Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar

Betänkande 1995/96:UbU6

Utbildningsutskottets betänkande 1995/96:UBU06

Riksinternatskolorna

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1995/96
UbU6

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om förändrat system för
statsbidrag till utlandssvenska barns
och ungdomars utbildning i Sverige.
Statsbidragssystemet skall omfatta alla
skolformer fr.o.m. årskurs 7 i
grundskolan eller motsvarande t.o.m.
gymnasieskolan eller motsvarande.
Bidraget skall lämnas till anordnaren
av utbildningen och följa den enskilde
eleven oavsett skolform. Eleven skall
få bidrag till inackordering enligt
bestämmelserna om studiestöd.

Den särskilda utbildningsformen
riksinternatskola behålls under en
övergångstid om längst fem år. Staten
träffar avtal om statsbidrag för
utlandssvenska elever till de tre
riksinternatskolorna under
övergångstiden. En utvärdering skall
ske av det föreslagna systemet.
Riksinternatskolorna skall liksom
tidigare även kunna ta emot andra än
utlandssvenska elever. Hemkommunen ges
skyldighet att fördela resurser för
dessa elever på samma sätt som om
eleverna gick i en fristående skola.

Sammanlagt har fem reservationer fogats
till betänkandet. Moderaterna,
Folkpartiet liberalerna och
Kristdemokraterna avstyrker i princip
det nya bidragssystemet. Centerpartiet
avstyrker i avvaktan på att klarhet nås
beträffande bidrag till fristående
skolor.

Propositionen

1995/96:89 vari yrkas

1. att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),

2. att riksdagen godkänner det som
regeringen förordar om statsbidrag till
utlandssvenska elevers utbildning
(avsnitt 5).

Lagförslaget återfinns som bilaga 2
till detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub1 av Carl-Johan Wilson (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att statsbidrag
även i fortsättningen skall betalas
till riksinternatskola för barn till
utlandssvenskar oberoende av var barnet
är folkbokfört liksom för elever, som
rekryteras utan att vara barn till
utlandssvenskar.

1995/96:Ub2 av Alf Svensson och Inger
Davidson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att regleringen för
riksinternatskolor skall avskaffas
efter en övergångstid om fem år,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjlighet att välja andra
alternativ,

3. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att hemkommuner ges
skyldighet att fördela resurser för
icke utlandssvenska elever som väljer
att gå på en riksinternatskola.

1995/96:Ub3 av Gullan Lindblad och
Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens
förslag om att regleringen för
riksinternatskolorna skall avskaffas
efter en övergångstid om fem år i
enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksinternatskolorna
även i fortsättningen skall ha
ersättning för undervisning,
elevhemsverksamhet och bidrag för
utlandssvenskars barn,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Lundsbergs skola skall
ha likvärdiga villkor som
riksinternatskolorna i Gränna och
Sigtuna.

1995/96:Ub4 av Beatrice Ask m.fl. (m,
fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens
förslag att avveckla utbildningsformen
riksinternatskola efter en övergångstid
om fem år i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att riksinternatskolorna
även i fortsättningen skall ha
ersättning för undervisning och
elevhemsverksamhet för utlandssvenskars
barn,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om utlandssvenskars barns rätt
att välja skola,

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Lundsbergs skola skall
ha likvärdiga villkor som
riksinternatskolorna i Gränna och
Sigtuna,

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag för
externatelever.

1995/96:Ub5 av Göte Jonsson (m) vari
yrkas att riksdagen avslår proposition
1995/96:89 om utbildning i Sverige för
utlandssvenska barn och ungdomar i
enlighet med vad som anförts i
motionen.

1995/96:Ub6 av Andreas Carlgren m.fl.
(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om Lundsbergs skola,

2. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till
riksinternatskolor.

Utskottet

Propositionen i korthet

I förevarande proposition läggs fram
förslag som innebär ett förändrat
system för statsbidrag till
utlandsvenska barns och ungdomars
utbildning i Sverige.
Statsbidragssystemet skall omfatta alla
skolformer från och med årskurs 7 i
grundskolan eller motsvarande till och
med gymnasieskolan eller motsvarande.
Statsbidraget skall lämnas till
anordnaren av utbildningen och följer
den enskilde eleven oavsett skolform.
Eleven skall vidare ges bidrag till
inackordering enligt bestämmelserna om
studiestöd.

Den särskilda utbildningsformen
riksinternatskola behålls under en
övergångstid om längst fem år under
vilken en utvärdering av det föreslagna
systemet skall ske. En
riksinternatskola skall liksom tidigare
även kunna ta emot andra än
utlandssvenska elever. Hemkommunen ges
skyldighet att fördela resurser för
dessa elever på samma sätt som om
eleverna gick i en fristående skola.

Det föreslagna systemet för
bidragsgivning innebär förändringar i
skollagen. Regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen föreslås träda i
kraft den 1 juli 1996. Bestämmelserna
införs successivt och tillämpas för
elever som börjar undervisningen vid
skolan läsåret 1996/97.

Bakgrund

Enligt 10 kap. skollagen (1985:1100) är
riksinternatskola en särskild
utbildningsform. Regeringen kan enligt
10 kap. 1 § skollagen - på
framställning av huvudmannen - ge en
internatskola ställning som
riksinternatskola. En riksinternatskola
har till uppgift att anordna
utbildning, som motsvarar grundskolan
och gymnasieskolan eller endera av
dessa skolformer, för i första hand
barn och ungdomar som har
utlandssvenska föräldrar eller har
behov av miljöombyte eller som är från
glesbygd och inte kan beredas
tillfredsställande inackordering. I den
del en riksinternatskola motsvarar
grundskolan skall den i fråga om rätten
att fullgöra skolplikt där anses vara
en enligt 9 kap. 1 § första och andra
styckena skollagen godkänd fristående
skola.

