Trädgårdsnäringen

Betänkande 1990/91:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande 1990/91:JOU04

Trädgårdsnäringen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
JoU4

Sammanfattning

Utskottet behandlar ett antal motioner (m, c) om
trädgårdsnäringen från januari 1990 i detta betänkande.
Utskottet konstaterar att gällande riktlinjer för
trädgårdsnäringspolitiken lades fast av riksdagen år 1979.

Med hänsyn bl.a. till den utveckling som skett i
samhällsekonomin och inom näringen sedan dess med ändrade
konkurrensförhållanden som följd bör enligt utskottets mening en
ny trädgårdsutredning övervägas. Utskottet avser återkomma till
denna fråga sedan en inom lantbruksstyrelsen pågående
kartläggning av ekonomin inom trädgårdsnäringen slutförts och
sedan resultatet av de nu pågående internationella
överläggningarna inom GATT och inom de europeiska ekonomiska
samarbetsorganen blivit överblickbart. Något särskilt
riksdagsuttalande med anledning av motionerna finner utskottet
därför icke påkallat.

Till betänkandet har fogats sex reservationer (m, c, mp) och
tre särskilda yttranden (m, c, v).

Motioner

1989/90:Jo224 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet att skydda svensk trädgårdsodling
mot sjukdomar och skadegörare, som kan komma med importerade
produkter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att skapa likvärdiga
konkurrensvillkor för den svenska trädgårdsodlingen,
4. att riksdagen begär att regeringen i anslutning till
förverkligandet av den nya länsförvaltningen skall göra en
översyn av den statliga rådgivningen till trädgårdsnäringen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen begär att regeringen skall tillsätta en
parlamentarisk utredning för att utforma en ny
trädgårdsnäringspolitik i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1989/90:Jo233 av Ingvar Eriksson och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpt
uppmärksamhet vad gäller nya sjukdomar och skadegörare inom
trädgårdsnäringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om insatser för
ytterligare forskning kring biologisk bekämpning inom
trädgårdsproduktionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
medel för de i yrkande 1 angivna åtgärderna bör tas ur de
avgifter som trädgårdsnäringen inbetalar i form av
handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter.

1989/90:Jo250 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen bör införas.

1989/90:Jo252 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen i samverkan med
trädgårdsnäringen skall klargöra konsekvenserna för näringen, på
kort och lång sikt, vid ett närmande till EG,
2. att riksdagen begär att regeringen skall göra en översyn
och genomgång av vilka konsekvenserna skulle bli ur
växtsjukdoms- och växtskadegörarsynpunkt vid ett närmande till
EG,
3. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk
utredning om den yrkesmässiga trädgårdsnäringens situation och
framtidsmöjligheter.

1989/90:Jo253 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående den svenska fruktodlingen.

1989/90:Jo266 av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en trädgårdsnäringsutredning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av ökat anslag till
informationsinsatser för trädgårdsnäringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om registreringsavgifter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rådgivningsverksamheten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansiering av olika förslag.

1989/90:Jo273 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att importutvecklingen följs
noggrant för trädgårdsnäringens huvudkulturer,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder
syftande till förbättrade exportmöjligheter för svensk
trädgårdsnäring.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Sk702.

