Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Betänkande 2011/12:FiU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 september 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet(pdf, 9 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2011/12:8 Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Beslut

Ny lag om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (FiU8)

En ny lag ska reglera upphandlingen av vissa varor och tjänster inom området försvar och säkerhet. Den nya lagen ska tillämpas vid upphandling av materiel och tjänster som är av så känslig natur att övriga lagar på området inte är lämpliga att använda. Lagen har samma struktur som lagen om offentlig upphandling. Bakgrunden till den nya lagen är ett EU-direktiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-08-30
Justering: 2011-09-22
Trycklov till Gotab och webb: 2011-09-22
Trycklov: 2011-09-22
Reservationer: 1
Betänkande 2011/12:FiU8

Alla beredningar i utskottet

2011-08-30

Ny lag om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (FiU8)

En ny lag ska reglera upphandlingen av vissa varor och tjänster inom området försvar och säkerhet. Den nya lagen ska tillämpas vid upphandling av materiel och tjänster som är av så känslig natur att övriga lagar på området inte är lämpliga att använda. Lagen ska ha samma struktur som lagen om offentlig upphandling. Bakgrunden till den nya lagen är ett EU-direktiv.

Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag med några mindre ändringar.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-09-28
Stillbild från Debatt om förslag 2011/12:FiU8, Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Debatt om förslag 2011/12:FiU8

