Titel saknas

Betänkande 2003/04:MJU20

1, Förslag
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 19 juni 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF

Titel saknas(pdf, 155 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2003/04:20 Titel saknas

Beslut

Sverige får en samlad politik för att skydda världens valar (MJU20)

Riksdagen beslutade om en samlad valpolitik. Svensk politik för att skydda världen valar ska bygga på samarbetet inom Internationella valfångstkommissionen (IWC). I övrigt innebär Sveriges linje bland annat följande: Flera åtgärder planeras för att förhindra bifångsterna av valar, det vill säga att många tumlare och andra mindre valar fastnar och följer med upp vid annat fiske. Bland annat ska drivgarnsfiske av lax i Östersjön förbjudas från den 1 januari 2008. Ingen kommersiell valjakt ska bedrivas innan IWC utan reservationer har kunnat besluta om en ny förvaltningsplan för valbestånden. I dag råder förbud mot kommersiell valjakt. Jakt och övrigt nyttjande av valar ska ta hänsyn till hela ekosystemet och följa försiktighetsprincipen. Antalet stora valar ska öka, bland annat genom fler skyddade områden. Ekoturism och valskådning ska gynnas.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottet

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 6
Propositioner: 1

Från regeringen

En hållbar svensk politik i fråga om valarProposition 2003/04:124

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-05-25
Justering: 2004-06-01
Trycklov till Gotab och webb: 2004-06-09
Trycklov: 2004-06-09

Reservationer: 8
Betänkande 2003/04:MJU20

Alla beredningar i utskottet

2004-04-20, 2004-05-25

Sverige får en samlad politik för att skydda världens valar (MJU20)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om en samlad valpolitik. Svensk politik för att skydda världen valar ska bygga på samarbetet inom Internationella valfångstkommissionen (IWC). I övrigt innebär Sveriges linje bland annat följande: Flera åtgärder planeras för att förhindra bifångsterna av valar, det vill säga att många tumlare och andra mindre valar fastnar och följer med upp vid annat fiske. Bland annat ska drivgarnsfiske av lax i Östersjön förbjudas från den 1 januari 2008. Ingen kommersiell valjakt ska bedrivas innan IWC utan reservationer har kunnat besluta om en ny förvaltningsplan för valbestånden. I dag råder förbud mot kommersiell valjakt. Jakt och övrigt nyttjande av valar ska ta hänsyn till hela ekosystemet och följa försiktighetsprincipen. Antalet stora valar ska öka, bland annat genom fler skyddade områden. Ekoturism och valskådning ska gynnas.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-06-17

Debatt om förslag 2003/04:MJU20

Webb-tv: Titel saknas

Dokument från debatten

2004-06-17Protokoll 2003/04:130

Protokoll från debatten

Alf Eriksson (S)

Anf. 248 Alf Eriksson (S)

Herr talman! Då lämnar vi jordbruket och vårt vackra odlingslandskap och ger oss ut på världshaven, för nu ska vi debattera dagens sista ärende, som handlar om svensk politik i fråga om valar. Hösten 2003 beslutade riksdagen att den svenska politiken i valfrågor ska formuleras grundligt och att regeringen därför för riksdagen bör redovisa händelseutvecklingen de senaste tio åren och lämna förslag till hur den framtida politiken ska utformas. Detta ligger till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen i april i år, och efter behandling i miljö- och jordbruksutskottet ligger denna nu färdig för debatt i kammaren. I propositionen redovisas hur århundradens överexploatering av valbestånden kraftigt minskat både beståndens storlek och deras utbredningsområde. Bildandet av den internationella valfångstkommissionen har så småningom möjliggjort en kontroll av valjakten. Sverige har agerat för att tillsammans med andra bevarandeinriktade länder skapa en internationellt accepterad förvaltningsplan som garanterar valfångstkommissionens fortsatta kontroll av jakten. Den svenska uppfattningen för framtiden är att bestånden av stora valar ska tillåtas växa så att de kan fylla sina naturliga funktioner i ekosystemet och att förvaltningen bör ske genom valfångstkommissionen. Hotet mot valarna är inte enbart den riktade jakten utan de är också bifångster vid fiske. Det handlar också om den fysiska och den kemiska miljön. Regeringen redovisar i propositionen åtgärder för att minska dessa hot, och jag är övertygad om att dessa frågor kommer att belysas i den debatt som strax ska komma i gång. I utskottets betänkande behandlas också fem följdmotioner till regeringens proposition med totalt 17 yrkanden. De avstyrks av majoriteten i utskottet, och det har resulterat i fem reservationer och ett särskilt yttrande från minoriteten. Herr talman! Det var en kort sammanfattning av ärendets innehåll - allt med syfte att göra debatten lättare att följa för den intresserade allmänheten. Nu kommer valen att stå i centrum för kammarens talarstol under resten av dagen.

