 skall vara 246
kr per dag, i enlighet med vad som
anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att
ersättningsnivån i KAS fr. o. m. den 1
juli 1997 skall vara 246 kr per dag, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att upphäva
beslut från den 12 juli 1996 angående
förlängda kvalificeringstider för
ersättning i a-kassa och KAS, i enlighet
med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att upphäva
beslut från 12 juli 1996 att
rekryteringsstöd inte skall få medräknas
för att uppfylla ett första
arbetsvillkor, i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1996/97:A296 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att
förändringarna som beslutades i lagarna
om arbetslöshetsförsäkring och kontant
arbetslöshetsstöd i samband med
riksdagsbehandlingen av proposition
1995/96:222 ej skall träda i kraft,
enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar om höjning av
ersättningsnivån i a-kassan till 80 %
från den 1 januari 1997,
3. att riksdagen beslutar återinföra de
regler som gällde före den 1 januari
1996 i arbetslöshetsförsäkringen för
ersättning till deltidsarbetslösa,
4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att avbryta sin a-
kasseperiod för att försörja sig på egen
verksamhet,
5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av
arbetslöshetsförsäkringen,
6. att riksdagen med ändring av
regeringens förslag för budgetåret 1997
anvisar anslagen under utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
enligt följande uppställning:

Anslag Regeringens Anslagsför
förslag ändring
(tusental (tusental
kr) kr)
A Bidrag till 33 164 334 +1 500 000
1. arbetslöshets
ersättning
Summa för 35 250 384 +1 500 000
utgiftsområdet

1996/97:A298 av Dan Ericsson m.fl. (kd)
vari yrkas
2. att riksdagen beslutar höja
ersättningsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen till 80 %
fr.o.m. den 1 januari 1997,
3. att riksdagen beslutar upphäva
riksdagens beslut om att från den 1
januari 1997 försämra arbetsvillkor och
dagpenningberäkning i
arbetslöshetsförsäkringen,
4. att riksdagen med följande ändringar
i förhållande till regeringens förslag
för budgetåret 1997 anvisar anslaget
under utgiftsområdet 13 Ekonomisk
trygghet vid arbetslöshet enligt
uppställning:

Anslag Regeringens Anslagsför
förslag ändring
(tusental (tusental
kr) kr)
A Bidrag till 33 164 334 -1 400
1. arbetslöshets
ersättning

1996/97:Sf242 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) vari yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till tidigarelagd finansiering
av återgång till 80 procents ersättning
i arbetslöshetsförsäkringen från den 1
januari 1997,
9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkta statsbidrag till
arbetslöshetsförsäkringen och
kompensation till löntagarna genom höjt
grundavdrag.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet
regeringens förslag om anslag på
utgiftsområde 13, Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet. Det är två anslag, Bidrag
till arbetslöshetsersättning och Bidrag
till lönegarantiersättning. Kostnaderna
på utgiftsområdet är starkt
konjunkturberoende och påverkas framför
allt av arbetslöshetens omfattning men
även av löneutvecklingen och antalet
företagskonkurser. Utgifterna påverkas
också i hög grad av regelverkens
utformning.
Utskottet tar också upp till behandling
de motioner rörande arbetslöshets
ersättningen som avser anslags- eller
anslagsrelaterade frågor i den meningen
att de kan påverka medelsbehovet under
kommande budgetår. Frågor som rör
arbetslöshetsersättningen på längre sikt
kommer att tas upp under våren 1997 i
anslutning till behandlingen av den
proposition i ämnet som regeringen
aviserat.
Inga motioner har väckts som rör
anslaget Bidrag till
lönegarantiersättning.

Regeringens och motionärernas förslag
till anslag framgår av nedanstående
tabell.

Reger Motionärernas
ingen förslag i
s förhållande till
försl utskottets förslag
ag
Motioner
A296: A274: A298:4
6 2 (kd)
(v) (mp)

A Ersättning
vid
arbetslöshet
1 Bidrag till 33 +1 +965 -1 400
arbetslöshet 164 500 000 000
sersättning 334 000
(ram)
2 Bidrag till 2 086
lönegaranti 050
ersättning
(ram)

Summa 35 +1 +965 -1 400
250 500 000 000
384 000

Bidrag till arbetslöshetsersättning

Anslaget Bidrag till
arbetslöshetsförsäkringen omfattar
kostnader för kontant arbetsmarknadsstöd
och ersättning till dem som deltar i
offentliga tillfälliga arbeten för äldre
arbetslösa (OTA). Belastningen på
anslaget Bidrag till
arbetslöshetsförsäkringen är starkt
beroende av utformningen av lagen om
arbetslöshetsförsäkring och lagen om
kontant arbetsmarknadsstöd.

Riksdagen beslutade i somras om vissa
förändringar av
arbetslöshetsförsäkringen och KAS. Genom
förändringarna (SFS 1996:871 och 872)
kom arbetslöshetsförsäkringens roll som
omställningsförsäkring att markeras på
ett tydligare sätt. Enligt
riksdagsbeslutet skall lagändringarna
träda i kraft den 1 januari 1997.

Regeländringarna innebar bl.a. att det
s.k. arbetsvillkoret skärptes både för
att kvalificera sig för en första
ersättningsperiod och för en ny
ersättningsperiod. Vidare infördes en
tidsmässig gräns för ersättningen, den
s.k. bortre parentesen. I princip skulle
ersättning kunna uppbäras under längst
tre år. Ändringar gjordes också när det
gäller beräkningen av dagpenningens
storlek.

