Tobaksfrågor

Betänkande 1997/98:SoU20

Socialutskottets betänkande 1997/98:SOU20

Tobaksfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
SoU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 22 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1997
om olika tobaksfrågor. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har
fogats sex reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionerna

1997/98:So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tobakens skadeverkningar,
1997/98:So305 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda preventionsprogram för att minska rökning bland kvinnor,
1997/98:So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en nollvision avseende tobaksbruk hos barn och ungdom,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör förstärka sitt stöd till WHO:s arbete mot tobaken,
särskilt i form av ekonomiskt stöd till arbete med en internationell tobaks-
konvention,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör förstärka sitt stöd till åtgärder mot tobaken inom
EU,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ytterligare åtgärder bör vidtas mot den direkta tobaksreklamen
samt mot den indirekta reklamen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i arbetet mot tobaksbruket bör bistå grannländer i
Östeuropa inklusive Baltikum där svensk tobaksindustri är verksam,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om snus,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rökavvänjning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att samarbetet mellan olika myndigheter, inklusive Socialstyrelsen,
bör intensifieras i syfte att motverka cigarettsmuggling och annan illegal
tobaksförsäljning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av ett licenssystem för detaljhandel med tobak,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av och satsning på forskning, metodutveckling och
information för att minska tobaksbruket.
1997/98:So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av information kring tobakens verkningar,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av internationellt arbete för att minska tobakskonsumtionen,
1997/98:So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot all tobaksreklam utöver den som sker i direkt anslutning
till tobaksförsäljningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot tobaksautomater i lokaler där ungdom under 18 år äger
tillträde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det i 6 § tobakslagen måste finnas regler för hur ett rökutrymme
skall vara beskaffat för att undantag mot lagens 2 § skall kunna ske,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om allmänt rökförbud på restauranger och näringsställen om inte
avskildhet kan ordnas för rökare,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skapa fler rökfria zoner och ett helt rökfritt riksdagshus,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kraftfullare satsning på information, med inriktning att få
skolungdom att avstå från att börja röka,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gratis eller subventionerad rökavvänjning för blivande föräldrar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Socialstyrelsen skall ha det övergripande ansvaret för tobaks-
lagen.

Utskottet

Marknadsföring av tobaksvaror
I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett
tillkännagivande om vad som anförts om ytterligare åtgärder mot den direkta
samt mot den indirekta reklamen (yrkande 4). Fortfarande förekommer en
omfattande direkt tobaksreklam, främst i form av skyltning vid säljställen.
Tobaksbolagens marknadsföringsinsatser kanaliseras alltmer via återförsäljarna.
Även den indirekta tobaksreklamen fortsätter. Som exempel anges att Swedish
Match inlett samarbete med ett skivbolag i syfte att få sitt varumärke John
Silver exponerat i TV-reklam och att bolaget, enligt uppgifter, erbjudit
ekonomiskt stöd till svenska filmproducenter för att få sina produkter
exponerade i filmer.
I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att
all tobaksreklam utöver den som sker i direkt anslutning till
tobaksförsäljningen skall förbjudas (yrkande 1). Motionärerna anser det
oacceptabelt att tobaksreklam får förekomma i facktidningar utan att ansvarig
myndighet kan ingripa.

Bakgrund och tidigare behandling
Motionsyrkanden liknande de nu aktuella behandlades senast av utskottet i
betänkande 1996/97:SoU9. I betänkandet lämnas en redogörelse av innebörden av
reklamförbudet i tobakslagen (s. 5-6). Utskottet anförde att frågan om förbud
mot indirekt tobaksreklam varit föremål för utredning (Indirekt tobaksreklam
SOU 1995:114) och att den var under beredning i Regeringskansliet. Vad gäller
marknadsföring av tobaksprodukter till konsumenter på annat sätt än genom
kommersiella annonser i tryck, t.ex. skyltar och affischer i butiksmiljöer,
konstaterade utskottet att gällande lagstiftning innehåller krav på att
näringsidkaren i sådant fall skall iaktta särskild måttfullhet. Det är, enligt
utskottet, särskilt angeläget att motverka att de som inte brukar tobak - i
synnerhet ungdomar - påverkas till tobaksbruk. Otillbörliga
marknadsföringsåtgärder, t.ex. i butiksmiljöer och andra säljställen, kan
angripas med stöd av nuvarande bestämmelser i tobakslagen och
marknadsföringslagen. Utskottet anförde vidare att Konsumentverket avsåg att
under våren 1997 utfärda nya riktlinjer om marknadsföring av tobaksvaror på
bl.a. säljställen. Reklamförbudet i tobakslagen omfattar inte marknadsföring
som riktar sig till näringsidkare, t.ex. återförsäljare av tobaksvaror.
Utskottet var inte berett att föreslå att reklamförbudet utvidgas till att
också gälla marknadsföringsåtgärder som riktar sig till återförsäljare.
Utskottet framhöll vikten av att sådan reklam inte tillhandahålls andra än
återförsäljarna. Motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottet.
Konsumentverkets nya riktlinjer om marknadsföring av tobaksvaror kommer enligt
uppgift att utkomma inom kort.
Efter förhandlingar antog EU:s ministerråd (hälsoministrarna) den 4 december
1997 en gemensam ståndpunkt om rådets förslag till direktiv om tillnärmning av
medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam för tobaksvaror.
Förhandlingarna rörde framför allt den indirekta reklamen i de avseenden som
gäller dubbel användning av namn på tobaksvaror samt genomförande- och
övergångstider för sponsring. Vad gäller den indirekta reklamen kom rådet
överens om en text som syftar till att bestämmelsen om den dubbla användningen
av varukännetecken på tobaksprodukter och andra varor inte skall kunna
kringgås. Direktivförslaget har lämnats till Europaparlamentet för en andra
läsning. Ett genomförande i Sverige av ett EG-direktiv som innehåller förbud
mot indirekt tobaksreklam måste föregås av grundlagsändring i
yttrandefrihetsgrundlagen såvitt gäller indirekt reklam i filmer och
ljudupptagningar. Regeringen har i lagrådsremiss föreslagit en sådan ändring i
yttrandefrihetsgrundlagen och en proposition har lämnats till riksdagen den 18
december 1997. Antar riksdagen förslaget kan ändringen i
yttrandefrihetsgrundlagen träda i kraft den 1 januari 1999.
Frågan om indirekt tobaksreklam bereds mot denna bakgrund fortfarande i
Socialdepartementet.

