Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Trädgårdsnäringen

Betänkande 2000/01:MJU7

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Avslutat, Genomförd

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
Trädgårdsnäringen(doc, 107 KB)
PDF
Bilaga: bet_200001_mju_7(pdf, 229 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2000/01:7 Trädgårdsnäringen

Beslut

Motioner om trädgårdsnäringen (MJU7)

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1999 och 2000 om trädgårdsnäringen. Motionerna behandlar bl.a. trädgårdsnäringens ekonomiska förutsättningar, växtskyddsfrågor och forskningsfrågor.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Bifall till utskottets hemställan
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 10

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2000-10-26
Justering: 2000-11-28
Trycklov: 2001-10-11
Betänkande 2000/01:MJU7

Alla beredningar i utskottet

2000-10-26

Motioner om trädgårdsnäringen (MJU7)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiderna 1999 och 2000 om trädgårdsnäringen. Motionerna behandlar bl.a. trädgårdsnäringens ekonomiska förutsättningar, växtskyddsfrågor och forskningsfrågor.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-01-24
Stillbild från Debatt om förslag 2000/01:MJU7, Trädgårdsnäringen

Debatt om förslag 2000/01:MJU7

Webb-tv: Trädgårdsnäringen

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

INGVAR ERIKSSON (M)
Anf. 141 INGVAR ERIKSSON (M)
Fru talman! I miljö- och jordbruksutskottets be- tänkande 2000/01:7 behandlas tolv motionsyrkanden från den allmänna motionstiden från åren 1999 och 2000. Betänkandet behandlar trädgårdsnäringens ekonomiska förutsättningar, växthusfrågor och forsk- ningsfrågor. Tyvärr avstyrks samtliga motionsyrkan- den. Det är olyckligt för näringen. Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation nr 1. Dock står vi bakom även den andra reservationen, men för tids vinnande begär vi inte votering på denna. Den yrkesmässiga trädgårdsodlingen i vårt land har ett produktionsvärde på drygt 2½ miljarder kro- nor, beräknat på redovisad areal och produktion i SCB:s trädgårdsinventering. Produktionen, som om- fattar yrkesmässig odling av grönsaker i växthus och på friland, odling av frukt, bär och plantskoleväxter samt växthusodlingar av krukväxter och snittblom- mor, svarar sammantaget för cirka hälften av den svenska konsumtionen av dessa slag av produkter. Antalet producerande trädgårdsföretag uppgår till 3 700, varav ca 1 400 med odling i växthus och uppåt 3 000 i frilandsodling. Antalet sysselsatta uppgår till drygt 25 000, det motsvarar ca 10 000 helårsanställda. En betydande del av arbetstillfällena i branschen utgörs av säsongsmässiga skördeanställningar. Träd- gårdsnäringen är en utpräglad småföretagsbransch med en bred spridning över landet och med en viktig sysselsättningsskapande betydelse i många områden. EU-medlemskapet har de facto inneburit att kon- kurrenstrycket på den svenska trädgårdsproduktionen ökat ytterligare. Trädgårdsnäringen missgynnas i sin konkurrenssituation liksom jordbruket av produk- tionsskatter på växthusuppvärmning, gödselmedel, bekämpningsmedel och även diesel, som ju användes i frilandsodlingen i stor utsträckning. Dessa förhållanden har ingående redovisats i den utredning som Gunnar Björk gjorde och som lade fram förslag hösten 1997. Vi konstaterar att regering- en ännu inte reagerat på ett sådant sätt att några di- rekta förslag kommit till riksdagens bord när det gäller konkurrensutjämnande åtgärder som den utred- ningen då föreslog. Regeringen har i samband med avlämnandet av budgetpropositionen och vid sidan av denna i en uppgörelse med jordbruket beslutat att se över en del av jordbrukets särskatter. Vi ser det som självklart att även trädgårdsodlingens särskatter och särskilt växthusodlingens skatter på bränsle och uppvärmning blir föremål för översyn med sikte på att nå en jämställighet med konkurrentländernas be- skattning. Vi moderater har föreslagit sänkningar inte minst av dieselskatten till 53 öre per liter dieselolja, och vi vill ta bort också gödselskatten. Jag vill gärna ha en klar bekräftelse här i dag från regeringens sida om huruvida trädgårdsnäringens konkurrenssnedvridande skatter också ingår i den översyn som man har dis- kuterat med LRF om. Fru talman! Som jag inledningsvis sade syssel- sätter trädgårdsnäringen ett betydande antal personer under skördesäsongen och för andra säsongsmässiga arbetsuppgifter. Konkurrenssituationen har drivit näringen mot specialiseringar och koncentrerad pro- duktion, vilket har ökat behovet av säsongsanställ- ningar. En fortsatt ogynnsam energikostnadsutveckling skulle komma att ytterligare riskera att minska året- runt-sysselsättningen och öka säsongs- och deltids- sysselsättningen. Kostnaden för skördearbete utgör som bekant också en mycket betydande andel av framför allt frilandsföretagens produktionskostnader. Det är ofta svårt att uteslutande klara säsongsmässiga arbetstoppar med svensk arbetskraft, varför i viss omfattning tillfällig arbetskraft från länder utanför EU-området anställs