Riksdagen har den 22 november godkänt
finansutskottets betänkande 1996/97:FiU1
Utgiftsramar och beräkning av
statsinkomsterna. För
arbetsmarknadsutskottets vidkommande
innebär riksdagsbeslutet den ändringen i
förhållande till propositionen att
utgiftsområdena 13 och 14 höjts med
sammanlagt 1 155 miljoner kronor. Av
höjningen bör enligt riksdagsbeslutet
924 miljoner kronor hänföras till det nu
berörda utgiftsområdet och återstoden,
231 miljoner kronor, till utgiftsområde
14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Höjningen av ramarna motiveras av
riksdagens ställningstagande beträffande
de nyss angivna förändringarna av
arbetslöshetsersättningen. I samband med
beslutet om ramarna har riksdagen på
förslag av finansutskottet gjort ett
tillkännagivande till regeringen i denna
fråga. I korthet innebär
tillkännagivandet följande.
Finansutskottet har anslutit sig till
vad arbetsmarknadsutskottet i sitt
yttrande AU1y anfört om den starka
kopplingen mellan
arbetslöshetsförsäkringen och
arbetsmarknadspolitikens nya inriktning.
Finansutskottet anför att några av de i
somras beslutade ändringarna utsatts för
kritik, inte enbart för att de allmänt
sett upplevts som försämringar utan
därför att de givit upphov till direkt
oönskade konsekvenser. Utskottet
konstaterar att ARBOM-utredningen
sedermera också presenterat ett samlat
förslag till omläggning av försäkringen
som enligt finansutskottet i vissa
avseenden bör kunna ge bättre lösningar.
Låter man de beslutade förändringarna
träda i kraft är det därför inte
osannolikt att de kan komma att omprövas
redan efter några månader. Hos de
arbetssökande skulle detta kunna skapa
oklarhet och osäkerhet om vilka regler
som faktiskt gäller. Sett mot denna
bakgrund säger sig finansutskottet ha
stor förståelse för de betänkligheter
som arbetsmarknadsutskottet redovisade i
sitt yttrande. Å andra sidan, anför
utskottet, måste hänsyn också tas till
att ett uppskov kommer att leda till att
angelägna förändringar senareläggs och
att en eftersträvad besparing skjuts på
framtiden. Finansutskottet kommer fram
till att de förändringar som beslutades
i somras inte bör träda i kraft den 1
januari utan skjutas upp för att ge
riksdagen tillfälle att ta ställning
till ett sådant sammanhållet förslag.
Regeringen bör enligt tillkännagivandet
senast våren 1997 presentera riksdagen
förslag om detta. Finansutskottet
förutsätter liksom
arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande
att detta samlade förslag bygger på
principen att arbetslöshetsförsäkringen
skall vara en omställningsförsäkring som
ger skydd till personer med fast
förankring på arbetsmarknaden. För att
markera karaktären av
omställningsförsäkring skall det
föreslagna försäkringsskyddet vara
tidsmässigt begränsat. Liksom i fråga om
de tidigare beslutade förändringarna
utgår finansutskottet från att den
ersättningstid som skall beaktas därvid
börjar räknas fr.o.m. den 1 januari
1996.
Arbetsmarknadsutskottet kan med detta
konstatera att riksdagen nu anslutit sig
till den bedömning som först kom till
uttryck i utskottets yttrande AU1y i
slutet av förra månaden. De i somras
beslutade förändringarna i
arbetslöshetsförsäkringen bör inte träda
i kraft vid årsskiftet.
Ett starkt skäl till att skjuta upp
förändringarna i försäkringen är den
stora fördel som kan nås med ett samlat
förslag. Som utskottet påpekade i
yttrandet kan man då vinna i klarhet och
överskådlighet. Om mera tid ges till att
överväga de nödvändiga förändringarna
ges också möjlighet till samråd inte
bara med fackföreningsrörelsen utan även
med övriga berörda, däribland de
tillämpande organen och
tillsynsmyndigheten. Regelverket är
komplicerat och svårtillgängligt. Det är
inte lätt att överblicka konsekvenserna
av olika förändringar, därtill lär
krävas både kunskap och erfarenhet.
Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att
de kommande förslagen beretts i sådan
ordning som borgar för att de kommer att
fungera väl i den praktiska
tillämpningen.
När det gäller reglernas sakliga
innehåll vill arbetsmarknadsutskottet än
en gång understryka att försäkringen
skall omfatta personer med fast
förankring på arbetsmarknaden. Utskottet
vill inte binda sig för hur denna
förankring skall komma till uttryck mera
konkret, men utgår från att reglerna
konstrueras så att de både svarar mot
eftersträvade besparingar och mot vad
som kan anses rimligt i detta hänseende.
Utskottet har redan tidigare även
ställt sig bakom principen att det skall
vara fråga om en försäkring vid
omställning. Riksdagens nyss återgivna
tillkännagivande har också denna
innebörd: försäkringsskyddet skall vara
tidsmässigt begränsat. Utskottet vill
undanröja varje tveksamhet på den
punkten. Att de i somras beslutade
förändringarna skjuts upp innebär inte
ett frånträdande av principen om en
bortre gräns för ersättningen.
Inte heller i detta hänseende vill
utskottet nu binda sig för hur denna
begränsning skall konstrueras
lagtekniskt. För att ett uppskjutande av
sommarens lagändringar inte skall få
till följd att genomförandet av de
fastlagda principerna skjuts på
framtiden anser utskottet, liksom
finansutskottet, att den ersättningstid
som skall beaktas börjar räknas från den
1 januari 1996. Detta kan regleras genom
övergångsregler till den kommande
lagstiftningen.
Arbetsmarknadsutskottet förutsätter att
regeringen återkommer till riksdagen med
förslag i enlighet med det ovanstående
under våren 1997 och i sådan tid att de
nya lagreglerna kan träda i kraft vid
halvårsskiftet. Ikraftträdandet av de i
somras antagna lagändringarna skjuts
upp till samma tidpunkt.
Vad som sagts ovan gäller i tillämpliga
delar även beträffande det kontanta
arbetsmarknadsstödet (KAS).

Det anförda bör ges regeringen till
känna.