Utskottet

Växtskyddet

Motionerna

Förslag om starkare skydd för den svenska trädgårdsodlingen
mot växtsjukdomar som kommer in från utlandet ställs i ett par
motioner. I kommittémotionen Jo224 (c) framhålls att det i
Sverige bedrivs ett aktivt politiskt arbete för att reducera
användningen av kemikalier i bl.a. trädgårdsproduktionen.
Trädgårdsodlingens produktionssituation har därigenom blivit mer
riskfylld och hotfylld. Under den senaste femårsperioden har ett
stort antal nya karantänsskadegörare kommit in i vårt land vilka
blivit ett stort hot i odlingen genom sin motståndskraft mot det
begränsade antal bekämpningsmedel som numera finns att tillgå,
hävdar motionärerna. Mot den bakgrunden föreligger ett behov av
att skydda svensk trädgårdsodling mot sjukdomar och skadegörare
som kan komma in med importerade produkter (yrkande 2). Ett
motsvarande yrkande framställs i motion Jo233 (m) vari begärs
förslag om skärpt uppmärksamhet vad gäller nya sjukdomar och
skadegörare. Motionärerna hävdar att eftersom det är en klar
samhällelig ambition att reducera kemikalieanvändningen måste
det också vara samhällets skyldighet att medverka till att
sjukdomar och skadegörare kan undertryckas med andra medel
(yrkande 1). Enligt motion Jo252 (m) bör riksdagen efterlysa en
översyn och genomgång av vilka konsekvenserna skulle bli från
växtsjukdoms- och växtskadegörarsynpunkt vid ett närmande till
EG. Motionärerna anser att just vår nationella suveränitet att
förbjuda import av dessa skadegörare och deras värdväxter är
skälet till att vi hittills varit förskonade från många av de
mycket svåra skadegörare och sjukdomar som härjar i andra länder
och där framtvingat ett mer utbrett bruk av riskabla kemikalier.
En anpassning till EG:s nya växtskyddspolitik är enligt motionen
helt oförenlig med våra egna strävanden mot en så långt möjligt
reducerad kemikalieanvändning (yrkande 2).

I motion Jo233 yrkas på insatser för ytterligare forskning
kring biologisk bekämpning inom trädgårdsproduktionen (yrkande
2). Fördelarna med ökad användning av biologiska
bekämpningsmedel betonas även i motion Jo266 (c). För att
stimulera användningen av biologisk bekämpning måste liberala
registreringsavgifter tillämpas, anser motionärerna. Varje
biologiskt medel är avsett för en viss skadegörare, ibland i en
bestämd kultur. Därför kan en hög inregistreringskostnad medföra
en orimlig belastning på enskilda produkter (yrkande 4).

Gällande ordning, utredningsförslag

Grundläggande bestämmelser om växtskyddet återfinns i
växtskyddslagen (1972:318). Växtskyddslagen syftar till att
upprätthålla en effektiv kontroll och beredskap inom landet för
att bekämpa och hindra spridning av farliga växtskadegörare. I
lagen stadgas om åtgärder som samhället kan vidta i detta syfte.
Stora värden kan sparas om man kan förebygga att nya farliga
växtskadegörare införs i landet. I lagen anges olika åtgärder,
såsom föreläggande om bekämpning resp. bekämpning som skall
utföras av myndighet, om förbud mot sådd eller plantering, om
villkor för in- och utförsel av växter m.m. Ersättning av
statsmedel kan utgå för kostnad eller förlust som föranletts av
vissa beslut enligt växtskyddslagstiftningen.

I ett par andra lagar bemyndigas regeringen resp. berörd
myndighet -- i regel lantbruksstyrelsen-- att meddela
föreskrifter som rör trädgårdsnäringen. En sådan lag är lagen
(1975:74) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter för
trädgårdsnäringen (för att främja resp. kontrollera kvaliteten
på trädgårdsprodukter). Med stöd av lagen (1975:85) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel kan
utrikeshandeln med bl.a. växter regleras.

I växtskyddskungörelsen (1972:319) anges de s.k.
karantänsskadegörare som får bekämpas enligt växtskyddslagen.

I förordningen (1977:945) om plantskoleväxters sundhet,
sortäkthet och kvalitet lämnas regler om obligatorisk kontroll
av plantskoleväxter. Syftet är att åstadkomma ett
utplanteringsmaterial som är fritt från skadedjur och sjukdomar.
Lantbruksstyrelsen kan förordna om destruktion av
plantskoleväxter som är angripna eller behäftade med
skadegörare.

I förordningen (1975:994) om införsel av växter m.m. lämnas
föreskrifter som syftar till att förebygga att till riket införs
växtskadegörare som kan vålla allvarliga skador på inhemska
odlingar eller på växtprodukter som har lagrats inom landet.
Växtskyddet vid export av växter regleras av KK(1974:713) om
intyg vid utförsel av växter.

