Tjänstgöringsskyldighet i internationellverksamhet

Betänkande 2002/03:FÖU2

Försvarsutskottets betänkande2002/03:FÖU2

Tjänstgöringsskyldighet i internationellverksamhet

---

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens proposition
Tjänstgöring i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten
(prop. 2002/03:26) jämte motionsyrkanden till
propositionen.
Utskottet har tidigare i betänkande 2001/02:FöU7
Försvarsmaktens personal uppmanat regeringen att
återkomma till riksdagen med erforderliga lagförslag
om tjänstgöringsskyldighet i internationell
verksamhet. Utskottet konstaterar att regeringen
lämnat lagförslag som innebär att Försvarsmakten nu
som arbetsgivare kan reglera hur tjänstgöringen i
utlandsstyrkan skall ske utifrån principen att detta
numera är en naturlig del av de anställdas
uppgifter, dvs. att de skall fullgöra samtliga
uppgifter som ankommer på Försvarsmakten.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om väpnad styrka för tjänstgöring
utomlands, lag om ändring i lagen (1999:568) om
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och lag om
ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom
totalförsvaret, m.m.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden.
Reservation har lämnats av Kristdemokraterna och
särskilt yttrande av Folkpartiet liberalerna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Tjänstgöringsskyldighet i internationell
verksamhet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, lag om
ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten och lag om ändring i lagen
(1994:1811) om disciplinansvar inom
totalförsvaret, m.m. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:26 samt avslår motion
2002/03:Fö1.

Reservation 1 (kd)

Stockholm den 25 mars 2003

På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil
Erlandsson (c), Ola Sundell (m), Ola Rask (s),
Michael Hagberg (s), Berit Jóhannesson (v), Berndt
Sköldestig (s), Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie
Lindkvist (s), Heli Berg (fp), Åsa Lindestam (s),
Karin Enström (m), Peter Jonsson (s), Marie Nordén
(s), Else-Marie Lindgren (kd) och Runar Patriksson
(fp).

2002/03

FöU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlade i betänkandet Försvarsmaktens
personal (bet. 2001/02:
FöU7) frågan om tjänstgöringsskyldighet i
internationell verksamhet för yrkesofficerare.
Utskottet framhöll att regeringen skyndsamt borde
återkomma till riksdagen med erforderliga
lagändringar.

Regeringen har därefter i propositionen
Tjänstgöring i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten
(prop. 2002/03:26) lämnat förslag till lagändringar
som innebär att arbetsskyldigheten kan utökas för
anställda i Försvarsmakten till att omfatta
tjänstgöring även utomlands. Utskottet behandlar i
detta betänkande regeringens lagförslag jämte
tillhörande motionsyrkanden.
Utskottet har som ett led i beredningen erhållit
en föredragning av Försvarsmakten om hur den avser
att som arbetsgivare införa ett system för de
anställdas tjänstgöring i utlandsstyrkan om
regeringens lagförslag antas.

Bakgrund

I försvarsutskottets betänkande Försvarsmaktens
personal (bet. 2001/02:
FöU7) behandlade utskottet frågan om
yrkesofficerarna skall ha skyldighet att tjänstgöra
i internationell verksamhet.

Utskottet konstaterade att en anställning i
Försvarsmakten inte medför någon skyldighet att
tjänstgöra i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.
Utskottet ansåg det självklart att yrkesofficerare
skall ha skyldighet att delta i fredsfrämjande
verksamhet sett mot bakgrund av den ökande vikt som
deltagande i den internationella verksamheten
successivt fått för Försvarsmakten.
Utskottet ansåg att lagen om väpnad styrka för
tjänstgöring utomlands borde ändras och uppdrog åt
regeringen att återkomma till riksdagen med
erforderliga lagändringsförslag.
Utskottet framhöll att Försvarsmakten efter
erforderliga lagändringar kommer att ha en grund för
att som arbetsgivare kunna införa ett system där
yrkesofficerare har skyldighet att tjänstgöra i
fredsbevarande och fredsframtvingande verksamhet
utomlands. Enligt utskottet kunde Sveriges och
Försvarsmaktens intresse ibland behöva sättas före
den enskildes för att landet skall kunna leva upp
till de olika åtaganden som gjorts för medverkan i
fredsfrämjande verksamhet.

