Tryck- och yttrandefrihet

Betänkande 2003/04:KU14

Konstitutionsutskottets betänkande2003/04:KU14

Tryck- och yttrandefrihet

---

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Yttrandefriheten i nya medier

Riksdagen avslår motion 2003/04:T474 yrkande
20.

2. Meddelarfrihet i enskild verksamhet

Riksdagen avslår motion 2003/04:K319 yrkandena
4 och 5.
Reservation 1 (v, mp)

3. Meddelarskyddet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K278,
2003/04:K285, 2003/04:
K299 och 2003/04:K405.

4. Publicering av personbilder

Riksdagen avslår motion 2002/03:L309.

5. Hets mot transpersoner

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K390
yrkande 3, 2003/04:K402 yrkande 3, 2003/04:K418
yrkande 13 och 2003/04:So568 yrkande 5.
Reservation 2 (fp, v, c)
Reservation 3 (mp)

6. Hets mot funktionshindrade

Riksdagen avslår motion 2003/04:K342 yrkandena
1 och 2.
Reservation 4 (mp)

7. Pornografi som hinder för jämställdhet

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K318 och
2003/04:K432.

8. Barnpornografi via Internet

Riksdagen avslår motion 2003/04:K333 yrkande 1.

9. Djur i pornografiska sammanhang

Riksdagen avslår motion 2003/04:K296.
Reservation 5 (mp)

10. Tillämplig lag i skadeståndsmål

Riksdagen avslår motion 2003/04:K378 yrkande 1.

Stockholm den 9 mars 2004

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar
Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel
Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson
(kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik
S Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren
(c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius
(m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och
Inger Jarl Beck (s).

2003/04

KU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner huvudsakligen från
allmänna motionstiden 2003 om

yttrandefriheten i nya medier
meddelarfrihet
publicering av personbilder
hets mot folkgrupp
pornografi
tillämplig lag i skadeståndsmål ("Rom II").
Utskottet avstyrker samtliga motioner. I frågan om
tillämplig lag i skadeståndsmål understryker
utskottet sitt tidigare ställningstagande. Ett enigt
utskott anser att regeringen fortsatt bestämt och
med kraft bör verka för att den föreslagna
förordningen får en sådan utformning att den inte
kommer i konflikt med Sveriges grundlagsskyddade
tryck- och yttrandefrihet. Utskottet bedömer att
riksdagen och regeringen är eniga i sin uppfattning
och att något tillkännagivande i frågan därmed inte
behövs.

I betänkandet finns fem reservationer och två
särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas 16 motioner från allmänna
motionstiden 2003 med sammanlagt 18 yrkanden samt en
motion från allmänna motionstiden 2002. Den senare
motionen har överlämnats till utskottet från
lagutskottet.

Motionerna avser till största delen frågor om
tryck- och yttrandefrihet som behandlades ingående
under förra riksmötet i utskottets betänkande
2002/03:KU17. Dessa motioner ges denna gång en mer
översiktlig behandling. För en utförlig
bakgrundsbeskrivning av olika tryck- och
yttrandefrihetsrättsliga frågor hänvisas till det
nämnda betänkandet.
Motionerna är intagna i bilaga till betänkandet.

Utskottets överväganden

Yttrandefriheten i nya medier

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till den
sittande beredningen på det tryck- och
yttrandefrihetsrättsliga området en motion om
utredning av en ny ordning till skydd för
yttrandefriheten.
Motionen

I motion 2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c)
yrkande 20 begär motionärerna att regeringen
tillsätter en utredning om 2 kap. 13 §
regeringsformen och om en ny ordning för att skydda
enskildas yttrandefrihet i nya medier.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Utskottet behandlade en motsvarande motion av Maud
Olofsson m.fl. (c) under förra riksmötet (bet.
2002/03:KU17). Utskottet hänvisade till att frågan
om att inrätta en stående beredning med uppgift att
följa den mediala och tekniska utvecklingen samt
utreda och lämna förslag till lösningar av olika
problem på yttrandefrihetens område bereddes i
Justitiedepartementet. Med hänsyn härtill samt till
att utskottet inte var berett att föreslå att en
kommitté skulle utreda om 2 kap. 13 §
regeringsformen kunde ändras med inriktning mot
större restriktivitet i möjligheten att inskränka
yttrandefriheten avstyrkte utskottet motionen. -
Reservation avgavs av (c).

En beredning på det tryck- och
yttrandefrihetsrättsliga området

Den aviserade beredningen på det tryck- och
yttrandefrihetsrättsliga området har nu tillkallats
(Ju 2003:04, dir. 2003:58).

