Ungdomsfrågor

Betänkande 1996/97:KrU10

Kulturutskottets betänkande 1996/97:KRU10

Ungdomsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1996/97
KrU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsförslag som syftar till ändrade regler för
bidrag till de religiösa och politiska ungdomsförbunden. Yrkandena avstyrks
med hänvisning till att en utvärdering av statsbidragssystemet till
ungdomsorganisationerna för närvarande görs av Ungdomsstyrelsen.
Ett förslag att statsbidrag ej skall utgå till organisationer som
huvudsakligen ägnar sig åt rollspel avstyrks bl.a. med hänvisning till vad som
framkommit om rollspel i en rapport från Ungdomsstyrelsen.
Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i en motion - att det är
angeläget att ett ungdomsperspektiv anläggs inom flertalet samhällssektorer.
Dock bör Ungdomspolitiska kommitténs arbete inte föregripas, varför
motionsyrkandet avstyrks. Likaledes avstyrks motionskrav om ökade resurser
till ungdomars fritidsverksamhet.
Med anledning av ett motionsyrkande - som även det avstyrks - framhåller
utskottet att föreningslivet utgör en positiv kraft i samhället som kan skapa
och upprätthålla ett socialt nätverk för barn till arbetslösa.
En reservation om ändrade regler för bidrag till de religiösa
ungdomsorganisationerna har fogats till betänkandet.

Motionerna

1996/97:Kr258 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kd) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ungdomsfrågorna,
1996/97:Kr508 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
rollspel.
1996/97:Kr515 av Fanny Rizell (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de religiösa organisationernas rätt att erhålla grundbidrag på
likvärdiga villkor som andra statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer,
1996/97:Kr516 av Ola Ström och Eva Flyborg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förändrade regler för bidrag till de politiska
ungdomsförbunden,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till nytt bidragssystem
för de politiska ungdomsförbunden baserat på partiernas mandat i riksdagen,
samt ett grundbidrag.
1996/97:Kr517 av Carina Moberg och Tomas Eneroth (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förändrade bidragsregler till de politiska
ungdomsförbunden,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till nytt bidragssystem
för de politiska ungdomsförbunden baserat på partiernas mandat i riksdagen.
1996/97:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fritidsverksamhet.
1996/97:A306 av Margareta Israelsson m.fl. (s, c, fp, v, kd) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föreningslivets roll vid arbetslöshet.

Utskottet

Reglerna för statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer
I tre motioner tas upp frågor som avser ändring av reglerna för statsbidrag
till vissa ungdomsorganisationer. Yrkandena avser frågor om stödet till
religösa organisationer och till politiska ungdomsorganisationer.
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:641) om statsbidrag till
ungdomsorganisationer. Ungdomsstyrelsen har meddelat ytterligare föreskrifter
för verkställighet av förordningen (SKOLFS 1994:38, ändrad 1995:25).
Riksdagen beslöt våren 1994 att den statliga bidragsgivningen till barn- och
ungdomsorganisationernas verksamhet i ökad utsträckning skulle relateras till
de övergripande målen för verksamheten ( prop. 1993/94:135, bet.
1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). Av dessa mål vill utskottet här särskilt
nämna det första målet, som innebär att statsbidragsgivningen skall främja
demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet.
Statsbidrag lämnas i form av grundbidrag och särskilt bidrag. Grundbidrag
består av dels ett fast bidrag, dels ett rörligt bidrag. Ett av de villkor som
uppställts för grundbidrag är att organisationen skall ha minst 3 000
medlemmar i åldrarna 7-25 år vilka utgör minst 60 % av organisationens totala
medlemstal. Särskilda bidragsregler finns för handikapp- och
invandrarorganisationer. En dispensregel finns. Om det finns särskilda skäl
för det kan således grundbidrag beviljas en organisation även om den inte
uppfyller det ovan redovisade villkoret eller något av de övriga villkoren för
rätt till bidrag. Det uttalades i den proposition som ligger till grund för
bidragsreglerna att dispensregeln skulle kunna tillämpas bl.a. för att ge
möjlighet till bidrag för vissa organisationer som av religiösa skäl inte kan
ha individuellt medlemskap (prop. s. 46).