Förordningen (1991:1080) om
riksinternatskolor innehåller
bestämmelser om verksamheten vid
skolorna och om statsbidrag. En
riksinternatskola får statsbidrag till
undervisning, elevhemsverksamhet och
särskilt bidrag för elever med
utlandssvenska föräldrar. Statsbidraget
till undervisningen lämnas för ett
visst antal årselevplatser inom en ram
som regeringen fastställer årligen samt
med ett av regeringen fastställt belopp
per sådan års-elevplats. I
statsbidragsunderlaget ingår också
andra elever än de med utlandssvenska
föräldrar. Det finns tre
riksinternatskolor, Grännaskolan,
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket
och Lundsbergs skola. För Lundsbergs
skola, som fick ställning som
riksinternatskola fr.o.m. den 1 juli
1994, gäller dock bestämmelserna om
riksinternatskolorna med viss
begränsning. Skolan erhåller t.ex.
endast statsbidrag till undervisningen.

Regeringen anmälde i 1995 års
budgetproposition (prop. 1994/95:100
bil. 9) att en översyn av reglerna för
riksinternatskolorna borde göras. En
arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet har övervägt
hur barn och ungdomar med svenska
föräldrar bosatta i utlandet kan
garanteras utbildningsmöjligheter i
Sverige om nuvarande reglering för
riksinternatskolor upphävs.
Arbetsgruppen har presenterat sina
förslag i en promemoria som har
remissbehandlats.

Förändrat system för utbildning i
Sverige av utlandssvenska barn och
ungdomar

Definition av begreppet utlandssvensk
elev

Regeringen anser att staten även i
fortsättningen aktivt bör stödja
möjligheten till utbildning av god
kvalitet och till ett brett
utbildningsutbud i Sverige för barn och
ungdomar med svenska föräldrar som
stadigvarande vistas i utlandet.
Regeringen föreslår att en definition
av begreppet utlandssvensk elev införs
i skollagen (1 kap. 17 §). En
utlandssvensk elev, som har rätt till
utbildning i Sverige, definieras som en
elev vars vårdnadshavare stadigvarande
vistas i utlandet och av vilka minst en
är svensk medborgare. Någon koppling
till var eleven eller hans eller hennes
vårdnadshavare är folkbokförda görs
inte. Regeringen anför i propositionen
att bedömningen av om eleven tillhör
gruppen utlandssvenska elever bör göras
utifrån förhållandet när eleven börjar
utbildningen och bör gälla hela
skolgången i årskurserna 7-9 av
grundskolan respektive hela tiden i
gymnasieskolan och motsvarande
skolformer även om de faktiska
förhållandena för eleven förändras. Mot
den bakgrunden begär regeringen ett
bemyndigande att föreskriva att också
andra elever än de som omfattas av
lagens definition skall ingå i
kategorin utlandssvensk elev.

I motion 1995/96:Ub1 (fp) framhålls i
denna del att statsbidrag till
utbildning även fortsättningsvis skall
utbetalas för barn till utlandssvenskar
oberoende av barnets folkbokföringsort.
Motionären anser att villkoren för
statsbidrag till utlandssvenska barns
skolgång skall formuleras så att
Sverige inte stöter bort de barn som
söker samhörighet med hemlandet genom
att folkbokföra sig där.

Utskottet konstaterar att det enligt
den föreslagna definitionen av
begreppet utlandssvensk elev inte görs
någon koppling till var eleven eller
hans eller hennes vårdnadshavare är
folkbokförda. Det som är betydelsefullt
är var vårdnadshavarna stadigvarande
vistas. Enligt utskottets mening är
motionen i denna del tillgodosedd med
regeringens förslag varför den bör
avslås. Utskottet föreslår att
riksdagen med avslag på motion
1995/96:Ub1 i denna del antar
regeringens förslag till definition av
utlandssvensk elev.

Statsbidrag till utlandssvenska
elevers utbildning m.m.

Regeringen föreslår att det skall
införas en generell möjlighet till
statsbidrag om en utlandssvensk elev
väljer att få sin utbildning i Sverige.
Statsbidrag skall lämnas för
utlandssvenska barn och ungdomars
utbildning i alla skolformer från och
med årskurs 7 i grundskolan eller
motsvarande till och med gymnasieskolan
eller motsvarande. Statsbidrag skall
lämnas till anordnaren av utbildningen
och skall följa den enskilde oavsett
skolform. Detta innebär bl.a. att en
fristående skola får statsbidrag för en
elev som enligt definitionen av
utlandssvenska elever ingår i denna
grupp även om eleven har en hemkommun i
Sverige. Regeringen föreslår en ändring
i skollagen som innebär att en kommuns
skyldighet att tilldela en fristående
skola bidrag för verksamheten inte
skall gälla om det är fråga om en
utlandssvensk elev (9 kap. 6 och 8 §§).
Bidrag till inackorderingen skall
lämnas av statliga medel i enlighet med
bestämmelserna om studiestöd. Om en
elev får sådant inackorderingstillägg
skall han/hon inte få ekonomiskt stöd
till inackordering från hemkommunen (5
kap. 33 §).

Den särskilda utbildningsformen
riksinternatskola behålls under en
övergångstid om längst fem år under
vilken en utvärdering av det föreslagna
systemet skall ske. Staten skall träffa
avtal om statsbidrag till
riksinternatskolorna under
övergångstiden. Statsbidrag skall
lämnas för alla utlandssvenska elever
dock minst för ett i avtalet garanterat
antal årselevplatser. Statsbidraget
skall omfatta såväl undervisning som
internat vid alla tre skolorna.