Beredningen har till uppgift att följa
utvecklingen på det tryck- och yttrande-
frihetsrättsliga området samt utreda och lämna
förslag till lösningar av olika problem på området.
En särskilt viktig uppgift är att lämna förslag till
hur de problem som är relaterade till den tekniska
och mediala utvecklingen skall lösas.
Beredningen bör vid sina överväganden eftersträva
att tekniken inte skall vara av avgörande betydelse
för mediernas grundlagsskydd. I beredningens uppdrag
ligger således att överväga frågan om det mot
bakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen är
möjligt att i längden behålla en teknikberoende
grundlagsreglering av yttrandefriheten i medierna
och om det på sikt finns anledning att slå samman
tryckfrihetsförordningen (TF) och
yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) till en grundlag
omfattande såväl tryckfrihet som annan
yttrandefrihet.
Inom det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga
området kan det finnas behov även av andra
förändringar än sådana som direkt är att hänföra
till den tekniska utvecklingen. I beredningens
uppdrag skall det därför ingå att identifiera och
lämna förslag till lösningar av även andra problem
inom detta område. Det kan t.ex. röra sig om att ge
förslag på hur konflikter mellan grundlagarna och
EG-rätten eller andra bestämmelser som grundar sig
på internationellt samarbete kan lösas, men också
att överväga frågor som rör meddelarfriheten.
Det skall i beredningens uppdrag ligga att utreda
om ny teknik för framställning av skrifter och
tekniska upptagningar omfattas av TF och YGL. En
uppgift för beredningen skall vara att analysera om
det frivilliga grundlagsskyddet enligt 1 kap. 9 §
YGL kan komma i konflikt med bestämmelser som har
till syfte att skydda den personliga integriteten.
Beredningen skall överväga om möjligheterna att ge
internationell rättslig hjälp och liknande
internationellt rättsligt bistånd inom det tryck-
och yttrandefrihetsrättsliga området skall utökas.
Vidare skall beredningen utvärdera och ompröva TF:s
brottskatalog. Beredningen skall behandla problem
som Justitiekanslern har påtalat samt frågor som rör
ursprungsuppgifter för tekniska upptagningar som
framställts utomlands och möjligheten för Högsta
domstolen att förena tryck- och yttrandefrihetsmål
vid två eller flera domstolar.
I beredningens uppdrag skall det också ingå att
stå till regeringens förfogande för rådgivning i
tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor.

Utskottets ställningstagande

Den beredning som utskottet hänvisade till under
föregående riksmöte har nu tillsatts. Utskottet
vidhåller sitt tidigare ställningstagande och
avstyrker motion 2003/04:T474 (c) yrkande 20.

Meddelarfrihet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker med hänvisning till
pågående beredningsarbete en motion om stärkt
meddelarfrihet för privatanställda. Utskottet
avstyrker vidare motioner om en översyn av
meddelarskyddet inom främst
polismyndigheterna.
Jämför reservation 1 (v, mp).

Motionerna

Förstärkt meddelarfrihet för privatanställda

I motion 2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v)
föreslås tillkännagivanden för regeringen om att
meddelarfriheten för anställda i offentligt
finansierad verksamhet som överförts i privat regi
skall stärkas och så långt möjligt jämställas med
vad som gäller för offentligt anställda (yrkande 4)
samt att regeringen snarast låter utreda
möjligheterna att förstärka privatanställdas
meddelarfrihet (yrkande 5).

Översyn av meddelarskyddet i inskränkande riktning

I flera motioner begärs en översyn av
meddelarskyddet. Särskilt kritiseras i motionerna
läckor från polisen i förundersökningar.

Lennart Hedquist och Henrik Westman (båda m) anser
i motion 2003/04:K278 att översynen bör ha till
syfte att när det kan fastställas att de skyddade
uppgifterna måste ha kommit från en myndighet skall
det vara möjligt att undersöka vilken källan är.
Samma syfte, med inriktning endast på uppgifter hos
polisen, har Susanne Eberstein och Göran Norlander
(båda s) i motion 2003/04:K405 och Alf Eriksson (s)
i motion 2003/04:K299. Inger Lundberg (s) riktar i
motion 2003/04:K285 in kritiken på tilltagande
kommersialisering och framhåller att en utredning
bör granska förutsättningarna för att rikta förbud
mot medieföretag som med betalning tubbar enskilda
tjänstemän att svika sin tystnadsplikt.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Motionsyrkanden motsvarande de nu aktuella i motion
2003/04:K319 behandlades under föregående riksmöte i
betänkande 2002/03:KU17. Utskottet redovisade
pågående beredningsarbete inom Justitiedepartementet
och bedömde att detta arbete inte borde föregripas.
De föreliggande motionsyrkandena avstyrktes.

Från Justitiedepartementet har inhämtats att
frågan om yttrande- och meddelarfrihet för
privatanställda alltjämt bereds inom
Regeringskansliet. Justitieminister Thomas Bodström
besvarade den 2 mars 2004 en interpellation[1] om
yttrandefriheten i arbetslivet. Justitieministern
hänvisade till det svar som han lämnat föregående
år, nämligen att frågan om att jämställa
privatanställda med offentligt anställda när det
gäller yttrande- och meddelarfrihet är ytterst
komplex och att detta visats inte minst av att flera
utredningar misslyckats med den uppgiften. Han
förklarade att han fortfarande hade uppfattningen
att uppgiften skall lösas, genom lagstiftning eller
på annat sätt. Med tanke på hur svår frågan är ville
han inte göra några utfästelser om eller när ett
lagförslag kommer att lämnas men ville säga att
arbetet med att finna en lösning är prioriterat.
En motion om meddelarskyddet med utgångspunkt i
intresset att motarbeta läckor inom bl.a.
polismyndigheten behandlades av utskottet senast i
betänkande 2001/02:KU38. Utskottet redogjorde för
den bedömning som gjordes då de nuvarande
bestämmelserna antogs och hänvisade till den
bedömningen samt till att Offentlighets- och
sekretesskommittén fått i uppdrag att se över
bestämmelsen om meddelarfrihetsbrytande
tystnadsplikter i 16 kap. 1 § sekretesslagen.
Utskottet ansåg att resultatet av detta arbete borde
avvaktas och avstyrkte därför motionen.

Utredningsbetänkande

Offentlighets- och sekretesskommittén (OSEK), som
har haft till uppdrag att göra en allmän översyn av
sekretesslagen och därutöver bl.a. att göra en
översyn av de tystnadsplikter som bryter
meddelarfriheten, har nu avlämnat sitt
huvudbetänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99).
Kommittén har bedömt att det inte kommit fram några
skäl att allmänt utvidga eller inskränka
meddelarfriheten, och kommittén föreslår inte några
ändringar när det gäller vilka tystnadsplikter som
skall bryta meddelarfriheten.