Lantbruksstyrelsen har i juni 1990 tillskrivit regeringen med
förslag om ny lagstiftning om införsel och utförsel av växter
m.m. Sedan riksdagen fastställt riktlinjerna för det
västeuropeiska integrationsarbetet har styrelsen enligt
skrivelsen intensifierat arbetet med att utreda hur en ökad
anpassning till EG:s regelsystem inom växtskyddsområdet kan
uppnås med bibehållen hög växtskyddsnivå. Lantbruksstyrelsens
förslag innebär en i det närmaste fullständig harmonisering med
gällande rådsdirektiv för området. Förslaget bereds i
regeringskansliet och är för närvarande på remiss.

Användning av kemiska bekämpningsmedel regleras i lagen
(1985:426) om kemiska produkter och förordningen (1985:836) om
bekämpningsmedel. Kemiska bekämpningsmedel får inte importeras,
saluhållas, överlåtas eller användas utan att vara godkända av
kemikalieinspektionen. Inspektionen får godkänna ett
bekämpningsmedel om det är godtagbart från hälso- och
miljöskyddssynpunkt och medlet behövs för bekämpningsändamål.
För närvarande är ca 600 kemiska bekämpningsmedel godkända. För
registrering av kemiska produkter och för tillsyn m.m. uttas
avgifter, dels ansökningsavgifter, dels årsavgifter.

För biologiska bekämpningsmedel finns icke någon motsvarande
reglering i Sverige. Kemikalieinspektionen har i oktober 1989
tillskrivit regeringen med förslag om sådana ändringar i
lagstiftningen om kemiska produkter att de biologiska
bekämpningsmedlen kommer att förhandsgranskas på samma sätt som
de kemiska. Enligt skrivelsen pågår biologisk bekämpning med
utnyttjande av naturligt förekommande organismer redan i viss
utsträckning i Sverige. Utvecklingen på växtodlingsområdet kan
komma att leda till att biologiska bekämpningsmedel kommer att
användas i ökad omfattning. Genteknikens möjligheter att flytta
egenskaper från en organism till en annan underlättar att få
fram biologiska bekämpningsmedel som är exakt avpassade för sitt
ändamål, framhåller inspektionen. I skrivelsen erinras om att de
kemiska bekämpningsmedlen sedan lång tid har omfattats av
rigorösa bestämmelser. Behovet är starkt också när det gäller
biologiska bekämpningsmedel. -- Kemikalieinspektionens skrivelse
bereds i regeringskansliet med sikte på ett eventuellt
lagförslag i samband med en aviserad miljöpolitisk proposition
våren 1991.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna om vikten av
att växtskyddet värnas i Sverige. Den växtskyddskontroll och
bekämpningsverksamhet som utövas av lantbruksstyrelsens
växtskyddsinspektion torde också motsvara högt ställda krav.
Utskottet har i olika sammanhang framhållit betydelsen av att
våra livsmedel och andra produkter från exempelvis
trädgårdsodlingen icke är belastade av bekämpningsmedelsrester.
Detta är viktigt även från miljösynpunkt. Utskottet har även
betonat värdet av att många växtskadegörare kan bekämpas med
relativt enkla medel i vårt nordliga klimat.

Sverige deltar i Uruguayrundan inom GATT där särskild vikt har
lagts vid strävan att främja en friare handel med
jordbruksprodukter och livsmedel. Sverige intar också en aktiv
position i EES-förhandlingarna mellan EFTA-länderna och den
europeiska ekonomiska gemenskapen EG. Som framgår av
redogörelsen för gällande växtskyddsbestämmelser pågår ett
arbete inom landet för att öka anpassningen av den svenska
införselförordningen till EG:s regelsystem för utrikeshandeln
med växter. Utskottet noterar att lantbruksstyrelsens förslag
innebär bibehållen hög växtskyddsnivå. Förslaget bereds i
regeringens kansli. Enligt utskottets mening saknas mot den
bakgrunden anledning för riksdagen att göra något uttalande till
följd av motionerna Jo224 yrkande 2 och Jo233 yrkande 1.