Utskottets bedömning
Tobaksreklam i butiksmiljöer är i viss omfattning tillåten. Gällande
lagstiftning ställer emellertid krav på att en näringsidkare som i butiksmiljö
marknadsför tobaksvaror till konsumenter genom t.ex. skyltar och affischer
skall iaktta särskild måttfullhet. Marknadsföringen får inte vara påträngande,
uppsökande eller uppmana till tobaksbruk. De som inte brukar tobak - särskilt
ungdomar - får inte påverkas till tobaksbruk. Bestämmelserna i tobaks-lagen och
marknadsföringslagen ger tillsynsmyndighet möjlighet att ingripa när
otillbörliga marknadsföringsåtgärder förekommer på säljställen.
Ett förslag till direktiv om förbud mot tobaksreklam behandlas för närvarande
inom EU. Ett slutligt beslut i EU kan väntas tidigast under hösten 1998. Mot
denna bakgrund bereds frågan om ytterligare begränsning av tobaksreklamen
fortfarande inom Regeringskansliet.
Något tillkännagivande till regeringen behövs inte med anledning av motion
So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 4. Motionen avstyrks.
Marknadsföring av tobaksprodukter som riktar sig till näringsidkare, t.ex.
återförsäljare, omfattas inte av tobakslagens förbud mot direkt reklam.
Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det för närvarande inte finns
skäl att utvidga reklamförbudet till att omfatta även sådana
marknadsföringsåtgärder. Motion So661 (mp) yrkande 1 avstyrks.

Illegal tobaksförsäljning
I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs
tillkännagivanden om att samarbetet mellan olika myndigheter, inklusive
Socialstyrelsen, bör intensifieras i syfte att motverka cigarettsmuggling och
annan illegal tobaksförsäljning (yrkande 8) och om utredning av ett
licenssystem för detaljhandel med tobak (yrkande 9). Motionärerna anför att
såväl tullen som olika branschorganisationer på senare tid noterat att
cigarettsmugglingen förefaller öka kraftigt. Även om denna smuggling till stora
delar inte är avsedd för den svenska marknaden, är utvecklingen självklart
oroande, heter det i motionen. Motionärerna anför vidare att det i
detaljhandeln med tobak finns många oseriösa företagare som inte tvekar att
sälja tobak till barn och ungdom, sälja smuggelcigaretter osv. Motionärerna
menar att man därför bör överväga att införa ett licenssystem för detaljhandel
med tobak, enligt modell från USA.

Bakgrund
I ett interpellationssvar den 2 oktober 1997 påpekade skatteministern att
Sverige av folkhälsoskäl har en hög beskattning på tobaksvaror. Han anförde
bl.a:

En ökad tobakssmuggling kan konstateras i nästan alla EU-länder, även de som
har betydligt lägre cigarettpriser än Sverige. Denna utveckling är oroande, och
det är angeläget att bekämpa smuggling, inte minst då denna i vissa fall tycks
ha karaktär av organiserad brottslighet. Med hänsyn härtill finns anledning att
förstärka skattekontrollen på detta område samt att förbättra
kontrollsamarbetet mellan EU-länderna.

Ett viktigt arbete utförs av en högnivågrupp inom kommissionen som har bildats
för att behandla frågor rörande alkohol- och tobakssmuggling. Men även på
nationell nivå finns behov av att förstärka skattekontrollen på detta område.

Skatteflyktskommittén har i sitt betänkande om punktskattekontroll (SOU
1997:86) lämnat förslag om förbättrade möjligheter till kontroll av
punktskattepliktiga varor. Betänkandet är för närvarande ute på remiss. I
betänkandet föreslås en rad åtgärder för att förbättra kontrollen av bl.a.
tobaksvaror som förs in i Sverige från andra länder. Så snart remissinstanserna
har lämnat sina synpunkter i ärendet kommer regeringen att ta ställning till
utredningens förslag. Avsikten är att förslag till riksdagen skall kunna läggas
fram våren 1998.
I ett interpellationssvar den 25 november 1997 meddelade skatteministern att
frågan om förbättrad kontroll av distansförsäljning av punktskattepliktiga
varor bereds i samband med Skatteflyktskommitténs betänkande.

Utskottets bedömning
Tobakssmugglingen har under senare tid ökat i omfattning. Utskottet ser mycket
allvarligt på denna utveckling. Skatteflyktskommittén har föreslagit en rad
åtgärder för att förbättra kontrollen av vissa punktskattepliktiga varor som
förs in i Sverige, bl.a. tobaksvaror. Enligt uppgift avser regeringen att inom
kort lägga fram en proposition i frågan. Utskottet vill inte föregripa
regeringens kommande förslag. Vad gäller frågan om att införa ett licenssy-stem
för detaljhandel med tobaksvaror är utskottet inte nu berett att ta något
initiativ. Motion So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkandena 8 och 9 avstyrks.

Tobaksautomater
I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om förbud mot tobaksautomater (yrkande 2).
Motionärerna anser att tobaksförsäljning genom automat skall förbjudas i
lokaler där ungdomar under 18 år har tillträde.

Tidigare behandling
Utskottet har tidigare behandlat frågan om tobaksförsäljning via automater,
senast i betänkande 1996/97:SoU9. Då behandlades bl.a. ett motionsyrkande om
förbud mot tobaksautomater i lokaler där ungdom under 18 år har tillträde. En
18-årsgräns för tobaksköp infördes i tobakslagen genom riksdagens beslut hösten
1996 och trädde i kraft den 1 januari 1997. Utskottet framhöll att förbudet i
tobakslagen att sälja tobaksvaror till den som är under 18 år gäller oavsett
försäljningssätt. Om försäljning sker via tobaksautomat åligger det
näringsidkaren att se till att försäljningen organiseras på så sätt att
underåriga hindras från att använda automaten. Som regeringen och också
Lagrådet anfört i samband med förslaget om åldergräns torde detta innebära att
försäljning genom automat endast är tillåten när automaten är uppställd
antingen i en lokal till vilken underåriga inte har tillträde eller på sådant
sätt att den kontinuerligt kan bevakas och också faktiskt bevakas av säljaren.
Utskottet vidhöll sin tidigare inställning att något förbud mot
tobaksförsäljning via automat inte skulle införas. Motionen avstyrktes.