Kristdemokraterna framhöll i ett
särskilt yttrande att endast
nyanställda yrkesofficerare borde ha
skyldighet att tjänstgöra i
utlandsstyrkan.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framhåller regeringen att det i
Försvarsmaktens verksamhet i allt större
utsträckning ingår uppdrag med internationell
anknytning, bl.a. den verksamhet som bedrivs av
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. De föreslagna
lagändringarna i propositionen möjliggör för
Försvarsmakten att agera för att från och med
ikraftträdandet utöka arbetsskyldigheten för
anställda i Försvarsmakten till att omfatta även
tjänstgöring i utlandsstyrkan. Kravet på särskild
anställning i utlandsstyrkan tas nämligen bort när
det gäller anställda i Försvarsmakten. Den
särreglering som avser arbetsskador,
arbetstidsreglering m.m., och som i dag gäller för
anställda i utlandsstyrkan, ändras till att omfatta
samtliga som tjänstgör i utlandsstyrkan, oavsett
anställningsform. Motsvarande följdändring görs även
i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom
totalförsvaret, m.m.

Utskottets överväganden

Utskottets bedömning och förslag i korthet
Regeringen har enligt utskottet lämnat
lagförslag som innebär att Försvarsmakten nu
som arbetsgivare kan reglera hur
tjänstgöringen i utlandsstyrkan skall ske
utifrån principen att detta numera är en
naturlig del av de anställdas uppgifter, dvs.
att de skall fullgöra samtliga uppgifter som
ankommer på Försvarsmakten.
Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om väpnad styrka
för tjänstgöring utomlands, lag om ändring i
lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten och lag om ändring i lagen
(1994:1811) om disciplinansvar inom
totalförsvaret, m.m.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Fö1 (kd) yrkandena 1-3.

Propositionen

Regeringen framhåller att anställning av militär
personal för internationell tjänstgöring för
närvarande regleras på i huvudsak två olika sätt.
Enligt 2 § lagen (1992:1153) om väpnad styrka för
tjänstgöring utomlands skall personal som skall
tjänstgöra i väpnad tjänst för fredsbevarande
verksamhet utomlands anställas särskilt för denna
uppgift och ingå i en utlandsstyrka inom
Försvarsmakten. Tjänstgöringen i utlandsstyrkan är
således frivillig och omfattas inte av annan
anställning i Försvarsmakten. Den som är anställd i
Försvarsmakten är tjänstledig från sin ordinarie
anställning under den tid som han eller hon är
anställd i utlandsstyrkan. Tjänstgöringen i
utlandsstyrkan regleras i övrigt genom lagen
(1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och
förordningen (1999:569) om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten. Något kollektivavtal som gäller för
de anställda i utlandsstyrkan har ännu inte träffats
men diskuteras mellan parterna på det statliga
avtalsområdet.