Det lagtekniska genomförandet av de
uppskjutna förändringarna bör enligt
utskottets mening ske på följande sätt.
Genom lagar bestäms att de lagar som
riksdagen antog den 12 juli 1996 om
ändringar i lagen om
arbetslöshetsförsäkring (ALF) respektive
lagen om kontant arbetsmarknadsstöd
(KAS) inte skall träda i kraft vid
årsskiftet. Detta innebär att
lagreglerna från årsskiftet fortsätter
att ha det innehåll som de har i dag och
haft från den 1 januari 1996. Av
lagtekniska skäl görs beträffande 6 och
7 §§ i respektive lag den ändringen att
paragraferna inte längre hänvisar till
den lag om tillfällig avvikelse från
lagen (1981:691) om socialavgifter som
upphör vid årsskiftet. Skälet till detta
är den ändrade konstruktionen av
utbildningsvikariat. Stöd ges från
årsskiftet i form av direkt bidrag till
arbetsgivaren och inte genom avdrag på
socialavgifterna. Avsikten är att
utbildningsvikariaten inte heller
fortsättningsvis skall kvalificera för
en första ersättningsperiod.
Hänvisningen i de angivna 6 och 7 §§ bör
därför i stället avse den nya
regleringen av utbildningsvikariaten,
som fortsättningsvis skall benämnas
vikariatsstöd.
Lagarna om arbetslivsutveckling (ALU)
och offentliga tillfälliga arbeten för
äldre arbetslösa (OTA) hänvisar till ALF
respektive KAS i deras lydelse enligt
sommarens riksdagsbeslut. Viss
anpassning krävs av respektive lag. Den
nya åtgärden OTA föranleder även en
anpassning av 14 § i ALF respektive KAS
så att det där klargörs att dagar då en
person varit anvisad OTA inte skall
inräknas i ersättningsperioden.
Motsvarande gäller i dag beträffande
ALU.

Lagförslag i enlighet med detta läggs
fram i utskottets hemställan.
Utskottets ställningstagande innebär
att de i propositionen framlagda
lagförslagen, som innebär justeringar i
förhållande till de i somras antagna
lagändringarna, inte bör prövas i detta
sammanhang.
Det innebär också att de motionsvägen
framlagda förslagen om ändringar i
sommarens beslut bör avslås av
riksdagen. Såväl Vänsterpartiet (motion
A296 yrk. 1), Miljöpartiet (A274 yrk. 10
och 11) som Kristdemokraterna (A298 yrk.
3) tar nämligen mera definitivt avstånd
från hela eller delar av beslutet.
De övriga motionsförslagen avser
finansieringsfrågor, ersättningsnivåer,
ersättningsrätten för deltidsarbetslösa
och möjligheten att avbryta en
ersättningsperiod. Med anledning av
dessa förslag vill utskottet anföra
följande.
Det är främst för att avvakta ett
samlat förslag som lagändringarna skjuts
upp. I detta ligger att utskottet inte
vill föregripa det kommande
regeringsförslaget - utöver vad som
omfattas av det ovan angivna
tillkännagivandet - med uttalanden med
anledning av motionsförslagen.
Vad utskottet nu anfört innebär att
motionerna A274 (yrk. 7-9), A296 (yrk.
2-5), A298 (yrk. 2) och Sf242 (yrk. 7,
9) avstyrks.

Utskottet övergår nu till frågan om
anslag.
I propositionen föreslås ett ramanslag
på 33 164 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande, som
godkänts av riksdagen, innebär att ramen
för utgiftsområde 13 höjts med 924
miljoner kronor. Enligt
arbetsmarknadsutskottets mening bör
denna höjning utnyttjas för att räkna
upp anslaget A 1. med motsvarande
belopp. För budgetåret 1997 bör
riksdagen således anvisa 34 088 miljoner
kronor på anslaget.

Bidrag till lönegarantiersättning

Propositionen

Anslaget finansierar utbetalning av
ersättning till arbetstagare för
lönefordringar i konkurs enligt
lönegarantilagen. Anslaget finansierar
även avbetalningar till
Riksgäldskontoret för den skuld som
kvarstår från Lönegarantifonden. Skulden
uppgick den 31 maj 1996 till drygt 2,3
miljarder kronor. Fr.o.m. 1997 skall
från anslaget även betalas ersättningar
till länsstyrelserna för deras arbete
med utbetalning av lönegarantimedel.
Anslaget finansieras genom en
lönegarantiavgift enligt lagen om
socialavgifter.
Antalet konkurser och berörda
arbetstagare har minskat kraftigt. En
allt större del av anslaget kan därför
utnyttjas för avbetalningar på den skuld
som kvarstår från Lönegarantifonden. Med
nuvarande regler för lönegarantin och en
förhållandevis låg nivå på antalet
konkurser beräknas skulden vara
amorterad vid sekelskiftet. Till dess
kvarstår behovet av den rörliga krediten
hos Riksgäldskontoret. För budgetåret
1997 föreslås den uppgå till 3 miljarder
kronor.
Ett särskilt lönegarantiregister får
enligt förordningen om
lönegarantiregister inrättas och föras
hos Riksskatteverket. Registret skall
bl.a. tillgodose behovet av statistiska
uppgifter om lönegarantiutbetalningar.
Riksdagen har tidigare godkänt att
kostnaderna för registret får belasta
Lönegarantifonden. Regeringen föreslår
nu att kostnaderna i stället belastar
anslaget. Av anslagsmedlen bör under
budgetåret 1997 en miljon kronor få
användas för att inrätta registret.
Utskottet godkänner de angivna
förslagen liksom regeringsförslaget om
medelsanvisning på anslaget A 2.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande anslag för
budgetåret 1997
att riksdagen
a) antar det i bilaga framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1996:871) om ändring i lagen
(1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,

b) antar det i bilaga framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1996:872) om ändring i lagen
(1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,

c) antar det i bilaga framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,

d) antar det i bilaga framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,

e) antar det i bilaga framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1996:869) om arbetslivsutveckling,

f) antar det i bilaga framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen
(1996:870) om offentliga tillfälliga
arbeten för äldre arbetslösa,

g) med bifall till propositionen i
denna del medger att en rörlig kredit
får disponeras i Riksgäldskontoret om
högst 3 000 000 000 kr under
budgetåret 1997 för utbetalningar av
lönegaranti,

h) med bifall till propositionen i
denna del godkänner vad som anförts
om medel för att inrätta ett
lönegarantiregister,

i) med anledning av propositionen för
budgetåret 1997 anvisar anslagen
under utgiftsområde 13 Ekonomisk
trygghet vid arbetslöshet enligt
följande uppställning:

Beslut om anslag inom utgiftsområde
13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet
1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till
anslagsfördelning utom i de fall
angivna belopp har kursiverats.