En ändring görs i 10 kap. 1 § andra
stycket som innebär att den kategori
elever som skall tas emot i första hand
begränsas till att avse utlandssvenska
elever. Enligt lagrummets gällande
ordalydelse tillhör även s. k.
glesbygdselever och elever som har
behov av miljöombyte den kategori som i
första hand skall tas emot. Av den
allmänna motiveringen till den nu
föreslagna lagändringen framgår
emellertid att en riksinternatskola
även fortsättningsvis kan vara ett
alternativ för elever från glesbygd som
behöver bo inackorderade eller för en
elev som kan ha behov av miljöbyte.
Hemkommunen ges skyldighet att fördela
resurser för sådana elever på samma
sätt som om eleven gick i en fristående
skola. En bestämmelse om detta införs i
skollagen (10 kap. 1 § tredje stycket
och 1 c §). Även dessa elever bör kunna
få inackorderingstillägg enligt
bestämmelserna i studiestödslagen,
anför regeringen.

Det nya systemet för bidrag föreslås
träda i kraft den 1 juli 1996. Systemet
införs successivt. En kommuns
skyldighet att lämna bidrag enligt 10
kap. 1 c § gäller inte i fråga om
elever som har påbörjat sin utbildning
före ikraftträdandet, om statsbidrag
lämnas för utbildningen.

Regeringens förslag om en generell rätt
till statsbidrag - oavsett skolform
- för en utlandssvensk elev som
väljer att få sin utbildning i Sverige
behandlas i två motioner. Motionärerna
i motion 1995/96:Ub4 (m, fp) yrkande 3
är positiva till förslaget och anser
att det är principiellt riktigt att en
elev skall kunna välja en annan skola
eller skolform än riksinternatskola.
Även i motion 1995/96:Ub2 (kds) yrkande
2 framhålls att möjligheten att välja
andra skolformer och annat boende bör
öppnas. Det sker genom att
statsbidraget för elever utan
hemkommun följer eleven och genom att
inackorderingstillägget för samtliga
utlandssvenska elever utbetalas direkt
till målsman, heter det i motionen.

Förslaget till ny bidragskonstruktion
avseende riksinternatskolorna behandlas
i flera motioner. I motion 1995/96:Ub4
(m, fp) föreslås att
riksinternatskolorna även i
fortsättningen skall erhålla ersättning
för undervisning och elevhemsverksamhet
för utlandssvenskars barn. Skolorna
skall erhålla ett schablonbidrag för
internateleverna, menar motionärerna.
Det bör fastställas av regeringen och
innehålla ersättning för
utbildningskostnaderna och
internatkostnaderna (yrkande 2). I
yrkande 5 i samma motion tar
motionärerna upp frågan om bidrag till
externateleverna. Mot bakgrund av det
förslag som presenterats av
Friskolekommittén och med tanke på den
översyn som pågår vad gäller fristående
gymnasieskolor är det inte möjligt att
förorda att bidrag skall utgå enligt
samma regler som gäller för fristående
skolor. Staten bör i stället fastställa
och lämna bidrag för dessa elever
direkt till riksinternaten, heter det i
motionen.

Likartade yrkanden finns i motionerna
1995/96:Ub3 (m) yrkande 2, 1995/96:Ub1
(fp) i denna del och 1995/96:Ub5 (m). I
den förstnämnda motionen yrkas att
riksinternatskolorna även i
fortsättningen skall ha ersättning för
undervisning, elevhemsverksamhet och
bidrag för utlandssvenskars barn.
Enligt motion 1995/96:Ub1 (fp) har de
nuvarande statsbidragsreglerna stor
betydelse för skolornas möjlighet att
med trygghet planera för fortsatt
kvalitetsmedveten verksamhet.
Statsbidrag bör även fortsättningsvis
utbetalas till riksinternatskola både
för barn till utlandssvenskar och för
andra elever. I motion 1995/96:Ub5 (m)
yrkas avslag på regeringens förslag i
denna del. Motionären framhåller bl.a.
att det är angeläget att ungdomar från
de orter där riksinternaten är förlagda
ges möjlighet att delta i
undervisningen och att det är olyckligt
om statsbidragsbestämmelserna utformas
så att denna möjlighet försvåras.

I motion 1995/96:Ub2 (kds) yrkas
avslag på förslaget att kommunerna ges
skyldighet att fördela resurser för
icke utlandssvenska elever som väljer
att gå på en riksinternatskola (yrkande
3). Motionärerna tillbakavisar
propositionens påstående att de
kommuner där dagens tre
riksinternatskolor ligger får dubbelt
statsbidrag. Skolorna får i dag
statsbidrag till samtliga elever, både
internat- och externatelever. Staten
kompenserar sig för detta bidrag genom
att reducera bidraget till kommunen,
heter det i motionen. Det finns skäl
som motiverar ett högre bidrag till
dessa skolor än till övriga fristående
skolor. Motionärerna anser att hänsyn
måste tas till riks- internatskolornas
småskalighet, att de har intagning året
runt och att de bedriver
stödundervisning för utlandssvenska
elever.