Med samma motivering avstyrks motion Jo252 yrkande 2.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna
Jo233 och Jo266 att det finns anledning ta till vara de
möjligheter som erbjuds att öka andelen biologiska
bekämpningsmedel i trädgårdsodlingen om bruket av kemiska medel
därigenom kan minskas. Enligt vad utskottet inhämtat har det
svenska arbetet att minska användningen av kemiska medel mött
betydande internationell uppmärksamhet. Vår inhemska forskning
på biologiska bekämpare är enligt uppgift ännu begränsad. I
sammanhanget kan dock nämnas att lantbruksuniversitet har en
framgångsrik forskning på feromoner vilket kan betecknas som en
sidogren till biologisk bekämpning. Utskottet vill även peka på
den resistensforskning som utförs inom växtförädlingen.

Det åligger i första hand vederbörande forskningsorgan att
prioritera sina forskningsområden. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motion Jo233 yrkande 2.

Förslaget i motion Jo266 yrkande 4 om låga
registreringsavgifter för biologiska bekämpningsmedel bör enligt
utskottets mening heller icke föranleda något riksdagsuttalande.
Som framgår av den inledande framställningen bereds hela frågan
om kontroll av biologiska bekämpningsmedel i regeringens kansli.

Rådgivning

Motionerna

I motion Jo224 yrkas på översyn av den statliga rådgivningen
till trädgårdsnäringen i anslutning till förverkligandet av den
nya länsförvaltningen (yrkande 4). Ett likartat yrkande framförs
i motion Jo266 yrkande 6.

Utskottets överväganden

Trädgårdsverksamheten inom lantbruksverket är organiserad i
fem rådgivningsdistrikt med sammanlagt 44 tjänster.
Tjänstemännen är placerade i visst län men med
tjänstgöringsområden som består av ett eller flera distrikt.
Åtskilliga rådgivare är starkt specialiserade, en del har ett
geografiskt verksamhetsområde som innefattar hela landet.
Rådgivningen styrs centralt av lantbruksstyrelsen. Enligt vad
utskottet erfarit anser man inom trädgårdsnäringen att
rådgivningsverksamheten i stort sett fungerar mycket väl, och
man oroar sig för vad lantbruksnämndernas inlemmande i
länsstyrelserna på sikt kommer att få för följder för
rådgivningen till trädgårdsnäringen.

Inför lantbruksnämndernas integrering i länsstyrelserna den 1
juli 1991 pågår mellan lantbruksverket och länsstyrelsernas
organisationsnämnd en diskussion om den framtida organisationen
av trädgårdsrådgivningen. Från lantbruksstyrelsen har i det
sammanhanget betonats vikten av att specialistfunktionerna inom
trädgårdsrådgivningen bevaras. Även om rådgivarna i
fortsättningen inordnas under länsstyrelserna bör
lantbruksstyrelsen ha fortsatt direktivrätt. Den nuvarande
verksamheten skulle i så fall kunna fortsätta ungefär som
hittills. Garanti skulle ges att trädgårdsnäringen i hela landet
får tillgång till en heltäckande specialistrådgivning.

Riksdagen har i ett par omgångar under föregående budgetår
framhållit behovet av en översyn av rådgivningen till
lantbruket(1989/90:JoU12, JoU25). I sistnämnda betänkande,
om livsmedelspolitiken, förordade utskottet en prövning av
möjligheten att bättre samordna utbildningen vid
lantbruksskolorna med rådgivningen till lantbruksföretagen i
länet. Denna prövning borde göras i anslutning till en översyn
av den landstingskommunala skogs- och lantbruksutbildningen.

I sammanhanget finns anledning betona att
rådgivningsverksamheten till lantbrukarna och trädgårdsodlarna
sker under skilda förutsättningar. Utskottet finner för egen del
angeläget att trädgårdsrådgivningen även fortsättningsvis kan
organiseras effektivt och anpassas till näringens behov inom de
ramar som ställts upp. Motionerna Jo224 yrkande 4 och Jo266
yrkande 6 avstyrks med hänvisning till vad som anförts om de
överläggningar som pågår mellan berörda myndigheter.