Det rörliga bidragets storlek skall grundas på (1) antal medlemmar i
åldrarna 7-25 år, (2) antal lokalavdelningar och (3) antal lokala aktiviteter
som samlar barn och ungdomar. I Ungdomsstyrelsens föreskrifter anges att
rörligt bidrag lämnas med visst belopp för det antal medlemmar som överstiger
3 000 (lägre antal gäller för invandrar- och handikapporganisationer).
Medlemsantalet baseras på det antal betalande medlemmar som fanns registrerade
den sista dagen på organisationens underlagsår. Vidare lämnas rörligt bidrag
med visst belopp per verksam lokalavdelning respektive ungdomssektion och med
visst belopp per sammankomst som är bidragsgrundande enligt vissa särskilda
kriterier som avser bl.a. deltagarantal i och varaktighet av sammankomsten.
Motionären bakom motion Kr515 (kd) menar att då det gäller bidrag till
religiösa ungdomsorganisationer uppfylls inte det syfte med bidragsreglerna
som kom till uttryck i proposition och utskottsbetänkande våren 1994, då
principerna för bidragsgivningen lades fast (yrkande 1). Motionären framhåller
att religiösa barn- och ungdomsorganisationer utan betalande medlemmar
visserligen genom dispens får rätt till grundbidrag. Organisationerna har
emellertid fått en försämring i förhållande till det tidigare bidragssystemet,
eftersom det nya systemet innebär att bidragets storlek delvis är baserat på
antalet medlemmar. Detta innebär bl.a., framhåller motionären, att det från
bidragssynpunkt saknar betydelse att en organisation kan uppvisa visst antal
personer som är döpta.
De motioner som avser de politiska ungdomsorganisationerna, Kr516 (fp) och
Kr517 (s), har ett innehåll som är identiskt. Motionärerna framför
inledningsvis vissa allmänna synpunkter om behovet av nya bidragsregler.
Motionärerna framhåller att det är viktigt för organisationerna att dessa -
för att de skall kunna klara bl.a. uppgiften att utgöra ett forum för unga
människor som vill engagera sig politiskt - får möjlighet att bygga
verksamheten utifrån sina egna ambitioner och förutsättningar. Det nuvarande
stödet bör därför bytas ut mot ett bidragssystem som underlättar flexibilitet
och frihet i verksamheten. Stödet till de politiska ungdomsförbunden bör utgå
från den mandatfördelning som partierna har i riksdagen.
Motionärerna anser att dagens bidragssystem har den svagheten att det är
alltför starkt knutet till antalet sammankomster och till medlemstal.
Bidragssystemet ser enbart till kvantitet, inte till innehåll. Motionärerna
erinrar om att samtidigt som bidraget bygger på medlemsantal förhindrar
grundlagens anonymitetsskydd en kontroll av medlemsregistren. Eftersom det är
angeläget att behålla anonymitetsskyddet finns starka skäl som talar för ett
förändrat bidragssystem som inte kan öppna för missbruk.
Det nuvarande bidraget på riksnivå bör ersättas med ett mandatbaserat
bidragssystem med ett fast grundbelopp. Då flera ungdomsförbund för närvarande
står utanför bidragssystemet är det angeläget att systemet införs omgående.
Alla politiska ungdomsförbund har ett behov av en organisatorisk bas för att
kunna nå ut med information riktad till unga människor och ha möjlighet att ta
sig an de erbjudanden om att ge skolinformation som de får. Ett mandatbaserat
bidragssystem kan inte missbrukas. Ett sådant system ger också
organisationerna möjlighet att planera sin verksamhet under en längre period,
eftersom riksdagen har fyraåriga mandatperioder. Motionärerna framhåller
slutligen att det är i dialogen och mötena med skolelever och andra ungdomar
som demokratins ideal måste förankras. Det är detta demokratiarbete som
motiverar det offentliga stödet till de politiska ungdomsförbunden.
Motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad i motionerna anförts om behovet av förändrade regler för bidrag till
de politiska ungdomsförbunden samt begära förslag till nytt bidragssy- stem i
enlighet med det ovan redovisade.
Vid sin bedömning av samtliga motionsyrkanden beaktar utskottet följande.
Ungdomsstyrelsen skall vid fördelningen av grundbidrag till
ungdomsorganisationer under budgetåren 1994/95-1997 genomföra en fördjupad
bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om grundbidrag. En
sådan fördjupad prövning har gjorts av myndigheten. Prövningen är en del av
ett större regeringsuppdrag som gavs år 1994 och som går ut på att det
målrelaterade bidragssystemet skall utvärderas. Enligt vad utskottet inhämtat
arbetar Ungdomsstyrelsen nu på en rapport, som skall lämnas till regeringen
före utgången av maj månad i år. Utskottet har vidare inhämtat att
Ungdomsstyrelsen som ett led i sitt uppdrag ordnar konferenser med företrädare
för organisationer med olika inriktning i syfte att låta dessa framföra sina
synpunkter på ett framtida bidragssystem.
Då det gäller förslaget i motion Kr515 (kd) om regler för bidrag till
religiösa ungdomsorganisationer vill utskottet hänvisa till vad som
inledningsvis redovisats bl.a. om att statsbidragsgivningen skall främja
demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet. Det
finns därför ett viktigt skäl som talar för att som huvudregel låta
medlemsantalet vara ett kriterium vid bidragsprövningen. Samtidigt vill
utskottet framhålla att de religiösa ungdomsorganisationerna efter dispens
erhåller grundbidrag som fullt ut jämställer dem med andra organisationer då
det gäller det fasta bidraget och till väsentlig del då det gäller det rörliga
bidraget. Som framgår av den tidigare redovisningen är det endast den del av
det rörliga bidraget som hänför sig till betalt medlemskap som inte utgår till
de religiösa organisationerna. Det sagda innebär inte att utskottet tar
ställning för att det nuvarande bidragssystemet skall bibehållas. Utskottet
anser nämligen att den utvärdering av statsbidraget till
ungdomsorganisationerna som i enlighet med det anförda pågår och som skall
redovisas inom kort inte bör föregripas. Eftersom de synpunkter som anförs i
motionen är väl kända för Ungdomsstyrelsen anser sig utskottet kunna utgå från
att myndigheten tar upp synpunkterna till övervägande. Motion Kr515 (kd) bör
i här aktuell del (yrkande 1) inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.
I fråga om de motioner som avser regler för bidrag till politiska
ungdomsförbund, Kr516 (fp) och Kr517 (s), vill utskottet anföra följande. De
skäl som motionärerna förebär som stöd för sina yrkanden innebär bl.a. att
motionärerna menar att utformningen av statsbidragsreglerna inte bör vara
styrande för hur de politiska ungdomsförbunden lägger upp sin verksamhet.
Utskottet har förståelse för dessa synpunkter. Utskottet har också förståelse
för att organisationerna vill ha ett bidragssystem som inte kan leda till att
de beskylls för missbruk av bidragssystemet genom icke korrekt
medlemsredovisning. Samtidigt finns det mycket starka skäl som talar emot ett
bidragssy- stem av det slag som motionärerna skisserar. Om storleken av
bidraget till en organisation skulle göras beroende av hur många
riksdagsmandat moderpartiet har, skulle detta innebära ett frångående av en av
huvudtankarna i gällande system, nämligen att det är omfattningen av
organisationens egen verksamhet som skall avgöra bidragets storlek. Inte
heller då det gäller motionsyrkandena beträffande de politiska
ungdomsorganisationerna innebär vad utskottet anfört att utskottet uttalar sig
för ett bibehållande av de nuvarande reglerna. Utskottet anser nämligen att
även i fråga om motionerna Kr516 (fp) och Kr517 (s) bör den utvärdering av
statsbidraget till ungdomsorganisationerna som i enlighet med det ovan anförda
pågår och som inom kort skall redovisas inte föregripas. Eftersom även de
synpunker som anförts i dessa motioner är väl kända för Ungdomsstyrelsen anser
sig utskottet kunna utgå från att myndigheten tar upp synpunkterna till
övervägande. Motionerna Kr516 (fp) och Kr517 (s) bör inte föranleda någon
åtgärd av riksdagen.