OSEK:s betänkande remissbehandlas för närvarande.
Remisstiden går ut den 1 september 2004.

Utskottets ställningstagande

I frågan om meddelarfriheten för privatanställda
vidhåller utskottet sin tidigare bedömning. Det nu
pågående beredningsarbetet inom
Justitiedepartementet bör avvaktas innan något
ställningstagande görs. Utskottet avstyrker därmed
motion 2003/04:K319 (v) yrkandena 4 och 5.

I frågan om en översyn av meddelarskyddet med
syftet att begränsa skyddet vidhåller utskottet sitt
tidigare ställningstagande och vill även hänvisa
till beredningen av OSEK:s nämnda betänkande.
Motionerna 2003/04:K278 (m), 2003/04:K285 (s),
2003/04:K299 (s) och 2003/04:K405 (s) avstyrks.

Publicering av personbilder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion om stärkt skydd
för den personliga integriteten vid
användning av personbilder.

Motionen

I motion 2002/03:L309 av Kristina Zakrisson (s)
anför motionären att det är vanligt att enskilda
personer fotograferas för att illustrera reportage,
nyhetsinslag och liknande utan att ha samtyckt till
detta. Att utan samtycke medverka i sammanhang som
kan stå i strid med ens uppfattning eller ideologi
är enligt motionären kränkande mot den enskilda
integriteten. Medieområdet har genomgått en
fullständig förändring, och motionären anser därför
att det bör undersökas hur skyddet för den
personliga integriteten kan förbättras när
personbilder används.

Särskilda bestämmelser och etiska regler

Enligt lagen (1978:800) om namn och bild i reklam
gäller att näringsidkare vid marknadsföring av
varor, tjänster eller andra nyttigheter inte får
använda framställning i vilken annans namn eller
bild utnyttjas utan dennes samtycke. Den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbudet
kan dömas till böter. Oavsett om förbudet överträtts
uppsåtligen eller av vårdslöshet har den vars namn
eller bild utnyttjats rätt till skadestånd.

På massmedieområdet har sedan länge funnits
pressetiska regler om bl.a. publicering av
personbilder. De nuvarande etiska reglerna som
tillämpas av press, radio och TV innebär att man i
massmedierna skall avstå från publicitet som kan
kränka privatlivets helgd, om inte ett uppenbart
allmänintresse kräver offentlig belysning. I fråga
om bildmaterial sägs vidare att bilder som kan
kränka eller såra skall undvikas samt att bilder
inte får förfalskas eller utges för att vara
autentiska när de inte är det. Efterlevnaden av de
pressetiska reglerna övervakas av Pressens
opinionsnämnd och Allmänhetens pressombudsman. När
det gäller sändningar i radio och TV har
Granskningsnämnden för radio och TV att övervaka att
programföretagen utövar sin sändningsrätt i enlighet
med både yttrandefrihetsgrundlagen och företagens
avtal med staten.

Tidigare utredningsbetänkanden m.m.

Integritetsskyddskommittén tillkallades år 1966 för
att främst överväga åtgärder mot de ökade risker för
integritetskränkningar som den moderna tekniken för
ljudupptagning och fotografering medför. Kommittén
avlämnade år 1974 delbetänkandet (SOU 1974:85)
Fotografering och integritet. I betänkandet
föreslogs bl.a. att bestämmelser skulle införas i
brottsbalken om straff för den som olovligen
fotograferar någon annan i hemmet eller på annan
från allmän insyn skyddad plats. Kommitténs förslag
om straff för olovlig fotografering ledde däremot
inte till lagstiftning. Skälet härför var (se prop.
1975/76:194 s. 6) att det var svårt att ta ställning
till vilka åtgärder som behövde vidtas mot olovlig
fotografering, innan det gick att överblicka i vad
mån det var möjligt att ingripa mot spridning av
fotografier m.m. som rörde enskildas privata
förhållanden, ett spörsmål som kommittén skulle
överväga i ett senare skede av utredningsarbetet.