Motionärerna i motion 1995/96:Ub6 (c)
yrkande 2 accepterar principen att
statsbidraget för utlandssvenska elever
skall följa eleven och inte som nu gå
direkt till riksinternaten men
efterlyser hur den föreslagna
bidragskonstruktionen förhåller sig
till den tidigare vad gäller per capita-
ersättning. Motionärerna förutsätter
att statsbidrag per utlandssvensk elev
tillsammans med inackorderingsbidrag
utgör samma totalsumma som nuvarande
bidrag oavsett bidragskonstruktion. När
det gäller förslaget att hemkommunen
skall lämna bidrag för andra elever än
utlandssvenskars barn anser
motionärerna att detta är möjligt med
de regler som gäller i dag. Om
regeringen skulle föreslå och riksdagen
besluta om en mycket mer löslig form
för att reglera kommunernas
skyldigheter vad gäller bidrag till
fristående skolor blir de bestämmelser
som nu föreslås ganska meningslösa.
Frågan om bidrag till riksinternaten
bör behandlas i anslutning till att
riksdagen ges möjlighet att ta
ställning till förslag om regler för
fristående skolor.

Utskottet behandlar först regeringens
förslag om att statsbidrag skall lämnas
för utlandssvenska barns och ungdomars
utbildning i alla skolformer.

Utskottet anser i likhet med
regeringen att det är angeläget att
utbildningsmöjligheterna i Sverige för
utlandssvenska barn och ungdomar
breddas och garanteras genom ett
statsbidragssystem som omfattar alla
skolformer från och med årskurs 7 i
grundskolan eller motsvarande till och
med gymnasieskolan eller motsvarande.
Utskottet delar således regeringens
uppfattning att statsbidraget skall
lämnas till anordnaren och följa eleven
samt att bidrag till inackordering
skall ges i enlighet med bestämmelserna
om studiestöd. Denna förändring innebär
att även utlandssvenskars barn och
ungdomar får en reell möjlighet att
välja en annan utbildning än vad som
erbjuds vid riksinternatskolorna. En
utlandssvensk elev kan härigenom t. ex.
välja inom ett betydligt bredare utbud
av program i gymnasieskolan eller välja
en fristående skola. Genom att bidrag
lämnas till inackordering ges också
möjlighet till att välja andra former
för boende t. ex. hos en anhörig.

När det gäller regeringens förslag
till nytt system för bidrag till
verksamheten vid riksinternatskolorna
vill utskottet anföra följande.

Utskottet utgår från att många av de
utlandssvenska eleverna även
fortsättningsvis kommer att välja ett
internatboende i nära anslutning till
den skola där de går. Även regeringen
menar att flera av de utlandssvenska
eleverna fortfarande kommer att välja
internatboende . Mot den bakgrunden
föreslår regeringen att
riksinternatskolorna skall behållas
övergångsvis som en säkerhet för att
dessa elever skall kunna få ett sådant
boende. Utskottet vill i det här
sammanhanget understryka värdet av den
utvärdering av den föreslagna
förändringen som regeringen avser att
ta initiativ till. Utvärderingen bör
kunna ge underlag för senare
ställningstagande av riksdagen
beträffande en slutlig utformning av
ordningen för utlandssvenska barns
utbildning i Sverige.

Utskottet har inget att erinra mot
vad regeringen anfört om att staten
skall träffa avtal med de nuvarande tre
riksinternatskolorna om att anordna
utbildning och erbjuda internatboende.
Det får därvid ankomma på de
avtalsslutande parterna att komma
överens om antalet garanterade års-
elevplatser och vilket belopp som skall
utgå i statsbidrag. Statsbidraget skall
omfatta såväl bidrag till undervisning
som till internatboendet vid skolorna.

Utskottet anser det viktigt att så
långt det är möjligt motverka social
segregering vid riksinternatskolorna.
Utskottet delar därför regeringens
uppfattning att dessa skolor även i
fortsättningen skall kunna ta emot
elever från glesbygd som behöver bo
inackorderade och elever med behov av
miljöombyte. Skolorna bör också
fortsättningsvis kunna ta emot även
elever från den kommun där skolan är
belägen och närliggande kommuner, dvs.
elever som inte har behov av ett
internatboende. Utskottet erinrar om
att kommunernas ansvar för att barn och
ungdomar bosatta i kommunen får en
utbildning gäller alla barn och
ungdomar, således även elever som
väljer att gå i en riksinternatskola.
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att hemkommunen skall vara
skyldig att fördela resurser för en
elev i riks- internatskola på samma
sätt som om eleven valt att gå i en
fristående skola. Utskottet har inte
heller något att erinra mot att
inackorderingstillägg lämnas enligt
bestämmelserna för studiestöd till
dessa elever. Utskottet vill i
sammanhanget peka på att ett nytt
utjämningssystem för kommuner och
landsting gäller fr.o.m. år 1996 (prop.
1994/95:150 bilaga 7 , FiU19 och prop.
1995/96:64, FiU5). I huvudsak är
utjämningsbidraget ett bidragssy-
stem som skall jämna ut
inkomstskillnader i kommunsektorn och
skillnader i strukturella förhållanden.
Kommuner och landsting vars skattekraft
eller mätbara strukturella förhållanden
är sämre än genomsnittet för riket får
ett utjämningsbidrag från staten.
Kommuner och landsting vars skattekraft
eller mätbara strukturella förhållanden
är bättre än genomsnittet för riket
betalar en utjämningsavgift till
staten. Ett strukturkostnadsindex
beräknas för varje kommun med hänsyn
till olika faktorer. I
strukturkostnadsindex skall bl. a.
beaktas dels för grundskolan andelen
barn i åldern 7-15 år, andelen
utomnordiska och finska elever samt
kommunens bebyggelsestruktur, dels för
gymnasieskolan andelen ungdomar i
åldern 16-18 år, andelen elever med
inackorderingstillägg och en
programvalsfaktor. Elever som är
bosatta i Sverige ingår i
befolkningsunderlaget för beräkningen
av utjämningsbidraget.