Fråga om statsbidrag till rollspelsorganisationer
I en motion, Kr508 (s), behandlas frågan om statsbidrag till föreningar som
huvudsakligen ägnar sig åt rollspel. Motionärerna bakom motionen anför att
våldsinslagen i spelen blivit fler och brutalare. Därför bör statsbidrag inte
utgå till organisationer som huvudsakligen sysslar med rollspel. En del av de
medel som frigörs härigenom bör användas av Ungdomsstyrelsen för
informationsinsatser bland ungdomar om rollspels möjligheter och
begränsningar.
Utskottet avstyrkte en motion med liknande innehåll våren 1995 (bet.
1994/95:KrU27, s. 11). Utskottets ställningstagande innebar i korthet
följande.

Utskottet anförde att det är Ungdomsstyrelsen som efter ansökan har att ta
ställning till och bedöma vilka organisationer som uppfyller de i
bidragsförordningen (SFS 1994:641) angivna kriterierna och i vilken
utsträckning organisationernas verksamhet främjar målen för bidragsgivningen.
Utskottet hänvisade också till Ungdomsstyrelsens uppdrag att genomföra en
fördjupad bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om
grundbidrag. Prövningen skall - anförde utskottet - självfallet gälla även
organisationer som bedriver rollspel. Vidare anförde utskottet att det
förekommer ett brett utbud av rollspel på marknaden, varav en grupp innehåller
stora inslag av våld, droger och andra skadliga företeelser. Utskottet
konstaterade samtidigt att många rollspel otvivelaktigt har positiva
förtecken. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att det inte förelåg skäl att
ändra målen eller kriterierna för bidragsgivningen så att organisationer som
bedriver rollspelsverksamhet uttryckligen skulle undantas från möjligheten att
erhålla statsbidrag för sin verksamhet. Prövningen borde således ske enligt
bestämmelserna i den nämnda förordningen. Ungdomsstyrelsen skulle därvid
beakta de i förordningen angivna målen för bidragsgivningen, vilka bl.a.
innefattar att statsbidragen skall främja barns och ungdomars demokratiska
fostran. Vidare underströk utskottet vikten av att den kartläggning av
rollspelsverksamheten som Ungdomsstyrelsen avsåg att påbörja kunde företas
skyndsamt. Det är - menade utskottet - angeläget att en sådan kartläggning
leder till att information om alternativa rollspel med positiva förebilder når
ut till berörda grupper.
Ungdomsstyrelsens skrift Rollspel som fritidssysselsättning (Ungdomsstyrelsens
rapporter 9) söker ge ett perspektiv på rollspelen och ett underlag för
diskussioner. I starkt sammandrag framgår följande av skriften.

Rollspel är en relativt ung sysselsättning som framför allt engagerar pojkar.
Rollspel saknar tävlingsinslag. Det går inte ut på att någon skall vinna.
Syftet med rollspel är att skapa spänning genom ett kollektivt fantiserande
och samarbete.
I rapporten redovisas att viss forskning framhåller rollspelen som redskap i
ungdomars identitetsarbete. Med sådan utgångspunkt ligger det enligt
rapportens författare nära till hands att betrakta rollspelen som en
konstruktiv fritidssysselsättning. Rollspelandet ger ungdomarna möjlighet att
förvärva spännande och komplexa kompetenser. Spelet inbjuder till kreativitet
och till ett lärande i bl.a. muntlig framställning. Förmågan att samarbeta
under spelets gång, att tvingas vara flexibel, att förhandla och omförhandla i
ett socialt sammanhang är exempel på kompetenser.