Utskottets
förslag

A Ersättning vid
arbetslöshet
1 Bidrag till 34 088 334
arbetslöshetsersättni
ng (ram)
2 Bidrag till 2 086
lönegarantiersättning 050
(ram)

Summa 36 174 384

j) som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts om kommande
förslag som rör
arbetslöshetsförsäkringen och det
kontanta arbetsmarknadsstödet,

k) avslår motionerna 1996/97:A274
yrkandena 1, 2 och 7-11,
1996/97:A296, 1996/97:A298 yrkandena
2-4 samt 1996/97:Sf242 yrkandena 7
och 9.

Stockholm den 28 november 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist
(s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund
(s), Berit Andnor (s), Ingvar Johnsson
(s), Kent Olsson (m), Martin Nilsson
(s), Elving Andersson (c), Laila
Bjurling (s), Patrik Norinder (m), Sonja
Fransson (s), Kristina Zakrisson (s),
Christel Anderberg (m), Barbro Johansson
(mp), Dan Ericsson (kd), Anna Åkerhielm
(m) och Ingrid Burman (v).

Särskilda yttranden

1. Anslag för budgetåret 1997

Kent Olsson, Patrik Norinder, Christel
Anderberg och Anna Åkerhielm (alla m)
anför:

Den 22 november beslutade riksdagens
majoritet bestående av
Socialdemokraterna och Centerpartiet att
fastställa ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten
och en beräkning av statens inkomster
avseende 1997. Samtidigt beslutades en
preliminär fördelning av statens
utgifter på utgiftsområden för
budgetåren 1998 och 1999.
Moderata samlingspartiet har i parti-
och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken
och budgetpolitiken. Våra förslag syftar
till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt
växande Sverige. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle
kan både företag och människor växa.
Massarbetslösheten kan steg för steg
pressas tillbaka samtidigt som den
sociala tryggheten också i andra
bemärkelser kan öka genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet.
Vi har föreslagit en långtgående
växling från subventioner och bidrag
till kraftiga skattesänkningar för alla,
främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är
i störst behov av gemensamma insatser
och som har små eller inga möjligheter
att påverka sin egen situation. Vi slår
också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra
de uppgifter som skall vara gemensamma.
Rättsväsendet måste fungera
tillfredsställande och försvaret skall
vara så starkt att Sverige kan
försvaras.
När riksdagens majoritet nu genom
riksdagsbeslutet den 22 november valt en
annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i detaljbesluten. I detta särskilda
yttrande redovisar vi den del av vår
politik som berör utgiftsområde 13
Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.
För utgiftsområde 13 som sådant
förordar vi lägre anslagsnivåer.
Besparingar kan uppnås genom en
bibehållen 75-procentig ersättningsnivå
samt genom att ytterligare en karensdag
införs. Vi anser också att försäkringen
bör göras allmän. Kvalificeringsreglerna
bör skärpas och en bortre gräns på 300
dagar bör införas. Ett sådant förslag
finns redan i den allmänna
arbetslöshetsförsäkring som
fyrpartiregeringen införde år 1994.
Att vi inte framställt några yrkanden
rörande a-kassan beror på att vi godtar
de regeländringar som beslutades i
somras. Det finns alltså inget skäl att
skjuta på genomförandet för att avvakta
ett samlat förslag från regeringen.
Om utskottet inte hade föreslagit ett
sådant återställande av reglerna skulle
inte heller anslaget för
arbetslöshetsförsäkring behövt höjas. Nu
förorsakas merkostnader i
storleksordningen 1 miljard kronor till
följd av Socialdemokraternas oförmåga
och obeslutsamhet när det gäller
arbetslöshetsförsäkringen.
Vi anser att hela hanteringen av
arbetslöshetsförsäkringen förtjänar
allvarlig kritik. Det tog sin start med
upprivandet av fyrpartiregeringens
allmänna obligatoriska försäkring 1994.
Därefter har reglerna ändrats ett stort
antal gånger, för att sedan ändras
tillbaka. Det har blivit hart när
omöjligt att få en överblick av
regelsystemet. Motstridiga besked ges,
löften utställs och löften återtas. Det
är till skada både för de berörda och
för de som skall tillämpa reglerna.
Människor vet inte vad de skall rätta
sig efter. Rimliga krav på förutsebarhet
och rättssäkerhet uppfylls inte.
Oförmågan präglar också hanteringen i
utskottet med upprepade bordläggningar
och obefintlig diskussion i sakfrågorna.

2. Anslag för budgetåret 1997

Elver Jonsson (fp) anför:

Jag anser liksom Folkpartiet i motion
1996/97:Sf242 att
arbetslöshetsersättningen bör motsvara
80 % av den arbetslöses inkomstbortfall.
Ett kort inkomstskydd under kortare
perioder av arbetslöshet skapar ökade
möjligheter till aktivt arbetssökande
och förbättrar därför arbetsmarknadens
funktionssätt. Arbetslöshetsförsäkringen
och KAS bör vara en
omställningsförsäkring, inte en
permanent försörjningskälla.
Det statliga ansvaret för försäkringen
bör minska och de försäkrade få ett
större finansieringsansvar. Om
statsbidraget sänks till förslagsvis 75
% av arbetslöshetskassornas
utbetalningar innebär detta en besparing
på drygt 9 miljarder kronor med dagens
arbetslöshetsnivå. Löntagarkollektivet
kompenseras genom en skattesänkning.
Det var olyckligt att
Socialdemokraterna rev upp den allmänna
arbetslöshetsförsäkring som
fyrpartiregeringen införde 1994. Om man
inte gjort det hade man sluppit många av
den senaste tidens turer. Det har skapat
förvirring om vad som egentligen är
regeringens linje i frågan. Det är
beklagligt med de motsägelsefulla
beskeden, inte minst för de många
arbetslösa.