Webb-tv: Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Mikael Jansson (SD)
Anf. 1 Mikael Jansson (SD)
Fru talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation under punkt 1 och bifall till utskottets förslag under punkt 2. Av hävd har Sverige en stark försvarsindustri. Företag som Bofors, Hägglunds, Kockums, Saab och många fler rustade till stor del Sveriges krigsmakt. Vår neutrala ställning i kalla kriget gjorde att vi kunde exportera på andra marknader. Försvarsindustrierna i Sverige var svenskägda. Som nationalist är det lätt att bli sentimental när man tänker över den styrka vi hade när vi var nära självförsörjning. Det är tillåtet att minnas fornstora dagar, men det är en plikt att sträva efter att vi ska bli det vi var. Vi ska värna om självständighet och sträva efter att ha en tryggad försörjning av bland annat försvarsmateriel. Nya förutsättningar på världsmarknaden och ökad konkurrens gör att vi måste finna andra vägar att värna dessa svenska intressen. Många svenska försvarsindustrier är i dag utlandsägda eller till del utlandsägda. Försvarsföretagen blir alltmer multinationella. Vi kan inte kämpa emot utvecklingen att företagen blir multinationella. Företagen bygger volym för att klara konkurrensen. Att utlandsägda försvarsindustrier forskar, utvecklar och producerar i Sverige är också av stort värde för oss. Verkligheten är inte lika enkel som den varit. Dock finns det mycket vi kan göra. Vi kan upprusta det svenska försvaret så det förmår skydda vårt territorium och avskräcka från angrepp på lång sikt. Det ger ökade beställningar i svensk försvarsindustri. Vi kan upprusta vårt utbildningsväsen så att fler unga klarar de jobb som erbjuds inom högteknologisk industri. Vi kan även skydda Sveriges intressen via påverkan på de handelsvillkor vi står inför. Med tanke på det senare är det viktigt att vi inte utlämnar svensk försvarsindustri till ojämnlika villkor. Dagens beslut innebär en risk för detta. Den lag som ska införlivas i vår lagstiftning avseende upphandling på försvars- och säkerhetsmateriel har samma rot som LOU, det vill säga det är ett EU-direktiv bakom. Artikel 346 i EUF-fördraget är den undantagsregel som hittills möjliggjort för medlemsländerna att rikta beställningar av försvarsmateriel till egen viktig försvarsindustri. EU har markerat att man ogillar att medlemsländerna använder undantagen i artikel 346. Pooling and sharing är orden för dagen på EU-agendan. EU:s egen byråkrati verkar som vanligt för överstatlighet - så även i denna fråga. För EU finns inga nationella intressen, endast EU:s egna. Mot detta står att alla medlemsländer har och hävdar egna intressen på försvars- och säkerhetsområdet. Vissa länder hävdar sina intressen mer, andra länder mindre och Sverige kanske allra minst. USA:s export av försvarsmateriel till EU-länder ser EU centralt som ett problem. Globalt sett är det några få länder och få företag som dominerar utbudet av försvarsmateriel. USA är giganten, men europeiska stater som Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien är även stora. Sverige har fallit tillbaka men är fortfarande på världens tio i topp över försvarsmaterielexportörer. Trots att det är så få producenter är den allmänna meningen inom industrin att det behövs mer koncentration och specialisering inom europeisk försvarsmaterielindustri för att den ska kunna överleva. Såväl beställare som leverantörer är för fragmentiserade på den europeiska marknaden. Det är en verklighet vi måste ta till oss. Här kan vi inte vara sentimentala. Produktion i Sverige måste ha avkastning inom ramen för en internationell konkurrens. När vi väl erkänt det ska vi inte ge upp utan fortsatt kämpa för de svenska intressena. Hur ska vi då förhålla oss till EU:s regler för upphandling på försvars- och säkerhetsområdet? Den europeiska försvarsmarknaden är svårtillgänglig för svensk export men skulle om den blev tillgänglig kunna stärka den svenska exporten mycket. Det är det starkaste argumentet för att handla som regeringen, att bejaka utvecklingen utan en andra tanke. Men att göra som regeringen i denna fråga är förrädiskt. Hos alla medlemsländer är marknaden för försvarsmateriel hårt politiskt reglerad. Utveckling och seriebeställningar har ofta skett efter långa och planerade statliga investeringar. Fortfarande är försvars- och säkerhetspolitiken mellanstatlig, även om arbetet i EU:s försvarsorgan har tydligt överstatliga målsättningar. Hur gör de övriga medlemsländerna? Står de med öppna armar och väntar på en puss när de hör öppen upphandling på försvarsområdet? I många fall är det tvärtom. Det brittisk-franska samarbetsavtalet på försvarsindustriområdet gör att de kan utesluta alla andra länder från att delta vid egna upphandlingar. Det finns inga jämlika villkor för Sverige att lägga offerter där - eller på industrins språk: Det finns ingen level playing field. Genom det senaste upphandlingsdirektivet kommer det inte längre att räcka att enkelt hänvisa till artikel 346 för att kunna rikta en upphandling. Juridiska underlag kommer att krävas för prövning inför EU-kommissionen och domstol. Finansutskottet har poängterat detta i betänkandet genom att hoppas och förutsätta att regeringen informerar den svenska försvarsmaterielmarknaden om rättsläget i EU. Tyvärr kräver inte utskottet att regeringen skapar det verktyg som är nödvändigt för detta. Vi måste tydligt definiera våra säkerhetspolitiska intressen och hur de är kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av eller handel med försvarsmateriel. Detta gör vi genom att upprätta en försvarsindustristrategi, en DIS, vilket de flesta länder har. Med en försvarsindustristrategi kan vi inför EU-kommissionen och domstolar hävda våra särskilda säkerhetsintressen avseende försvarsmaterielupphandling. Vi har inte råd att springa flera år före andra länder mot en öppen EU-marknad för försvarsmateriel när denna öppna marknad inte skymtar någonstans. Förutsättningarna för en öppen marknad kan förbättras stegvis. Då först kan Sverige tillsammans med andra länder ta steget. Fru talman! Jag hoppas att partierna tänker ett varv till i denna fråga före eftermiddagens omröstning. Genom att rösta på Sverigedemokraternas reservation under punkt 1 kan vi fortfarande kräva av regeringen att man upprättar en försvarsindustristrategi.