De författningar som nu reglerar
anställningsvillkoren för yrkesofficerare som är
anställda i utlandsstyrkan bygger på att dessa
formellt är tjänstlediga från sina ordinarie
befattningar i Försvarsmakten och har erhållit en
särskild tidsbegränsad anställning i utlandsstyrkan.
Regeringen har redovisat sin inställning till hur en
utökning av arbetsskyldighetens omfattning
författningstekniskt lämpligen bör lösas. Regeringen
konstaterade i denna fråga i proposition 2001/02:10
att den aktuella arbetsskyldigheten inte bör
regleras i lag mot bakgrund av att
anställningsavtalet är ett civilrättsligt avtal. De
nu föreslagna lagändringarna bygger på att
yrkesofficerare från och med det att de föreslagna
bestämmelserna trätt i kraft skall kunna bli
skyldiga att tjänstgöra i utlandsstyrkan utan att
vara särskilt anställda i den. Försvarsmakten ges
möjlighet att arbeta för en utvidgning av
arbetsskyldigheten för yrkesofficerarna, men även
för andra yrkeskategorier inom Försvarsmakten om
behov uppstår.
Regeringen föreslår att Försvarsmakten ges
möjlighet att utvidga arbetsskyldigheten för
anställda i Försvarsmakten till att omfatta all
internationell verksamhet utomlands genom att kravet
på särskild anställning för tjänstgöring i
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten tas bort.
Regeringen erinrar om att den i proposition
2001/02:10 konstaterat att tjänstgöring i den
fredsfrämjande verksamhet som Försvarsmakten
bedriver utomlands bör betraktas som en naturlig del
av de anställdas yrkesutövning. Yrkesofficerare som
nyanställs bör vara skyldiga att tjänstgöra i
utlandsstyrkan. Skyldigheten som sådan bör däremot
inte regleras i lag utan i stället vila på de
enskilda anställningsavtalen (prop. 2001/02:10, s.
200 f.).
Regleringen av vad som skall ingå i en anställning
i Försvarsmakten bör enligt regeringens mening
alltjämt hanteras som ett förhållande av
civilrättslig karaktär. En arbetsskyldighet vad
gäller tjänstgöring i all internationell verksamhet
som bedrivs av Försvarsmakten bör därför lämpligen
inte regleras i lag. Utformningen av
arbetsskyldigheten bör i stället grundas på
anställningsavtalen. Regeringen ser i dagens läge i
första hand ett uttalat behov av att kravet på
särskild anställning tas bort för yrkesofficerare.
Det kan dock inte uteslutas att behovet kan komma
att omfatta även andra yrkeskategorier. Genom de
föreslagna åtgärderna öppnar regeringen därför även
upp möjligheten för Försvarsmakten att ta upp
diskussionen med parterna på det statliga
avtalsområdet om att utöka arbetsskyldigheten också
för andra yrkeskategorier. De föreslagna ändringarna
i lagstiftningen berör endast dem som kommer att
tjänstgöra i utlandsstyrkan och som samtidigt har en
anställning sedan tidigare i Försvarsmakten.
Efter att de lagändringar som nu föreslås trätt i
kraft kommer enligt regeringen Försvarsmakten att ha
en grund att som arbetsgivare kunna införa ett
system där yrkesofficerare har skyldighet att
tjänstgöra i all internationell verksamhet. Det är
viktigt att möjligheten utnyttjas och att det sker
med beaktande av den kompetens som behövs för denna
verksamhet.
Regeringen föreslår att lagen (1999:568) om
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten skall tillämpas
på alla som tjänstgör i utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten oavsett om arbetstagaren är
visstidsanställd för tjänstgöring i utlandsstyrkan
eller tjänstgör i utlandsstyrkan till följd av
ordinarie anställning i Försvarsmakten. Det enda som
skall gälla enbart för dem som anställts särskilt är
regleringen av visstidsanställning i utlandsstyrkan
och uppsägning från sådan anställning samt
undantaget från tillämpningen av 15-17 §§ lagen
(1982:80) om anställningsskydd.
Regeringen föreslår att lagen (1994:1811) om
disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. skall
omfatta alla som tjänstgör i utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten utomlands.
Regeringen anför att det i utlandsstyrkan
fortsättningsvis kommer att kunna tjänstgöra
personer som till följd av anställningsavtal i
Försvarsmakten har en arbetsskyldighet som omfattar
tjänstgöring i utlandsstyrkan, personer som har en
anställning i Försvarsmakten men som ändå måste
anställas särskilt i utlandsstyrkan eftersom deras
anställningsavtal inte omfattar tjänstgöring i
utlandsstyrkan samt de som utan en tidigare
anställning i Försvarsmakten anställs för viss tid
för tjänstgöring i utlandsstyrkan. Självfallet skall
utgångspunkten vara att samma bestämmelser skall
gälla för alla som tjänstgör i utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten, oavsett anställningsform. Detta
gäller enligt regeringen bestämmelser om
arbetsmiljöregler, ledighet, arbetstid,
rehabilitering och disciplinansvar.
Regeringen anser att förslaget inte bör medföra
några ökade kostnader.
Genom de föreslagna lagändringarna byggs enligt
regeringen ett flexibelt system upp där
Försvarsmakten ges möjlighet att agera för att
tillgodose myndighetens behov. När det gäller de
redan anställda kan Försvarsmakten, i den
utsträckning det bedöms nödvändigt, agera för att de
som behövs för att trygga verksamheten omfattas av
arbetsskyldigheten.
Regeringen föreslår att de författningsändringar
som möjliggör för Försvarsmakten att införa en
utökad arbetsskyldighet skall träda i kraft den 1
juni 2003 för att de officersaspiranter som slutför
sin utbildning under juni 2003 skall kunna omfattas
av det nya systemet.
Förslaget till lag om väpnad styrka för
tjänstgöring utomlands innebär att lagen (1992:1153)
om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands upphävs
och ersätts av en ny lag med samma namn.
Regeringen har omarbetat lagen (1992:1153) om
väpnad styrka för tjänstgöring utomlands till en ny
lag på inrådan av Lagrådet. Någon ändring i sak,
utöver att kravet på särskild anställning tas bort,
är inte avsedd.
Lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten har
omarbetats så att den skall omfatta alla som
tjänstgör i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Till
övervägande del har denna förändring markerats genom
att benämningen den eller de som är anställda i
utlandsstyrkan byts ut mot den eller de som
tjänstgör i utlandsstyrkan. Viss personal i
utlandsstyrkan kan komma att tjänstgöra i styrkan
till följd av sin ordinarie anställning i
Försvarsmakten medan det krävs särskild anställning
för andra. Lagen om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten omfattar såväl fredsbevarande som
fredsframtvingande verksamhet.
Ändringen i lagen om disciplinansvar inom
totalförsvaret m.m. införs för att lagen även
fortsättningsvis skall omfatta alla som tjänstgör
utomlands i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten.

Motionen

I kommittémotion 2002/03:Fö1 (kd) av Else-Marie
Lindgren och Ina Järlesjö hänvisar motionärerna till
att regeringen i propositionen framför lagändringar som
möjliggör för Försvarsmakten att från och med
ikraftträdandet utöka arbetsskyldigheten för anställda
i Försvarsmakten till att omfatta även tjänstgöring i
utlandsstyrkan, oavsett anställningsform.

