Uppehålls- och arbetstillstånd m.m.

Betänkande 1988/89:SfU4

Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1988/89 :SfU4

Uppehålls- och arbetstillstånd m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas fyra motioner från den allmänna motionstiden
1987/88 rörande uppehållstillstånd m.m. för utlänningar som utan att söka
asyl önskar studera eller arbeta i Sverige samt arbetsgivares skyldighet att
anmäla anställning av utlänning.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Ett särskilt yttrande (m,
fp, c) rörande arbetsgivaranmälningar har fogats till betänkandet.

Motioner

1987/88:Sf513 av Sten Svensson och Inger Koch (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa utlänningslagens bestämmelser om
arbetsgivares skyldighet att till polismyndighet anmäla när utländsk medborgares
anställning påbörjats resp. upphört,

2. att riksdagen i andra hand, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om information från skattemyndigheten
till arbetsgivare.

1987/88:Sf524 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av de författningar som reglerar uppehålls- och
arbetstillstånd för personer med specialistkompetens i syfte att underlätta för
specialister att komma till Sverige samt att göra dessa regler klara och
entydiga.

1987/88:Sf528 av Bertil Danielsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enklare regler vid
rekrytering av utländsk arbetskraft till bärplockning.

1987/88:Sf535 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av rutinerna för uppehållstillstånd för gäststuderande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utomnordiska gäststuderande vid Rudolf Steinerseminariet och
Skillebyholm.

1988/89

SfU4

1 Riksdagen 1988189.11 sami. Nr 4

Utskottet

1988/89:SfU4

Uppehålls- och arbetstillstånd

Bestämmelser om rätten för utlänningar att vistas i och ha anställning i
Sverige finns i utlänningslagen (1980:376), UtlL, och i utlänningsförordningen
(1980:377), UtlF. Bestämmelserna är utformade så att regeringen i lagen
ges bemyndigande att föreskriva tillståndsskyldighet och att tillståndsskyldigheten
föreskrivs i förordningen. Regeringen är emellertid bunden av de
riktlinjer för utlänningspolitiken som lades fast år 1968 och som riksdagen
bekräftat senast vid behandlingen av proposition 1983/84:144 om invandrings-
och flyktingpolitiken (se SfU 30, rskr. 410).

En utlänning får i princip inte vistas i Sverige utan tillstånd (10 § UtlL och
30 § UtlF). En utlänning får inte heller utan tillstånd ha anställning i Sverige
(20 § UtlL och 46 § UtlF). Undantag från tillståndsskyldigheten gäller i första
hand för nordiska medborgare. Uppehålls- och arbetstillstånd utfärdas enligt
huvudregeln av statens invandrarverk (19 § resp. 24 § UtlL).

Uppehållstillstånd, som enligt huvudregeln skall vara beviljat före inresan,
ges för viss tid eller som permanent uppehållstillstånd.

Ett skäl att ge uppehållstillstånd är enligt 31 § UtlF att vistelsen avser
studier. En utlänning som har antagits till grundläggande högskoleutbildning
eller däremot svarande preparandutbildning får inte utan särskilda skäl
vägras uppehållstillstånd för studietiden (38 § UtlF). Riktlinjer för beviljande
av uppehållstillstånd i dessa fall ges i proposition 1983/84:115 om
gäststuderande i högskolan (se UbU 1984/85:3, rskr. 20). Enligt dessa skall
prövning av frågorna om uppehållstillstånd, anvisande av plats i preparandutbildning
och preliminär antagning till grundläggande högskoleutbildning
göras i ett samordnat förfarande före den sökandes ankomst till Sverige.

I motion Sf535 kritiserar Jan Fransson m.fl. invandrarverkets bedömning
av vissa ärenden om uppehållstillstånd för studier och anger som exempel att
uppehållstillstånd under hösten 1987 inte beviljades för studier vid Rudolf
Steinerseminariets biodynamiska tvååriga linje vid Skillebyholm. Motionärerna
begär därför i yrkande 1 ett tillkännagivande om behovet av en översyn
av rutinerna för uppehållstillstånd för gäststuderande samt i yrkande 2 ett
tillkännagivande om att samtliga utbildningslinjer vid Rudolf Steinerseminariet
och Skillebyholm bör behandlas lika i fråga om rätten till uppehållstillstånd
för gäststuderande.

Invandrarverket har i sin tillståndsprövning att följa de tidigare nämnda
riktlinjerna och samråder vid bedömningen av en utbildning i tveksamma fall
med universitets- och högskoleämbetet. Normalt betraktar verket alla
utomnordiska studerande vid någon form av högskola som gäststuderande.