Kritikerna mot rollspel har pekat på likheterna mellan fritidsrollspel och
terapeutiska respektive pedagogiska rollspel och hävdat att fritidsrollspel är
potentiellt farliga eftersom utbildade ledare saknas. De har även uttryckt
farhågor för att spelledaren kan få makt över spelarna och därmed styra dem
och att spelaren också efter spelomgångens slut fortsätter agera som den
rollfigur han föreställde i spelet. Enligt kritikerna är detta omständigheter
som leder till att ungdomar med svag självkänsla och/eller
verklighetsförankring leds i fel riktning.
Rapportens författare anser att det finns anledning påpeka att de olika
rollspelarnas egenskaper inte bestäms av spelledaren utan med tärningens
hjälp. Inte heller utgår man i spelet från deltagarnas egna upplevelser och
erfarenheter utan från det fiktiva äventyret, vilket ytterligare talar mot att
spelarna identifierar sig med sin rollfigur. Det finns enligt författarna inte
någon svensk forskning som kan ge stöd för att det kan finnas orsakssamband
mellan rollspel och våld av det slag som anförts i debatten. För de ungdomar
som spelar rollspel framstår det som uppenbart att rollspelets strukturer,
regelverk etc. tillsammans med den verbala koncentrationen och det faktum att
spelet utgår från olika fantasivärldar skapar en distans mellan spelaren och
den rollfigur som spelas. Rollspel som fritidssysselsättning bygger på en
ömsesidig och förhandlande relation mellan spelledare och spelare.
Drygt 21 000 ungdomar beräknas ägna sig åt rollspel som
fritidssysselsättning. Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (SVEROK) är
riksorganisation för ungdomar med rollspel som fritidsintresse. SVEROK bidrar
till att ge ungdomar föreningsvana, lära sig demokratiska samarbetsformer m.m.
Ungdomsstyrelsen har bedömt att SVEROK måste likställas med övriga
ungdomsorganisationer. Inom ramen för den prövning som gjorts i samband med
att SVEROK beviljats grundbidrag har Ungdomsstyrelsen funnit att SVEROK fyller
både de övergripande målen för statsbidrag och de formella krav som uppställs
i bidragsförordningen.
Inom SVEROK förs en kontinuerlig diskussion om den kritik som riktas mot
rollspel. Att SVEROK finns som riksorganisation utgör förutsättningen för att
ett forum för diskussion och utveckling har kommit till stånd. Det faktum att
ungdomar väljer att organisera sig kring sitt fritidsintresse ger en möjlighet
till dialog.
Utskottet anser - med hänvisning till den redovisning som lämnats ovan - att
det inte är motiverat att riksdagen tar något initiativ till att reglerna för
bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna ändras i syfte att
organisationer som bedriver rollspel skall undantas från möjligheten att
erhålla statsbidrag.
Då det gäller motionskravet att Ungdomsstyrelsen skall informera om
rollspelen konstaterar utskottet att förslaget delvis redan genomförts genom
den rapport som refererats i det föregående. Utskottet utgår från att
Ungdomsstyrelsen även fortsättningsvis följer och sprider kunskap om
rollspelen som fritidssysselsättning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Övriga frågor
I tre motioner framställs yrkanden av övergripande karaktär, vilka syftar till
att främja ungdomars villkor i allmänhet.
Motionärerna bakom motion Kr258 (kd) framhåller att ungdomsfrågorna berör
flera sektorer i samhället, bl.a. utbildnings-, bostads- och
arbetsmarknadssektorerna. Ett ungdomsperspektiv bör därför anläggas på
allmänna åtgärder inom olika samhällssektorer utifrån ungdomarnas behov och
livssituation, anför motionärerna (yrkande 14).
Enligt den nu gällande inriktningen på ungdomspolitiken som riksdagen
beslutade om våren 1994 skall åtgärder inom olika områden präglas av en
helhetssyn på ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.