3. Anslag för budgetåret 1997

Ingrid Burman (v) anför:

Arbetslöshetsförsäkringen är ett av de
mest misskötta sakområdena inom
politiken under senare år. Otaliga
förändringar har gjorts, ofta med kort
varsel. Det har varit ogenomtänkta,
slarviga och dåligt analyserade förslag.
Lagändringar har genomförts trots
pågående utredningsarbete. Kraftiga
nedskärningar har drabbat hel- och
deltidsarbetslösa. Ersättningen ligger
på så låg nivå att försäkringen inte
fungerar som en trygghetsförsäkring. För
allt fler måste talet om ett
inkomstrelaterat system framstå som
illusoriskt.
Vänsterpartiets uppfattning är, och har
hela tiden varit, att reformeringen av
arbetslöshetsförsäkringen skall ske i
ett samlat grepp och att
remissbehandlingen av ARBOM-utredningens
förslag skall inväntas. I avvaktan på
det bör inte riksdagsbeslutet från i
somras träda i kraft. Regeringens
förslag i budgetpropositionen om
ändringar i sommarens beslut visar för
övrigt på bristerna i de förslag som
lagts fram.
Många av sommarens lagändringar slår
snett. Dessutom är arbetsvillkoret så
hårt satt att halvtidsarbetande får
uppenbara svårigheter att kvalificera
sig. Det drabbar främst kvinnor. Även
personer med olika slag av
tidsbegränsade anställningar får svårt
att uppfylla arbetsvillkoret. Det nya
sättet att beräkna dagpenningen skulle
också missgynna många. Det borde vara
möjligt att avbryta sin
ersättningsperiod under viss tid för att
försörja sig med egen verksamhet, t.ex.
säsongsarbete. Denna tid bör vara
överhoppningsbar.
De regler som tillämpades före den 1
januari 1995 för deltidsarbetslösa bör
återinföras. De nya reglerna leder till
att människor i stället blir
heltidsarbetslösa.
Ersättningsnivån i
arbetslöshetsförsäkringen bör höjas till
80 % redan från den 1 januari 1997.
Endast hälften av de arbetslösa skulle
beröras av höjningen eftersom en stor
andel ligger över taket. Kostnaden för
höjningen kan därför antas uppgå till
bara hälften av vad regeringen anger.
Regeringen verkar bortse från sambandet
mellan utgiftsområdena 13 och 14. Med en
ambitiösare arbetsmarknadspolitik dämpas
trycket på arbetslöshetskassan.
Vänsterpartiet anser vidare att
finansieringen huvudsakligen bör ske på
intäktssidan genom
arbetsmarknadsavgiften.
Vänsterpartiet har i sin motion A296
föreslagit att anslaget A1. på
utgiftsområde 13 ökas med 1 500 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag.
Med min uppfattning om innehållet i de
lagändringar som genomfördes i somras
kan jag naturligtvis inte vara negativ
till utskottsmajoritetens senkomna
initiativ att reglerna inte skall träda
i kraft vid årsskiftet. Det
överensstämmer ju med ett av
Vänsterpartiets motionskrav. Ingenting
tyder dock på att man därigenom
frånträder principen om en bortre
parentes som dessutom tydligen skall ha
retroaktiv kraft. Tvärtom är utskottet
mycket tydligt när man i betänkandet
säger sig vilja undanröja varje
tveksamhet om att uppskjutandet av
sommarbeslutet inte innebär ett
frånträdande av principen om en bortre
gräns för ersättningen och dessutom att
den ersättningstid som skall beaktas
skall börja räknas från den 1 januari
1996. Inte heller verkar det som om
utskottet är berett att mjuka upp det
mycket stränga arbetsvillkoret. I själva
verket är uppskjutandet kanske bara
ytterligare ett exempel på
socialdemokraternas oförmåga och
vankelmod på detta sakområde.
Förutom besparingsskäl har både
arbetsmarknadsutskottet och
finansutskottet åberopat kopplingen
mellan arbetslöshetsförsäkringen och
arbetsmarknadspolitikens nya inriktning.
Det är tydligt att bortre parentes och
skärpta arbetsvillkor ges en alltmer
ideologisk motivering. Kraven ökar på de
arbetslösa som ges en än otryggare
ställning och tvingas bära en allt
större del av massarbetslöshetens
kostnader. Regeringens politik har varit
beklämmande när det gäller den viktiga
frågan om a-kassans utformning, och inte
heller riksdagens hantering har skapat
förtroende för lagstiftningsarbetets
kvalitet och konsekvens. De breda
folkliga och fackliga protesterna har
varit osedvanligt berättigade.

4. Anslag för budgetåret 1997

Barbro Johansson (mp) anför:

Jag ansluter mig till Miljöpartiets
förslag om att ersättningen i
arbetslöshetsförsäkringen skall vara 80
% för inkomster upp till 4,2 basbelopp
och 40 % för inkomstdelar därutöver upp
till en inkomstnivå motsvarande 6,5
basbelopp. Denna förändring bör införas
från den 1 juli 1997. I samband med den
förändringen bör också den lägsta
ersättningen i försäkringen och KAS
höjas till 246 kr per dag. Totalt
innebär detta ökade kostnader för nästa
budgetår med 465 miljoner kronor.
Miljöpartiet kan inte godta de hårdare
arbetsvillkor som de i somras beslutade
lagändringarna i
arbetslöshetsförsäkringen innebar. Det
gäller såväl att man förlängt den tid
man skall ha arbetat för att kvalificera
sig för ersättning som att arbete med
rekryteringsstöd inte längre skall
kvalificera för förstagångsersättning.
Det är fel väg att gå att utestänga
ytterligare personer från ersättning så
att de blir beroende av socialbidrag,
vilket blir följden av att införa en
s.k. bortre parentes i
arbetslöshetskassan. Att skjuta på dessa
lag-ändringar innebär ökade kostnader,
vilka kan beräknas till 500 miljoner
kronor för 1997.
Det är bara det första året som dessa
förslag leder till ökade utgifter i
förhållande till regeringens förslag.
För åren därefter kommer Miljöpartiets
övriga arbetsmarknadspolitiska förslag
med bl.a. förkortad arbetstid att leda
till minskad belastning på försäkringen.
Med Miljöpartiets och min uppfattning
om arbetsvillkoret anser jag det
naturligtvis bra att utskottet
föreslagit att inte låta sommarens
lagändringar träda i kraft i denna del.
Jag noterar att skillnaden mellan
Miljöpartiets förslag till anslag till
arbetslöshetsförsäkringen för 1997
jämfört med utskottets förslag uppgår
till enbart 41 miljoner kronor.

5. Anslag för budgetåret 1997

Dan Ericsson (kd) anför:

Kristdemokraterna har länge pläderat för
en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring med en rimlig
ersättningsnivå. Det var ett missgrepp
att avskaffa den arbetslöshetsförsäkring
som infördes av fyrpartiregeringen år
1994 och det var fel att sänka
ersättningsnivån till 75 %. Ytterligare
försämringar beslutades i somras i fråga
om arbetsvillkor och
dagpenningberäkning.
Dessa försämringar bör upphävas från
den 1 januari 1997. Även
ersättningsnivån bör återställas till 80
% redan från den tidpunkten.
Sammantaget innebär Kristdemokraternas
förslag på utgiftsområdet att
kostnaderna minskar främst beroende på
föreslagna insatser för ökad tillväxt
och främjandet av företagandet. Detta
leder till att fler kommer i arbete.
Mot bakgrund av Kristdemokraternas
uppfattning om det skärpta
arbetsvillkoret och
dagpenningberäkningen ser jag i och för
sig positivt på att riksdagsbeslutet
från i somras skjuts upp. Det är dock
ytterst beklagligt med den ryckighet som
präglar regeringens politik vad gäller
arbetslöshetsförsäkringen. Vi utgår från
att en samlad helhetslösning på denna
fråga kan nås under våren.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 6, 7 och 14 §§
lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Av utskottet
föreslagen lydelse

6 §2
Rätt till ersättning vid arbetslöshet
föreligger, för försäkrad som efter
senaste inträdet i arbetslöshetskassan,
1. varit medlem i kassan under minst
tolv månader, om han haft sin
huvudsakliga försörjning genom avlönat
arbete för annans räkning, eller under
minst 24 månader, om han haft sin
huvudsakliga försörjning som
självständig företagare
(medlemsvillkor),
2. under en ramtid av tolv månader
omedelbart före arbetslöshetens inträde
utfört förvärvsarbete i minst åttio
dagar fördelade på minst fem månader
(arbetsvillkor). Endast dag då
förvärvsarbete har utförts i minst tre
timmar får här räknas in. Med utfört
förvärvsarbete avses även tid då den
försäkrade haft semester eller annars
varit ledig av någon annan anledning än
sjukdom, tjänstgöring enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt eller
barns födelse med helt eller delvis
bibehållen lön.
Vid prövning av arbetsvillkoret bortses
från förvärvsarbete som
1. arbetsgivaren 1. arbetsgivaren
finansierat med finansierat med
stöd av stöd av
- lagen (1995:411) - förordningen
om tillfällig (1986:414) om
avvikelse från rekryteringsstöd
lagen (1981:691) om såvitt avser
socialavgifter, vikariatsstöd
eller enligt 6 a § första
strecksatsen denna
förordning, eller

- förordningen - förordningen
(1987:411) om (1987:411) om
beredskapsarbete, beredskapsarbete,
eller som eller som
2. bedrivits med stöd av förordningen
(1984:523) om bidrag till arbetslösa
m.fl. som startar egen
näringsverksamhet. Detta gäller dock
inte om den försäkrade då arbetet
påbörjas uppfyller arbetsvillkoret med
annat förvärvsarbete än som nyss sagts.
Föreligger särskilda skäl får
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer medge att
medlemsvillkoret bestäms till tolv
månader för försäkrad, som haft sin
huvudsakliga försörjning som
självständig företagare.
Tid då förvärvsarbete har utförts får
icke räknas mer än en gång för
uppfyllande av arbetsvillkoret.

1 Lagen omtryckt 1991:1334.
2 Senaste lydelse 1995:1636.

7 §3
För den som en gång har påbörjat en
ersättningsperiod enligt denna lag
gäller följande. Vid uppfyllandet av det
arbetsvillkor som skall ligga till grund
för en ny ersättningsperiod skall med
tid under vilken en försäkrad enligt 6 §
skall ha utfört förvärvsarbete jäm-
ställas tid då den försäkrade
1. deltagit i och, om inte särskilda
skäl hindrat det, fullföljt
arbetsmarknadsutbildning eller
yrkesinriktad rehabilitering för vilken
statligt utbildningsbidrag utgått,
2. fullgjort tjänstgöring enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt eller
fått föräldrapenningförmån enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, i båda
fallen dock tillsammans högst två
månader,
3. utfört 3. utfört
förvärvsarbete som förvärvsarbete som
arbetsgivaren arbetsgivaren
finansierat med finansierat med
stöd av stöd av
- lagen (1995:411) - förordningen
om tillfällig (1986:414) om
avvikelse från rekryteringsstöd
lagen (1981:691) om såvitt avser
socialavgifter, vikariatsstöd
eller enligt 6 a § första
- förordningen strecksatsen denna
(1987:411) om förordning, eller
beredskapsarbete, - förordningen
(1987:411) om
beredskapsarbete,
4. bedrivit egen näringsverksamhet med
stöd av förordningen (1984:523) om
bidrag till arbetslösa m.fl. som startar
egen näringsverksamhet.