Kommittén fullföljde sitt uppdrag i den delen
genom att lägga fram betänkandet (SOU 1980:8)
Privatlivets helgd. I betänkandet konstaterades att
1 kap. 2 § regeringsformen innehåller ett
målsättningsstadgande om att det allmänna skall
värna den enskildes privatliv men att svensk rätt
saknar ett allmänt skydd för den enskildes
integritet. Då kommittén försökte besvara frågan om
hur målsättningen skulle uppfyllas kunde enighet
inte uppnås. Fyra av kommitténs åtta ledamöter ansåg
att den enskildes privatliv skyddas tillräckligt
genom massmediernas egen självsanering inom den
dåvarande organisationen. En ledamot ville därutöver
införa en särskild rätt till ekonomisk gottgörelse
för den enskilde som drabbats och även ge personen i
fråga möjlighet att föra skadeståndstalan vid allmän
domstol. Tre ledamöter förordade lagstiftning som i
huvudsak skulle innebära att de pressetiska normerna
och självsaneringsorganens praxis upphöjdes till
lag. I betänkandet redovisades de tre olika linjerna
vid sidan av varandra.
Integritetsskyddskommitténs betänkande om
privatlivets helgd remissbehandlades, varvid det
visade sig att meningsskiljaktigheterna inom
kommittén återspeglades i remissutfallet. Regeringen
beslöt därefter att överlämna betänkandet jämte
remissyttrandena till Yttrandefrihetsutredningen som
tillkallats år 1977 för att utreda frågor om en ny
yttrandefrihetsgrundlag.
Yttrandefrihetsutredningen avlämnade år 1983
betänkandet (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten,
vari framlades förslag till en ny
yttrandefrihetsgrundlag. I betänkandet tog
utredningen också upp de frågor som behandlats av
Integritetsskyddskommittén.
Yttrandefrihetsutredningen konstaterade (se SOU
1983:70 s. 250 och 251) att kraven på en
förstärkning av integritetsskyddet tycktes hänföra
sig uteslutande till de journalistiska
uttrycksformerna, nämligen press, radio och TV. Det
missnöje som rådde riktade sig med andra ord mot den
yttrandefrihet som skyddas genom
tryckfrihetsförordningen och i den då gällande
radioansvarighetslagen. Enligt
Yttrandefrihetsutredningen borde det allmänna liksom
dittills visa förtroende för den självsanerande
verksamheten. Utredningen påpekade härvidlag bl.a.
att - även om pressetiken åsidosatts genom
allvarliga integritetskränkningar - läget allmänt
sett inte var oroväckande och att standarden i
Sverige var högre än på många andra håll i världen.
Yttrandefrihetsutredningen avrådde bestämt från att
man lagstiftningsvägen skulle förstärka
integritetsskyddet på något av de sätt som
diskuterats inom Integritetsskyddskommittén. De fina
nyanseringar som krävs vid avvägningen mellan
yttrandefrihetsintresset och
integritetsskyddsintresset medförde, fortsatte
utredningen, att ämnesområdet lämpade sig bättre för
självsanering än för lagreglering, vilken
nödvändigtvis skulle bli trubbig och trög såväl i
fråga om normer som tillämpning. Inte heller
ersättningslinjen kunde förordas av
Yttrandefrihetsutredningen.
Betänkandet Värna yttrandefriheten lades efter
remissbehandling till grund för förslagen i
proposition 1986/87:151 om ändringar i
tryckfrihetsförordningen m.m. Förslagen i
propositionen avsåg i huvudsak grundlagsskyddet för
tryckta skrifter, medan Yttrandefrihetsutredningens
förslag om ändrade grundlagsregler för radio, TV,
filmer m.m. inte togs upp i propositionen utan
skulle beredas ytterligare under parlamentarisk
medverkan. I propositionen (s. 44) berörde
departementschefen den av utredningen övervägda
frågan om kriminalisering av kränkningar av
privatlivets helgd e.d. Departementschefen ansåg att
man mera bör lita till de regler som gäller inom
pressens självsanerande verksamhet och motsvarande
regler på radio- och TV-området än på lagstiftning.
Att inskränka den grundlagsskyddade tryckfriheten
och yttrandefriheten i övrigt utan att det fanns
någon mera allmän uppslutning bakom detta var för
departementschefens del otänkbart. Det var också
svårt att göra den grannlaga avvägning mellan
yttrandefrihets- och integritetsskyddsintressena som
måste göras om man skulle utforma en
ansvarsbestämmelse. Inte heller såg
departementschefen det som lämpligt att utöka
möjligheterna att få ersättning såsom föreslagits av
en ledamot i Integritetsskyddskommittén.

I samband med behandlingen av proposition
1986/87:151 avslog riksdagen på hemställan av
konstitutionsutskottet i betänkandet KU 1987/88:36
bl.a. en motion vari framfördes önskemål om en
översyn av gällande etiska regler och
skadeståndsbelopp vid kränkningar av den enskildes
integritet. Som skäl för ställningstagandet anförde
konstitutionsutskottet att några åtgärder då inte
var påkallade från statsmakternas sida i syfte att
undvika publicitetsskador för enskilda. Det var
emellertid angeläget att regeringen noggrant följer
utvecklingen och om det skulle visa sig erforderligt
återkommer med förslag till åtgärder. Vad som då
bl.a. borde kunna övervägas var enligt
konstitutionsutskottet att genomföra ett av
Yttrandefrihetsutredningen framlagt förslag till
ändring av ärekränkningsreglerna.

Aviserad proposition om passfoton m.m.

Regeringen har i en lagrådsremiss den 5 februari
2004 föreslagit att sekretessen för fotografier av
enskilda personer i offentliga register, t.ex.
passfotografier, skall skärpas. Sådana uppgifter
skall omfattas av sekretess om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon närstående till den enskilde lider men.
Proposition om bl.a. denna fråga beslutades den 4
mars 2004.

Tidigare riksdagsbehandling

Lagutskottet har vid tidigare behandling av
motionsyrkanden med samma syfte anfört att det inte
är godtagbart att bilder av personer utnyttjas på
ett sätt som kränker den avbildades personliga
integritet. En lagstiftning på området skulle dock
innebära en inskränkning av den grundlagsskyddade
tryckfriheten och informationsfriheten. Vidare har
framhållits att frågan har övervägts i olika
sammanhang utan någon enig lösning (bet.
1989/90:LU24 och 1991/92:LU5).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det i svensk rätt finns en
bestämmelse om skydd för bilder av enskilda endast i
marknadsföringssammanhang. I övrigt omfattas rätten
att publicera bilder av enskilda av
grundlagsbestämmelser om informations-, tryck- och
yttrandefriheten.

Som lagutskottet tidigare anfört är det inte
godtagbart att bilder av personer utnyttjas på ett
sätt som kränker den avbildades personliga
integritet. Konstitutionsutskottet är emellertid
inte berett att förorda någon inskränkning av de
grundlagsskyddade rättigheterna. Utskottet föreslår
därmed att riksdagen lämnar motion 2002/03:L309 utan
bifall.