Utredning av den svenska trädgårdsnäringspolitiken

Motionerna

I flera motioner framställs yrkanden om tillsättande av en ny
trädgårdsutredning. Enligt motion Jo224 (c) har den svenska
trädgårdsodlingens internationella konkurrenssituation
försämrats till följd av de senaste årens kostnads- och
produktionsutveckling. Likvärdiga konkurrensvillkor bör därför
eftersträvas (yrkande 3). En parlamentarisk utredning bör
tillsättas för att utforma en ny trädgårdsnäringspolitik.
Omständigheterna -- bl.a. de förhandlingar som nu sker inom GATT
och mellan EFTA och EG -- kräver att ett omfattande och
framåtsyftande utredningsarbete görs, anser motionärerna
(yrkande 5). Likartade förslag framläggs i motion Jo252 (m) där
det yrkas att regeringen i samverkan med trädgårdsnäringen bör
klargöra konsekvenserna för näringen, på kort och lång sikt, vid
ett närmande till EG (yrkande 1) liksom att en parlamentarisk
utredning tillsätts om den yrkesmässiga trädgårdsnäringens
situation och framtidsmöjligheter (yrkande 3). Även i motion
Jo266 (c) begärs utredning (yrkande 1). Enligt motion Jo273 (m)
bör importen av trädgårdsprodukter noga följas (yrkande 1) och
åtgärder vidtas för att förbättra den svenska trädgårdsnäringens
exportmöjligheter. Regeringen bör i sina marknadsförhandlingar
ställa krav på att det tullskydd, som länder i vår omvärld omger
sig med, inte är starkare än det svenska gränsskyddet
(yrkande2).

Utskottets överväganden

De nu gällande riktlinjerna för trädgårdsnäringspolitiken
fastlades genom beslut av riksdagen år 1979 (prop. 1978/79:136,
JoU29) på grundval av huvudbetänkandet (SOU 1978:51) från 1974
års trädgårdsnäringsutredning. Det framhölls då bl.a. att
Sverige har goda förutsättningar för en effektiv
trädgårdsproduktion. Produktionens omfattning skulle komma att
bli beroende av dess internationella konkurrenskraft.
Konsumtionen av trädgårdsprodukter väntades komma att öka i
framtiden. Denna ökade efterfrågan borde till stor del kunna
tillgodoses genom en ökad inhemsk produktion. Näringens
konkurrenskraft borde därför enligt riksdagsbeslutet stärkas
genom ökad forskning, försök, rådgivning och finansiellt stöd.

Under senare år har förslag om förnyad utredning av
trädgårdsnäringen avböjts av riksdagen. När frågan senast var
aktuell hösten 1988 betonade utskottet den betydelsefulla del av
livsmedelsförsörjningen som en inhemsk trädgårdsproduktion
utgör. Dock fanns det enligt utskottet ingen anledning att
frångå den tidigare uttalade uppfattningen att svensk
trädgårdsnäring hävdar sig tämligen väl i den internationella
konkurrensen (1988/89:JoU3).

Utskottet konstaterar att den samlade trädgårdsnäringens
situation kommer att påverkas av de handelspolitiska och
tullpolitiska överläggningar som nu pågår i olika
internationella fora. Det bör även noteras att samhällsekonomin
förändrats i åtskilliga hänseenden under den dryga tioårsperiod
som gått sedan nuvarande riktlinjer för trädgårdspolitiken lades
fast. Trädgårdsnäringens produktions- och konkurrensförhållanden
har också förändrats. Utskottet har erfarit att
lantbruksstyrelsen nyligen påbörjat en utredning om ekonomin
inom trädgårdsnäringen baserad på en kartläggning av enskilda
företag. Styrelsen siktar på att ha utredningen klar i december
1990. Utskottet har för avsikt att därefter, och sedan klarare
insikt vunnits om GATT- och EFTA/EG-förhandlingarnas
konsekvenser, ta upp trädgårdsnäringens situation och därvid
också överväga önskvärdheten av en bred utredning av
trädgårdsnäringen.

Vad utskottet anfört innebär att syftet med motionerna Jo224
yrkandena 3 och 5, Jo252 yrkandena 1 och 3, Jo266 yrkande 1 och
Jo273 i stor utsträckning tillgodosetts. Någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida med anledning av dessa
motionsyrkanden påkallas alltså icke.

Vissa andra frågor

Motionerna

Enligt motion Jo250 bör ett skördeskadeskydd för
trädgårdsnäringen införas.

I motion Jo253 begärs en förnyad analys av fruktodlarnas
marknads- och konkurrenssituation.