14 §4
Ersättning utgår under längst 300 dagar
(ersättningsperiod). Har försäkrad
uppnått 55 års ålder innan
ersättningsperioden gått till ända, är
perioden i stället 450 dagar.
I I
ersättningsperioden ersättningsperioden
inräknas inte inräknas inte
dagar, under vilka dagar, under vilka
den försäkrade har den försäkrade har
anvisats verksamhet anvisats verksamhet
för för
arbetslivsutvecklin arbetslivsutvecklin
g i enlighet med g eller ett
föreskrifter som offentligt
har meddelats av tillfälligt arbete
regeringen. för äldre
arbetslösa i
enlighet med
föreskrifter som
har meddelats av
regeringen.
I ersättningsperioden enligt första
stycket inräknas i fall som avses i 10 §
ersättningstid i den andra
arbetslöshetskassan.
Ersättningsrätten upphör vid utgången
av månaden före den under vilken den
försäkrade fyller 65 år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1997.

3 Senaste lydelse 1995:1636.
4 Senaste lydelse 1994:1673.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 6, 7 och 14 §§
lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Av utskottet
föreslagen lydelse

6 §2
Rätt till kontant arbetsmarknadsstöd
föreligger, om den arbetslöse under en
ramtid av tolv månader omedelbart före
arbetslöshetens inträde utfört
förvärvsarbete i minst fem månader
(arbetsvillkor). Här skall hänsyn tas
endast till månad då förvärvsarbete
utförts under minst 75 timmar. Med
utfört förvärvsarbete avses även tid då
sökanden haft semester eller annars
varit ledig av annan anledning än
sjukdom, tjänstgöring enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt eller
barns födelse med helt eller delvis
bibehållen lön.
Vid prövning av arbetsvillkoret bortses
från förvärvsarbete som
1. arbetsgivaren 1. arbetsgivaren
finansierat med finansierat med
stöd av stöd av
- lagen (1995:411) - förordningen
om tillfällig (1986:414) om
avvikelse från rekryteringsstöd
lagen (1981:691) om såvitt avser
socialavgifter, vikariatsstöd
eller enligt 6 a § första
strecksatsen denna
förordning, eller
- förordningen - förordningen
(1987:411) om (1987:411) om
beredskapsarbete, beredskapsarbete,
eller som eller som
2. bedrivits med stöd av förordningen
(1984:523) om bidrag till arbetslösa
m.fl. som startar egen
näringsverksamhet. Detta gäller dock
inte om sökanden då arbetet påbörjas
uppfyller arbetsvillkoret med annat
förvärvsarbete än som nyss sagts.
Tid då förvärvsarbete har utförts får
icke räknas mer än en gång för
uppfyllande av arbetsvillkoret.

7 §3
För den som en gång har påbörjat en
ersättningsperiod enligt denna lag
gäller följande. Vid uppfyllandet av det
arbetsvillkor som skall ligga till grund
för en ny ersättningsperiod skall med
tid under vilken den sökande enligt 6 §
skall ha utfört förvärvsarbete
jämställas tid då den sökande
1. i enskilt hem vårdat åldring eller
handikappad i sådan utsträckning att
sökanden varit förhindrad att stå till
arbetsmarknadens förfogande,
2. deltagit i och, om inte särskilda
skäl hindrat det, fullföljt
arbetsmarknadsutbildning eller
yrkesinriktad rehabilitering för vilken
statligt utbildningsbidrag lämnats,
3. fullgjort tjänstgöring enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt eller
fått föräldrapenningförmån enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, i båda
fallen dock tillsammans högst två
månader,

1 Lagen omtryckt 1994:929.
2 Senaste lydelse 1995:1637.
3 Senaste lydelse 1995:1637.

4. utfört 4. utfört
förvärvsarbete som förvärvsarbete som
arbetsgivaren arbetsgivaren
finansierat med finansierat med
stöd av stöd av
- lagen (1995:411) - förordningen
om tillfällig (1986:414) om
avvikelse från rekryteringsstöd
lagen (1981:691) om såvitt avser
socialavgifter, vikariatsstöd
eller enligt 6 a § första
strecksatsen denna
förordning, eller

- förordningen - förordningen
(1987:411) om (1987:411) om
beredskapsarbete, beredskapsarbete,
eller
5. bedrivit egen näringsverksamhet med
stöd av förordningen (1984:523) om
bidrag till arbetslösa m.fl. som startar
egen näringsverksamhet.

14 § 4
Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under
längst 150 dagar (ersättningsperioden),
om inte annat följer av andra stycket
eller av 15 § sista stycket. Har
stödtagaren uppnått 55 års ålder innan
ersättningsperioden gått till ända, är
perioden i stället 300 dagar. Sedan
stödtagaren uppnått 60 års ålder, är
ersättningsperioden 450 dagar.
I I
ersättningsperioden ersättningsperioden
inräknas inte inräknas inte
dagar, under vilka dagar, under vilka
stödtagaren har stödtagaren har
anvisats verksamhet anvisats verksamhet
för för
arbetslivsutvecklin arbetslivsutvecklin
g i enlighet med g eller ett
föreskrifter som offentligt
har meddelats av tillfälligt arbete
regeringen. för äldre
arbetslösa i
enlighet med de
föreskrifter som
har meddelats av
regeringen.
Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd
upphör vid utgången av månaden före den
under vilken den arbetslöse fyller 65 år
eller när han dessförinnan börjar
uppbära hel ålderspension, hel
förtidspension eller helt sjukbidrag
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1997.