Med hänvisning till vad som anförts
ovan föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till regeringens förslag
antar regeringens lagförslag såvitt
avser 5 kap. 33 §, 9 kap. 6 och 8 §§
och 10 kap. 1 § tredje stycket och
1 c § med den ändringen att 9 kap. 6 §
första och andra styckena erhåller i
bilaga 1 som Utskottets förslag
betecknad lydelse och därjämte avslår
motionerna 1995/96:Ub1 (delvis),
1995/96:Ub2 yrkandena 2 och 3,
1995/96:Ub3 yrkande 2, 1995/96:Ub4
yrkandena 2, 3 och 5, 1995/96:Ub5
(delvis) och 1995/96:Ub6 yrkande 2.

Utskottet har inte något att erinra mot
lagförslaget i övrigt.

Vad regeringen anför om att
tidsbegränsa förekomsten av den
särskilda utbildningsformen
riksinternatskola under en övergångstid
om längst fem år har föranlett flera
motioner.

I motion 1995/96:Ub4 (m, fp) yrkande
1 begärs avslag på regeringens förslag
att avveckla utbildningsformen
riksinternatskola efter en övergångstid
om fem år. Staten bör även i framtiden
ta ett ansvar och ha inflytande över
riksinternatskolorna. Det är viktigt
att slå vakt om och utveckla
riksinternatskolorna, i stället för att
avveckla dem, vilket regeringen nu
indirekt föreslår, heter det i
motionen. Liknande tankegångar finns i
motionerna 1995/96:Ub3 (m) yrkande 1
och 1995/96:Ub5 (m) i denna del. Även i
motion 1995/96:Ub2 (kds) yrkande 1
begärs avslag på regeringens förslag.
Motionärerna pekar bl.a. på att
personalen vid riksinternaten har en
unik erfarenhet av att ta emot barn och
ungdomar till föräldrar som arbetar
utomlands och kunskap om
undervisningssystem i olika länder.
Vidare framhålls att stora svårigheter
kan förutses vad gäller utlandssvenska
elevers boende, om riksinternaten
avskaffas.

Utskottet vill med anledning av
motionerna framhålla att regeringen
avser att genomföra en utvärdering av
det föreslagna systemet. Skolverket
skall få i uppdrag att följa
utvecklingen. Härigenom ges en
möjlighet att följa och utvärdera
elevutvecklingen, hur elever väljer,
möjligheterna att bli intagen, den
sociala och pedagogiska miljön vid
skolorna, boendeformer, kvaliteten på
skolgången och internatboendet etc.
Utvärderingen bör enligt utskottet även
belysa hur utbud, intresse för och
kvaliteten på internationella skolor
utomlands påverkar utlandssvenskarnas
val av skolgång.

Riksinternatskola är i dag en
särskild utbildningsform. Regler om
denna finns i skollagen. Det ankommer
på riksdagen att ta ställning till
förändringar i skollagen. Utskottet
anser att varken det som regeringen i
propositionen anför om övergångstid för
utbildningsformen riksinternatskola
eller vad motionärerna yrkat i frågan
bör föranleda något uttalande av
riksdagen. Utskottet avstyrker därmed
motionerna 1995/96:Ub2 yrkande 1,
1995/96:Ub3 yrkande 1, 1995/96:Ub4
yrkande 1 och 1995/96:Ub5 (delvis).

Lundsbergs skola behandlas i tre
motioner, nämligen i 1995/96:Ub4 (m,
fp) yrkande 4, i 1995/96:Ub6 (c)
yrkande 1 och i 1995/96:Ub3 (m) yrkande
3. I samtliga dessa motioner framhålls
att Lundsbergs skola skall ha villkor
som är likvärdiga med de övriga två
riksinternaten.

Utskottet vill med anledning av vad i
berört hänseende anförts i motionerna
peka på att regeringen i propositionen
uttalat att avtal om statsbidrag
avseende utbildningskostnader och
internatkostnader kommer att ingås med
de tre riksinternatskolorna, dvs. även
med Lundsbergs skola. Utskottet förslår
att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Ub3 yrkande 3, 1995/96:Ub4
yrkande 4 och 1995/96:Ub6 yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande begreppet
utlandssvensk elev

att riksdagen med avslag på motion
1995/96:Ub1 (delvis) antar
regeringens förslag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 1
kap. 17 §,

2. beträffande statsbidrag till
utlandssvenska elevers utbildning,
m.m.

att riksdagen med avslag på
motionerna 1995/96:Ub1 (delvis),
1995/96:Ub2 yrkandena 2 och 3,
1995/96:Ub3 yrkande 2, 1995/96:Ub4
yrkandena 2, 3 och 5, 1995/96:Ub5
(delvis) och 1995/96:Ub6 yrkande 2
dels godkänner vad regeringen
förordat, dels antar 5 kap. 33 §, 9
kap. 6 och 8 §§ samt 10 kap. 1 §
tredje stycket och 1 c § i
regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen med den ändringen
att 9 kap. 6 § första och andra
styckena erhåller i bilaga 1 som
Utskottets förslag betecknad lydelse,

res. 1 (m,
fp, kds)

res. 2 (c)

3. beträffande lagförslaget i
övrigt

att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen i den mån det inte omfattas
av vad utskottet hemställt under mom.
1 och 2,

res. 3 (m,
c, fp, kds)
- villk. 1
och 2

4. beträffande bibehållande av
den särskilda utbildningsformen
riksinternatskola

att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Ub2 yrkande 1, 1995/96:Ub3
yrkande 1, 1995/96:Ub4 yrkande1 och
1995/96:Ub5 (delvis),

res. 4 (m,
fp, kds)

5. beträffande Lundsbergs
skola

att riksdagen avslår motionerna
1995/96:Ub3 yrkande 3, 1995/96:Ub4
yrkande 4 och 1995/96:Ub6 yrkande 1.

res. 5 (m, c, fp, kds)

Stockholm den 12 december 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Beatrice Ask

I beslutet har deltagit: Beatrice Ask
(m), Berit Löfstedt (s), Bengt
Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Andreas
Carlgren (c), Agneta Lundberg (s), Ulf
Melin (m), Torgny Danielsson (s), Britt-
Marie Danestig-Olofsson (v), Tomas
Eneroth (s), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson
(kds), Majléne Westerlund Panke (s),
Tomas Högström (m) och Conny Sandholm
(fp).