kortvarigt. För denna anställning betalar odlarna arbetsgivaravgifter trots att arbetsta- garna inte får tillgodogöra sig hela trygghetssystemet. Avgifterna får därför karaktären av en skatt. Admi- nistrationen och redovisningen av dessa avgifter är också en belastning för företagen under denna inten- siva period i verksamheten. I flera EU-länder tillämpas betydande lättnader i avgiftsuttaget på tillfälligt anställd skördearbetskraft. I Belgien t.ex. tillämpas en nedsättning av arbetsgi- varavgiften från 35 % till 4 % under en 60- dagarsperiod för denna kategori arbetstagare. I Hol- land tillämpas ett särskilt fruktplockarreglemente med nedsatta avgifter. I Tyskland tillämpas ett motsvaran- de system som i Belgien med avgiftsbefrielse för en första arbetsperiod av detta slags anställning. I Sverige finns en avgiftsfri lönegräns på 1 000 kr under vilken arbetsgivaren inte behöver redovisa arbetsgivaravgifter. Gränsen fastställdes senast, och det är länge sedan, 1985, varför vi anser att det finns starka skäl att på nytt pröva denna gräns. Jag vill gärna fråga om socialdemokraterna är villiga att dis- kutera en sådan prövning. Det gäller ju sysselsätt- ningen och att det ska bli mer attraktivt att skaffa denna arbetskraft. En prövning av gränsen bör också ses i perspektivet av behovet att generellt skapa enk- lare administrativa rutiner för den småföretagarkate- gori som det här handlar om. Riksdagen har också tidigare beslutat om en sär- skild nedsättning av arbetsgivaravgifterna för små och medelstora företag med 5 % för en månatlig maximal lönesumma på 71 000 kr. För företag inom en näring med stark säsongsmässighet i sitt arbets- kraftsbehov innebär regeln att man inte kan utnyttja nedsättningen på årsbasis i samma omfattning som företag med en jämn sysselsättning över hela året. I finansutskottets tidigare yttrande för så länge se- dan som för tre fyra år sedan framhöll utskottet att man inte fann den nuvarande ordningen för den sär- skilda nedsättningen av arbetsgivaravgiften tillfreds- ställande, utan förutsatte att regeringen övervägde möjligheten av en årlig avstämning av denna. Eftersom regeringen ännu inte har kommit med någon åtgärd i anledning av riksdagens önskemål i den här frågan, anser vi att det är hög tid att detta missförhållande rättas till. Vi delar således alltjämt finansutskottets syn på frågan. Jag vill gärna fråga: När kan besked i ärendet komma? Är man över hu- vud taget beredd att komma med en åtgärd i den rikt- ningen? Vi anser att det är viktigt att arbetstillståndsreg- lerna för utländsk arbetskraft för tillfällig säsongsan- ställning i Sverige förbättras både vad avser till- ståndsperiodens längd, tillståndets förläggning över året och det administrativa förfaringssättet att utfärda de tillstånd som behövs. Det är också rimligt att i anslutning härtill se över de svenska företagens skyl- digheter för att kunna erbjuda de anställda ekono- miskt och socialt acceptabla anställningsförhållanden. Vi anser att dessa frågor bör ses över i en särskild utredning om trädgårdsnäringens säsongsmässiga arbetskraftsförhållanden. Jag vill också fråga om regeringen är beredd att överväga en sådan utredning. Jag vill alltså genom detta anförande hänvisa till de synpunkter som jag här har framfört. De finns också upptagna i de två reservationer som vi har fogat till betänkandet. Jag yrkar alltså bifall endast till reservation nr 1, men vi står bakom även den andra reservationen.
CAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
Anf. 142 CAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
Fru talman! I dagens betänkande om trädgårdsnä- ringen finns det, som sagt, två reservationer som bl.a. vi kristdemokrater står bakom. Den första reservationen, som Ingvar Eriksson re- dan yrkat bifall till, tar upp trädgårdsnäringens kon- kurrensförutsättningar och frågan om näringens ener- gibeskattning. Något missvisande kan det synas att växthusod- lingen medges en betydande skattenedsättning för bränsle för uppvärmning. Man ska då vara klar över att de svenska skattenivåerna både på energiskatt och på koldioxidskatt tillhör de högsta i Europa. Svenska växthusodlare erlägger i dag individuellt beräknade koldioxidskatter beroende på omsättning och energiförbrukning enligt den s.k. 0,8- procentsregeln. Detta innebär att skatten på t.ex. eld- ningsolja kan variera mellan ca 210 och 535 kr per kubikmeter. En jämförelse med den danska växthu- sodlingen, som är en av de främsta konkurrenterna på den svenska marknaden, visar att man där erlägger en generell skatt på endast 10 kr per kubikmeter. Det är självklart att detta innebär betydande skillnader i konkurrensförutsättningar, särskilt då energi är en av de största kostnadsposterna i växthusodlingen. Det svenska skattenedsättningssystemet för växt- husodlingen innebär också att interna konkurrensef- fekter skapas mellan svenska företag. Riksdagen har tidigare beslutat att Sverige ska tillämpa gemenska- pens mineraloljedirektiv med den minimiskatt för koldioxidutsläpp som där fastlagts till 160 kr per kubikmeter. Det är uppenbart av vad jag tidigare anfört att detta