**FOOTNOTES**
[1]: Se snabbprotokoll 2003/04:75 8 §.
Hets mot folkgrupp

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om vidgning av
tillämpningsområdet för
tryckfrihetsförordningens bestämmelser om
hets mot folkgrupp till att avse även dels
transpersoner, dels personer med
funktionshinder.
Jämför reservationerna 2 (fp, v, c) och 3
(mp) samt 4 (mp).

Motionerna

Motionerna 2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl.
(fp) yrkande 13, 2003/04:So568 av Peter Eriksson
m.fl. (mp) yrkande 5, 2003/04:K390 av Ulf Holm m.fl.
(mp, fp, v, c) yrkande 3 och 2003/04:K402 av Hillevi
Larsson och Börje Vestlund (s) yrkande 3 gäller
transpersoner. Motionärerna anser att de skall
omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser
om hets mot folkgrupp.

Gustav Fridolin m.fl. (mp) begär i motion
2003/04:K342 dels en utredning om hetsen, hoten och
våldet mot människor med funktionshinder (yrkande
2), dels förslag på lagstiftning om att förbjuda
hets mot personer med funktionshinder (yrkande 1).

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Utskottet behandlade under förra riksmötet motioner
motsvarande de nu aktuella (bet. 2002/03:KU17).
Utskottet hänvisade då i fråga om hets mot
transpersoner till att utskottet tidigare delat
regeringens bedömning att de personer som ingår i
beteckningen transpersoner inte är mindre
skyddsvärda än andra samt att, även om det skulle
förekomma hetspropaganda mot transpersoner som
grupp, det i varje fall saknats belägg för att detta
skulle ha skett på ett sådant sätt att det skulle
kunna motivera någon ytterligare begränsning av
yttrandefriheten. Denna grupp hade därför enligt
utskottet inte bort föras in i bestämmelsen om hets
mot folkgrupp. Utskottet vidhöll denna uppfattning
och avstyrkte de föreliggande motionerna i frågan. -
Reservationer avgavs av fp- och c-ledamöterna
respektive mp-ledamoten.

Utskottet var inte heller berett att föreslå
ytterligare inskränkningar med anledning av en
motion om förbud mot hets mot funktionshindrade utan
avstyrkte motionen. - Reservation avgavs av mp-
ledamoten.

Motioner om höjd kompetens inom offentlig
förvaltning om bl.a. transpersoners situation
behandlas av utskottet i betänkande 2003/04:KU11
denna vår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande
såvitt avser bestämmelser om hets mot transpersoner
och avstyrker motionerna 2003/04:K390 (mp, fp, v, c)
yrkande 3, 2003/04:K402 (s) yrkande 3, 2003/04:K418
(fp) yrkande 13 och 2003/04:So568 (mp) yrkande 5.

Utskottet vidhåller sitt tidigare
ställningstagande även såvitt avser bestämmelser om
hets mot funktionshindrade och avstyrker motion
2003/04:K342 (mp) yrkandena 1 och 2.

Pornografi

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motioner om åtgärder mot
pornografi från jämställdhetssynpunkt och i
fråga om barnpornografi via Internet.
Utskottet avstyrker vidare en motion om skydd
för djur mot att förekomma i pornografiska
sammanhang.
Jämför reservation 5 (mp).

Pornografi avseende vuxna eller barn

Motionerna

I motionerna 2003/04:K318 av Veronica Palm (s) och
2003/04:K432 av Agneta Lundberg och Kerstin
Kristiansson Karlstedt (båda s) begärs
tillkännagivanden för regeringen om behovet av
åtgärder mot pornografi. Motionärerna betonar
pornografi som hinder för jämställdhet.

I motion 2003/04:K333 av Inger Davidson m.fl. (kd,
v, c, mp) yrkande 1 begär motionärerna att
regeringen skall tillsätta en utredning med uppgift
att kartlägga spridningen av barnpornografi via
Internet.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade liknande motioner under
föregående riksmöte i betänkande 2002/03:KU17.

I anledning av bl.a. en motion om åtgärder mot
pornografi från jämställdhetssynpunkt pekade
utskottet på att det tidigare ansett det viktigt att
samhället på olika sätt sökte motverka pornografi,
men inte i första hand genom lagstiftning. Utskottet
hade uttalat att det inte enbart var TV, radio och
tidningar utan även politiska partier, föreningar,
offentliga personer och privatpersoner som hade en
viktig roll när det gällde att motverka pornografi i
alla dess former. Utskottet vidhöll denna
uppfattning och var inte berett att tillstyrka de
föreliggande motionerna.
Utskottet avstyrkte en motion om inrättande av en
Internetombudsman i syfte att skydda barns
integritet, intressen och hälsa från skadlig
inverkan och utnyttjande via Internet. Utskottet
redovisade bl.a. arbete inom Våldsskildringsrådet
med ett EU-projekt, SAFT, om barns och ungdomars
säkerhet på Internet. Utskottet ansåg med hänvisning
till bl.a. Våldsskildringsrådets arbete och pågående
SAFT-projekt att någon åtgärd enligt motionen inte
var nödvändig.

Pågående utredning m.m.

SAFT (Safety Awareness, Facts and Tools) inleddes
hösten 2002 och skall pågå under 18 månader.
Våldsskildringsrådet lade i samverkan med IT-
branschen under oktober 2003 inom ramen för
projektet ut tips till föräldrar med surfande barn
på projektets webbplats[2]. Där ges också en
beskrivning av Internet och den lagstiftning som är
tillämplig på Internet.