Enligt motion Jo266 föreligger behov av ökat anslag till
informationsinsatser för trädgårdsnäringen (yrkande 3). Vidare
yrkas att finansieringen av motionens olika förslag åtminstone
delvis finansieras genom att delar av de miljöskatter odlarna
årligen betalar skall gå tillbaka till näringen (yrkande 7). Ett
motsvarande yrkande återfinns i motion Jo233 yrkande 3.

Utskottets överväganden

Utredningen om skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen m.m. har
i sitt betänkande (1989:87) föreslagit att ett skördeskadeskydd
inrättas för trädgårdsnäringen. Det bör samordnas med
jordbruksnäringens skördeskadeskydd. Finansiering av skyddet bör
enligt utredningen ske genom att en fond på 30 milj.kr. per år
avsätts av i första hand de prisregleringsavgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel som varje år återförs till
trädgårdsnäringen. Betänkandet bereds i regeringskansliet. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Jo250.

Med anledning av yrkandet i motion Jo253 får utskottet anföra
följande.

Riksdagen anvisade under budgetbehandlingen för budgetåret
1989/90 en särskild budgetram om 12,5 milj.kr. under åren
1989--1991 till stöd för bl.a. stödåtgärder i fruktodlingen. I
propositionen om tilläggsbudget II för statsbudgeten för
budgetåret 1990/91 föreslog regeringen att denna bidragsram
skulle öka med 8 milj.kr., varav 1 milj.kr. för marknadsföring
och kvalitetsfrämjande åtgärder. Jordbruksministern ansåg det
angeläget att lantbruksstyrelsen gör en utvärdering av de
stödåtgärder som vidtas för att bevara fruktodlingens
konkurrenskraft. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget
(prop. 1989/90:125, JoU19). Motionen är alltså numera
tillgodosedd.

Med anledning av motion Jo266 yrkande 3 får utskottet anföra
följande.

Utskottet godtog våren 1990 regeringens förslag att överföra
300 000 kr. från rationaliseringsramen till främjanderamen, inom
den ordinarie bidragsram om 7,9 milj.kr. som anslås för
trädgårdsnäringens rationalisering resp. trädgårdsnäringens
främjande (prop. 1989/90:100, JoU14). Som nämnts ovan har
ytterligare 1 milj.kr. därefter avsatts av nya budgetmedel för
marknadsföringskostnader m.m. inom fruktodlingen. Motionen är
alltså numera tillgodosedd.

Med anledning av motionerna Jo233 yrkande 3 och Jo266
yrkande7 får utskottet anföra följande.

Prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel restitueras till näringen. De uppgår till
sammanlagt ca 7milj.kr. vad gäller den yrkesmässiga
trädgårdsodlingen. Under de år som gått sedan
prisregleringsmedlen infördes under första hälften av 1980-talet
har de influtna medlen kommit att betraktas som etablerade
finansieringskällor för vissa ändamål varför det anses vara
svårt få näringen att acceptera ändrade användningsområden.
Influtna miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
används i stor utsträckning till finansieringen av jordbruks-
och livsmedelsforskning samt av försurningsprogrammet. Utskottet
är icke berett att i förevarande sammanhang förorda ändrad
användning av avgiftsmedlen och avstyrker således motionerna i
berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande växtskydd
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo224 yrkande 2 och
1989/90:Jo233 yrkande 1,

res. 1 (c)

2. beträffande EGs växtskyddspolitik
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo252 yrkande 2,

res. 2 (mp)

3. beträffande forskning kring biologisk bekämpning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo233 yrkande 2,

res. 3 (m)

4. beträffande registreringsavgifter
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo266 yrkande 4,

res. 4 (c)

5. beträffande rådgivningen
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo224 yrkande 4 och
1989/90:Jo266 yrkande 6,

res. 5 (c)

6. beträffande utredning av trädgårdsnäringspolitiken m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo224 yrkandena 3 och
5, 1989/90:Jo252 yrkandena 1 och 3, 1989/90:Jo266 yrkande 1 och
1989/90:Jo273,

7. beträffande skördeskadeskydd
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo250,

8. beträffande fruktodling
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo253,

9. beträffande anslag till informationsinsatser
att riksdagen avslår motion 1989/90:Jo266 yrkande 3,

10. beträffande finansiering
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Jo233 yrkande 3 och
1989/90:Jo266 yrkande 7.

res. 6 (m, c)

Stockholm den 26 september 1990

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafsson (s),
Håkan Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Grethe Lundblad
(s), Martin Segerstedt (s), Jan Fransson (s), Åke Selberg (s),
Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c),
Annika Åhnberg (v), Åsa Domeij (mp), Inge Carlsson (s), Kaj
Larsson (s), Carl G Nilsson (m) och Anders Castberger (fp).