direktiv inte tillämpas i Danmark och inte heller i de flesta andra EU-länder. Men systemet innebär också för den svenska växthusodlingen att företag med oljeuppvärmning beskattas väsentligt högre än företag som råkar ligga inom naturgasnätets sträckningsområde. Företag som eldar med naturgas kan därmed utnyttja den fulla skattenedsättningseffekten av 0,8-procentsregeln, vilket alltså oljeanvändande företag inte kan. Konkret innebär detta att ett växthusföretag med oljeuppvärm- ning erlägger ungefär dubbelt så hög koldioxidskatt som ett företag med naturgasuppvärmning. Då de senare dessutom har förutsättningar att utnyttja koldi- oxiden i avgaserna för gödsling i växthusen har dessa ytterligare kostnadsfördelar. Detta är missförhållanden i beskattningen för växthusodlingen som påpekats för regeringen och riksdagen under flera år. Frågan har begravts i utred- ningar, men inget har lyfts till ett avgörande. Jag utgår från att frågan nu blir en väsentlig uppgift för den nya utredning som regeringen aviserat i budget- propositionen och som vi räknar med inom kort kommer att tillsättas. Fru talman! Vi har i vår motion även tagit upp frågan om näringens försörjning med säsongsanställd arbetskraft. Trädgårdsnäringens säsongsmässighet i produktionen blir mer och mer uttalad för varje år som går som en följd av det starka internationella konkurrensläget. Det måste bli en utgångspunkt för samhällets stöd till trädgårdsnäringen i denna fråga att företagen ska kunna utgå ifrån att arbetskraftsfrågan är löst i god tid före företagets speciella säsonger och arbetstoppar. Detta bör leda till att tillståndsgivningen beträffande arbetstillstånd för arbetskraft även utanför EU- och EES-områdena blir mer flexibel och också tillämpas mer generöst från länsarbetsnämndernas sida. Från näringens sida begärdes inför innevarande år att tremånaders arbetstillstånd skulle kunna erhållas för säsongsbehov under hela året och inte, som hit- tills, endast för perioden den 15 maj till den 15 okto- ber. AMS har i beslut medgett att denna period nu utsträcks till tiden den 1 april till den 1 november, dock under protester från Lantarbetarförbundet och LO. Vi anser att AMS beslut endast är en dellösning av problemet. Därför är det mycket angeläget att regeringen nu tar sig an frågan för att klargöra vilket stöd arbetsmarknadspolitiken ska ge trädgårdsnäring- en i denna säsongsarbetskraftsfråga. Enligt vår åsikt sker detta lämpligen i en särskild utredning, som vi också har föreslagit i reservation nr 2, fru talman, som jag nu yrkar bifall till.
ESKIL ERLANDSSON (C)
Anf. 143 ESKIL ERLANDSSON (C)
Fru talman! Inom utgiftsområde 23 har vi i Cen- terpartiet i det budgetalternativ som vi lämnade in i höstas föreslagit att 90 miljoner kronor satsas på forskning och utveckling inom lantbrukssektorn, en sektor till vilken vi självklart räknar trädgårdsnäring- en. Dessa 90 miljoner har vi sagt bör fördelas bl.a. med några miljoner till en gårdsbaserad livsmedels- förädling, vilken också kan innesluta trädgårdsnä- ringen. Vi har sagt att det är viktigt att ett program för strukturomvandling av växthusodlingen till en kost- nad av låt oss säga 7 miljoner kronor kommer till stånd och genomförs. Vi anser att ungefär 15 miljoner av de tidigare nämnda 90 miljonerna ska användas som en kollektiv resurs för trädgårdsbranschens ut- veckling. Detta sagt som stöd för reservation 1 till vilken jag självfallet yrkar bifall. Ett annat skäl till att vi har reserverat oss i reser- vation 1 är att trädgårdsnäringen, i likhet med andra areella näringar, har en stor regionalpolitisk betydel- se. Ungefär 25 000 människor är sysselsatta inom denna näring. Många av dessa sysselsättningstillfällen finns i områden som lider brist på sysselsättningstill- fällen. Dessa sysselsättningstillfällen genererar, precis som alla andra areella sysselsättningstillfällen, i sig sysselsättning genom att man är beroende av annan service - service som i sin tur ger sysselsättning. Vi tycker alltså att det är synnerligen viktigt, som tidigare talare har nämnt, att de trädgårdsodlande företagens konkurrensförmåga, som är vid handen vid dagens debatt, blir sådan att de kan stå emot den konkurrens som de har och fortsatt kommer att ha från omgivande länder och kolleger på det här områ- det. Jag tycker att det är synnerligen viktigt att de lätt- nader som regeringen och dess samarbetspartier har utfäst även omfattar trädgårdsnäringen vad gäller att ta bort produktionsskatter och att de kommer i utlo- vad tid. Jag skulle också vara tacksam om majoritetens fö- reträdare kunde bekräfta att så blir fallet, alltså att det kommer i utsatt tid och att den här näringen omfattas av de utfästelser som är gjorda gentemot lantbruks- sektorn. Sedan gäller det den andra reservationen. Jag vill meddela, fru talman, att jag och Centerpartiet kom- mer att stödja även denna. Det gör vi med anledning av att vi i andra sammanhang har rest frågan om sä- songsmässig arbetskraft, detta i branscher som t.ex. turistnäring, distributionsnäring, transportnäring och annat som ju i sig väldigt mycket liknar trädgårdsnä- ringen i fråga om arbetskraftsbehov. Vi tycker att det finns alla skäl att tillsätta den ut- redning som föreslås i reservationen och att se över hur vi på ett bra sätt kan lösa det förhållande som vi har haft under lång tid och fortsatt kommer att ha, nämligen ett behov av säsongsmässig och tillfällig arbetskraft. Det har under den tid som varit inte fun- gerat tillfredsställande, och eftersom det har varit förhållandet tycker vi alltså att det finns alla skäl att titta över det här i en särskild utredning. Vi kommer som sagt, fru talman, att stödja reservation 2 därest det blir rösträkning om densamma.