Catharina Elmsäter-Svä (M)

Anf. 249 Catharina Elmsäter-Svä (M)

Herr talman! Det är inte varje dag vi för en debatt om en hållbar svensk politik i fråga om valar - detta världens största djur. Det är dessutom ett däggdjur, och har egentligen många likheter med oss människor trots att vi inte lever i vatten. Herr talman! Vi har erfarenheten att resultatet av vissa tillkännagivanden som görs i denna kammare har en förmåga att aldrig dyka upp. Somliga gör valet att komma något snabbare. Det här är ett sådant tillkännagivande. Här i Sveriges riksdag uppmärksammade vi att Sverige höll på att sjabbla internationellt när det gällde Islands hållning och hur landet skulle agera i sin jakt på valar. Svenska valar är väl ingenting som vi är så där väldigt bekanta med. En del vet inte ens en gång om att vi har någonting liknande i svenska vatten. Det har vi egentligen inte - men vi har tumlare. När jag läste propositionen var det en sak som slog mig; den var väldigt intressant! Det var också oerhört lärorikt att läsa den, så jag kan rekommendera den. Dock kan jag inte frångå några sidor i texten där det verkade som om skribenten plötsligt var tvungen att bli lite politisk. Det var när man historiskt redovisade från den borgerliga tiden. Där blev det en märkbar skillnad, säkert av förklarliga skäl. Det som vi har valt att haka upp oss på gäller den principiella politiken för djur som är hotade. Då bör man inte ha djurslagsspecifika skillnader. Alla djur som är hotade borde rent principiellt behandlas på liknande vis. Jag upplever att mycket av det som gäller framtiden för hållning av valen bygger på spekulation, och inte så mycket på fakta. Därför tycker vi inte att detta egentligen är en tillfredsställande grund för att riksdag eller regering ska kunna fatta beslut. Därför har vi skrivit en reservation, som jag härmed yrkar bifall till. Det är reservation nr 1, som just handlar om principer för svensk valpolitik. Jag tycker att det är viktigt att vi får den här återredovisningen från regeringen, som vi också bad om. Därför vill jag säga tack för den. Även om inte valpolitiken är den mest framträdande frågan i utskottet så är det viktigt att vi är med. Herr talman! Jag vill passa på att göra någonting helt annat när jag ändå står här uppe, eftersom detta är utskottets sista träff här i kammaren: Jag önskar alla en god sommar, och framför allt riktar jag ett tack till Gunnar Goude, som har fått hoppa in och ut under hela detta år och som nu ska gå på sommarledighet i och med att vår vice ordförande Åsa Domeij kommer tillbaka. Men vem vet - du kanske kommer tillbaka någon gång senare i höst igen, och då är du varmt välkommen!