Frågor rörande den framtida ungdomspolitiken utreds för närvarande av en av
regeringen tillsatt kommitté, Ungdomspolitiska kommittén. Kommittén skall
enligt sina direktiv föreslå konkreta och mätbara mål för ungdomspolitiken
(dir. 1995:154). En utgångspunkt är att målen skall fungera som ett effektivt
styrmedel för en sektorsövergripande ungdomspolitik. De ungdoms-politiska
målen bör formuleras så att de får ett tydligt genomslag i utformningen av
politiken inom olika samhällsområden. Huvuddelen av de enskilda målen bör vara
direkt relaterade till de sektorer som är av särskild betydelse för ungdomars
livssituation. Målen för ungdomspolitiken får inte stå i strid med målen för
arbetsmarknads-, bostads- och utbildningspolitiken. I tilläggsdirektiv har
kommittén fått uppdrag som bl.a. rör bostadsbidragets roll och utformning i
förhållande till andra stöd till unga (dir. 1996:124). Kommittén skall också
lämna förslag till hur folkrörelser och andra ideella organisationer skall
kunna medverka till olika former av kompetensutveckling och
arbetsmarknadsförberedelse för ungdomar. I betänkandet (SOU 1997:40) Unga &
arbete har kommittén lämnat förslag som avser bl.a. ungas situation på
arbetsmarknaden. I skriften Vad tycker du? (Rapport från Ungdomspolitiska
kommittén 1996) presenterar kommittén vissa preliminära övergripande mål för
ungdomspolitiken. Konkreta förslag till verksamhetsmål för ungdomspolitiken
kommer att lämnas senare under våren 1997 i kommitténs slutbetänkande.
Enligt utskottets uppfattning är det - som anförs i den aktuella motionen -
angeläget att ett ungdomsperspektiv anläggs inom flertalet samhällssektorer.
Utskottet är emellertid inte berett att föregripa resultatet av den
ungdomspolitiska kommitténs arbete och den fortsatta beredningen av frågan.
Motions-yrkandet avstyrks därför.
I motion Ub246 (v) behandlas frågan om resurser till ungdomars
fritidsverksamhet (yrkande 3). Bl.a. anför motionärerna att de minskade
anslagen till kommunerna har drabbat fritidsverksamheten, vilket leder till
oöverskådliga konsekvenser och kan innebära risk för ökat våld och utslagning.
Yrkandet synes syfta till att föreningar och fritidsgårdar skall få ökade
resurser för att bedriva ungdomsverksamhet.
Statens bidrag till ungdomsorganisationer anvisas under anslaget Bidrag till
nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. För år 1997 erhåller
ungdomsorganisationerna från nämnda anslag sammanlagt ca 95 miljoner kronor,
medel som fördelas enligt vissa givna kriterier. Ett syfte med stödet är att
ge ungdomar en meningsfull fritid. Som framgår av ett föregående avsnitt i
detta betänkande skall Ungdomsstyrelsen för regeringen redovisa en utvärdering
av statsbidragssystemet till ungdomsorganisationerna före utgången av maj
1997. I utvärderingen skall myndigheten även redovisa resultat och slutsatser
av en fördjupad bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om
grundbidrag.
Vidare utgår årligen medel från Allmänna arvsfonden till organisationer som
bedriver ideell verksamhet för barn och ungdom och personer med
funktionshinder. Sammanlagt fördelades ca 56 miljoner kronor under budgetåret
1994/95 till föreningar, stiftelser m.fl. för projekt riktade till ungdomar
mellan 12 och 25 år.
Fritidsgårdarna har varierande inriktning, verksamhetsformer och huvudmän.
De flesta drivs i kommunal regi. Någon lagstadgad skyldighet för kommunerna
att bedriva verksamhet vid eller ekonomiskt stödja fritidsgårdarna föreligger
dock inte. Många gårdar har under senare år fått kännas vid kommunala
nedskärningar, vilket inneburit minskat öppethållande och på sina håll
nedläggningar av verksamheten. I en del fall har den kommunala skötseln av
gårdarna övertagits av föreningar, privatpersoner eller föräldrar. (Se närmare
härom i Krokig väg till vuxen. En kartläggning av ungdomars villkor.