Reservationer

1. Växtskydd (mom. 1)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Sverige deltar" och slutar med "Jo252 yrkande 2" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo224 att
trädgårdsodlingens situation blivit mer riskfylld och hotfylld
med hänsyn till angrepp av svåra sjukdomar och skadegörare.
Under bara den senaste femårsperioden har ett stort antal nya
karantänsskadegörare kommit in i vårt land. Genom sin
motståndskraft mot det begränsade antal bekämpningsmedel som
numer finns att tillgå har de blivit ett stort hot i odlingen.
Som motionärerna framhåller finns det ett stort behov av att
skydda trädgårdsodlingen mot sådana skadegörare. Vad utskottet
anfört med anledning av motionen i berörd del bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Däremot påkallar motion Jo233 yrkande 1 icke något uttalande
från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande växtskydd
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo224 yrkande 2
och med avslag på motion 1989/90:Jo233 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. EGs växtskyddspolitik (mom. 2)

Åsa Domeij (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Med samma" och slutar med "Jo252 yrkande 2" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo252 att det
just är vår nationella suveränitet att förbjuda import av
skadegörare och deras värdväxter som ligger till grund för att
vi hittills varit förskonade från många av de mycket svåra
skadegörare och sjukdomar som härjar i andra länder och där
framtvingar ett mer utbrett bruk av riskabla kemikalier. En
anpassning till EGs nya växtskyddspolicy är också helt oförenlig
med våra egna strävanden mot en så långt möjligt reducerad
kemikalieanvändning. Riksdagen bör göra ett uttalande härom med
anledning av motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande EGs växtskyddspolitik
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo252 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Forskning kring biologisk bekämpning (mom. 3)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Det åligger" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande
lydelse:

Med hänvisning till det anförda biträder utskottet
motionärernas yrkande att riksdagen bör begära förslag hos
regeringen om insatser för ytterligare biologisk bekämpning inom
trädgårdsproduktionen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande forskning kring biologisk bekämpning
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo233 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Registreringsavgifter (mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Förslaget i" och slutar med "regeringens kansli" bort ha
följande lydelse:

Som framgår av den inledande framställningen bereds frågan om
kontroll av biologiska bekämpningsmedel i regeringens kansli.
Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo266 att
regeringen i samband med introduktionen av en sådan kontroll
även fastställer avgifter som är så låga att de icke verkar
hindrande på användningen av biologiska bekämpningsmedel utan
tvärtom uppmuntrar sådan användning. Riksdagen bör göra ett
särskilt uttalande i frågan med anledning av motionen i berörd
del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande registreringsavgifter
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Jo266 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Rådgivningen (mom. 5)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "I sammanhanget" och slutar med "berörda myndigheter" bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar den mening som framförs i motion Jo224 att en
klar målsättning bör uttalas för den statliga
trädgårdsrådgivningen. Riksdagen bör beställa översyn av denna
hos regeringen. Utredningen bör även pröva att med statsstöd
överföra rådgivningen i näringens egen regi. Riksdagen bör göra
ett särskilt uttalande härom. Därmed tillgodoses även motion
Jo266 i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande rådgivningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo224
yrkande 4 och 1989/90:Jo266 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Finansiering (mom. 10)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson
(m), Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Prisregleringsavgifterna på" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att det torde finnas
utrymme för att använda influtna medel från miljöavgifter m.m.
för forskningsändamål och andra angelägna åtgärder till stöd för
trädgårdsodlingen. Riksdagen bör göra ett särskilt uttalande
härom med anledning av berörda motionsyrkanden.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:

10. beträffande finansiering
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Jo233
yrkande 3 och 1989/90:Jo266 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Växtskydd (mom. 1)

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson
(allam) anför:

Trädgårdsnäringens produktionssituation har komplicerats
på grund av att nya växtsjukdomar och skadegörare allt oftare
kommer in i vårt land. Sverige har en mycket restriktiv hållning
vad gäller inregistrering av verksamma bekämpningsmedel. Risken
för att dessa sjukdomar och skadegörare kan få "fotfäste" och
bli svårare att bekämpa ökar därför.