MICHAEL HAGBERG (S)
Anf. 144 MICHAEL HAGBERG (S)
Fru talman! Ledamöter! Vi har att behandla träd- gårdsnäringen och trädgårdsnäringens framtid i nuva- rande debatt. Det finns en ganska stor förhoppning om en god framtid för den näring som vi diskuterar. Om man tänker på den diskussion som har varit de sista veckorna har man ju inte direkt pratat negativt omkring detta med produkter som kommer från jord och skog. Debatten har handlat om andra saker, att vi har fått charkuteriprodukter och annat oss till livs i Sverige och övriga Europa som kanske lämnar myck- et övrigt att önska. Trädgårdsnäringens främsta förutsättning för ut- veckling tror jag är att man fortsätter att jobba med samma verktyg och samma medel som man har gjort hittills. Det handlar alltså om att sätta det goda mil- jötänkandet, de säkra livsmedlen och de miljömässigt väl anpassade produktionsmedlen i främsta rummet. Det kommer att innebära, tror jag, att svensk träd- gårdsnäring i framtiden ska kunna försörja både det svenska folket och stora delar av Europa, förhopp- ningsvis, med en del av de produkter som vi är dukti- ga på, som vi är experter på att producera i vårt land. Vi sitter ju väldigt mycket och diskuterar hur vi ska kunna utveckla vidareförädlingen av olika pro- dukter. Det gäller att vidareförädla växter; grönsaker och frukt. Vi vet att det skulle ge många arbetstillfäl- len på de platser där vi saknar arbetstillfällen. Här har vi ju ren landsbygd. Här har vi glesbygd. I de miljö- erna går det att fortsätta att satsa. Som sagt: Gott miljötänkande och säkra livsmedel är de främsta medlen för trädgårdsnäringen i fortsättningen. Men det finns också anledning för oss i Sverige och resten av Europa att se till att vi slipar verktygen tillsammans med trädgårdsnäringen och att vi den vägen kan hjälpa till och stödja. Därför är EU- projektet ett projekt som stöder och underlättar han- del - visst. Men det är också ett stöd som underlättar nytänkande när det gäller produktion. De delarna jobbar vi intensivt med från den här kammaren och från regeringens sida nere i Europa. Där är det främsta målet att ha ett gott miljötänkande. Det är en framtidsbransch. Det är ett livsmedel- smode med lokalt producerade varor från den bransch som vi har i vårt land. Många gånger är det storska- lighet och inte riktigt lika gott miljötänkande i många producerande anläggningar i resten av Europa. Men här i Sverige har vi kommit långt och vi går längre. Jag har besökt oerhört många trädgårdsföretag och sett med vilken entusiasm man jobbar där. Det är därför vi tyckte att det var viktigt att se till att vi un- derlättade genom att inte ta ut så mycket energiskatter för ett antal år sedan. Det går inte, som Per Wester- berg sade som näringsminister, att jämföra en träd- gårdsodlare med SSAB i Oxelösund. Det är två helt skilda verksamheter. Vi ska också komma ihåg att trädgårdsnäringen har varit oerhört duktig på att få ned energikostnaden genom alternativa system. Genom samarbete med kommunala och privata fjärrvärmeanläggningar och annat har man lyckats få ned bruket av energi för att uppvärma sina växthus. Man har också kommit långt när det gäller att an- vända andra bekämpningsmedel än de traditionella. Man har kommit långt i forskningen och utvecklingen när det gäller att använda sig av biologiska bekämp- ningsmedel och på så sätt blivit av med ett antal bladmögel och andra flygfän som annars har god grogrund i växthusen. Vi är också i mål, kan man säga, i den diskussion som trädgårdsnäringen har haft med oss under ett antal år om att inrätta en fond för utveckling av den produktion och verksamhet som man bedriver. Först nu i år finns den här fonden. Det finns t.o.m. lite statliga pengar i den, 5 miljoner kronor. 5 miljoner kronor kanske kan tyckas inte vara så mycket, men det första krav vi hade från trädgårdsnäringen var att vi från regeringens och riksdagens sida skulle se till att hjälpa dem att bilda den här fonden. De hade alltså svårt att få till diskussionerna omkring bildandet av fonden i sin egen näring, sin egen verksamhet. Nu är första steget taget. Nu ser vi att vi kommer att få statliga medel. Jag är övertygad om att näringen själv också kommer att lägga in medel i den här de- len. Stödprojekt när det gäller fonden och stödprojekt när det gäller samarbetet mellan trädgårdsnäringen och EU gör att trädgårdsnäringen fortsättningsvis kommer att vara en framtidsnäring. När det gäller säsongsarbetet förstår jag proble- met. Visst är det på så vis att det ska planteras