En särskild utredare (S 2003:05) har regeringens
uppdrag (dir. 2003:54) att fullfölja ett arbete som
har bedrivits i Arbetsgruppen med uppgift att
inventera kunskaper om sexuell exploatering av barn
m.m. (S 2002:B). Utredaren skall bl.a. fullfölja
inventeringen och sammanställningen av kunskaper om
sexuell exploatering av barn i Sverige samt överväga
behovet av ytterligare åtgärder från regeringens
sida för att motverka sexuell exploatering av barn i
Sverige. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag
senast den 31 maj 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande
i fråga om pornografi som hinder mot jämställdhet
och avstyrker motionerna 2003/04:K318 (s) och
2003/04:K432 (s).

I frågan om spridning av barnpornografi avstyrker
utskottet med hänvisning till pågående
utredningsarbete motion 2003/04:K333 (kd, v, c, mp)
yrkande 1.

Djur i pornografiska sammanhang

Motion

I motion 2003/04:K296 av Gustav Fridolin och Ulf
Holm (båda mp) begär motionärerna ett
tillkännagivande för regeringen om skydd för djur
att inte utnyttjas i sexuella eller pornografiska
sammanhang.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet var under föregående riksmöte (bet.
2002/03:KU17) inte berett att föreslå ytterligare
inskränkningar i tryckfriheten eller
yttrandefriheten och avstyrkte en motion om förbud
mot bl.a. djurpornografi. - Reservation avgavs av
mp-ledamoten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte anledning att bedöma motionen
från andra utgångspunkter än rent yttrandefrihets-
och tryckfrihetsrättsliga. Djurs behov av skydd mot
misshandel och andra övergrepp måste, vill utskottet
framhålla, bedömas inom ramen för lagstiftningen om
djurskydd. Några ytterligare inskränkningar i
yttrande- och tryckfriheten i det avseende som
motion 2003/04:K296 (mp) gäller är utskottet, liksom
tidigare, inte berett att föreslå. Motionen
avstyrks.

Tillämplig lag i skadeståndsmål (Rom
II)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att regeringen bestämt och
med kraft bör verka för att den föreslagna
EG-förordningen på området får en sådan
utformning att den inte kommer i konflikt med
Sveriges grundlagsskyddade tryck- och
yttrandefrihet. Utskottet bedömer att
riksdagen och regeringen är eniga i sin
uppfattning och att något tillkännagivande i
frågan därmed inte behövs.

Motion

I motion 2003/04:K378 av Tobias Krantz m.fl. (fp)
yrkande 1 begär motionärerna ett tillkännagivande
för regeringen om föreslagen EU-rätt som skulle
komma att beröra tillämpningen av olika länders
tryck- och yttrandefrihetslagstiftning. Motionärerna
hänför sig till utskottets behandling av en liknande
motion under förra riksmötet samt påpekar att
kommissionen sedan dess har lagt fram sitt slutliga
förslag till lagstiftning på området[3]. Kärnan i
det nya förslaget är att den som begär skadestånd
skall kunna få sitt eget lands lagstiftning
tillämpad även i utgivningslandets domstolar.
Motionärerna framhåller att det noga måste
analyseras om det finns risk för att det i vissa
lägen ändå kan uppstå situationer där den föreslagna
EU-förordningen används för angrepp mot någon del av
det svenska skyddet för tryck- och yttrandefrihet,
inklusive meddelarfrihet och meddelarskydd.
Motionärerna utgår avslutningsvis från att det
fortfarande råder bred enighet i riksdagen i denna
fråga och från att regeringen som tidigare har en
avvisande hållning till förslaget med den innebörd
det nu har. De anser att riksdagen med ett
tillkännagivande bör ge eftertryck åt den ståndpunkt
som utskottet markerade redan i förra årets
betänkande.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade en snarlik motion under förra
riksmötet i betänkande 2002/03:KU17.

Utskottet ville då med anledning av motionen
kraftigt betona vikten av att Sverige i EU verkar
för att förslag som skadar tryck- och
yttrandefriheten förkastas. Det då tilltänkta
förslaget skulle, framhöll utskottet, kunna innebära
en möjlighet att driva en skadeståndsprocess mot den
ansvarige för yttranden i en bok, en tidning eller
en TV-kanal, något som inte skulle behöva ske i det
aktuella landet utan i vilket land som helst inom
EU. Då reglerna för tryckfriheten varierar avsevärt
inom unionen kunde den som ansåg sig förfördelad då
välja ett land med det svagaste försvaret för
yttrandefriheten.
Det var enligt utskottets mening inte acceptabelt
att nyhetsförmedling och öppen debatt begränsas
genom att möjligheterna till rättsliga processer
vidgas på det sätt som kunde befaras med det
diskuterade utkastet till ny rättslig ordning på
unionsnivå. Av det skriftliga material samt av den
muntliga information som utskottet erhållit från
Justitiedepartementet framgick att Sverige i det
aktuella arbetet fört fram att en eventuell
reglering i EU av utomobligatoriska förpliktelser
inte fick stå i strid med den svenska
tryckfrihetsförordningen eller
yttrandefrihetsgrundlagen. Utskottet förutsatte att
regeringen även i det fortsatta arbetet med det
aktuella förslaget kraftfullt skulle verka för att
detta inte kommer i konflikt med tryck- och
yttrandefriheten. Utskottet avsåg att följa hur
arbetet fortskrider. Härmed ansåg utskottet att
föreliggande motionsyrkanden fick anses
tillgodsedda, varför de avstyrktes.

