Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Upplösning av stiftelser i vissa fall

Betänkande 2001/02:KU4

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
14 november 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Upplösning av stiftelser i vissa fall(DOC, 79 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_ku_4(pdf, 175 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:4 Upplösning av stiftelser i vissa fall

Beslut

Upplösning av stiftelser som är trossamfund (KU4)

En stiftelse ska efter tillstånd av Kammarkollegiet kunna överföra stiftelsens rättigheter och skyldigheter till ett registrerat trossamfund. Bakgrunden är stat-kyrka-reformen år 2000 som bl.a. innebär att Svenska kyrkan nu verkar inom ramen för en ny associationsform, registrerat trossamfund. Även andra trossamfund har möjlighet att efter ansökan överföra sin verksamhet till den nya associationsformen. Om verksamheten bedrivs av en stiftelse är detta dock inte möjligt. Riskdagens beslut ger den möjligheten under en begränsad period. Lagen träder i kraft den 1 januari 2002 och ska tillämpas på ansökningar som kommit in till Kammarkollegiet före den 31 december 2003.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Propositioner: 1

Från regeringen

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-10-23
Justering: 2001-10-30
Trycklov: 2001-11-06
Betänkande 2001/02:KU4

Alla beredningar i utskottet

2001-10-16, 2001-10-23

Upplösning av stiftelser som är trossamfund (KU4)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att en stiftelse efter tillstånd av Kammarkollegiet ska kunna överföra stiftelsens rättigheter och skyldigheter till ett registrerat trossamfund. Bakgrunden är stat-kyrka-reformen år 2000 som bl.a. innebär att Svenska kyrkan nu verkar inom ramen för en ny associationsform, registrerat trossamfund. Även andra trossamfund har möjlighet att efter ansökan överföra sin verksamhet till den nya associationsformen. Om verksamheten bedrivs av en stiftelse är detta dock inte möjligt. Den nu föreslagna lagen ger den möjligheten under en begränsad period. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas på ansökningar som kommit in till Kammarkollegiet före den 31 december 2003.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-11-14
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:KU4, Upplösning av stiftelser i vissa fall

Debatt om förslag 2001/02:KU4

Webb-tv: Upplösning av stiftelser i vissa fall

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Claes-Göran Brandin (S)
Anf. 6 Claes-Göran Brandin (S)
Fru talman! Jag tycker att det sistnämnda är mycket intressant. Jag är väldigt glad för att jord- bruksministern tittar närmare på detta. Det handlar faktiskt i grunden också om en tilltro och en allvarlig signal. Enligt uppgift finns det lantbrukare som trots att de varit dömda flera gånger har fått sina bidrag. Samtidigt förstår jag komplexiteten när Margareta Winberg talar om den. Men jag känner som allmän- hetens företrädare att det är lite stötande. Jag skulle också vilja ta upp en annan fråga. Den gäller utbildningen av personalen på slakterierna, som jag inte känner till. Ingår det etiska dimensioner i utbildningen? Jag tror att detta är oerhört viktigt. Jag läste om en lantbrukare som hade blivit dömd för vanvård av djur. Jag tror dessutom att han var politiker någonstans i norr. Man berättade att det etiska staketet redan var nedrivet. Om vi inte har ett etiskt förhållningssätt till allt levande, kommer vi att ha svårt att behandla djuren på ett riktigt sätt. Skulle man inte i utbildningen på slakterierna också kunna ha en etisk dimension, hur djuren ska behandlas? Det tror jag är jätteviktigt, och jag vill fråga om det skulle kunna vara en idé. När jordbruksministern säger att Jordbruksverket har försäkrat att djur inte systematiskt behandlas illa, tror jag tyvärr inte att det är sant, därför att det är så många av de här personerna som har försökt ändra på detta. När man börjar behandla djur på ett visst sätt blir man lite immun själv mot att det är fel. Jag tror att det här är mer omfattande och det är illa i sig. Jag håller också till fullo med om att vi måste ändra på detta. Jag kan i alla fall lova jordbruksmi- nistern att jag kommer att ställa mig positiv till nya förslag inom det här området och jag hoppas att kammaren också gör det. När det gäller en ny proposition vill jag fråga: När kommer den? Kan man räkna med att den kommer inom ett par månader? Jag tror att det skulle vara viktigt att få det här gjort så fort det över huvud taget är möjligt.
Carina Adolfsson Elgesta (S)
Anf. 9 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! Det finns en utbildning för persona- len. Jag säger det som svar till Chatrine Pålsson. Det är näringen själv som har det ansvaret. Enligt uppgift utbildas de både i praktik och i etik. Men efter det möte vi hade har man lovat att förstärka utbildningen. En av cheferna som var på mitt möte skulle själv resa runt till dessa slakterier för att personligen tala med ledningarna. Det får inte vara så att ledningen inte vet vad som pågår ute på golvet i slakteriet. Det har vi sett exempel på. Den syn som delas av alla människor i Sverige måste genomsyra hela kedjan inne i slakteriet. Det har den uppenbarligen inte gjort. Det har man nu sagt att man ska ta tag i. Systematik, nej, vi har inte fått sådana rapporter. Och det finns ett sätt att rapportera detta. En besikt- ningsveterinär kan rapportera till kommunen, till den kommunala inspektören eller till Livsmedelsverket. Om det vore systematik i det hela skulle vi få in mas- sor av rapporter av det här slaget, men det har alltså inte skett. Det är därför vi kan hävda att det inte finns någon systematik i det här. Till Maria Wetterstrand vill jag säga att skillnaden mellan barnomsorg och skola när det gäller kommu- nernas ansvar är att vi styr över detta själva i Sverige. Men tillsynen och de krav som vi ska ställa på tillsy- nen är EU-gemensamma. Det är där konflikten upp- står. EU säger till oss: Se nu till att tillsynen fungerar! Ställ krav på dem! Och vi står här och säger: Nej, det kan vi inte göra, för det är en kommunal kompetens. Vi kan inte styra över kommunerna. De bestämmer själva om de ska lägga pengarna på barnomsorg eller djurtillsyn, och då väljer de barnomsorg i de allra flesta fall. Det är därför vi inte har någon möjlighet att styra. Det är också ett svar till Ingvar Eriksson. Vi kan inte tvinga kommunerna. Vi har inte rätten att göra det med den organisation av vår förvaltning som vi har i Sverige. Ingvar Eriksson ställde en fråga om utbildning. Vi kan erbjuda dem utbildning. Det har också Jord- bruksverket erbjudit, och man har betalat nästan hela kostnaden. Sedan har man fått lägga ned kurserna därför att kommunernas företrädare inte kommer. Det är vad vi kan göra. Men utbildningarna duger tydli- gen inte eftersom deltagarna inte kommer, och ut- bildningar har fått läggas ned. Då får vi kritik från EU. Då känner jag som an- svarigt statsråd att här är någonting som inte fungerar. Vi måste försöka ändra på detta. Jag vädjar till er som representerar tre olika partier att sätta er in i detta och gärna tala med Ingvar Ekesbo och andra veterinärer. De kan ge massor med exempel på hur det inte får vara. De har också förslag till hur det hela borde se ut och andra olika lösningar.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-11-14
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Upplösning av stiftelser i vissa fall

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Upplösning av stiftelser i vissa fall Riksdagen antar bifogat förslag till lag om upplösning av stiftelser i vissa fall. Därmed bifaller riksdagen regeringens proposition 2000/01:145.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.