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Anf. 2 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Fru talman! Finansutskottet har under det gångna året haft offentlig upphandling på dagordningen vid ett antal tillfällen. Här och nu ligger på bordet ett förslag för beslut om en ny lag om offentlig upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Ärendet handlar om förändringar i regler för anskaffande av varor och tjänster för militärt försvar och samhällssäkerhet i Europeiska unionen som medlemsländernas nationella lagstiftning nu införlivar. När vi ser tillbaka kan vi minnas en inhemsk svensk försvarsindustri uppbyggd under efterkrigstiden och under det kalla kriget för att svara mot den tidens försvars- och säkerhetsdoktrin. Sverige skulle, med sin militära alliansfrihet i krig och med nationell neutral politik och klämt mellan väst- och östblock, verka vara självförsörjande i händelse av krig och få se en svensk försvarsmakt som dimensionerades för att vara så stor och avskräckande att till och med en stormakt skulle tveka att invadera landet. Denna inriktning möjliggjorde för svensk försvarsindustri att planera långsiktigt och för att kunna ta stora tekniksprång. Det var dyrt, men innebär i dag en konkurrensfördel eftersom det byggt upp en högteknologisk nivå som inom många områden slår andra försvarsmaterielproducerande länder. Men det var då. För 37 år sedan, 1973, gjorde Janne Loffe Karlsson entré i våra tv-soffor i tv-serien Någonstans i Sverige . För 22 år sedan föll muren, och 20 år har gått sedan Sovjetunionens fall. Det har gått 17 år sedan Sveriges inträde i Europeiska unionen. Hela Europas karta har ritats om och försvars- och säkerhetsläget i omvärlden har förändrats. Högteknologiskt håller vi måttet, men problembilden är en annan. Krig är i dag något högteknologiskt och snabbt. Fru talman! Svensk försvarsindustri ställer sig positiv till EU:s direktiv om förändringar i upphandlingsförfarandet inom försvarsmaterielområdet. Undantagsparagraferna i gällande lagstiftning - § 346 som vi har hört Mikael Jansson hänvisa till - har alltför länge överutnyttjats av ett antal medlemsstater för att förhindra konkurrens. Att kommissionen har tröttnat på detta och sätter tummen i ögat på olydiga medlemsstater för att få i gång konkurrensen är bra. Detta säger till exempel SOF, säkerhets- och försvarsföretagen. Det är dock viktigt att Sverige utvecklar upphandlingsförfarandet i samma takt som de andra länderna. Detta är något som försvarsutskottet har påtalat och som regeringen bejakar. Den ekonomiska situationen kommer i många av medlemsländerna att innebära ett närmare samarbete i utvecklingen och upphandlingen av försvarsmateriel, vilket kommer att gynna den svenska försvarsindustrin. Enskilda länder har inte och kommer inte att ha råd att tillverka allt på egen hand. Sverige har ett stort försprång och möjlighet att vara en aktiv spelare på den marknad som nu öppnar sig. Vi har hög kvalitet, leveranssäkerhet, pålitlighet och lägre livscykelkostnader, det vill säga projektering, tillverkning, reservdelar och underhåll. Avslutningsvis vill jag fråga Mikael Jansson för vem han talar i denna sak. Han talar inte för försvarsindustrin som ju bejakar förändringarna i direktivet eftersom det öppnar marknaden för en mycket exportberoende industrisektor. Mikael Jansson talar inte heller för Försvarsmakten eftersom dåtidens långa produktionsserier inte motsvarar dagens behov av snabbare materielomsättning. Sverigedemokraternas förslag skulle tvärtom innebära slutet för svensk försvarsindustri eftersom man inte klarar sig med att ha enbart svenska försvaret som kund. Att pytsa in en miljard är väldigt lite - ungefär som en brödsmula i en stor tunna - för att täcka kostnaderna för ett industristöd. Om man kapar försvarsindustrins möjligheter att verka på andra marknader skulle det innebära att exporten som i dag till 80 procent går i huvudsak till europeiska länder och USA försvann. Jag anser att man inte kan köra med gammalt tänk och gamla lösningar när det finns en ny problembild i världen. Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på motionen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-09-28
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lag om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    lag om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med den ändringen att ordet "andra" i 15 kap. 1 § ska bytas mot "tredje" och med den ändringen av bilaga 1 som utskottet föreslår i bilaga 3 till betänkandet samt att bilagorna 2 och 3 ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 till betänkandet.
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2010/11:150 i denna del och avslår motion 2010/11:Fi16 yrkandena 1-7.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S1010011
    M99008
    MP23002
    FP21003
    C20003
    SD01802
    KD15004
    V16003
    Totalt29518036
    Ledamöternas röster
  2. Övrig lagstiftning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar med den ändringen att ordet "föraltningsrätten" i 18 § tredje stycket ska bytas mot "förvaltningsrätten",
    2. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
    3. lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning,
    4. lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik,
    5. lag om ändring i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling med den ändringen i bilaga 1 som utskottet föreslår i bilaga 3 till betänkandet samt att bilaga 3 ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 till betänkandet,
    6. lag om ändring i lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster med de ändringar i bilaga 1 som utskottet föreslår i bilaga 3 till betänkandet och att bilaga 3 ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3 till betänkandet,
    7. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
    Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2010/11:150 i denna del.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.