Reservationer

1. Statsbidrag till utlandssvenska
elevers utbildning, m.m. (mom. 2)

Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson
(kds), Tomas Högström (m) och Conny
Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Utskottet
behandlar och på s. 8 slutar med
yrkande 2 bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla
att ansvaret för utbildning av de
utlandssvenska barnen är en nationell
angelägenhet. Utskottet anser därför
att staten även fortsättningsvis skall
ta på sig ansvaret för och ha
inflytande över riksinternatskolorna -
Grännaskolan, Sigtunaskolan
Humanistiska Läroverket och Lundsbergs
skola - som i första hand är till för
utlandssvenska barn och ungdomar.
Enligt utskottets uppfattning är det
viktigt att slå vakt om och utveckla
riksinternatskolorna i stället för att
avveckla dem, vilket regeringen nu
indirekt föreslår. De tre skolor som i
dag fungerar som riksinternatskolor har
en unik erfarenhet av att ta emot barn
och ungdomar till föräldrar som arbetar
utomlands. Personalen har bl.a. kunskap
om olika länders skolsystem och om de
internationella skolornas uppläggning
av undervisningen.

Utskottet instämmer i motionärernas
synpunkter och anser att de tre riks-
internatskolorna även fortsättningsvis
skall erhålla bidrag för
internateleverna. Detta bidrag skall
innehålla ersättning för både
utbildningskostnaderna och
internatkostnaderna.
Ersättningsnivåerna skall fastställas
utifrån en bedömning av behovet av
riksinternatplatser generellt och
kostnaderna för dessa vid respektive
skola. Bidrag bör även utgå direkt
till skolorna för de s.k.
externateleverna, dvs. dagelever
huvudsakligen från den kommun där
riksinternatskolan är belägen. Staten
bör fastställa detta belopp och nivån
bör överensstämma med
utbildningskostnaderna för
internateleverna. Det finns enligt
utskottets mening skäl som motiverar
ett högre bidrag till dessa skolor än
till fristående skolor. Utskottet är
således inte berett att tillstyrka
regeringens förslag att elevernas
hemkommuner skall vara skyldiga att
betala för andra elever än
utlandssvenska elever på samma sätt som
om eleverna gick i en fristående skola.
Utskottet vill i sammanhanget peka på
vikten av att motverka att
riksinternatskolorna blir socialt
segregerade.

Utskottet anser det principiellt
riktigt att en elev skall kunna välja
en annan skola eller skolform än
riksinternatskola. Utskottet har därför
inget att erinra mot en generell rätt
till statsbidrag, oavsett skolform, om
en utlandssvensk elev väljer att få sin
utbildning i Sverige. Utskottet har
inte heller något att erinra mot vad
regeringen anfört om
inackorderingstillägg för dessa elever.

Vad utskottet har anfört om
statsbidrag till riksinternatskolorna
bör riksdagen med anledning av
motionerna som sin mening ge regeringen
till känna. Riksdagen bör vidare dels
anta 5 kap. 33 § samt 9 kap. 6 och 8
§§ i regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen med den ändringen
att 9 kap. 6 § första och andra
styckena erhåller i bilaga 1 som
Utskottets förslag betecknad lydelse
dels avslå regeringens förslag såvitt
avser 10 kap. 1 § tredje stycket och 1
c §.

dels att moment 2 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande statsbidrag till
utlandssvenska elevers utbildning,
m.m.

att riksdagen med anledning av
motionerna 1995/96:Ub1 (delvis),
1995/96:Ub2 yrkandena 2 och 3,
1995/96:Ub3 yrkande 2, 1995/96:Ub4
yrkandena 2, 3 och 5 och 1995/96:Ub5
(delvis) och med avslag på motion
1995/96:Ub6 yrkande 2 dels som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört, dels antar 5
kap. 33 § samt 9 kap. 6 och 8 §§ i
regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen med den ändringen att 9
kap. 6 § första och andra styckena
erhåller i bilaga 1 som Utskottets
förslag betecknad lydelse, dels ock
avslår regeringens förslag såvitt avser
10 kap. 1 § tredje stycket och 1 c §,

2. Statsbidrag till utlandssvenska
elevers utbildning, m.m. (mom. 2)

Andreas Carlgren (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med Utskottet
behandlar och på s. 8 slutar med
yrkande 2 bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens förslag
vad avser en ökad valfrihet för
utlandssvenska elever och att
statsbidrag skall följa eleven och inte
som nu gå direkt till
riksinternatskolorna. I propositionen
uttalas att riksinternatskolorna skall
behållas under en övergångstid och att
staten skall träffa avtal om
statsbidrag för ett minsta garanterat
antal årselevplatser för utlandssvenska
elever och om storleken på
statsbidraget. I propositionen finns
dock ingen redovisning av hur den
föreslagna bidragskonstruktionen
beloppsmässigt förhåller sig till den
nuvarande bidragskonstruktionen.
Utskottet utgår från att beloppet per
elev enligt det föreslagna systemet
inkl. inackorderingsbidraget skall
utgöra samma totalsumma som tidigare,
oavsett bidragskonstruktion. Detta bör
ges regeringen till känna.