Motionärerna anser att yrkesofficerare som
nyanställs i fortsättningen bör ha skyldighet att
tjänstgöra såväl inom som utanför Sverige i samtliga
de uppgifter som Försvarsmakten har. Nu verksamma
yrkesofficerare har ingått ett anställningsavtal
under andra förutsättningar. Motionärerna avvisar
propositionen i denna del och menar att ett åtagande
för redan anställda yrkesofficerare i utlandsstyrkan
bör ske på frivillig grund (yrkande 1). Motionärerna
betonar emellertid också att det är viktigt att
skapa förutsättningar som leder till att
utlandstjänstgöring blir ett naturligt val.
Motionärerna anser vidare att de
försäkringsvillkor och andra förmåner som i dag
finns för yrkesofficerare bör regleras genom avtal
mellan parterna (yrkande 2).
Motionärerna anser också att regeringen bör se
över lagregleringen inom försäkringsområdet för
utlandstjänstgörande och återkomma till riksdagen
med förslag (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Enligt lagen (1992:1153) om väpnad styrka för
tjänstgöring utomlands får regeringen på begäran av
Förenta nationerna eller enligt beslut av
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
ställa en väpnad styrka till förfogande för
fredsbevarande verksamhet.

Enligt lagen (1994:588) om utbildning för
fredsfrämjande verksamhet får regeringen sända en
väpnad styrka till utlandet i den mån den skall
delta i utbildning för fredsfrämjande verksamhet
inom ramen för internationellt samarbete. Lagen kom
till främst för att ge regeringen befogenhet att
sända väpnad styrka till övningar inom ramen för
samarbetet inom Partnerskap för fred.
Lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
innebär att personal som skall tjänstgöra i väpnad
tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands skall
anställas särskilt för denna uppgift och ingå i en
utlandsstyrka inom Försvarsmakten. Detta innebär att
tjänstgöringen i utlandsstyrkan för närvarande är
frivillig för yrkesofficerarna. Däremot har
yrkesofficerarna skyldighet att tjänstgöra utomlands
i andra fall. Det kan t.ex. ske som
försvarsattachéer vid våra ambassader, utbildning
inom ramen för Partnerskap för fred, vid utländska
staber, som lärare eller elever vid utländska
förband och skolor eller studiebesök och
inspektioner i utlandet.

Utskottet behandlade våren 2002 i betänkande
2001/02:FöU7 Försvarsmaktens personal frågan om
tjänstgöringsskyldighet i internationell verksamhet
för yrkesofficerare.

Utskottet redovisade att det dittills ansetts att
tjänstgöring i väpnad tjänst utomlands skall vara
frivillig och att en anställning i Försvarsmakten
inte medför någon skyldighet att tjänstgöra i
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Utskottet
konstaterade också att det tillämpade synsättet i
tjänstgöringsskyldighetsfrågan var rimlig så länge
arbetsuppgiften låg utanför Försvarsmaktens normala
verksamhet. Utskottet poängterade att deltagande i
internationell fredsfrämjande verksamhet emellertid
ända sedan 1996 har varit en av Försvarsmaktens
huvuduppgifter. Utskottet ansåg det självklart att
yrkesofficerare skulle ha skyldighet att delta i all
den internationella verksamhet som kan ifrågakomma,
inklusive fredsbevarande och fredsframtvingande
verksamhet, sett mot bakgrund av den ökade vikt som
deltagande i den internationella verksamheten
successivt fått för Försvarsmakten.
Utskottet ansåg att lagen om väpnad styrka för
tjänstgöring utomlands borde ändras och uppdrog åt
regeringen att återkomma till riksdagen med
erforderliga lagändringsförslag.
Utskottet framhöll i beredningen av betänkandet om
Försvarsmaktens personal att Försvarsmakten efter
erforderliga lagändringar kommer att ha en grund för
att som arbetsgivare kunna införa ett system där
yrkesofficerare har skyldighet att tjänstgöra i
fredsbevarande och fredsframtvingande verksamhet
utomlands. Beslut om att ålägga en yrkesofficer
tjänstgöring utomlands borde enligt vad utskottet
tidigare anfört i rimlig utsträckning ske utifrån
den enskildes personliga situation och förhållanden
och i samråd med den enskilde i likhet med vad som
är fallet vid nationell tjänstgöring. Enligt
utskottet kunde dock Sveriges och Försvarsmaktens
intresse ibland behöva sättas före den enskildes för
att landet skall kunna leva upp till de olika
åtaganden som gjorts för medverkan i fredsfrämjande
verksamhet.
Kristdemokraterna framhöll våren 2002 i ett
särskilt yttrande vid behandlingen av betänkande
2001/02:FöU7 Försvarsmaktens personal att endast
nyanställda yrkesofficerare borde ha skyldighet att
tjänstgöra i utlandsstyrkan.