Utskottets bedömning
Förbudet att sälja tobaksvaror till den som är under 18 år gäller oavsett
försäljningsform. När det gäller försäljning via automat vill utskottet påpeka
att gällande lagstiftning innehåller krav på näringsidkaren att i sådant fall
sörja för att försäljningen organiseras på sådant sätt att underåriga hindras
från att använda automaten. Kommunerna har tillsynsansvar över att
åldersgränsen för försäljning av tobak följs av handeln. Utskottet utgår från
att kommunerna noga följer denna typ av försäljning. Utskottet vidhåller sin
tidigare inställning att något förbud mot tobaksförsäljning via automat inte
skall införas. Motion So661 (mp) yrkande 2 avstyrks.

Tobaksförebyggande åtgärder
I motion So302 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tobakens
skadeverkningar (yrkande 6). Tobaksrök är enligt motionen i dag den värsta
föroreningen inomhus. Sidoröken, eller den s.k. passiva rökningen, innehåller
bl.a. dubbelt så mycket koloxid, tre gånger mer benspyren och ca 70 gånger mer
ammoniak än den som röker får i sig. Motionärerna anser därför att arbetet mot
tobak måste intensifieras så att risken för skador av passiv rökning undanröjs.
Man är numera överens om att tobaken utgör en synnerligen stor hälsofara.
Därför behövs det mer forskning i beteendevetenskap för att få kunskap om hur
man påverkar den personliga livsstilen, menar motionärerna. De flesta
storkonsumenter av tobak har börjat röka före 20 års ålder. Enligt motionärerna
skall således stor kraft läggas på att påverka ungdomar och barn att inte börja
röka.
I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett
tillkännagivande om vad i motionen anförts om en nollvision avseende tobaksbruk
hos barn och ungdom (yrkande 1). Det är oroväckande att rökningen bland
ungdomar inte minskar. Risken är stor att nikotinberoendet blir bestående.
Tobaksbruket är inte sällan inkörsport till annat drogberoende. Dessa ungdomar
kommer så småningom att bli sjuka av sitt tobaksbruk - ju tidigare de börjat
desto sjukare - och en fjärdedel av dem kommer att dö i genomsnitt 23 år för
tidigt. Risken att börja röka senare i livet är liten om man låter bli att
använda tobak i tonåren. Motionärerna anser att en nollvision avseende
tobaksbruk hos barn och ungdom borde sättas upp som ett nationellt mål. I samma
motion begärs ett tillkännagivande om prioritering av och satsning på
forskning, metodutveckling och information för att minska tobaksbruket (yrkande
10). Lagstiftnings- och regleringsåtgärder är inte ensamma tillräckliga för att
minska tobaksbruket. Det krävs också en fortsatt satsning på informations- och
utbildningsinsatser. I synnerhet krävs metodutveckling och förstärkta resurser
för att nå de grupper som i dag röker mest, framhåller motionärerna. Det
handlar bl.a. om invandrare och unga kvinnor med kort utbildning och låga
inkomster. Åtgärder som skall nå fram till kvinnor måste utformas på annat sätt
än för män. Det är särskilt viktigt att nå gravida kvinnor med tanke på
tobaksbrukets skadliga inverkan på barnet. Folkhälsoinstitutet har aviserat en
förstärkt satsning på arbetet mot tobaken, som skall få ställningen som ett
särskilt prioriterat område. Motionärerna menar att det är angeläget att
institutets ambitioner förverkligas i snabbare takt än hittills. Vidare begärs
ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om snus (yrkande 6). Snus är ett
nikotinrikt medel som genom sitt högre nikotininnehåll ofta orsakar ett större
beroende än cigarettrökning. Att förändra attityderna till och användningen av
snus är, enligt motionärerna, en angelägen folkhälsofråga.
I motion So305 av Ingbritt Irhammar och Karin Israelsson (c) begärs ett
tillkännagivande om särskilda preventionsprogram för att minska rökning bland
kvinnor (yrkande 2). Motionärerna anför att rökning har ökat bland kvinnor
under det senaste decenniet. Här saknas vägar för att finna förebyggande
insatser för att minska förekomsten av rökning. Det behövs fortsatta
undersökningar av hur förebyggande insatser och vård av kroniska sjukdomar bör
utformas för att ge god effekt för respektive kön. Utformningen av olika
preventionsprogram och studier av effekterna av programmen har ofta saknat
könsperspektiv. Motionärerna framhåller vikten av att nya preventionsprogram
utvecklas särskilt för kvinnor och unga kvinnor för att förebygga rökdebut.
I motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av information kring
tobakens verkningar (yrkande 10). Stora belopp satsas i dag på information om
alkohol och narkotika. Motionärerna anser att med tanke på att tobak är en
inkörsport till annat missbruk borde information om tobak få en ökad andel av
de medel som i dag läggs på information om andra missbruksmedel. Vidare anser
motionärerna att det bör göras en kartläggning av hur det tobakspreventiva
arbetet bedrivs och att man på basen av en sådan kartläggning utformar ett
nationellt tobaksprogram.
I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om en
kraftfull satsning på information, med inriktning att få skolungdom att avstå
från att börja röka (yrkande 6). Frivilligorganisationerna utför, enligt
motionärerna, ett värdefullt arbete när det gäller att få skolungdom att avstå
från att börja röka. Det ekonomiska stödet bör därför fördubblas. I motionen
begärs också ett tillkännagivande om att Socialstyrelsen skall ha det
övergripande ansvaret för tobakslagen (yrkande 8). Motionärerna menar att det
är oacceptabelt att flera olika myndigheter i dag ansvarar för att tobakslagen
efterlevs. Det behövs en stark tillsynsmyndighet som har ansvar för hela
tobakslagstiftningen och aktivt utövar sin tillsyn. Eftersom rökningen är en
hälsofråga bör, enligt motionärerna, Socialstyrelsen vara den myndighet som har
det övergripande tillsynsansvaret.
I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs
tillkännagivanden om att Sverige bör förstärka sitt stöd till WHO:s arbete mot
tobaken, särskilt i form av ekonomiskt stöd till arbete med en internationell
tobakskonvention (yrkande 2), om att Sverige bör förstärka sitt stöd till
åtgärder mot tobaken inom EU (yrkande 3) och om att Sverige i arbetet mot
tobaksbruket bör bistå grannländer i Östeuropa inklusive Baltikum där svensk
tobaksindustri är verksam (yrkande 5). Motionärerna anför att WHO nu arbetar
med att utforma en internationell konvention om arbetet mot tobaken. Sveriges
principiella stöd till arbetet med konventionen bör, enligt motionärerna,
kompletteras med ekonomiskt sådant. EU-kommissionen har föreslagit ett flertal
åtgärder för att motverka tobaksbruket. Motionärerna förutsätter att Sverige
fortsättningsvis stöder en skärpt tobakspolitik inom EU. Sverige bör enligt
motionärerna kunna ge stöd till åtgärder mot tobak även i Öst- och
Centraleuropa, särskilt i Baltikum.
Liknande synpunkter framförs i motion So644 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
(yrkande 11).

