Trädgårdsnäringens konkurrenssituation

Betänkande 1996/97:JoU13

Jordbruksutskottets betänkande 1996/97:JOU13

Trädgårdsnäringens konkurrenssituation

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1996/97
JoU13

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande tre motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1996 om trädgårdsnäringens konkurrenssituation. Utskottet
föreslår att motionsyrkandena överlämnas till den av regeringen tillsatta
utredningen om vissa frågor av särskild betydelse för livsmedelssektorns
omställning och expansion.

Motionerna

1996/97:Jo202 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska
trädgårdsnäringens konkurrenssituation.
1996/97:Jo231 av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en skyndsam utvärdering av trädgårdsodlingens konkurrensvillkor.
1996/97:Jo247 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
stärka den svenska trädgårdsnäringens konkurrenssituation.

Utskottet

Motionerna
I tre motioner från den allmänna motionstiden 1996 uppmärksammas den svenska
trädgårdsnäringens konkurrenssituation. Enligt motion Jo202 är kostnaden för
tillfälligt anställd personal hög på grund av den säsongsinriktade
produktionen. Skillnader i nivån på skatter och sociala avgifter mellan
Sverige och andra EU-länder påverkar därför konkurrensförhållandet mellan
svensk och utländsk trädgårdsproduktion på ett negativt sätt. Detta kan bl.a.
leda till att den svenska jordgubbsodlingen slås ut. Regeringen bör därför
snarast återkomma till riksdagen med förslag om hur den svenska
trädgårdsnäringen skall kunna konkurrera på likvärdiga villkor med motsvarande
företag inom andra EU-länder. I motion Jo231 (m) yrkas på en skyndsam
utvärdering av trädgårdsodlingens konkurrensvillkor. Enligt motionärerna
innebar EU-medlemskapet en omedelbar förändring av konkurrenssituationen för
den svenska trädgårdsodlingen. Till skillnad från Finland och Österrike kom
Sveriges inträde i gemenskapen att ske helt utan övergångsarrangemang vilket
för trädgårdsföretagen har inneburit stora påfrestningar. Flera av
trädgårdsnäringen själv påtalade konkurrensnackdelar har hittills lämnats utan
åtgärd. Som exempel kan nämnas arbetskraftskostnaderna för tillfälligt
anställd personal vid skörd, struktur- och utvecklingsfonder samt vissa
avgifter/skatter för bl.a. obligatorisk kvalitetskontroll. Mot denna bakgrund
bör en omgående utvärdering göras av den svenska yrkesmässiga
trädgårdsodlingens konkurrenssituation i förhållande till övriga EU-stater.
Även i motion Jo247 (s) konstateras att EU-medlemskapet för svensk
trädgårdsnärings del inte medförde några övergångsåtgärder för att kompensera
förlusten av tullskyddet. Härtill skall läggas de skatter och avgifter som
påfördes trädgårdsnäringen vid finansieringen av det svenska EU-medlemskapet.
Den huvudsakliga ambitionen i den svenska odlingen är att värna om den
inhemska marknadsandelen genom att utveckla svenska produkter och slå vakt om
en nationell profil. Detta förutsätter att svenska produkter inte utsätts för
en konkurrens på ojämlika villkor vad gäller produktionens kostnader och
förutsättningar i övrigt. Det borde vara en angelägen uppgift för samhället
att ta ett helhetsgrepp på den svenska trädgårdsnäringen. Inledningsvis bör en
genomgripande analys göras av den svenska trädgårdsnäringens
konkurrenssituation i jämförelse med andra länder inom EU.

Utskottets överväganden
Trädgårdsnäringen omfattades före år 1995 inte av jordbruksprisregleringen och
har därmed inte tidigare blivit föremål för marknadsreglerande åtgärder av det
slag som förekommer inom EU. De trädgårdsnäringspolitiska medlen har i stället
bestått av ett gränsskydd som varierat stort med den svenska säsongen samt
stöd för rationalisering, rådgivning, forskning, försöksverksamhet och
utbildning. Genom EU-medlemskapet omfattas den svenska trädgårdsnäringen
numera av den gemensamma jordbrukspolitiken och därmed av EU:s
marknadsreglering av färska frukter och grönsaker. Trädgårdsnäringen har också
tillgång till startstöd till yngre företagare med jordbruks-, trädgårds- eller
renskötselföretag (SFS 1995:1195). Fr.o.m. år 1997 införs dessutom ett
investeringsstöd till företagare med jordbruks-, trädgårds- eller
renskötselföretag (SFS 1996:1431). Stödgrundande investeringar är bl.a.
investeringar i slutna odlingssystem inklusive ny- och ombyggnad av växthus
för att eliminera växtnäringsförluster, investeringar vid trädgårdsföretag som
avser åtgärder för skydd av den yttre miljön samt energibesparing eller
övergång till biobränsle inklusive ny- och ombyggnad av växthus och
investeringar i anläggningar för att tillvarata eller minska vissa utsläpp.
Härutöver kan nämnas att det första förädlings- och avsättningsledet omfattas
av det särskilda investeringsstödet till bl.a. livsmedelsindustri (SFS
1995:1271). Stödet avser bl.a. färska och förädlade grönsaker, frukt och bär.
Som framhålls i motionerna Jo202, Jo231 och Jo247 har Sveriges EU-medlemskap
i olika avseenden ändrat förutsättningarna för den svenska trädgårdsnäringen.
Det kan därför finnas skäl att närmare analysera trädgårdsnäringens
möjligheter att konkurrera på likvärdiga villkor med motsvarande företag inom
andra EU-länder. Enligt utskottets mening bör frågan överlämnas till den i
september 1996 av regeringen särskilt tillkallade utredaren med uppgift att
lägga fram förslag till ett program för att påskynda livsmedelssektorns
förnyelse och expansion. Utredningen skall särskilt studera frågor kring
förutsättningarna att stärka sektorns internationella konkurrenskraft bl.a.
genom att öka förädlingsgraden och exporten samt att förbättra försörjningen
med högkvalitativa råvaror (dir. 1996:73).
Utskottet förordar med hänvisning till det anförda att motionerna Jo202,
Jo231 och Jo247 överlämnas till Utredningen om vissa frågor av särskild
betydelse för livsmedelssektorns omställning och expansion för vidare
beredning. Vad utskottet anfört med anledning av dessa motionsyrkanden bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande trädgårdsnäringens konkurrenssituation
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Jo202, 1996/97: Jo231
och 1996/97:Jo247 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 4 februari 1997
På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar
Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson
(s), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart
Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).