Utskottet erinrar om utskottsbehandlingen våren 2002
enligt vad som nämnts ovan och vill härutöver anföra
följande.

Försvarsmakten har följande fyra huvuduppgifter:

- försvara Sverige mot väpnat angrepp
- hävda Sveriges territoriella integritet
- bidra till fred och säkerhet i omvärlden
- stärka det svenska samhället vid svåra
påfrestningar i fred.

Uppgiften att kunna genomföra internationella
fredsfrämjande insatser blev en huvuduppgift för det
militära försvaret redan i 1996 års försvarsbeslut.
Tjänstgöring utomlands bör därför som utskottet
tidigare anfört betraktas som en självklar del av
yrkesofficerarnas verksamhet. Lagstiftningen bör
anpassas för att möjliggöra för Försvarsmakten att
införa ett system för tjänstgöring i utlandsstyrkan.

Regeringen har nu lämnat förslag till lag om
väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, lag om
ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten och lag om ändring i lagen
(1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret,
m.m. Kravet på särskild anställning i utlandsstyrkan
tas därmed bort när det gäller anställda i
Försvarsmakten. Den särreglering som avser
arbetsskador, arbetstidsreglering, disciplinansvar
m.m., och som i dag gäller för anställda i
utlandssyrkan, ändras till att omfatta samtliga som
tjänstgör i utlandsstyrkan, oavsett
anställningsform. Regeringen har enligt utskottet
därmed lämnat lagförslag som innebär att
Försvarsmakten nu som arbetsgivare kan reglera hur
tjänstgöringen i utlandsstyrkan skall ske utifrån
principen att detta numera är en naturlig del av de
anställdas uppgifter, dvs. att de skall fullgöra
samtliga uppgifter som ankommer på Försvarsmakten.
Utskottet framhöll i betänkande 2001/02:FöU7
Försvarsmaktens personal att reservofficerare i
högre grad än för närvarande bör erbjudas möjlighet
att tjänstgöra i internationell verksamhet.
Därigenom behöver, menade utskottet,
yrkesofficerarna anspråktas i mindre omfattning.
Utskottet vill ånyo erinra om detta och räknar med
att regeringen i budgetpropositionen för 2004
redovisar vilka åtgärder som vidtagits och
resultatet härav.

I den kristdemokratiska kommittémotionen Fö1 (kd)
framhåller motionärerna att tjänstgöring i
utlandsstyrkan skall vara frivillig för redan
anställda yrkesofficerare i Försvarsmakten och
avvisar propositionen i denna del (yrkande 1).
Motionärerna menar dock att det är viktigt att skapa
förutsättningar som leder till att
utlandstjänstgöring blir ett naturligt val.
Utskottet instämmer i det senare och menar också att
motionärernas tankar om frivillighet i viss mån
ligger i linje med vad utskottet tidigare anfört om
att tjänstgöringen i utlandsstyrkan bör ske i samråd
med den enskilde. Med tillämpning av detta synsätt
torde motionärernas strävan i stor utsträckning
tillgodoses. Med det anförda avstyrker utskottet
kommittémotion Fö1 (kd) yrkande 1.

Motionärerna yrkar också att avtalsvillkor mellan
arbetsgivare och personalorganisationer påskyndas
(yrkande 2). Utskottet har informerats om att
förhandlingar för närvarande pågår mellan
Försvarsmakten och arbetstagarorganisationerna om
förmånerna vid tjänstgöring i utlandsstyrkan och
avstyrker därför kommittémotion Fö1 (kd) yrkande 2.
Dessutom yrkar motionärerna att regeringen ser
över lagregleringen inom försäkringsområdet (yrkande
3). Utskottet förutsätter att frågor inom
försäkringsområdet i mån av behov tas upp i
diskussioner mellan arbetsgivare och arbetstagare
och att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag till eventuella lagändringar om så skulle
erfordras. Därmed avstyrker utskottet kommittémotion
Fö1 (kd) yrkande 3.
Med det ovan anförda föreslår således utskottet
att riksdagen godkänner regeringens förslag till lag
om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, lag om
ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten och lag om ändring i lagen
(1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret,
m.m.
Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

Tjänstgöringsskyldighet i internationell
verksamhet (punkt 1)

av Else-Marie Lindgren (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
väpnad styrka för tjänstgöring utomlands, lag om
ändring i lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten och lag om ändring i lagen
(1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret,
m.m. och tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:26 och motion
2002/03:Fö1.

Ställningstagande

Redan anställd personal i Försvarsmakten bör
tjänstgöra i utlandsstyrkan på frivillig grund.
Regeringen bör ge Försvarsmakten direktiv om detta.