Samhällets ambition att reducera kemikalieanvändningen så
långt möjligt är riktig. Skärpt uppmärksamhet är nu nödvändig om
den hittills höga nivån på det fytosanitära området skall kunna
upprätthållas.

Förslag från lantbruksstyrelsen om en framtida bibehållen hög
växtskyddsnivå bereds enligt uppgift i regeringskansliet. Vi
avvaktar därför kommande förslag från regeringen.

2. Utredning av trädgårdsnäringspolitiken m.m. (mom. 6)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Ända sedan den förra utredningen om trädgårdsnäringens
förutsättningar avgav sitt slutbetänkande (1982) har frågan om
en ny trädgårdsnäringsutredning varit aktuell.
Riksdagsmajoriteten har vid varje tillfälle avvisat kraven om
utredning. Centerpartiet har dock återkommit med kravet främst
med motivet att de förslag som fanns i den förra utredningen
aldrig genomfördes. Efter hand som tiden gått har de gamla
förslagen blivit mindre aktuella och trädgårdsnäringens
situation har förändrats. Motiven i dag för en utredning om
trädgårdsnäringens förutsättningar i framtiden är mycket starka.
Utskottet utgår nu från att det kommer en utredning och vi är
för tillfället nöjda med detta besked. I förhoppning om att det
äntligen blir en utredning.

3. Utredning av trädgårdsnäringspolitiken m.m. (mom. 6)

Annika Åhnberg (v) anför:

Den svenska frukt- och trädgårdsnäringens förutsättningar har
påverkats och kommer i än högre grad att påverkas både av den
pågående omställningen av det svenska jordbruket och av
avregleringen internationellt av handeln med jordbruksprodukter.

Vänsterpartiet delar därför uppfattningen (och har i annat
sammanhang framfört motionskrav om det) att en utredning kring
frukt- och trädgårdsnäringens framtid i Sverige är av högsta
prioritet. En sådan utredning måste beakta problem men också
lyfta fram möjligheter till positiv utveckling och behovet av
eventuella samhälleliga åtgärder för att stimulera en ökad
omfattning av inhemsk frukt- och trädgårdsnäring.

I en sådan utredning är konsumentperspektivet viktigt. Det
gäller kraven på och kontrollen av importerade frukters och
grönsakers kvalitet, de (alltför få) stickprov som
livsmedelsverket gör på importerade produkter visar alldeles för
ofta för höga resthalter av kemikalier. Det gäller också
kontroll av priser. Gång efter annan visar det sig att
konsumentpriserna på frukt och grönsaker ligger hundrafalt över
producentpriserna. Sådana prispåslag i mellanleden är definitivt
inte acceptabla.

De motionskrav som tas upp i detta betänkande,
skördeskadeskydd, forskning, biologiska bekämpningsmedel m.m.,
blir bäst tillgodosedda genom den helhetsbedöming en utredning
innebär.

I en moderat motion framförs krav om analys av eventuella
negativa konsekvenser för svensk trädgårdsodling av
harmoniseringen till EG, en väl- (dock något sen-) kommen
moderat insikt om att EG-närmandet innebär problem. (Det gäller
ju för övrigt fler områden än trädgårdsnäringen). Vi delar de
framförda farhågorna att ett närmande kan medföra ökad andel
växtsjukdomar och växtskadegörare i svensk odling. En utredning
bör givetvis också analysera konsekvenserna för frukt- och
trädgårdsnäringen av den pågående anpassningen till EG och
lämna förslag till hur sådana konsekvenser kan mötas, vilka
undantag från anpassning som behövs eller vilka krav vi kan
ställa på EG-länderna.