Bakgrund och tidigare behandling
Frågan om information och upplysning om tobakens skadeverkningar har behandlats
av utskottet vid ett flertal tillfällen. I betänkande 1996/97:SoU4 behandlade
utskottet motioner med krav på information och utbildningsinsatser om tobakens
skadeverkningar. Motionsyrkandena gällde bl.a. landstingens och
Folkhälsoinstitutets tobaksförebyggande arbete, utbildning av olika
personalgrupper om tobakens skadeverkningar och tobaksförebyggande insatser
samt åtgärder för att förhindra tobaksbruk bland barn och ungdomar. Utskottet
avstyrkte samtliga motionsyrkanden med följande motivering:

Information och upplysning om tobakens skadeverkningar ingår som en mycket
viktig del i samhällets åtgärder för att minska tobaksbruket. Även om andra
åtgärder vidtas för att minska tobaksbruket är enligt utskottet olika former av
information och utbildning fortfarande en grundläggande del av den nationella
tobakspolitiken. Folkhälsoinstitutets tobaksprogram har inneburit att de
hälsoupplysande och informativa insatserna stärkts på nationell nivå men också
på regional nivå. Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att
information och opinionsbildning sker kontinuerligt. Information och utbildning
om tobakens skadeverkningar måste utvecklas och fortlöpande bedrivas även på
lokal nivå inom skolor, primärvården, arbetsplatser, frivilliga organisationer
etc. Utskottet ser positivt på att Folkhälsoinstitutet avser att ge
tobaksprogrammet ökad prioritet och att insatserna för att minska tobaksbruket
inom de grupper som man i dag vet utgör högriskgrupper för tobaksrelaterad
ohälsa kommer att vidareutvecklas.
Utskottet har därefter i betänkande 1996/97:SoU9 behandlat liknande
motionsyrkanden. I betänkandet redovisas tidigare och då pågående
tobaksförebyggande arbete som initierats av Folkhälsoinstitutet m.fl. (s.
12-14). Utskottet hänvisade till sin tidigare inställning och menade att
framställda yrkanden i allt väsentligt fick anses tillgodosedda genom de
insatser som då gjorts eller förbereddes inom detta område. Motionerna
avstyrktes.
I ett skriftligt frågesvar den 17 december 1997 om tobakslagen och kommunerna
(fråga 1997/98:225) har socialministern anfört bl.a. följande:

Arbetet mot tobakens skadeverkningar måste genomföras på bred front.
Information och upplysning är en del av arbetet. Att förhindra tobakens
tillgänglighet för de unga, och då särskilt för unga kvinnor är en annan viktig
del för att förhindra tobakens skadeverkningar. I detta sammanhang är lagen om
åldersgräns vid 18 år för inköp av tobak grundläggande.
Den omedelbara tillsynen för att åldersgränsen för inköp av tobak följs av
handeln åvilar kommunerna, och då särskilt den nämnd som ansvarar för miljö-
och hälsoskyddsområdet. Länsstyrelsen svarar för tillsynen inom länet och
Socialstyrelsen är central tillsynsmyndighet.
Vid införandet av åldersgränsen ändrades också tobakslagen så att
kommunerna själva fick bestämma hur tillsynen av lagen skulle organiseras. Den
omställningen krävde handläggning och beslut i kommunfullmäktige och har tagit
tid.
Socialstyrelsen har skrivit förslag till Allmänna Råd om tobakslagen som
för närvarande är ute på remiss. Socialstyrelsen håller också på att ta fram
informationsmaterial för kommunernas tjänstemän och politiker samt för
tobakshandeln. Informationsmaterialet är planerat att vara klart under 1998.
Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet samarbetar för att sprida information
om lagen.
Under det knappa år som har gått sedan lagen om åldersgräns vid inköp av
tobak infördes har enstaka stickprov gjorts av olika organisationer. Resultatet
har visat att minderåriga inte har haft någon svårighet att få tag på tobak.
Någon systematisk uppföljning har dock ännu inte genomförts.
En myndighet kan däremot inte följa upp lagen genom att skicka ut
minderåriga för att handla tobaksvaror. Det skulle uppfattas som att
myndigheten uppmanar till brott mot tobakslagen. Förutom löpande tillsyn och
information om lagen är den lokala myndigheten hänvisad till att agera efter
allmänhetens anmälningar om överträdelse. Sådana anmälningar är myndigheten
skyldig att handlägga.
Då lagen om åldersgräns för inköp av tobak endast varit i kraft under
knappt ett år är det nödvändigt att ge kommunerna tid för tillämpning innan en
utvärdering av deras arbete genomförs. Under 1998 kommer dock Socialstyrelsen
att följa upp kommunernas arbete.
Information och opinionsbildning ingår som ett led i Folkhälsoinstitutets
tobaksprogram. Det övergripande målet för tobaksprogrammet är att bekämpa
tobaksbruket i syfte att minska befolkningens tobakskonsumtion. I
Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning för åren 1997-1999 uppges
att Folkhälsoinstitutet, mot bakgrund av tobakens stora betydelse för ohälsa
och sjukdom, kommer att ge det tobaksförebyggande arbetet ökad prioritet under
treårsperioden. Inom ramen för institutets tobaksprogram kommer insatserna att
vidareutvecklas och intensifieras för att minska tobaksbruket inom de grupper
som man i dag vet utgör högriskgrupper för tobaksrelaterad ohälsa. Särskild
uppmärksamhet kommer också fortsättningsvis att ägnas åt insatser inom skolan,
på arbetsplatserna samt inom mödra- och barnhälsovården. När det gäller
forskning och utveckling fortsätter tidigare inledda studier vilka syftar till
att kartlägga om och hur ungdomens tobaksvanor och attityder förändrats av
åldersgränsens införande. Under 1997 har vidare en studie påbörjats om de
samhällsekonomiska konsekvenserna av tobakens skadeverkningar, med
hänsynstagande till nya forskningsrön m.m.
För skolan har informationsmaterial och utbildningsmaterial utarbetats för
skolledare, lärare och elever. Tobaken som miljöfråga har ägnats särskild
uppmärksamhet, bl.a. har en videofilm om tobaksodlingens effekter på miljön i
tredje världen producerats för användning i skolan, främst gymnasieskolan. I
samarbete med ungdomstidningen Chili har också en skrift i samma ämne
framställts. Kvinnor och då särskilt unga kvinnor är sedan flera år
prioriterade målgrupper i tobaksprogrammets arbete. Särskilda satsningar har
gjorts för att nå dessa grupper. Ett exempel är utbildningsprogrammet
?Blossom?, som producerats i samarbete med Cancerfonden, och som riktar sig
till bl.a. skolsköterskor och ungdomsrådgivare för arbetet bland äldre flickor
på t.ex. ungdomsmottagningar. I syfte att nå unga kvinnor samarbetar
tobaksprogrammet sedan några år med Fröken Sverige-tävlingen. I
ungdomstidningen Frida har Folkhälsoinstitutet medverkat till flera
specialbilagor om rökning.
Undersökningar har visat att rökning är mer utbrett bland invandrargrupper än
bland infödda svenskar. Faktablad om tobakens skadeverkningar på 13 språk har
producerats i samarbete med Apoteksbolaget, Cancerfonden samt Hjärt- och
Lungfonden. Institutets tobaksprogram har nära samarbete med flera icke-
statliga organisationer, främst Cancerfonden och Hjärt- och Lungfonden.
Institutet har också lämnat ekonomiskt stöd till olika frivilligorganisationer
som bekämpar tobaksbruket, bl.a. Stiftelsen En rökfri generation, Läkare mot
tobak, Sjuksköterskor mot tobak, Lärare mot tobak och Riksförbundet VISIR.
Utbildningsprogram har utarbetats för olika yrkesgrupper som kan medverka i
det tobaksförebyggande arbetet t.ex. skolsköterskor och personal inom mödra-
och barnhälsovården.
Folkhälsoinstitutet skall aktivt medverka i det internationella
folkhälsoarbetet. När det gäller tobaksfrågor ingår representanter från
institutet i EU-nätverket European Network for Smoking Prevention. På
institutets initiativ har ett annat nätverk bildats mellan kvinnor verksamma
inom tobaksförebyggande arbete - International Network of Women against
Tobacco. Representanter har också medverkat vid den 10:e världskonferensen om
rökning och hälsa, i WHO:s utbildningsseminarium om tobakspolitik för Central-
och Östeuropa, samt i WHO:s mission till Litauen för att stimulera till
tobaksförebyggande arbete.
Skolverket bedriver ett långsiktigt arbete för att genom skolans verksamhet
påverka elevers attityder och förhållningssätt till bl.a. tobak. Enligt
grundskolans läroplan är rektor ansvarig för att ämnesövergripande
kundskapsområden som t.ex. alkohol, narkotika, tobak (ANT) integreras i skolans
undervisning i alla ämnen. Skolverket följer skolans undervisning i drogfrågor
genom utvärdering och utveckling av kursplaner. Vidare ger Skolverket stöd till
skolans arbete genom att tillhandahålla referensmaterial och ge ekonomiskt stöd
till utvecklingsprojekt.
Socialstyrelsen är central tillsynsmyndighet enligt tobakslagen. I tillsyns-
uppgifterna ingår bl.a. att utarbeta allmänna råd och annan vägledande
information om hur lagen bör tillämpas. Socialstyrelsen har i januari 1997 gett
ut ett informationsblad (Hälsoskydd - info. från Socialstyrelsen) om bl.a. de
nya bestämmelserna om åldersgräns för tobaksköp. Vidare har förslag till
Allmänna råd om bl.a. rökfria miljöer utarbetats. Förslaget har
remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande inom Socialstyrelsen. I
samarbete med Folkhälsoinstitutet håller Socialstyrelsen på att färdigställa
informationsmaterial för kommunerna om tobakslagen.