Det aktuella kommissionsförslaget

Kommissionen lade den 22 juli 2003 fram sitt
slutliga förslag till Europaparlamentets och rådets
förordning om tillämplig lag för utomobligatoriska
förpliktelser (ROM II). Enligt förslagets huvudregel
i artikel 3 skall på en sådan förpliktelse tillämpas
lagen i det land där skadan uppkom eller kan
uppkomma, oavsett i vilket land eller vilka länder
följdskador uppkom. Från huvudregeln görs i samma
artikel undantag för starkare anknytning till annat
land.

I artikel 6 finns särskilda bestämmelser för
förpliktelser till följd av kränkning av privatlivet
eller personlighetsskyddet. På sådana förpliktelser
skall domstolslandets lag tillämpas, om
tillämpningen av den lag som anvisas i artikel 3
strider mot domstolslandets grundläggande principer
om yttrande- och informationsfrihet.
Tryck- och yttrandefrihetsberedningen, som nämnts
ovan i avsnittet om yttrandefriheten i nya medier,
har i en skrivelse i september 2003 till
Justitiedepartementet anfört kritiska synpunkter på
det föreliggande förslaget. I en faktapromemoria den
24 oktober 2003 (2003/04:FPM17) över förslaget
framhålls att Sverige i enlighet med vad som
uttalats från riksdagen kommer att verka kraftfullt
för att förslaget inte skall komma i konflikt med
tryck- och yttrandefriheten.
Tjänstemän från Justitiedepartementet har vid
utskottssammanträde den 10 februari 2004 lämnat
information om det fortsatta arbetet med Rom II-
förslaget. Därvid framhölls bl.a. önskemålet att
undanta tryck- och yttrandefrihetsfrågor från
förordningens tillämpning och att låta detta tydligt
framgå av ordalydelsen.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet anförde redan vid sin behandling av
denna fråga under förra riksmötet måste kraftigt
betonas vikten av att Sverige i EU verkar för att
förslag som skadar tryck- och yttrandefriheten inte
antas. Som utskottet också anfört tidigare varierar
reglerna om tryck- och yttrandefriheten avsevärt
inom unionen, och en möjlighet för den som anser sig
förfördelad att välja process i det land som har
svagast skydd för denna frihet skulle kunna medföra
att denna frihet inskränktes även i Sverige. I linje
med vad utskottet tidigare uttalat är det inte
acceptabelt att nyhetsförmedling och öppen debatt
begränsas på det sätt som kan befaras även med det
nu föreliggande förslaget till förordning.

Med hänsyn till det anförda bör således regeringen
fortsatt bestämt och med kraft verka för att den
föreslagna förordningen får en sådan utformning att
den inte kommer i konflikt med Sveriges
grundlagsskyddade tryck- och yttrandefrihet. Enligt
utskottets bedömning är riksdagen och regeringen
helt eniga i denna uppfattning. Utskottet anser
därför att något tillkännagivande i frågan inte är
påkallat och föreslår att riksdagen lämnar motion
2003/04:K378 (fp) yrkande 1 utan bifall.

**FOOTNOTES**
[2]: Se www.saftonline.se
[3]: KOM(2003) 427 slutlig.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Meddelarfrihet i enskild verksamhet
(punkt 2)

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:K319 yrkandena 4 och 5.

Ställningstagande

Meddelarfriheten och meddelarskyddet är av
grundläggande betydelse för offentlighetsprincipens
tillämpning. Av justitieministerns
interpellationssvar den 2 mars 2004 framgår att
regeringen fortfarande inte är beredd att lägga fram
förslag som ger principen genomslag vare sig i helt
enskild verksamhet eller ens i enskild verksamhet
som är offentligfinansierad. Vi är medvetna om att
en lagstiftning om meddelarfrihet och
efterforskningsförbud inom enskild verksamhet kan
behöva kompletteras med skydd för vad som är
verkliga företagshemligheter. Vi anser att
regeringen bör prioritera en lösning av de aktuella
frågorna så att förslag kan läggas fram för
riksdagen senast under kommande riksmöte.

Riksdagen bör ge regeringen det anförda till känna
som sin mening.

2. Hets mot transpersoner (punkt 5)

av Helena Bargholtz (fp), Mats Einarsson (v),
Tobias Krantz (fp) och Kerstin Lundgren (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2003/04:K390 yrkande 3,
2003/04:K402 yrkande 3 och 2003/04:K418 yrkande 13
samt delvis motion 2003/04:So568 yrkande 5.

Ställningstagande

Beslutet om grundlagsändring som har gett
homosexuella och bisexuella skydd av bestämmelsen om
hets mot folkgrupp har utformats på ett sådant sätt
att transpersoner inte omfattas av skyddet. Detta är
enligt vår uppfattning inte acceptabelt. Vi anser
att regeringen bör låta utreda frågan vidare om hur
hets mot en grupp med anspelning på gruppens
könsidentitet skall kunna omfattas av skyddet.

Riksdagen bör ge regeringen det anförda till känna
som sin mening.

3. Hets mot transpersoner (punkt 5)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:So568 yrkande 5 samt delvis
motionerna 2003/04:K390 yrkande 3, 2003/04:K402
yrkande 3 och 2003/04:K418 yrkande 13.

Ställningstagande

På goda grunder misstänks det att andelen som
utsätts för hot och våld beroende på sin sexuella
läggning har ökat. Mot bakgrund av det har
riksdagens majoritet beslutat utöka paragrafen om
hets mot folkgrupp till att även omfatta anspelning
på sexuell läggning, vilket jag anser är välkommet.
Jag anser emellertid att också transpersoner bör
omfattas. Transpersoner är ett samlande begrepp för
alla de individer vars könsidentitet och/eller
könsidentitetsuttryck tidvis eller alltid skiljer
sig från normen för det kön som registrerats för dem
vid födseln. Regeringen bör ta initiativ till att
lägga fram lagförslag som förbjuder hets mot
transpersoner.