Jag anser vidare att det är viktigt att de
pågående förhandlingarna om förmåner för de
utlandstjänstgörande genomförs innan lagändringarna
träder i kraft.
Dessutom bör regeringen se över lagregleringen
inom försäkringsområdet för utlandstjänstgörande och
återkomma till riksdagen med förslag.
Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen.
Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Tjänstgöringsskyldighet i internationell
verksamhet (punkt 1)

av Heli Berg och Runar Patriksson (båda fp).

I valet mellan en uttrycklig lagreglering och ett
s.k. arbetsrättsligt spår beträffande skyldigheten
för officerare att tjänstgöra vid internationella
insatser, har regeringen valt det senare.

Den otydlighet som detta kan innebära med avseende
på den politiska viljeinriktningen uppvägs av att
valet i sig är en bekräftelse på att frivillighet
och individuella hänsyn åtminstone bör vara en
utgångspunkt för rekryteringen till våra missioner.
Att som regeringen öppna för en lösning som
konkretiseras av Försvarsmakten som arbetsgivare och
officerarna som arbetstagare har därför vårt stöd.
Emellertid uppfattar vi inte regeringens hållning,
som den kommer till uttryck i propositionen, som
konsekvent. Efter att ha föreslagit ett avskaffande
av kravet på särskild anställning i utlandsstyrkan,
och konstaterat att det därtill ankommer på
Försvarsmakten att agera som arbetsgivare, tar man
sedan ett halvt steg tillbaka.
I författningskommentaren till lag om ändring i
lagen (1999:568) om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten gör regeringen en egen uppräkning av
alternativen vid tjänstgöring i utlandsstyrkan: "I
utlandsstyrkan kommer det att fortsättningsvis kunna
tjänstgöra personer som till följd av sitt
individuella anställningsavtal i Försvarsmakten har
en arbetsskyldighet som omfattar tjänstgöring i
utlandsstyrkan, personer som har en anställning i
Försvarsmakten men som ändå måste anställas särskilt
för tjänstgöring i utlandsstyrkan eftersom deras
anställningsavtal inte omfattar sådan tjänstgöring
samt de som utan en tidigare anställning i
Försvarsmakten anställs för viss tid för
tjänstgöring i utlandsstyrkan".
Folkpartiet liberalerna menar att
författningskommentaren i denna del är onödig och
ägnad att skapa missförstånd. Först och främst genom
att regeringen här påtar sig att peka ut de
alternativ som står till buds, en uppgift som man
tidigare uttryckligen överlåtit på Försvarsmakten
som arbetsgivare. Speciellt olyckligt är detta då
Försvarsmakten vid föredragning i försvarsutskottet
klargjort att alternativet med särskild anställning
i utlandsstyrkan för tidigare anställda i
Försvarsmakten inte är aktuellt.
För det andra riskerar skrivningen att vilseleda
enskilda om vilka alternativ som fortsättningsvis
kommer att gälla vid tjänstgöring i utlandsstyrkan.
För det tredje står dessa spekulationer i strid med
utskottets tidigare uttryckta vilja att skapa enkla
och tydliga regler med så liten åtskillnad som
möjligt mellan de som anställs i Försvarsmakten före
respektive efter lagändringarnas ikraftträdande.

Enligt vår mening hade denna otydlighet bort
undvikas genom att utskottet markerat att det
ankommer på Försvarsmakten att överväga vilka
tjänstgöringsalternativ som skall erbjudas.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:26 Tjänstgöring i
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten föreslår
regeringen att riksdagen antar regeringens förslag
till

1. lag om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands,

2. lag om ändring i lagen (1999:568) om
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten,

3. lag om ändring i lagen (1994:1811) om
disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

Följdmotioner

2002/03:Fö1 av Else-Marie Lindgren och Ina Järlesjö
(kd)

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tjänstgöring i
utlandsstyrkan skall vara frivillig för redan
anställd personal inom Försvarsmakten.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avtalsvillkor
mellan arbetsgivare och personalorganisationer
påskyndas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen ser
över lagregleringen inom försäkringsområdet för
utlandstjänstgörande och återkommer till riksdagen
med förslag.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

2 Författningsförslag

1.1 Förslag till lag om väpnad styrka för
tjänstgöring utomlands
1.2
Härigenom föreskrivs följande.
Regeringen får på begäran av Förenta nationerna
eller enligt beslut som fattats av Organisationen
för säkerhet och samarbete i Europa ställa en väpnad
styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet
utomlands. Högst tretusen personer ur
Försvarsmaktens utlandsstyrka får samtidigt
tjänstgöra utomlands i väpnad tjänst.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2003 då lagen
(1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring
utomlands upphör att gälla.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen
(1999:568) om utlandsstyrkan inom
Försvarsmakten