och slutskördas. Då har skolorna börjat. Då är ungdomar- na i skolan. Därför måste den här säsongen förlängas då vi också kan ta hjälp av utländsk arbetskraft. Jag vet också att många i trädgårdsnäringen är väldigt försiktiga med att driva den här frågan. Alla i den seriösa delen av trädgårdsnäringen är väldigt ledsna och oroliga för den utveckling som har skett i framför allt de norra delarna av Sverige när det gäller folk som är ute och skördar i skog och natur, alltså bär, och de missförhållanden som många gånger har rått för de människor som har jobbat där. Därför fordras det en väldigt ordentlig diskussion om hur vi ska kunna samarbeta med folk som kom- mer från länderna kring Östersjön. De är i behov av arbete, men de är också i behov av ersättning och trygghet i det jobb de utför. De har rätt till samma arbetsmiljö och samma trygghet i arbetssituationen som de som arbetar i Sverige. Jag tror inte, Ingvar Eriksson, att det finns någon trädgårdsnäring någonstans i vårt land som bygger upp sin verksamhet omkring skolungdomar och den här skattebefrielsen på 1 000 kr. Den kortsiktigheten finns inte i denna del av det seriösa näringslivet. Där- emot tror jag att det är riktigt att man ska kunna ta hjälp av människor i produktiv ålder som kan komma från andra länder och hjälpa till i de här situationerna. De ska vara lite större, lite mer vuxna och ha lite mer muskler - både kvinnor och män. Också när det gäller koloniverksamheten har vi fått en del motioner. Det tycker vi är bra, för det är sådant som vi tycker att vi vill underlätta. Vi försöker också göra det i de här 15 miljömålen som vi har beslutat om. Vi tycker att det är bra att vi i Tantolun- den, mitt i Stockholm, kan ha koloniträdgårdar där folk kan få möjlighet till en god fritid och att kunna se resultat framåt hösten när de får gräva upp sina morötter. Jag tycker faktiskt att det är riktigt och bra att folkrörelserna tillsammans med SLU, Kommun- förbundet, Hyresgästernas Riksförbund, HSB och trädgårdsanläggningsförbundet Movium har en utred- ning för att diskutera hur vi skulle kunna utveckla den delen. Det är väldigt bra inte bara för storstadsbor utan också för människor som bor i övriga tätorter i vårt land. Om vi kan samarbeta och få ett sprudlande liv ute i koloniverksamheterna är det bra för vårt land. Det är bra för miljön, och det är också bra för försörj- ningen av grönsaker i vårt land. Det Gudrun Lindvall sade nyligen är sant. Vi kla- rar inte av att ekologiskt producera efter de behov och önskemål som konsumenterna i Sverige har. Vi klarar 50-60 %. Vi behöver odla mer hemma. Vi måste också uppmuntra med god kunskap och se till att näringen utvecklas så att den i framtiden kan klara av att försörja vårt land med ekologiskt producerade produkter.
INGVAR ERIKSSON (M)
Anf. 145 INGVAR ERIKSSON (M)
Fru talman! Michael Hagberg hoppas att Sverige i framtiden ska kunna uppnå en betydande export av trädgårdsprodukter. Han talar om den svenska träd- gårdsnäringen som en framtidsbransch. Det låter bra. Men då måste Michael Hagberg, som regeringens talesman, inse vikten av att skatterna på energi, olja, diesel och gödsel anpassas till vad konkurrentländer- na har i det avseendet. Michael Hagberg förstår det behov av säsongsar- betskraft som näringen har. Det är positivt att höra. Det nog också sant att företagen inte bygger upp näringen och enbart förlitar sig på att svensk skol- ungdom ska kunna ställa upp. Sedan talar han om gränsen med tusenlappen som man inte tar ut arbets- givaravgift på. Det är nog sant. Men Michael Hag- berg kan kanske tänka sig in situationen för den bä- rodlare som en dag står med ett jordgubbsfält med massor av mogna bär och inte har någon arbetskraft. Det beror kanske på att den skolungdom som han har hoppats på har svikit. De tycker kanske inte att det lönar sig att ställa upp. Det kan bero på förseningar och försummelser när det gäller möjligheten att få in utländsk arbetskraft till hjälp osv. Jag vill gärna fullfölja de frågor som jag ställde tidigare. Är regeringen beredd att tillmötesgå näring- en på det område som jag här har nämnt?
MICHAEL HAGBERG (S)
Anf. 146 MICHAEL HAGBERG (S)
Fru talman! När det gäller planeringen av verk- samheten måste man komma ihåg att man är väldigt väderberoende när man ska odla de här jordgubbarna. Så är det. Därför tror jag inte att den odlaren bygger upp sin verksamhet kring den delen. Han bygger säkert upp sin verksamhet kring feriearbetande ung- domar som också ska ha rätt att få nytta av de resur- ser som den arbetsgivaravgift ger som arbetsgivaren får betala. Vi har höjt grundavdraget, och det upp- muntrar studerande ungdomar att ta säsongsjobb. Det kan vara allt från korvkiosker till jordgubbsplock- ning. Men det är inte huvudproblemet. Huvudproblemet är att utsättningsperioden och den riktiga skördeperioden kommer när skolan är i gång och ungdomarna är där. Därför måste vi se över hur den utländska arbetskraften ska kunna få komma på besök och hjälpa till att odla och plantera ut. När det gäller konkurrensreglerna är det nog så att näringen själv har förstått att inte använda så mycket biologiska bekämpningsmedel och handelsgödsel. Då betalar man inte heller så mycket den vägen. Man har differentierade räkningar när det gäller uppvärmings- kostnaderna. Den utredning som vi har tillsatt ska lämna besked om hur det går, och en del av oss kommer att kunna vara med och påverka också. Jag förutsätter att även trädgårdsnäringen får vara med när vi återför de resurser som vi har lovat i en debatt med LRF.