Beträffande regeringens förslag att
riksinternaten för andra elever än
utlandssvenskars barn skall erhålla
bidrag motsvarande vad som gäller för
fristående skolor vill utskottet anföra
följande.

Utskottet anser att denna konstruktion
är möjlig med de regler som gäller i
dag och med de preciseringar som
skollagen föreskriver. Två
utredningsbetänkanden - Likvärdig
utbildning på lika villkor (SOU
1995:109) och Fristående gymnasieskolor
(SOU 1995:113) - som rör förändringar
av de nuvarande systemen för bl.a.
bidrag till fristående skolor har
nyligen överlämnats till
Utbildningsdepartementet. Betänkandena
bereds för närvarande i
Utbildningsdepartementet. Utskottet
anser att frågan om bidrag till
riksinternaten bör behandlas i
anslutning till att riksdagen ges
möjlighet att ta ställning till förslag
om regler för de fristående skolorna.
Utskottet anser att regeringen, om den
förelägger riksdagen förslag till ett
förändrat bidragssystem för de
fristående skolorna, bör återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag avseende
riksinternatskolorna. I avvaktan härpå
avstyrker utskottet regeringens nu
föreliggande förslag att kommunerna ges
skyldighet att till andra elever än
utlandssvenska elever betala ersättning
motsvarande den ersättning som
fristående skolor får.

Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av motion 1995/96:Ub6 yrkande
2 och med avslag på motionerna
1995/96:Ub1 (delvis), 1995/96:Ub2
yrkandena 2 och 3, 1995/96:Ub3 yrkande
2, 1995/96:Ub4 yrkandena 2, 3 och 5 och
1995/96:Ub5 (delvis) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har
anfört samt antar 5 kap. 33 §, 9 kap.
6 och 8 §§ i regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen med den
ändringen att 9 kap. 6 § första och
andra styckena erhåller i bilaga 1 som
Utskottets förslag betecknad lydelse
och avslår regeringens förslag såvitt
avser 10 kap. 1 § tredje stycket och 1
c §.

dels att moment 2 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande statsbidrag till
utlandssvenska elevers utbildning,
m.m.

att riksdagen med anledning av
motion 1995/96:Ub6 yrkande 2 och
med avslag på motionerna
1995/96:Ub1 (delvis), 1995/96:Ub2
yrkandena 2 och 3, 1995/96:Ub3
yrkande 2, 1995/96:Ub4 yrkandena 2,
3 och 5 och 1995/96:Ub5 (delvis)
dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har
anfört, dels antar 5 kap. 33 §, 9
kap. 6 och 8 §§ i regeringens
förslag till lag om ändring i
skollagen med den ändringen att 9
kap. 6 § första och andra styckena
erhåller i bilaga 1 som Utskottets
förslag betecknad lydelse dels ock
avslår regeringens förslag såvitt
avser 10 kap. 1 § tredje stycket
och 1 c §,

3. Lagförslaget i övrigt (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till
reservation 1 eller 2

Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Andreas
Carlgren (c), Inger Davidson (kds),
Tomas Högström (m) och Conny Sandholm
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som på s. 8 börjar med Utskottet har
och slutar med i övrigt bort ha
följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag i övrigt i den mån
det inte har berörts av utskottets
ställningstagande i det föregående samt
beslutar om de ändringar av ingressen
och ikraftträdandebestämmelserna som
föranleds av vad utskottet har
föreslagit i det föregående.

dels att moment 3 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande lagförslaget i
övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen i den
mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt under mom. 1 och 2 samt
beslutar om sådan ändring i ingressen
och ikraftträdandebestämmelserna som
föranleds av vad utskottet har
föreslagit under dessa moment,

4. Bibehållande av den särskilda
utbildningsformen riksinternatskola
(mom. 4)

Beatrice Ask (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson
(kds), Tomas Högström (m) och Conny
Sandholm (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med Utskottet vill
och slutar med 1995/96:Ub5 (delvis)
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill peka på att den ökade
internationaliseringen och inte minst
Sveriges medlemskap i EU kommer att
innebära att allt fler svenskar av
olika kategorier bosätter sig utomlands
under längre och kortare perioder. Vid
rekrytering till tjänster med placering
utomlands är frågan om barnens skolgång
en av de viktigaste. Tillgången till en
skolmiljö där både utbildning och
boende har hög kvalitet är därvid en
förutsättning för att både ungdomarna
och föräldrarna skall känna sig trygga.
Utskottet delar motionärernas
uppfattning och anser att staten även i
framtiden bör ta ett ansvar för och ha
inflytande över riksinternatskolorna.
Den särskilda utbildningsformen
riksinternatskola bör således vara kvar
som en särskild utbildningsform
föreskriven i skollagen. Vidare anser
utskottet att det finns skäl för en mer
omfattande reglering av verksamheten
vid dessa skolor än vid fristående
skolor. Utskottet anser även att en
utvärdering bör belysa hur utbud,
intresse för och kvaliteten på
internationella skolor påverkar
utlandssvenskarnas val av skolgång. Vad
utskottet nu har anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1995/96:Ub2
yrkande 1, 1995/96:Ub3 yrkande 1,
1995/96:Ub4 yrkande 1 och 1995/96:Ub5
(delvis) som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 4 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande bibehållande av den
särskilda utbildningsformen
riksinternatskola

att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub2 yrkande 1,
1995/96:Ub3 yrkande 1, 1995/96:Ub4
yrkande 1 och 1995/96:Ub5 (delvis)
som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

5. Lundsbergs skola (mom. 5)

Beatrice Ask (m), Andreas Carlgren (c),
Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund
(m), Inger Davidson (kds), Tomas
Högström (m) och Conny Sandholm (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 9 som börjar med Utskottet vill
och slutar med yrkande 1 bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av
motionerna som sin bestämda uppfattning
framhålla att Lundsbergs skola skall ha
samma villkor för offentligt stöd som
de två andra riksinternatskolorna.
Lundsbergs skola skall således
fortsättningsvis i likhet med de båda
övriga skolorna erhålla bidrag till
internatkostnaderna. Detta bör
riksdagen med bifall till förevarande
motioner i berörda delar som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande Lundsbergs skola

att riksdagen med bifall till
motionerna 1995/96:Ub3 yrkande 3,
1995/96:Ub4 yrkande 4 och 1995/96:Ub6
yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.