Härigenom föreskrivs att 1, 2-6, 9 och 11 §§ lagen
(1999:568) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten
skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

1 §
-----------------------------------------------------
Denna lag skall Inom Försvarsmakten
tillämpas på de anställda skall det finnas en
i utlandsstyrkan inom utlandsstyrka för
Försvarsmakten. verksamhet som avses i
denna lag.
-----------------------------------------------------
Den som skall
tjänstgöra i
utlandsstyrkan och inte
har en anställning i
Försvarsmakten som
omfattar skyldighet att
tjänstgöra i
internationell verksamhet
utomlands för de syften
som anges i tredje
stycket, skall anställas
särskilt för tjänstgöring
i styrkan.
-----------------------------------------------------
I utlandsstyrkan får I utlandsstyrkan får
endast sådan militär och endast sådan militär och
civil personal anställas civil personal tjänstgöra
som behövs för som behövs för
internationell verksamhet internationell verksamhet
utomlands i syfte att utomlands i syfte att
-----------------------------------------------------
1. avvärja risk för en väpnad konflikt,
2. hejda en pågående väpnad konflikt,
3. övervaka överenskommelser om fred och
vapenstillestånd, eller
4. skapa förutsättningar för varaktig fred och
säkerhet genom humanitärt arbete i samband med en
väpnad konflikt.
-----------------------------------------
-----------------------------------------

2 §
-----------------------------------------------------
För de anställda i För dem som tjänstgör i
utlandsstyrkan skall utlandsstyrkan skall
följande bestämmelser i följande bestämmelser i
arbetsmiljölagen arbetsmiljölagen
(1977:1160) gälla även (1977:1160) gälla även
utomlands, om inte utomlands, om inte
tjänstgöringsförhållandena tjänstgöringsförhållandena
hindrar detta: hindrar detta:
-----------------------------------------------------
- 2 kap. 1-8 §§, - 2 kap. 1-8 §§,
- 3 kap. 1-4, 6 och 12 - 3 kap. 1-4, 6 och 12
§§, §§,
- 6 kap. 1-6 §§, 6 a § - 6 kap. 1-6 §§, 6 a §
första stycket första och första stycket första och
andra meningen och andra andra meningarna och
stycket samt 8 och 9 §§. andra stycket samt 8 och
9 §§.
-----------------------------------------------------

3 §
-----------------------------------------------------
För de anställda i För dem som tjänstgör i
utlandsstyrkan skall utlandsstyrkan skall
följande bestämmelser följande bestämmelser
inte gälla: inte gälla:
1. 15-17 §§ lagen 1. 12 § semesterlagen
(1982:80) om (1977:480), samt
anställningsskydd,
2. arbetstidslagen
2. 12 § semesterlagen (1982:673).
(1977:480), samt
3. arbetstidslagen
(1982:673).
-----------------------------------------------------

4 §
-----------------------------------------------------
En anställning i En särskild anställning
utlandsstyrkan skall vara för tjänstgöring i
tidsbegränsad och avse utlandsstyrkan skall vara
tiden för både utbildning tidsbegränsad och avse
och tjänstgöring. tiden för både utbildning
Anställningen får dock och tjänstgöring.
tidsbegränsas till att Anställningen får dock
avse endast tidsbegränsas till att
utbildningstiden eller avse endast
tjänstgöringstiden. utbildningstiden eller
tjänstgöringstiden.
-----------------------------------------------------
Vid uppsägning av Anställningen får sägas
anställning före upp före
anställningstidens utgång anställningstidens utgång
gäller en uppsägningstid med en uppsägningstid av
av tre månader för både tre månader för både
arbetsgivare och arbetsgivare och
arbetstagare. arbetstagare.
Arbetsgivaren får dock Arbetsgivaren får dock
bevilja den anställde bevilja den anställde
kortare uppsägningstid. kortare uppsägningstid.
Om den anställde
genomgått utbildning för
tjänstgöring utan att få
godkända vitsord, får
arbetsgivaren säga upp
anställningen med en
uppsägningstid av en
månad.
-----------------------------------------------------
Om den anställde För den som anställs
genomgått utbildning för särskilt i utlandsstyrkan
tjänstgöring utan att få skall bestämmelserna i
godkända vitsord, får 15-17 §§ lagen (1982:80)
arbetsgivaren säga upp om anställningsskydd inte
anställningen med en gälla.
uppsägningstid av en
månad.
-----------------------------------------------------