INGVAR ERIKSSON (M)
Anf. 147 INGVAR ERIKSSON (M)
Fru talman! Jag tackar för beskedet att även träd- gårdsnäringen är med i den s.k. uppgörelse som tydli- gen träffats och som vi inte känner till mycket om. Jag befarar dock det värsta, inte minst med hänsyn till frågan om när det här förslaget kommer. När kommer det att betyda någonting för näringen i realiteten? Kommer det något förslag i vårpropositionen? Eller dröjer det till nästa höst eller nästa budgetår? När kommer det, Michael Hagberg? Sedan är jag inte nöjd med svaret när det gäller resonemanget kring arbetsgivaravgifterna. Jag tycker nog att man borde kunna ställa upp på en omläggning av detta för att underlätta. Näringsidkaren kan visser- ligen inte förlita sig på att han har skolungdomar tillgängliga, men han är beroende av att han kan för- utse att staten och de myndigheter som handlägger frågor kring kompletterande arbetskraft också är beredda att göra det väldigt snabbt så att man kan utnyttja den fina skördeperiod som kan inträffa. Det är ju, som Hagberg själv säger, lite variation beroende på väder och vind. Det är viktigt att man kan sätta in resurser snabbt och effektivt när möjligheter erbjuds. Sedan fick vi inget besked om utredningen när det gäller den arbetskraft som kan komma utifrån. Jag skulle gärna vilja ha ytterligare belagt hur ni ser på detta. Det har också stor betydelse. Det är intressant att den arbetskraften kan få chansen i den här verk- samheten där det finns ett starkt behov, inte minst men tanke på den östutvidgning som vi står inför i EU.
MICHAEL HAGBERG (S)
Anf. 148 MICHAEL HAGBERG (S)
Fru talman! Där är Ingvar Eriksson och jag över- ens. Trädgårdsnäringens behov av seriös arbetskraft under säsongen är viktigt. Jag vet att de är seriösa. Det handlar också om att personer från kommande samarbetsparter i EU ska kunna komma hit och ta del av de arbetstillfällena. Det behöver de, och det be- hövs också här i vårt land. Därför sitter en utredning på Arbetsmarknadsverket och tittar på detta tillsam- mans med arbetslivets parter för att få detta så tryggt, stabilt och långsiktigt som möjligt. Jag har stora för- hoppningar på att de kommer att lyckas. Jag var nere på Öland i höstas. De odlare som finns där, och de är många, var väldigt nöjda med de svar som de hade fått från Björn Rosengren i ett frå- gesvar på en fråga från Agneta Ringman i våras. Detta hade öppnat dörren lite till Länsarbetsnämnden i Kalmar. Man kunde visa på att behovet fanns. När det gäller den första frågan vidhåller jag att sänkt grundavdrag och möjligheten för studerande ungdomar att hjälpa till i den här typen av säsongsar- bete är ett bättre verktyg än den här beskattningsfria tusenlappen. Den beskattningsfria tusenlappen räcker inte till så många liter jordgubbar. Vi vill plocka alla jordgubbarna. Om man anställer personerna på lite längre tid får man också förutsättningar att skörda allt. På det viset får man också in det skörderesultatet i verksamheten.
CAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
Anf. 149 CAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
Fru talman! Det är trevligt att vi alla här i kamma- ren verkar vara överens om att svensk trädgårdsnä- ring står för ett miljötänkande och att man värnar om detta i sin produktion. Som vi hörde tidigare sade Michael Hagberg att detta kommer att ge trädgårds- näringen förutsättningar att leva vidare och att det ger konkurrensfördelar att vara miljömedveten. Så är det säkert också. Men det är väl ändå så, Michael Hagberg, att lön- samheten i ett företag är en väsentlig drivkraft för att orka gå vidare? Det är de facto så att vi inte är själv- försörjande när det gäller t.ex. tomater och vissa and- ra grönsaker i Sverige i dag. Varför är vi inte det? Jo, naturligtvis för att konkurrenssituationen och lön- samheten ser ut som den gör. Därför är det positivt om man ser över trädgårdsnäringens skatter i det här sammanhanget, som vi har hört. Sedan tar Michael Hagberg också upp fonden. Vi har haft ett önskemål om en annan typ av fond, men jag tycker att det här ett steg i rätt riktning. Däremot har vi uttryckt i motionen att vi tycker att det är väl- digt märkligt att man inte har tagit med potatisodlarna i detta. De har i princip samma problem som träd- gårdsnäringen. Jag skulle vilja höra om det är någon- ting som ni jobbar på. När det gäller säsongsarbetskraften är det ju så, Michael Hagberg, att den utredning som ni skriver om i betänkandet inte är någon utredning. Det var en diskussion som ledde fram till beslutet i december att utöka tiden till den 1 april-1 november. Vi har för- stått att den tiden inte räcker för att täcka behovet. Varför kan ni inte gå oss till mötes och faktiskt till- sätta en särskild utredning som tittar på detta? Ni vet ju att detta är ett betydande problem för trädgårdsnä- ringen.