4 Senaste lydelse 1994:1674.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:869) om arbetslivsutveckling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1996:869) om arbetslivsutveckling
dels att 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en
ny paragraf, 3 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Av utskottet
(rskr. 1995/96:307) föreslagen lydelse

2 §
Den tid under Den tid under
vilken en arbetslös vilken en arbetslös
deltagit i deltagit i
verksamhet för verksamhet för
arbetslivsutvecklin arbetslivsutvecklin
g i enlighet med g i enlighet med
länsarbetsnämndens länsarbetsnämndens
anvisning utgör anvisning utgör
sådan tid som sådan med utfört
enligt 7 § lagen arbete jämställd
(1973:370) om tid som avses i 7 §
arbetslöshetsförsäk lagen (1973:370) om
ring eller 7 § arbetslöshetsförsäk
lagen (1973:371) om ring eller 7 §
kontant lagen (1973:371) om
arbetsmarknadsstöd kontant
kvalificerar för en arbetsmarknadsstöd.
ny Vid bestämmande av
ersättningsperiod ramtid enligt samma
inom samma lagar räknas inte
ersättningstid. Vid tid då den
bestämmande av arbetslöse varit
ramtid enligt samma hindrad att arbeta
lagar räknas inte på grund av
tid då den deltagandet, i den
arbetslöse varit mån tiden inte
hindrad att arbeta jämställs enligt
på grund av vad som nyss sagts.
deltagandet, i den
mån tiden inte
jämställs enligt
vad som nyss sagts.

3 §
När det gäller
avstängning från
rätt till
ersättning skall
vad som föreskrivs
om
arbetsmarknadspolit
iska åtgärder i 31
§ lagen (1973:370)
om arbetslöshetsför
säkring och i 28 §
lagen (1973:371) om
kontant
arbetsmarknadsstöd
gälla också i fråga
om verksamhet som
avses i 1 §.

Denna lag träder i kraft 1 januari
1997.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:870) om offentliga tillfälliga
arbeten för äldre arbetslösa

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1996:870) om offentliga tillfälliga
arbeten för äldre arbetslösa
dels att 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas en ny
paragraf, 3 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Av utskottet
(rskr. föreslagen lydelse
1995/96:307
2 §
Den tid under Den tid under
vilken en person vilken en person
deltagit i ett deltagit i ett
offentligt offentligt
tillfälligt arbete tillfälligt arbete
i enlighet med i enlighet med
länsarbetsnämndens länsarbetsnämndens
anvisning utgör anvisning utgör
sådan tid som sådan med utfört
enligt 7 § lagen arbete jämställd
(1973:370) om tid som avses i 7
arbetslöshetsförsäk § lagen (1973:370)
ring eller 7 § om
lagen (1973:371) om arbetslöshetsförsäk
kontant ring eller 7 §
arbetsmarknadsstöd lagen (1973:371) om
kvalificerar för en kontant
ny arbetsmarknadsstöd.
ersättningsperiod Vid bestämmande av
inom samma ramtid enligt samma
ersättningstid. Vid lagar räknas inte
bestämmande av tid då personen
ramtiden enligt varit hindrad att
samma lagar räknas arbeta på grund av
inte tid då deltagandet, i den
personen varit mån tiden inte
hindrad att arbeta jämställs enligt
på grund av vad som nyss sagts.
deltagandet, i den
mån tiden inte
jämställs enligt
vad som nyss sagts.

3 §
När det gäller
avstängning från
rätt till
ersättning skall
vad som föreskrivs
om
arbetsmarknadspolit
iska åtgärder i 31
§ lagen (1973:370)
om
arbetslöshetsförsäk
ring och i 28 §
lagen (1973:371) om
kontant
arbetsmarknadsstöd
gälla också i fråga
om verksamhet som
avses i 1 §.

________
Denna lag träder i kraft den 1 januari
1997.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:871) om ändring i lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att
ikraftträdandebestämmelsen till lagen
(1996:871) om ändring i lagen (1973:370)
om arbetslöshetsförsäkring skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Av utskottet
(rskr. 1995/96:307) föreslagen lydelse

1. Denna lag 1. Denna lag
träder i kraft den träder i kraft den
1 januari 1997. 1 juli 1997.
2. För den som vid ikraftträdandet har
en löpande ersättningsperiod skall
följande gälla. Ersättningstiden enligt
14 § skall anses ha börjat löpa den 1
januari 1996 eller vid den senare
tidpunkt då ersättningsperioden
påbörjats. Den löpande
ersättningsperiodens längd bestäms
enligt 14 § i dess äldre lydelse.
Ersättningsdagar i den löpande
ersättningsperioden som enligt de äldre
reglerna förbrukats före ikraftträdandet
avräknas från ersättningstiden i den mån
de hänför sig till tiden efter den 1
januari 1996.

Förslag till lag om ändring i lagen
(1996:872) om ändring i lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att
ikraftträdandebestämmelsen till lagen
(1996:872) om ändring i lagen (1973:371)
om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Av utskottet
(rskr. 1995/96:307) föreslagen lydelse

1. Denna lag 1. Denna lag
träder i kraft den träder i kraft den
1 januari 1997. 1 juli 1997.
2. För den som vid ikraftträdandet har
en löpande ersättningsperiod skall
följande gälla. Ersättningstiden enligt
14 § skall anses ha börjat löpa den 1
januari 1996 eller vid den senare
tidpunkt då ersättningsperioden
påbörjats. Den löpande
ersättningsperiodens längd bestäms
enligt 14 § i dess äldre lydelse.
Ersättningsdagar i den löpande
ersättningsperioden som enligt de äldre
reglerna förbrukats före ikraftträdandet
avräknas från ersättningstiden i den mån
de hänför sig till tiden efter den 1
januari 1996.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motioner 2
Utskottet 3
Bidrag till arbetslöshetsersättning 4
Bidrag till lönegarantiersättning 7
Hemställan 8
Särskilda yttranden 10
1. Anslag för budgetåret 1997, (m) 10
2. Anslag för budgetåret 1997, (fp) 11
3. Anslag för budgetåret 1997, (v) 11
4. Anslag för budgetåret 1997, (mp) 13
5. Anslag för budgetåret 1997, (kd) 13
Bilaga
Lagförslag 15