Riksdagen bör ge regeringen det anförda till känna
som sin mening.

4. Hets mot funktionshindrade (punkt 6)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:K342 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Uppmaningar till våld eller hot om våld mot personer
med funktionshinder borde enligt min uppfattning
vara förbjudet enligt samma principer som gäller för
hets mot andra folkgrupper. En genomgripande
utredning bör genomföras som ger möjlighet att
genomlysa hela problemfältet för att se vilka
lösningar som finns för att komma till rätta med
hoten och våldet mot personer med funktionshinder.
Regeringen bör tillsätta en sådan utredning samt
lägga fram förslag till vidgat förbud mot hets mot
folkgrupp i enlighet med vad jag anfört.

Riksdagen bör ge regeringen det anförda till känna
som sin mening.

5. Djur i pornografiska sammanhang (punkt 9)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:K296.

Ställningstagande

Djur utsätts i dag för sexuella övergrepp och bilder
av sådana övergrepp sprids. Åtgärder mot spridning
av pornografiskt material med djur, särskilt bilder,
skulle enligt min uppfattning bidra till att
motverka att övergrepp sker. Möjligheterna att vidta
sådana åtgärder bör därför bli föremål för en
ordentlig genomlysning. Regeringen bör se till att
en sådan genomlysning görs.

Riksdagen bör ge regeringen det anförda till
känna som sin mening.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbe

slut som behandlas i avsnittet.

1. Yttrandefriheten i nya medier (punkt 1)

Kerstin Lundgren (c) anför:

Med hänsyn till den sittande beredningen på det
tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området avstår
jag från att reservera mig till förmån för motion
2003/04:T474 (c) yrkande 20.

2. Meddelarfrihet i enskild verksamhet (punkt
2)

Gunnar Hökmark (m), Henrik S Järrel (m) och Nils
Fredrik Aurelius (m) anför:
Vi anser att det finns en principiell och
grundläggande skillnad mellan det offentliga och
privata. Meddelarfriheten är ett instrument som
skall skydda medborgarna mot övergrepp från den
offentliga makten. Att rakt av överföra detta till
den privata sektorn vore att förvandla det privata
till offentligt, vilket vi inte kan acceptera. Det
finns för övrigt redan ett tydligt skydd för
privatanställda som avslöjar brott eller särskilt
allvarliga missförhållanden.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motion från allmänna motionstiden
hösten 2002

2002/03:L309 av Kristina Zakrisson (s):

Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om rätten till egen
bild.

Motion från allmänna motionstiden
hösten 2003

2003/04:K278 av Lennart Hedquist och Henrik Westman
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om översyn av den lag som
reglerar det s.k. meddelarskyddet.

2003/04:K285 av Inger Lundberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utredning av hur
meddelarskyddet skall utformas för att vara
långsiktigt hållbart och stabilt.

2003/04:K296 av Gustav Fridolin och Ulf Holm (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om skydd för djur att inte
utnyttjas i sexuella eller pornografiska sammanhang.

2003/04:K299 av Alf Eriksson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
meddelarfriheten för polisen.

2003/04:K318 av Veronica Palm (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om pornografi som hinder för
verklig jämställdhet.

2003/04:K319 av Alice Åström m.fl. (v):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att stärka
meddelarfriheten för anställda i offentligt
finansierad verksamhet i privat regi.

5. Riksdagen begär att regeringen snarast låter
utreda möjligheterna till förstärkning av
privatanställdas meddelarfrihet.

2003/04:K333 av Inger Davidson m.fl. (kd, v, c, mp):

1. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att kartlägga spridningen av
barnpornografi via Internet.

2003/04:K342 av Gustav Fridolin m.fl. (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lämnar förslag på
lagstiftning i enlighet med vad i motionen anförs
om att förbjuda hets mot personer med
funktionshinder.

2. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om hetsen, hoten och våldet mot
människor med funktionshinder i enlighet med vad
som i motionen anförs.

2003/04:K378 av Tobias Krantz m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föreslagen EU-rätt
som skulle komma att beröra tillämpningen av olika
länders tryck- och yttrandefrihetslagstiftning.

2003/04:K390 av Ulf Holm m.fl. (mp, fp, v, c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
transpersoner, dvs. könsidentitet, skall omfattas
av tryckfrihetsförordningens bestämmelse 7 kap. 4
§ 11 om hets mot folkgrupp.

2003/04:K402 av Hillevi Larsson och Börje Vestlund
(s):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att transpersoner
skall omfattas av tryckfrihetsförordningens
bestämmelse 7 kap. 4 § 11 om hets mot folkgrupp.

2003/04:K405 av Susanne Eberstein och Göran
Norlander (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av undantag från
meddelarfriheten för polismyndighetens personal vid
brottsutredningar.

2003/04:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
tryckfrihetsförordningens och brottsbalkens
bestämmelser om hets mot folkgrupp.

2003/04:K432 av Agneta Lundberg och Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om pornografi.

2003/04:So568 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till lagändring så att även transpersoner
omfattas av lagen om hets mot folkgrupp.

2003/04:T474 av Sven Bergström m.fl. (c):

20. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning av 2 kap. 13 § regeringsformen samt en
ny ordning för att skydda enskildas yttrandefrihet
i nya medier.

Elanders Gotab, Stockholm 2004