MICHAEL HAGBERG (S)
Anf. 150 MICHAEL HAGBERG (S)
Fru talman! Det var exakt två minuter. Det var träffsäkert av Caroline. Jag ska försöka vara lite snabbare, för jag vet att Caroline har bråttom till nästa sammanträde. Arbetsmarknadsstyrelsen utreder tillsammans med arbetsmarknadens parter frågan om utländsk arbets- kraft. Jag är i alla fall beredd att vänta, läsa och se. Jag är beredd att vänta på både muntliga och skriftli- ga rapporter om vad den utredningen har gett. Sedan är det möjligt att det behöver utredas, kan- ske t.o.m. inför de här ländernas kommande EU- inträde, så att vi kan se till att det kan funka på ett seriöst och bra sätt när man kommer och arbetar hos oss och hjälper till med skördearbetet. Lönsamheten när det gäller trädgårdsnäringen är naturligtvis oerhört viktig. Jag var hos en trädgårds- odlare i Eskilstuna som hade fått ett kvalster. Säger jag det tror ni väl att jag pratar biodling. Men det var ett litet djur som hade kommit på ett antal utplante- ringsväxter. Han fick tack vare växtskyddslagen ta bort hela den uppodlade processen. Det kostade ho- nom 80 000 kr. Nu finns det visserligen försäkringar för sådant. Men jag hoppas att man i framtiden ändå ska kunna ta en diskussion och resonera om hur man ska kunna skydda utsatta verksamheter som det här faktiskt är från den typen av tillfälliga problem som kan dyka upp. Nu behövde han inte lägga ned sin verksamhet för det. Men 80 000 kr i ett småföretag är oerhört mycket pengar. Oavsett om man har cykelverkstad eller trädgårdsodling är det mycket pengar. Så till tomaterna. Kyckling och tomater är det bästa exemplet när det gäller mat på att folk i Sverige är beredda att betala mer för lokalt anpassat och pro- ducerat material. Det är man också i resten av Euro- pa. Att inte potatisodlarna finns med i fonden tror jag beror på att potatisodlarna inte är med i Trädgårds- odlarnas riksorganisation. Man har i stället en egen riksorganisation.
CAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
Anf. 151 CAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
Fru talman! Det är tydligen så att SPOR kommer att gå ihop med TRF. Då borde den saken kunna lösa sig ganska smidigt, enligt Michael Hagberg. Och det är ju positivt. Jag talade i mitt anförande också om problemen med skattenedsättningssystemet. Det har också med lönsamheten att göra, Michael Hagberg. Jag påpekade att det finns interna konkurrenseffekter som skapas mellan svenska företag. Det är naturligtvis trist att det är så, och det är någonting som jag förutsätter att ni kommer att rätta till. Jag vill gå tillbaka till det här med säsongsarbets- kraften en gång till. Det är viktigt, Michael Hagberg, att man utreder detta. Det är bra att Michael Hagberg vill se det här. Det är bra att man hoppas på att det blir ett bra arbete. Men jag skulle ändå vilja ha en utfästelse från Michael Hagberg. Är det så att utred- ningen inte är tillfredsställande i denna fråga kanske man kan säga att man är villig att gå vidare. Jag kan ge ett exempel. I Skåne ger Länsarbets- nämnden tillstånd för säsongsanställda i växthus. Men det gör man inte i Blekinge. Det här är också ett problem som gör att man får konkurrenssnedvrid- ningar inom landet. Det har ju med tillämpningen av en bestämmelse att göra. Men det är naturligtvis inte sunt. Därför bör man utreda detta och se vad man kan göra för att förhindra den här typen av problem.
MICHAEL HAGBERG (S)
Anf. 152 MICHAEL HAGBERG (S)
Fru talman! Javisst, det är ett problem när det blir olika regler. Det kan skilja en kilometer mellan det ena företaget i Skåne och det andra i Blekinge efter- som länen ligger bredvid varandra. Det är därför Arbetsmarknadsstyrelsen tittar på det. Men jag kan inte i dag göra några utfästelser och säga att vi kommer att tillsätta en ny utredning om den utredning vi kommer att läsa om inte blir tillfyl- lest. Ett sådant beslut kommer vi att kunna diskutera både i utskottet och i våra partier efter det att vi har fått ta del av den seriösa utredning som Arbetsmark- nadsstyrelsen tillsammans med arbetsmarknadens parter har gjort. I och med att arbetsmarknadens par- ter finns med, så finns trädgårdsodlarna, de fackliga organisationerna, de fackliga arbetsgivarorganisatio- nerna och Arbetsmarknadsverket med. För protokollets del vill jag också säga att jag i debatten tydligen sade att vi hade fått sänkt grundav- drag. Det är ju precis tvärtom. Vi har fått höjt grun- davdrag, vilket underlättar för att anställa studerande ungdomar under vissa säsonger.
ESKIL ERLANDSSON (C)
Anf. 153 ESKIL ERLANDSSON (C)
Fru talman! Jag har två frågor till Michael Hag- berg. Jag skulle vilja ha en verklig bekräftelse på att trädgårdsnäringen omfattas av det nu diskuterade borttagandet, nedsättningen och återföringen av pro- duktionsmedelsskatter på diesel, bekämpningsmedel och gödselmedel som jag vet att regeringen har kommit överens med jordbruksnäringen om. Ja eller nej? Omfattas trädgårdsnäringen eller inte? Därtill skulle jag vilja fråga: Hur långt har det här arbetet kommit? Michael Hagberg har fått den frågan av flera här i kammaren. Jag tror att det är många som väntar på besked. När kan kammaren förväntas få ett förslag från regeringen om hur det här ska gå till? Och när kan det träda i kraft?