Ungdomsstyrelsens utredningar 6.) En stor andel av landets fritidsgårdar ingår
i centralorganisationen Fritidsforum som erhåller statsbidrag med stöd av
bestämmelserna om särskilt bidrag i bidragsförordningen (SFS 1994:641).
Utskottet kan i likhet med motionärerna konstatera att fritiden är en viktig
del av ungdomars liv. Staten medverkar till att ge ungdomar en meningsfull
fritid genom att stödja och stimulera föreningsliv och idrottsorganisationer.
Genom Allmänna arvsfonden stöds i första hand verksamhet som är nyskapande och
utvecklande och som bedrivs av organisationer som ägnar sig åt ideell
verksamhet.
Enligt utskottets mening visar det anförda att motionsyrkandets syfte - i
den mån det avser statligt stöd till ungdomsorganisationerna - i allt
väsentligt redan är tillgodosett. Omfattningen av stödet är beroende av bl.a.
den årliga medelsanvisningen under det aktuella anslaget.
Utskottet vill vidare framhålla att fritidsgårdarna utgör viktiga
träffpunkter för ungdomar. Genom fritidsgårdarna främjas ett levande lokalt
kulturliv. De bidrar till att ge många unga en social trygghet och de utgör i
många fall en frizon för ungdomar som inte är medlemmar i någon
ungdomsförening, s.k. föreningsfria ungdomar. Utskottet vill understryka att
det i första hand ankommer på kommunerna att stödja fritidsgårdarna.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.
I motion A306 (s, c, fp, v, kd) behandlas frågan om föreningslivets roll vid
arbetslöshet. I motionen anförs att föräldrars arbetslöshet påverkar barnen.
T.ex. oroar sig många barn för sin familjs ekonomi. Enligt motionärerna bör
tillgängliga resurser användas så att barns utsatta situation inte glöms bort.
Motionsyrkandet synes syfta till att idrottsföreningar och barn- och
ungdomsorganisationer - speciellt i områden med hög arbetslöshet - skall
beakta barnens utsatthet (yrkande 2).
Enligt gällande riktlinjer för ungdomspolitiken skall alla ungdomar ha rätt
till goda uppväxtvillkor som tillgodoser både behovet av trygghet och behovet
av personlig utveckling. Den ungdomspolitiska kommittén har i den ovan nämnda
rapporten Vad tycker du? angett att ett mål för den framtida ungdomspolitiken
skall vara att alla unga skall ha rätt till goda levnadsförhållanden.
Kommitténs slutliga förslag till mål för ungdomspolitiken kommer att
presenteras inom kort.
Ett mål för statsbidraget till ungdomsorganisationerna är att de skall
främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper. Ett annat mål för statsbidraget
är att det skall ge barn och ungdomar en meningsfull fritid. Som angetts i ett
tidigare avsnitt i detta betänkande lämnas grundbidrag till organisationer med
medlemmar i åldrarna 7-25 år. Med jämlikhet avses t.ex. jämlikhet mellan olika
sociala grupper i samhället. Med meningsfull fritid avses aktiviteter som
innehållsmässigt har fritidskaraktär, dvs. ett socialt, samhälleligt eller
kulturellt innehåll (prop. 1993/94:135, s. 45, bet. 1993/94:KrU31, rskr.
1993/94:354).
Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse och aktiverar fler ungdomar
än någon annan föreningsverksamhet. Idrotten har stor social betydelse för
människors välbefinnande och för att människor inlemmas i en gemenskap. En
nyligen tillsatt utredning skall lämna förslag till nya mål för stöden till
idrotten. Kommittén skall bl.a. lämna förslag som utgår från idrottens
betydelse för unga människor (dir. 1996:84).