Utskottets bedömning
Information och upplysning om tobakens skadeverkningar ingår som en mycket
viktig del i samhällets åtgärder för att minska tobaksbruket. Åldersgränsen 18
år för inköp av tobak är grundläggande för att förhindra tobakens
tillgänglighet för barn och ungdom. Den omedelbara tillsynen över att
åldersgränsen följs av handeln åvilar kommunerna. Socialstyrelsen, som är
central tillsynsmyndighet, avser att under 1998 genomföra en uppföljning av
kommunernas tillsynsarbete. Socialstyrelsen kommer också att ge ut Allmänna råd
om bl.a. rökfria miljöer samt informationsmaterial för tjänstemän och politiker
i kommunerna samt för tobakshandeln
Genom Folkhälsoinstitutets tobaksprogram har hälsoupplysningen och
informationen stärkts på nationell nivå men också på regional nivå. Utskottet
vill ånyo understryka vikten av att information och utbildning om tobakens
hälsorisker utvecklas och fortlöpande bedrivs även på lokal nivå inom skolor,
primärvården, arbetsplatser, frivilligorganisationer etc. Det är särskilt
angeläget att information om tobakens skadeverkningar når ut till barn,
ungdomar och deras föräldrar samt till lärare och andra grupper som arbetar med
barn och ungdom. Utskottet ser positivt på att Folkhälsoinstitutets insatser
under de närmaste åren kommer att inriktas på att förebygga tobaksdebut bland
barn och ungdom samt på att minska tobaksbruket inom grupper som utgör
högriskgrupper för tobaksrelaterad ohälsa. Kvinnor och särskilt unga kvinnor
utgör sedan flera år en prioriterad målgrupp i tobaksprogrammets arbete.
Institutet arbetar kontinuerligt med metodutveckling för att nå särskilt
utsatta grupper, t.ex. unga kvinnor, gravida kvinnor och småbarnsföräldrar.
Flera forskningsprojekt har initierats, bl.a. en studie om hur införandet av
åldersgränsen påverkat ungdomens tobaksvanor och attityder till tobak.
Skolan har en viktig uppgift att påverka elevernas attityder och
förhållningssätt till bl.a. tobak. Ämnesövergripande kunskapsområden som t.ex.
alkohol, narkotika och tobak (ANT) integreras i undervisningens olika ämnen.
Skolverket utarbetar kommentar- och referensmaterial att användas som stöd i
undervisningen. Verket har regeringens uppdrag att ta fram ett nytt
referensmaterial om ANT-frågor. Enligt uppgift är materialet under utarbetande.
Mot denna bakgrund anser utskottet att något tillkännagivande till regeringen
med anledning av motionerna So302 (kd) yrkande 6, So305 (c) yrkande 2, So641
(fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkandena 1, 6 och 10, So644 (fp) yrkande 10 samt
So661 (mp) yrkandena 6 och 8 inte behövs. Motionerna avstyrks.
Sverige deltar aktivt i det tobaksförebyggande arbete som bedrivs i
internationella och europeiska forum, t.ex. WHO och EU, samt i olika europeiska
nätverk. Det finns ett brett svenskt stöd för WHO:s arbete med en ramkonvention
om tobak. WHO har utarbetat en plan för hur detta arbete framdeles skall
genomdrivas. Enligt uppgift bereds för närvarande inom Sida frågan om stöd till
utbildning av distriktssköterskor i Estland i förebyggande hälsovård, bl.a.
information om tobakens hälsorisker. Utskottet anser att något tillkännagivande
inte behövs med anledning av motionerna So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd)
yrkandena 2, 3 och 5 samt So644 (fp) yrkande 11. Motionerna avstyrks.

Rökfria miljöer
I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden till
regeringen om att det i 6 § tobakslagen måste finnas regler för hur ett
rökutrymme skall vara beskaffat för att utgöra ett undantag mot förbudet i
lagens 2 § (yrkande 3), om allmänt rökförbud på restauranger och
serveringsställen om inte avskildhet kan ordnas för rökare (yrkande 4) och om
fler rökfria zoner och ett rökfritt riksdagshus (yrkande 5). Om systemet med
rökkupéer på tåg i inrikes trafik skall vara kvar måste det finnas regler för
hur rökutrymmet skall vara placerat och konstruerat för att det skall kunna
godkännas. Enligt motionärerna är dagens rökkupéer en oacceptabel lösning för
många allergiker och icke-rökare. På restauranger och andra serveringsställen
bör allmänt rökförbud råda. Tillstånd för rökning bör, enligt motionärerna,
kunna ges endast i de fall tobaksröken inte blir till en olägenhet för övriga
gäster och för personalen. Motionärerna anser att flera rökfria zoner måste
skapas och att riksdagshuset skall vara rökfritt.

Tidigare behandling
Motionsyrkanden liknande de aktuella om skärpning av tobakslagens bestämmelser
om rökfria miljöer har tidigare behandlats av utskottet, senast våren 1997 i
betänkande 1996/97:SoU9. Utskottet anförde att enligt tobaks-lagen är
tobaksrökning förbjuden på färdmedel i inrikes kollektivtrafik samt i lokaler
och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana
färdmedel. I lagen medges en möjlighet att inrätta särskilda utrymmen för
rökare. Det föreligger däremot inte någon skyldighet att inrätta särskilda
rökutrymmen. Restauranger och andra serveringsställen, som har mer än femtio
sittplatser, skall ha sittplatser inom ett eller flera områden där rökning är
förbjuden. Det förutsätts att avgränsningen sker på sådant sätt att gäster som
så önskar får en reell möjlighet att undvika att bli utsatta för tobaksrök. Den
som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över lokalen ansvarar
för att bestämmelserna iakttas. Det finns i lagen inte något som hindrar t.ex.
en restaurangägare att ställa mer långtgående krav, t.ex. införa totalt
rökförbud. Utskottet avstyrkte samtliga motionsyrkanden med hänvisning till
tidigare behandling av motioner om skärpning av tobaks-lagens bestämmelser om
rökfria miljöer i betänkande 1996/97:SoU4 och den ståndpunkt som utskottet
därvid intog. Utskottet ansåg då att tobakslagen bör vara i kraft ytterligare
någon tid innan vidare ändringar övervägs.