Verket har enligt praxis beviljat uppehållstillstånd för andra studier än
högskolestudier under maximalt ett år. I några fall har verket gjort undantag
från denna praxis och beviljat tillstånd för längre tid. Verket har sålunda
numera, enligt vad utskottet erfarit, beslutat om undantag från praxis även
såvitt avser den tvååriga biodynamiska linjen vid Rudolf Steinerseminariet i
Järna (Skillebyholm).

Utskottet finner med hänsyn till det anförda inte skäl föreligga för 2

riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motion Sf535.

Undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd gäller utom för nordiska
medborgare också för dem som har permanent uppehållstillstånd. Ett annat
undantag gäller utländska gäststuderande undertiden 15 maj-15 september.

Frågan om utomnordisk arbetskraftsinvandring behandlades i den inledningsvis
nämnda propositionen 1983/84:144 om invandrings- och flyktingpolitiken.
Som undantag från principen att utomnordisk arbetskraftsinvandring
inte bör vara tillåten nämns i propositionen (s. 61) främst nyckelfunktioner
inom industrin och näringslivet i övrigt samt inom vissa andra samhällsområden.
Vidare nämns personer som behövs för kvalificerad forskning, produktutveckling
eller introduktion av en ny teknologi, liksom inom det kulturella
området. Även andra undantag bör enligt propositionen kunna göras under
särskilda förhållanden, inte minst i fall då arbetstagare med den utbildning
och erfarenhet som behövs i ett visst fall inte finns att tillgå i Sverige. Liksom
tidigare får det ankomma på arbetsmarknadsstyrelsen att i samråd med
arbetsmarknadens parter genom praxis klarlägga i vilka fall undantag bör
kunna ske. - I fråga om sådana anställningar som ingår som ett led i ett
internationellt utbyte bör enligt propositionen vidare arbetstillstånd regelmässigt
ges och begränsas till att avse anställning inom ett visst yrke hos en
viss arbetsgivare. En förutsättning för att sådan arbetskraft skall accepteras
är att det är fråga om anställningar som inte står öppna för arbetsmarknaden.
Under sådana förhållanden är det vidare angeläget att Sverige för en generös
tillståndspolitik, särskilt som vi för egen del har behov av en motsvarande
attityd från andra länders sida.

I utlänningsförordningen föreskrivs också att arbetsmarknadsstyrelsen - i
den utsträckning det är möjligt och efter hörande av arbetsmarknadens
parter - skall meddela riktlinjer för tillståndsärenden med hänsyn till läget på
arbetsmarknaden. Invandrarverket skall, innan verket beviljar arbetstillstånd,
samråda med arbetsmarknadsstyrelsen. Detta anses ha skett, om
verket följer meddelade riktlinjer (55 § UtlF).

Ylva Annerstedt kritiserar i motion Sf524 ett fall då arbetstillstånd
vägrades ett par personer som skulle arbeta som kockar på en indisk
restaurang i Stockholm samt anför att det är uppenbart att de författningar vi
har för att reglera arbets- och uppehållstillstånd för personer med speciella
kvalifikationer inte är till fyllest i ett modernt samhälle. I motionen hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de författningar som
reglerar uppehålls- och arbetstillstånd för personer med specialistkompetens
i syfte att underlätta för specialister att komma till Sverige samt att göra dessa
regler klara och entydiga.

Bertil Danielsson m.fl. tar i motion Sf528 upp problem med arbetskraft
inom bär- och grönsaksodlingen. Motionärerna kritiserar att skördearbetare
måste söka arbetstillstånd före inresan till Sverige och att det krävs att
arbetsgivaren tillhandahåller bostad. Motionärerna begär ett tillkännagivande
om att enklare regler behövs vid rekrytering av utländsk arbetskraft till
bärplockning.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i enlighet med utlänningsförordningen meddelat
riktlinjer för arbetstillståndsärenden. Gällande riktlinjer omfattar bl.a.

1988/89 :SfU4

3

kockar och bärplockare. I fråga om kockar med utbildning och erfarenhet vid
vissa restauranger kan enligt riktlinjerna arbetstillstånd ges generellt inom
ramen för internationellt utbyte; i fråga om specialkockar bör samråd ske i
det enskilda fallet för bedömning av om tillstånd kan ges inom den nämnda
ramen. I fråga om bärplockare kan enligt riktlinjerna tillfälliga arbetstillstånd
ges under skördesäsongen.