Marie Wahlgren (Fp)

Anf. 250 Marie Wahlgren (Fp)

Herr talman! Det finns få djur som imponerar så mycket på människor som valar. Kombinationen av storlek, smidighet, skönhet och kraft är för många av oss fascinerande. Jag tror därför att engagemanget för den här utrotningshotade djurarten är större än för många andra. Det speglas också i den debatt som ofta uppstår om valar, trots att valar i huvudsak inte är ett svenskt djur - i alla fall inte de större valarna. Tanken att vi människor genom vårt oförstånd och vår girighet skulle beröva framtida generationer möjligheten att uppleva dessa havets skönheter är direkt plågsam. Vi har alla ett ansvar för att framtida generationer ska få rätten att njuta av vitval och späckhuggare, bardval och tumlare. Det förklarar säkert också de starka reaktioner som kom när Sverige 2002 lyckades sjabbla i frågan vid IWC-mötena. Därför är det bra att vi nu får den här propositionen, som återigen lägger fast den gemensamma grundinställningen i Sverige när det gäller valfångst. Jag kan ändå inte låta bli att tycka att den kunde ha varit bättre. Det kunde ha varit tydligare vad man tänker göra för att förhindra att liknande misstag kommer upp igen. Framför allt tycker jag att det är synd att majoriteten i utskottet inte gick på Folkpartiets linje - att arbeta för att tydligare involvera riksdagen i arbetet kring till exempel IWC-mötena. Man nöjer sig i stället med löften från regeringskorridorerna om att regeringen avser att hålla riksdagen informerad om viktigare förändringar och centrala frågeställningar rörande politiken för bevarande av hållbar förvaltning av valar. Det är rätt bra att vara kontinuerligt aktiv och delaktig i arbetet. Då ser man på ett annat sätt om förändringarna är på väg. Herr talman! Om det finns tämligen god samstämmighet i valpolitiken i Sverige så är det långt ifrån så på det internationella planet. Här finns tydliga krafter, framför allt i Norge och Japan, som driver på för ökad jakt. I detta läge krävs starka motkrafter. USA har varit en sådan motkraft genom att man har använt sin ekonomiska styrka för att bland annat vara pådrivande gentemot Japan när det gäller restriktiv jakt. EU har inte kunnat spela samma roll, framför allt därför att EU-länderna inte har samordnat sitt agerande tillräckligt mycket. EU är till exempel inte medlem i IWC, och man samordnar inte heller arbetet inför IWC-mötena. Folkpartiet tycker att om EU valde att vara en starkare kraft och enade arbetet inom EU så hade vi kunnat göra mer gemensamt också i de här frågorna. Folkpartiet har också i sin motion pekat på åtgärder som skulle kunna vidtas för att förbättra för den svenska valen - tumlaren. Då gäller det naturligtvis framför allt miljön i Östersjön. Här har vi fört fram ett antal traditionella folkpartikrav, men jag tänkte lägga vikt bara vid en just nu. Det är vårt krav på en marin forskningsinstitution vid Östersjön finansierad med EU-medel. Jag vet att det finns ett ganska märkligt svar i utskottets beredning av detta som pekar på de svenska marina institutioner som finns. Jag vill påpeka att det som vi hela tiden har pratat om är att Sverige borde verka för att EU startar en miljöforskningsinstitution i Östersjöområdet. Jag vill också därmed yrka bifall till reservation 6, och samtidigt tacka för det här året. Jag tackar ordföranden för det trevliga arbete hon utför och för den stämning som hon ger till utskottet!

Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 251 Sven Gunnar Persson (Kd)