Särskilt yttrande

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
anför:

Jag anser att det är principiellt
tveksamt att beslut fattas om att
anpassa reglerna för
riksinternatskolorna till vad som
gäller för fristående skolor, innan
riksdagen tagit ställning till hur
bidrag till fristående skolor i
framtiden skall utgå.

Förslaget till lydelse av 9 kap. 6 §
första och andra styckena skollagen
(1985:1100) med av riksdagen hösten
1995 gjord ändring

Regeringens Utskottets förslag
förslag

9 kap.

6 §

En fristående En godkänd
skola, som är fristående skola
godkänd för elever som motsvarar
som har vanlig grundskolan skall
skolplikt, skall tilldelas bidrag
tilldelas bidrag för verksamheten
för verksamheten av elevernas
av elevernas hemkommuner. För
hemkommuner. För varje elev skall
varje elev skall lämnas ett belopp
lämnas ett belopp som motsvarar den
som motsvarar den genomsnittliga
genomsnittliga kostnaden per elev
kostnaden per elev i hemkommunens
i hemkommunens grundskola det
grundskola det pågående
pågående kalenderåret på
kalenderåret på den årskurs som
den årskurs som eleven tillhör.
eleven tillhör. Vid tilldelningen
Vid tilldelningen får kommunen göra
får kommunen göra ett avdrag som
ett avdrag som uppgår till högst
uppgår till högst 25 procent av den
25 procent av den framräknade
framräknade genomsnittskostnad
genomsnittskostnad en. När kommunen
en. När kommunen bestämmer
bestämmer avdragets storlek
avdragets storlek skall den beakta
skall den beakta bland annat om den
bland annat om den fristående skolan
fristående skolan har särskilda
har särskilda kostnader på grund
kostnader på grund av
av
1. att skolan
1. att skolan drivs av en
drivs av en enskild fysisk
enskild fysisk eller juridisk
eller juridisk person och inte av
person och inte av kommunen,
kommunen,
2. att skolans
2. att skolans åtagande omfattar
åtagande omfattar elever med behov
elever med behov av särskilda
av särskilda stödinsatser,
stödinsatser,
3. att skolan
3. att skolan erbjuder
erbjuder skolhälsovård.
skolhälsovård.
Regeringen eller
Regeringen eller den myndighet
den myndighet regeringen
regeringen bestämmer får
bestämmer får medge ett större
medge ett större avdrag än 25
avdrag än 25 procent, om det
procent, om det finns särskilda
finns särskilda skäl.
skäl.
Tilldelningen
Tilldelningen beräknas för ett
beräknas för ett bidragsår i
bidragsår i sänder. Varje
sänder. Varje bidragsår börjar
bidragsår börjar den 1 juli.
den 1 juli. Tilldelningen
Tilldelningen grundas på antalet
grundas på antalet elever från
elever från kommunen i den
kommunen i den fristående skolan
fristående skolan den 15 september
den 15 september under bidragsåret.
under bidragsåret. Bidragen skall
Bidragen skall utbetalas med en
utbetalas med en tolftedel varje
tolftedel varje månad.
månad. Utbetalningarna i
Utbetalningarna i juli-september
juli-september avpassas efter ett
avpassas efter ett beräknat antal
beräknat antal elever och
elever och reglering görs vid
reglering görs vid utbetalning i
utbetalning i oktober. För en
oktober. För en skola som är
skola som är nystartad, får
nystartad, får bidrag, som avser
bidrag, som avser

tiden tiden
juli-september juli-september
månad, betalas ut månad, betalas ut
samlat i samlat i
september. För att september. För att
en nystartad skola en nystartad skola
skall ha rätt till skall ha rätt till
bidrag gäller dock bidrag gäller dock
att skolan skall att skolan skall
ha ansökt om att ha ansökt om att
bli godkänd för bli godkänd före
vanlig skolplikt den 1 april
före den 1 april kalenderåret innan
kalenderåret innan bidragsåret
bidragsåret börjar.
börjar.

Regeringens lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 3

Propositionen i korthet 3

Bakgrund 3

Förändrat system för utbildning i
Sverige av utlandssvenska barn

och ungdomar 4

Definition av begreppet
utlandssvensk elev 4

Statsbidrag till utlandssvenska
elevers utbildning m.m. 5

Hemställan 9

Reservationer 11

1. Statsbidrag till utlandssvenska
elevers utbildning, m.m. (mom. 2) 11

2. Statsbidrag till utlandssvenska
elevers utbildning, m.m. (mom. 2) 12

3. Lagförslaget i övrigt (mom. 3) 13

4. Bibehållande av den särskilda
utbildningsformen riksinternat-

skola (mom. 4) 14

5. Lundsbergs skola (mom. 5) 15

Särskilt yttrande 15

Bilagor 16

1. Förslaget till lydelse av 9 kap. 6
§ första och andra styckena

skollagen (1985:1100) med av
riksdagen hösten 1995 gjord

ändring 16

2. Förslag till lag om ändring i
skollagen
(1985:1100)........................18