MICHAEL HAGBERG (S)
Anf. 154 MICHAEL HAGBERG (S)
Fru talman! Ja, Eskil Erlandsson ska få ett besked. Jag vet att regeringen just nu tar fram de riktlinjer som ska gälla för det här. De riktlinjerna tar man fram tillsammans med jordbruksrörelsen. När vi har fått de riktlinjerna ska vi få ett riktigt ja eller nej om ifall trädgårdsnäringen verkligen är med. Men jag förutsätter att trädgårdsnäringen kommer att finnas med eftersom man betalar in avgifter för den lilla del av bekämpningsmedlen som man betalar in bekämpningsmedelsavgifter för. Det vore rimligt att man också finns med när det gäller återföringen. Jag tänker jobba i den riktningen, och jag är övertygad om att det finns fler i den här kammaren som kommer att göra det.
ESKIL ERLANDSSON (C)
Anf. 155 ESKIL ERLANDSSON (C)
Fru talman! Jag uppskattar det besked som Mi- chael Hagberg här ger. Vi utgår från att Michael Hagberg och andra socialdemokrater i den här kam- maren kommer att verka i den riktning som Michael Hagberg har gett till känna. Då återstår den andra frågan. Kan näringen för- vänta sig att det redan under det här året kan komma förslag som kan komma att träda i kraft? Eller hur lång tid dröjer det? Det börjar nämligen bli bråttom nu. Konkurrenskraften är viktig på det här området - jätteviktig. Därför är det bråttom, Michael Hagberg.
MICHAEL HAGBERG (S)
Anf. 156 MICHAEL HAGBERG (S)
Fru talman! Det är riktigt. Visst är det bråttom att ge besked om när utbetalningar sker, om när beslut kommer och om hur det ska se ut framgent. All kon- kurrenskraft hänger inte på den här delen när det gäller jordbruksnäringen. Det är mycket andra saker som spelar in. Jag hade förmånen att tillsammans med Inge Carlsson vara med och lyssna som en liten mus i bakgrunden när Margareta Winberg och Hans Jons- son informerade om att de hade haft en grunddiskus- sion om hur riktlinjerna skulle se ut. Det var i sam- band med riksdagens öppnande i höstas. Då sade man att resultatet av återföringen ska vi kunna få se under år 2000, inte i slutet utan en bra bit innan 2000 börjar gå till ända. Jag tror också, fru talman, att jag inte yrkade bifall till betänkandet och avslag på motionerna. Det vill jag göra för protokollets skull.
JONAS RINGQVIST (V)
Anf. 157 JONAS RINGQVIST (V)
Fru talman! Så här i januari kan vi börja köpa tul- paner. Varje år känns det som ett första tecken på att det någon gång efter en lång och mörk vinter ska bli vår igen. Ändå är det helt onaturligt att köpa tulpaner i ja- nuari. Att vi kan göra det beror på att vi har tillgång till billig fossil energi för att värma våra växthus, att vi har tillgång till konstgjord belysning. Med hjälp av tillgången på energi kan vi vända på naturens gång. När man njuter av en bukett tulpaner i januari borde man kanske tänka på priset vi betalar för att kunna känna av våren några månader för tidigt. Det priset är att vi bidrar till en ökad växthuseffekt och till försurning och övergödning genom en energi- förbrukning som vi borde kunna undvika. I detta betänkande har Moderaterna, Kristdemo- kraterna och Centern en gemensam reservation om trädgårdsnäringens energi- och miljöskatter som man anser borde sänkas. Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemo- kraterna och Miljöpartiet fattat beslut om en strategi för en grön skatteväxling. Vi ska se över miljöskat- terna och de nuvarande undantagen i energibeskatt- ning för att hitta en ny mer miljöstyrande utformning. I denna skatteväxling finns växthusnäringens energi- och miljöskatter med. Det är självklart orim- ligt att vi ska uppmuntra till en ohållbar konsumtion genom undantag i energibeskattningen. Samtidigt bör vi ta hänsyn till att flera verksamheter i Sverige, in- klusive trädgårdsnäringen, arbetar på en internationell marknad. Vilket resultat vi kommer fram till är det för tidigt att spekulera om, men vår målsättning är dels att snäva in undantagen från energi- och koldioxidskat- terna för att få en bättre miljöstyrning av energibe- skattningen, dels att hitta ett bättre system för han- delsgödselskatten och konstgödselskatten. I detta betänkande behandlas också en vänster- motion från 1999 om en utvecklingsfond för träd- gårdsnäringen. Orsaken till att det finns ett särskilt behov för en sådan lösning för trädgårdsnäringen är branschens struktur med många små företag. Det är glädjande att regeringen nu har tagit till sig träd- gårdsnäringens förslag och att vi därför i budgeten för år 2001 kan avsätta 5 miljoner till en sådan fond. Detta borde ge möjligheter för trädgårdsnäringen att förbättra branschens konkurrensförmåga internatio- nellt. Med detta yrkar jag bifall till betänkandet i dess helhet och avslag på reservationerna. Överläggningen var därmed avslutad. (Beslut fattades under 13 §.)

Avslutat, Genomförd

Ärendet är avslutat

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.