Enligt utskottets uppfattning finns inte skäl att ompröva uttalandena i
proposition 1983/84:144 om utomnordisk arbetskraftsinvandring som ovan
redovisats och som riksdagen godkänt. Utskottet anser inte att någon
närmare precisering av arbetsmarknadsstyrelsens riktlinjer behövs och
utskottet förutsätter att gällande riktlinjer följs. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionerna Sf524 och Sf528.

Arbetsgivaranmälningar

Med stöd av 9 § UtlL har regeringen föreskrivit skyldighet att i vissa fall göra
anmälan om anställning av en utlänning, 62 § UtlF. Invandrarpolitiska
kommittén (IPOK) föreslog i betänkandet (SOU 1983:29) Invandringspolitiken
- Förslag (s. 176 ff.) att denna anmälningsskyldighet skulle avskaffas.
Kommittén åberopade att den sammanlagda nyttan inte var så stor att den
motsvarade de resurser som åtgick. Härvid pekade kommittén särskilt på att
en arbetsgivare som anställer en utlänning som saknar erforderligt arbetstillstånd,
dels kan ådömas böter eller fängelse, dels kan åläggas utge en särskild
arbetsgivaravgift.

Sten Svensson och Inger Koch hänvisar i motion Sf513 till IPOK:s förslag
att avskaffa anmälningsskyldigheten och anser att det är hög tid att göra
detta. Enligt motionärerna är det stor risk att arbetsgivare ofta bryter mot
föreskriften om anmälningsskyldighet på grund av okunnighet antingen om
att föreskriften finns eller om att den anställde är utlänning. Motionärerna
begär därför i yrkande 1 att riksdagen beslutar att avskaffa anmälningsskyldigheten.
I andra hand, vid avslag på yrkande 1, begär motionärerna i
yrkande 2 ett tillkännagivande att skattemyndigheterna bör förse skattsedlar
för utländska medborgare med information om att den skattskyldige inte är
svensk medborgare.

Utskottet behandlade frågan om arbetsgivaranmälan senast i sitt av
riksdagen godkända betänkande SfU 1987/88:9 (s. 10). Utskottet hänvisade
till att frågan aktualiserats inom den pågående översynen av utlänningslagen
och utgick med hänsyn därtill från att frågan skulle komma att övervägas
inom regeringskansliet i samband med beredningen av utredningens kommande
betänkande.

I betänkandet (SOU 1988:1) Översyn av utlänningslagen anges (s. 172) att
företagna undersökningar ger vid handen att anmälningsskyldigheten är av
begränsat värde samtidigt som de administrativa kostnaderna är höga. Det
föreslås därför att anmälningsskyldigheten försöksvis avskaffas, men att
regeringen alltjämt får möjlighet att föreskriva sådan anmälningsskyldighet.

Det nämnda utredningsbetänkandet är nu under beredning inom regeringskansliet.
Utskottet, som utgår från att frågan om arbetsgivares anmäl -

1988/89:SfU4

4

ningsskyldighet övervägs i detta sammanhang, finner med hänsyn härtill att 1988/89:SfU4
motion Sf513 inte bör föranleda något riksdagens uttalande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uppehållstillstånd för gäststuderande
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf535,

2. beträffande arbetstillstånd vid specialistkompetens
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf524,

3. beträffande arbetstillstånd för bärplockning
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf528,

4. beträffande arbetsgivaranmälningar
att riksdagen avslår motion 1987/88: Sf513.

Stockholm den 8 november 1988

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Ulla
Johansson (s), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson
(s), Ingegerd Elm (s), Margareta Persson (s), Barbro Sandberg (fp),
Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp),
Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s), Bertil Persson (m) och
Maria Leissner (fp).

Särskilt yttrande
Arbetsgivaranmälningar (morn. 4)

Gullan Lindblad (m), Karin Israelsson (c), Margit Gennser (m), Barbro
Sandberg (fp), Rune Backlund (c), Bertil Persson (m), Maria Leissner (fp)
anför:

Enligt vår mening visade redan invandrarpolitiska kommittén i sitt betänkande
(SOU 1983:29) Invandringspolitiken - Förslag på ett övertygande sätt att
det inte längre finns skäl för att generellt ha arbetsgivaranmälningarna kvar
utan att det är tillräckligt med stickprovskontroller. Frågan har därefter även
behandlats i betänkandet (SOU 1988:1) Översyn av utlänningslagen där det
föreslås att anmälningsskyldigheten försöksvis skall tas bort. Eftersom detta
betänkande är föremål för beredning inom regeringskansliet och vi utgår från
att anmälningsskyldigheten kommer att avskaffas, avstår vi nu från att
reservera oss i frågan.

5

gotab Stockholm 1988 16055