Det problem som motionärerna tar upp har uppmärksammats av regeringen
(Socialdepartementet) i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1
utgiftsområde 9, avsnitt 4.1.3). I propositionen framhålls bl.a. att hälso-
och sjukvården har en viktig uppgift när det gäller att undersöka och
klarlägga samband mellan arbetslöshet och hälsorisker för att ge underlag för
andra samhällssektorers agerande ur ett folkhälsoperspektiv. Även i
Socialdepartementets rapport (Ds 1996:57) Barn i dag behandlas frågan om hur
föräldrars arbetslöshet påverkar barnen. Vidare har socialutskottet i sitt
nyligen avgivna betänkande 1996/97:SoU8 bl.a. redovisat att det för närvarande
pågår ett arbete på bred front med att studera barns förhållanden och att det
på olika sätt vidtas åtgärder för att främja goda levnadsförhållanden för
barn. Socialutskottet understryker att olika myndigheter, skola, barnomsorg,
ideella föreningar, hälso- och sjukvården och den berörda familjen måste
samarbeta i ärenden som rör barn (bet. s. 33).
Kulturutskottet delar socialutskottets uppfattning. Kulturutskottet vill
därutöver erinra om att frågan om barns och ungas välbefinnande berör även
andra samhällssektorer, såsom utbildningsområdet och kulturområdet.
Kulturutskottet vill framhålla att det ankommer på Ungdomsstyrelsen att arbeta
sektorsövergripande och att ha kontinuerlig kontakt med kommunerna när det
gäller att följa ungdomars villkor i samhället.
Kulturutskottet ansluter sig till det synsätt som kommer till uttryck i
motionen och som innebär att föreningslivet - såväl i ungdomsföreningarna som
inom idrottsrörelsen - utgör en positiv kraft i samhället som kan bidra till
att skapa och upprätthålla ett socialt nätverk som är av värde för barn till
arbetslösa. Det bör dock understrykas att föreningarna har - och bör ha -
frihet att själva utforma sin verksamhetsinriktning.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är motiverat
att föreslå att riksdagen skall ta något initiativ med anledning av
motionsyrkandet. Detta avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande regler för bidrag till religiösa
ungdomsorganisationer
att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr515 yrkande 1,
res. (kd)
2. beträffande regler för bidrag till politiska ungdomsförbund
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr516 och 1996/97:Kr517,
3. beträffande statsbidrag till föreningar som huvudsakligen ägnar
sig åt rollspel
att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr508,
4. beträffande ungdomsperspektiv på olika samhällssektorer
att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr258 yrkande 14,
5. beträffande frågan om resurser till ungdomars fritidsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub246 yrkande 3,
6. beträffande föreningslivets roll vid arbetslöshet
att riksdagen avslår motion 1996/97:A306 yrkande 2.

Stockholm den 10 april 1997

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn
Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v),
Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström
(m).

Reservation

Regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer (mom. 1)
Fanny Rizell (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Då det? och
slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse:
Som tidigare redovisats tas i motion Kr515 (kd) upp frågan om innehållet i
reglerna för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer. Utskottet delar
uppfattningen i motionen att det syfte i praktiken inte har nåtts som angavs i
proposition och utskottsbetänkande våren 1994, då principerna för
bidragsgivningen lades fast. De religiösa ungdomsorganisationerna har nämligen
fått en försämring i förhållande till det tidigare bidragssystemet. Enligt
utskottets mening är det angeläget att, som föreslås i motionen, de religiösa
organisationerna får rätt till grundbidrag på villkor som är likvärdiga med
övriga statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer.
Utskottet är medvetet om att en utvärdering av det nya bidragssystemet för
närvarande görs av Ungdomsstyrelsen. Med hänsyn till frågans vikt bör
riksdagen likväl med bifall till motionen i här aktuell del som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om regler för bidrag till religiösa
ungdomsorganisationer.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr515 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................2
Reglerna för statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer2
Fråga om statsbidrag till rollspelsorganisationer...5
Övriga frågor.......................................7
Hemställan.........................................10
Reservation..........................................11
Regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer (mom. 1)11