5 §
Vid tjänstgöring utomlands gäller
lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring från det att den
första färden till tjänstgöringsplatsen
påbörjas till det att den sista färden
från tjänstgöringsplatsen avslutas.
Skada som inträffar under denna tid
skall anses som arbetsskada, om
övervägande skäl talar för det. Skador
som inträffar under semester eller
motsvarande ledighet utom
tjänstgöringslandet skall omfattas av
lagens skydd endast om det finns
särskilda skäl.
-----------------------------------------------------
Vid prövning av om en Vid prövning av om den
anställd drabbats av en som tjänstgör i
arbetsskada skall utlandsstyrkan drabbats
bevisreglerna i 7 och 8 av en arbetsskada skall
§§ lagen (1977:265) om bevisreglerna i 7 och 8
statligt personskadeskydd §§ lagen (1977:265) om
tillämpas för den tid som statligt personskadeskydd
avses i första stycket, tillämpas för den tid som
om det är förmånligare avses i första stycket,
för den enskilde än en om det är förmånligare
tillämpning av för den enskilde än en
motsvarande regler i tillämpning av
lagen om motsvarande regler i
arbetsskadeförsäkring. lagen om
arbetsskadeförsäkring.
-----------------------------------------------------
Vid tillämpning av lagen Vid tillämpning av
om arbetsskadeförsäkring lagen om
utgör livränteunderlaget arbetsskadeförsäkring
minst sju basbelopp. utgör livränteunderlaget
minst sju prisbasbelopp.
-----------------------------------------------------

6 §
-----------------------------------------------------
Om någon skadas under Om någon skadas under
anställning i tjänstgöring i
utlandsstyrkan, skall utlandsstyrkan, skall
Försvarsmakten i samråd Försvarsmakten i samråd
med den skadade med den skadade
-----------------------------------------------------
1. utreda behovet av åtgärder för att
den skadade skall återfå full arbets-
förmåga eller för att stärka den
skadades möjligheter att i framtiden
försörja sig genom förvärvsarbete,
2. om det är möjligt, ge den skadade
lämplig arbetsträning inom ramen för
Försvarsmaktens verksamhet, samt
3. medverka till att den skadade får
tillgång till lämplig yrkesutbildning
eller fortbildning som är ägnad att
stärka hans eller hennes
förvärvsförmåga.
9 §
Vid fullgörandet av de uppgifter som
avses i 6 och 7 §§ skall Försvarsmakten
samarbeta med försäkringskassan,
länsarbetsnämnden och andra berörda
myndigheter.
-----------------------------------------------------
Försvarsmaktens Försvarsmaktens
åtgärder bör samordnas åtgärder bör samordnas
med en eventuell med en eventuell annan
arbetsgivares. arbetsgivares åtgärder.
-----------------------------------------------------

11 §
Om en anhörigs medverkan är av
särskild betydelse för den skadades
rehabilitering, skall Försvarsmakten
efter ansökan ge den anhörige skälig
ersättning för kostnader som en sådan
insats orsakar.
-----------------------------------------------------
Om en anställd i Om den som tjänstgör i
utlandsstyrkan förolyckas utlandsstyrkan förolyckas
eller skadas så svårt att eller skadas så svårt att
sjukhusvård krävs, skall sjukhusvård krävs, skall
Försvarsmakten efter Försvarsmakten efter
ansökan av de anhöriga ansökan av de anhöriga
ersätta dem för skäligt ersätta dem för skäligt
antal resor till den antal resor till den
förolyckade eller skadade förolyckade eller skadade
samt uppehälle och samt uppehälle och
tidsspillan vid sådan tidsspillan vid sådan
resa efter samma grunder resa efter samma grunder
som gäller i fråga om som gäller i fråga om
ersättning av allmänna ersättning av allmänna
medel till vittnen. medel till vittnen.
-----------------------------------------------------
I fall som avses i andra stycket skall
Försvarsmakten efter ansökan även ge
skäligt bidrag till kostnader för
psykosocialt stöd till anhöriga som är i
behov av det och om det framstår som
skäligt med hänsyn till omständigheterna
i övrigt.

Denna lag träder i kraft den 1 juni
2003.

2.3 Förslag till lag om
ändring i lagen (1994:1811) om
disciplinansvar inom
totalförsvaret, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen
(1994:1811) om disciplinansvar inom
totalförsvaret, m.m. skall ha följande
lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

1 §
Denna lag gäller för
1. totalförsvarspliktiga under den tid
då de är skyldiga att fullgöra värnplikt
eller civilplikt enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt,
2. dem som genomgår utbildning för
att få militär anställning i
Försvarsmakten,
3. hemvärnsmän under den tid då de är
tjänstgöringsskyldiga,
4. dem som genom krigsfrivilligavtal
eller annat avtal åtagit sig att
tjänstgöra frivilligt i befattningar i
Försvarsmaktens krigsorganisation, under
den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,
-----------------------------------------------------
5. anställda i 5. dem som tjänstgör
utlandsstyrkan i utomlands i
Försvarsmakten, när de utlandsstyrkan inom
tjänstgör utomlands. Försvarsmakten.
-----------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 juni
2003.