Utskottets bedömning
Tobakslagen har sedan ikraftträdandet den 1 juli 1993, efter initiativ av
utskottet, skärpts i väsentliga delar bl.a. i fråga om rökning på
arbetsplatser, begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på
vissa områden utomhus. Kommunen ansvarar för den omedelbara tillsynen av
tobakslagen och för föreskrifter som meddelas med stöd av lagen när det gäller
rökfria miljöer, färdmedel i inrikes kollektivtrafik, hotell, restauranger och
andra serveringsställen. Länsstyrelsen ansvarar för den regionala tillsynen och
Socialstyrelsen för den centrala tillsynen. Kommunerna bedriver tillsynen på
olika sätt. De flesta kommuner har integrerat denna tillsyn med tillsynen
enligt livsmedelslagen eller hälsoskyddslagen. Det är enligt utskottet viktigt
att kommunerna bedriver en systematisk tillsyn över tillämpningen av
tobakslagen. Utskottet vill också understryka vikten av att följa utvecklingen
på området. Utskottet är dock inte berett att nu ta något initiativ med
anledning av motion So661 (mp) yrkandena 3-5. Yrkandena avstyrks.

Rökavvänjning
I motion So641 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs
tillkännagivande om vad i motionen anförts om rökavvänjning (yrkande 7).
Motionärerna anför att tre fjärdedelar av rökarna och hälften av snusarna säger
sig vilja sluta men behöver hjälp med sin avvänjning. Återfallsfrekvensen efter
rökstopp är hög, närmare 80 %, bland kraftigt nikotinberoende rökare.
Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen bör enligt motionärernas mening få i
uppdrag att utreda och komma med förslag om hur behovet av rök- och
snusavvänjning skall kunna tillgodoses.
I motion So661 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivande om gratis
eller subventionerad rökavvänjning för blivande föräldrar (yrkande 7).
Motionärerna anser att gratis eller subventionerad rökavvänjning skall erbjudas
blivande föräldrar som är rökare.

Tidigare behandling m.m.
Motioner med krav på tillgång till rökavvänjning och rökslutarstöd har tidigare
behandlats av utskottet, senast i betänkande 1996/97:SoU9. Utskottet
konstaterade att åtgärder vidtagits eller förbereds för att personer som önskar
sluta röka skall kunna få hjälp med detta inom hälso- och sjukvården. Aktuella
motioner avstyrktes därmed.
S.k. rökavvänjningskliniker finns på Huddinge sjukhus samt i Göteborg och Lund.
Avsikten är dock att människor som önskar hjälp med att sluta röka skall kunna
vända sig till primärvården, till sin husläkare eller närmaste vårdcentral.
Folkhälsoinstitutet har under 1997 har initierat en retrospektiv studie av
rökslutarfrekvensen i Sverige. Syftet med studien är att kartlägga om flera
personer än normalt slutat röka till följd av de senaste årens tobakspolitiska
åtgärder, främst prishöjningarna under 1997.

Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att åtgärder redan vidtagits eller planeras för att
personer som önskar sluta röka skall kunna få rökslutarhjälp inom primärvården
eller vid särskilda rökavvänjningskliniker. En retrospektiv kartläggning av
rökslutarfrekvensen har initierats av Folkhälsoinstitutet. Något
tillkännagivande med anledning av motionerna So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd)
yrkande 7 och So661 (mp) yrkande 7 behövs inte. Motionerna avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So641 yrkande 4 och 1997/98:So661
yrkande 1,
res. 1 (mp)
2. beträffande illegal tobaksförsäljning
att riksdagen avslår motion 1997/98:So641 yrkandena 8 och 9,
3. beträffande tobaksautomater
att riksdagen avslår motion 1997/98:So661 yrkande 2,
res. 2 (mp, kd)
4. beträffande tobaksförebyggande åtgärder
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So302 yrkande 6, 1997/98:So305 yrkande
2, 1997/98:So641 yrkandena 1, 6 och 10, 1997/98:So644 yrkande 10 samt
1997/98:So661 yrkandena 6 och 8,
res. 3 (fp, mp, kd)
5. beträffande WHO m.m.
att riksdagen avslår motionerna So641 yrkandena 2, 3 och 5 samt So644 yrkande
11,
6. beträffande rökfria miljöer
att riksdagen avslår motion 1997/98:So661 yrkandena 3-5,
res. 4 (mp)
7. beträffande rökavvänjning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:So641 yrkande 7 och 1997/98:So661
yrkande 7.
res. 5 (fp, kd)
res. 6 (mp)

Stockholm den 3 mars 1998

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo
Karlsson (s), Hans Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m),
Marianne Jönsson (s), Roland Larsson (s), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m),
Barbro Westerholm (fp), Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Christin
Nilsson (s), Thomas Julin (mp), Chatrine Pålsson (kd) och Annika Jonsell (m).