Herr talman! Jag vill inleda med att instämma i Marie Wahlgrens anförande. Efter det att den socialdemokratiska regeringens agerande i samband med Islands medlemskap i Internationella valfångstkommissionen kraftigt ifrågasattes, enades miljö- och jordbruksutskottet om att det fanns ett behov av att få en bred redovisning av Sveriges politik när det gäller valar, hur arbetet hade bedrivits under senare tid samt hur inriktningen ser ut framöver. Riksdagen ville att regeringen skyndsamt skulle redovisa detta, vilket man faktiskt också gjort. Denna för regeringen osedvanligt raska hantering är mycket berömvärd. Vi har fått en bred beskrivning av hur Sverige historiskt har agerat i olika valfrågor där just bevarande och hållbart nyttjande har varit vägledande principer. Även när det gäller det framtida arbetet delar Kristdemokraterna de utgångspunkter som regeringen presenterar i sin proposition. Det handlar om principerna om bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande, ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga bedömningar, högt ställda jaktetiska principer och internationell samverkan. Valbestånden är, och ska även i fortsättningen vara, en fascinerande och omistlig del av världens biologiska mångfald. De har en stor betydelse för hur ekosystemet fungerar. Herr talman! Självklart ska arbetet med att minska bifångster av småvalar fortsätta och intensifieras. För Sveriges del är det tumlarna som är mest aktuella. Det här sker framför allt genom utveckling av mer selektiva redskap och andra begränsningar. Det är angeläget att de restriktioner som införs i samband med olika bevarandeinsatser upplevs som meningsfulla och proportionerliga och att de fiskare som berörs så långt möjligt hålls skadeslösa. Den rådsförordning som jordbruksministern varit med om att besluta om och som på sikt förbjuder drivgarnsfiske i Östersjön kan på goda grunder om inte ifrågasättas så i alla fall ställas frågor kring. Enligt uppgift från ansvariga myndigheter har en, säger en, tumlare fångats som bifångst i Östersjön sedan 1996. Ett av delmålen i miljökvalitetsmålet, Hav i balans och levande kust och skärgård, föreskriver att bifångsten av tumlare får vara högst 1 % av bestånden. Denna målsättning torde alltså redan vara uppfylld. Att då ta i med åtgärder som av allt att döma skulle omöjliggöra ett kommersiellt laxfiske i Östersjön är tveksamt. Utskottet säger i betänkandet att man erfarit att regeringen kommer att analysera läget och utifrån rådsförordningen, miljökvalitetsmålet samt myndigheternas åtgärdsplan för tumlare överväga vilka eventuella ytterligare åtgärder som behöver genomföras. Därefter avser regeringen att återkomma i frågan. Herr talman! Jag hoppas verkligen att regeringen tar sig en riktig funderare på om de föreslagna åtgärderna är rimliga. Ljudpingers och medföljande observatörer kommer att kosta svenska fiskare stora pengar. Om man står fast vid drivgarnsförbud och andra åtgärder som allvarligt hotar de svenska fiskarnas möjligheter att fortsätta sin verksamhet bör det vara ett krav att de kompenseras ekonomiskt för dessa inskränkningar. I väntan på att regeringen analyserat färdigt nöjer jag mig, herr talman, med att yrka bifall till reservation 3.

Gunnar Goude (Mp)

Anf. 252 Gunnar Goude (Mp)