Reservationer

1. Marknadsföring av tobaksvaror (mom. 1)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar med
?Marknadsföring av? och slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att all tobaksreklam utöver den som sker direkt i anslutning
till tobaksförsäljning skall förbjudas. Det är inte acceptabelt att
tobaksreklam får förekomma i facktidningar riktade till näringsidkare och deras
anställda. Reklamförbudet bör därför även utvidgas till att gälla
facktidningar. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So661 yrkande 1 och med avslag på
motion 1997/98:So641 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Tobaksautomater (mom. 3)
Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar med ?Förbudet att?
och slutar med ?yrkande 2 avstyrks? bort ha följande lydelse:
Försäljning av tobak genom automat ger inte samma möjligheter att kontrollera
köparens ålder som när försäljning sker över disk. Utskottet anser därför att
denna försäljningsform skall förbjudas i lokaler dit i detta sammanhang
minderåriga har tillträde. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med
förslag till en sådan lagreglering. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande tobaksautomater
att riksdagen med anledning av motion So661 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Tobaksförebyggande åtgärder (mom. 4)
Barbro Westerholm (fp), Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar med ?Genom
Folkhälsoinstitutets? och på s. 12 slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha
följande lydelse:
Tobaken utgör en synnerligen stor hälsofara. Användning av tobak är det
största men samtidigt mest påverkbara hälsoproblemet i Sverige. Det behövs mer
forskning i beteendevetenskap för att få kunskap om hur man påverkar den
personliga livsstilen.
Det är oroväckande att rökningen bland ungdomar inte minskar. Risken är stor
att nikotinberoendet blir bestående. Olika rapporter har visat att om man
skjuter upp tobaksdebuten så är det många som aldrig börjar använda tobak. De
flesta storkonsumenter av tobak har börjat röka före 20 års ålder.Ungdomar som
tidigt börjar röka kommer så småningom att bli sjuka på grund av sitt
tobaksbruk - ju tidigare de börjat desto sjukare. En nollvision avseende
tobaksbruk hos barn och ungdom borde sättas upp som ett nationellt mål. Med
tanke på att tobaksbruk inte sällan är inkörsport till annat drogberoende borde
information om tobakens skadeverkningar få en ökad andel av de medel som i dag
läggs på information om andra missbruksmedel. Skolan har en viktig roll i
arbetet med att förebygga tobaksdebut. Erfarenheten har visat att skolan axlar
den rollen i mycket olika utsträckning i olika delar av landet. Enligt
utskottets mening bör det göras en kartläggning av hur det tobakspreventiva
arbetet bedrivs, och på basen av en sådan kartläggning bör ett nationellt
tobaksprogram utformas. Frivilligorganisationernas arbete med information till
skolungdom är värdefullt. Det behövs kraftfulla insatser när det gäller
informationen till ungdomar.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motionerna So302 (kd)
yrkande 6, So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkandena 1, 6 och 10, So644 (fp)
yrkande 10 samt So661 (mp) yrkandena 6 och 8 som sin mening ge regeringen till
känna. Motion och So305 (c) yrkande 2 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande tobaksförebyggande åtgärder
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:So302 yrkande 6,
1997/98:So641 yrkandena 1, 6 och 10, 1997/98:So644 yrkande 10 och
1997/98:So661 yrkandena 6 och 8 och med avslag på motion 1997/98:So305
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Rökfria miljöer (mom. 6)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande på s. 13 som börjar med ?Tobakslagen
har? och slutar med ?Yrkandena avstyrks? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ett bredare åtgärdsprogram mot tobaksanvändningen och
ytterligare skärpning av tobakslagen är nödvändiga för att komma till rätta med
det stora hälsoproblem som tobaksbruket utgör. Om rökkupéer på tåg i inrikes
trafik skall vara kvar måste det finnas utförliga regler om rökutrymmenas
placering och konstruktion. Nuvarande rökkupéer medför stora olägenheter för
allergiker och icke-rökare. På restauraranger och andra serveringsställen bör
allmänt rökförbud införas. Rökning bör tillåtas endast i de fall sådan
avskildhet kan ordnas att tobaksröken inte blir till en olägenhet för övriga
gäster och anställda. Tobakslagens bestämmelser om särskilda utrymmen för
rökare bör följaktligen ses över. Vidare anser utskottet att flera rökfria
zoner måste skapas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion So661 (mp) yrkandena 3-5 ge regeringen till känna,
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande rökfria miljöer
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So661 yrkandena 3-5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Rökavvänjning (mom. 7)
Barbro Westerholm (fp) och Chatrine Pålsson (kd) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Utskottet
konstaterar? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:
De med minst uttalat nikotinberoende slutar med sitt tobaksbruk på egen hand.
Tre fjärdedelar av rökarna och hälften av snusarna säger sig vilja sluta men
behöver hjälp med sin avvänjning. Återfallsfrekvensen efter rökstopp är hög,
närmare 80 %, bland kraftigt nikotinberoende rökare. De behöver ett mer
professionellt och tillgängligt stöd än vad som finns i dag. Utskottet anser
att Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utreda och
komma med förslag om hur behovet av rök- och snusavvänjning skall kunna
tillgodoses. Vad utskottet nu anfört om uppdrag bör riksdagen med anledning av
motion So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 7 som sin mening ge regeringen
till känna. Motion So661 (mp) yrkande 7 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande rökavvänjning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So641 yrkande 7 och med avslag på
motion 1997/98:So661 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Rökavvänjning (mom. 7)
Thomas Julin (mp) anser
dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Utskottet
konstaterar? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:
Eftersom tobaksrökning kan skada fostret hos en gravid rökande kvinna anser
utskottet att samhällets insatser för att minska tobaksbruket bland blivande
mödrar även bör innefatta gratis eller subventionerad rökavvänjning. Det är
angeläget att barn får växa upp i en rökfri miljö. Gratis eller subventionerad
rökavvänjning bör därför även erbjudas den blivande fadern. Vad utskottet nu
anfört om gratis eller subventionerad rökavvänjning bör riksdagen med anledning
av motion So661 (mp) yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna. Motion
So641 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 7 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande rökavvänjning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:So661 yrkande 7 och med avslag på
motion 1997/98:So641 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Rökavvänjning
Stig Sandström (v) anför:
Andelen rökare i befolkningen har minskat under de senaste 15 åren. Trots detta
använder var femte svensk dagligen tobak och hälften av dessa dör i förtid på
grund av sitt tobaksbruk. Många rökare får hjälp av vårdcentraler, av
arbetsgivare och inom företagshälsovården att sluta röka. Jag tycker att fler
borde erbjudas hjälp både för sin egen livskvalitets skull och för samhällets.
I dag finns hjälpmedel som kan stödja den motiverade avvänjaren under de första
besvärliga abstinensveckorna, t. ex. plåster, tuggummi, inhalatorer. Jag anser
att nikotinister som vill sluta använda tobak skall erbjudas dessa hjälpmedel
kostnadsfritt. Vänsterpartiet har föreslagit en försöksverksamhet med
ekonomiskt stöd för rökavvänjning om 10 miljoner kronor för budgetåret 1998.
Denna fråga behandlades av utskottet i budgetbetänkandet 1997/98:SoU1. Detta är
skälet till varför jag inte tar upp frågan på nytt. Självfallet anser jag att
vänsterpartiets förslag fortfarande är aktuellt och möjligt att genomföra.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Utskottet.............................................2
Marknadsföring av tobaksvaror 2
Utskottets bedömning 4
Illegal tobaksförsäljning 4
Utskottets bedömning 5
Tobaksautomater 5
Utskottets bedömning 6
Tobaksförebyggande åtgärder 6
Utskottets bedömning 11
Rökfria miljöer 12
Utskottets bedömning 13
Rökavvänjning 13
Utskottets bedömning 14
Hemställan 14
Reservationer........................................15
Särskilt yttrande....................................18