Herr talman! Jag vill gärna inleda med att tacka för den här tiden i utskottet eftersom jag lämnar mitt vikarieuppdrag nu. Det har varit en trevlig och jätteskojig tid. Det är många frågor som har varit intressanta. Jag har lärt mig mycket och uppskattar naturligtvis kamratskapet i utskottet. Jag vill rikta ett särskilt tack till ordföranden som hjälpte och stöttade när man som nykomling i utskottet inte riktigt visste vad man skulle göra. Eftersom jag har en positiv grundinställning och känner mig positiv till det mesta just nu, kan jag inleda med att säga att jag tycker att propositionen är alldeles utmärkt. Den ger den historiebeskrivning som vi i riksdagen begärde. Den beskriver det elände som man har haft under åren när det gäller att försöka komma framåt i frågan om ett skydd för världens valar. Arbetet i IWC och på många andra ställen har varit hårt och motigt. Sveriges insats har kanske inte alltid varit stark, men vi har funnits på plats. Vi får en beskrivning av de svårigheter som finns, inte minst från vissa länder som aktivt vill bedriva valjakt. Beskrivningen av hur valarna har haft det är en bra historisk beskrivning av ett bedrövligt lågvattenmärke i jaktens historia med brutal jakt och utrotning av många arter av valar. De flesta valarter som vi har nu är utrotningshotade. I propositionen får vi också en bra beskrivning av valarnas ekologi, vad de äter och var de vistas någonstans. Jag skulle vilja ta upp en annan aspekt som inte berörs. Jag är lite förvånad över det och har funderat över hur det kommer sig att man, när man skriver så många sidor om valar och problemen med valar, inte tar upp den aspekten. Det handlar om vad valarna är för djur. Vad är det som karakteriserar valarna? Det är alltså en djurart som i vissa avseenden liknar oss. Det är ett däggdjur. De liknar schimpanser, gorillor och elefanter på det sättet att det är en art där individerna har en lång livslängd. De lever i många år. De har barn som utvecklas mycket långsamt tillsammans med föräldrarna under en period när de ska lära sig mycket. Det är väldigt mycket en liten val måste lära sig för att klara sig. De har få ungar. De är sociala och lever i grupper. De sociala banden är starka. De flesta valarter har en emotionell begåvning, som vi brukar tala om, som är hög. Det gäller naturligtvis inte minst banden mellan mamman och ungarna. Ungen följer alltså mamman under lång tid och vistas sedan i gruppen och lär sig av de vuxna. De vuxna tar hand om ungarna i gruppen och så vidare. Det finns en empatisk förmåga hos individerna i de här arterna som är mycket starkt utvecklad. Det betyder också att de har ett mycket starkt utvecklat sorgearbete när ett emotionellt band bryts, till exempel mellan en mamma och en unge som skiljs åt genom att ungen omkommer eller plockas bort genom jakt. Jag tror att en sådan beskrivning där vi påminner oss om vad det egentligen är för djur gör att man läser den här propositionen lite annorlunda och undrar hur den skulle ha sett ut om det i stället för jakt på valar hade handlat om jakt på schimpanser, gorillor eller elefanter. Då hade tonen varit lite mer upprörd. Vi hade haft något fler rader med plats för lite mänsklig empati för de här djuren. Risken är alltså stor att vi genom jakt åstadkommer en mycket hög grad av djurplågeri, inte bara på grund av de skador som en oskicklig jakt åstadkommer vid själva slakten av en individ, utan på grund av de skador och det djurplågeri som man får som ett resultat av att man plockar bort en eller flera individer ur en grupp som har en så stark emotionell samvaro som de här djuren har. Lite av den här bakgrundstonen finns med i en motion som har skrivits av Marietta de Pourbaix-Lundin, där hon också reagerar mot språkbruket i till exempel skrivningarna om hur vi bäst ska nyttja valar. I propositionen talar regeringen också om kommersiell jakt på valar. Läget för valarna, med länder som alltså fortfarande vill ha kommersiell jakt på dessa närmast utrotningshotade djur, är att vi har en illegal jakt och jakt under rubriken "vetenskaplig jakt", något som alla vet inte har med forskning att göra utan bara är ett förtäckt sätt att komma åt kött och den olja som man kan utvinna av de här djurens fettlager. Jag skulle alltså vilja invända lite grann mot beredskapen att tillmötesgå, kanske av förhandlingstekniska skäl, kraven på kommersiell jakt. Vi måste alltså från svensk sida mycket kraftfullt säga ifrån att det är oacceptabelt, att vi inte kan acceptera jakt av något slag och att det finns alla möjliga skäl att skydda de här djuren från djurplågeri. Vi måste se till att få upp stammarna så att de kan behållas, inte bara till glädje för människor utan naturligtvis för att de ska ha sin plats i det ekologiska systemet och vara ett värde i sig själva. Jag yrkar bifall till reservation 5 som vi har skrivit med hänvisning till den motion som jag just nämnde. Jag tycker alltså att själva andan i propositionens skrivningar inte är någonting som jag vill invända mot och på något sätt yrka avslag på. Jag hade bara önskat lite större utrymme för en empatisk förmåga även hos regeringen.

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 253 Jan-Olof Larsson (S)

Herr talman! Det är i dag Islands nationaldag, och vad den här riksdagen diskuterar och beslutar just i dag i den här frågan bryr sig nog islänningarna bra mycket mer om än vad svenskarna gör. När jag har varit ute och pratat om valfrågan i Sverige har det inte varit många som har vetat om att vi har valar längs vår kust, att vi har över 9 000 tumlare vid västkusten och att det faktiskt dyker upp en och annan delfin och emellanåt också en späckhuggare. Så är dock faktiskt fallet. Som här har sagts gav riksdagen för ett år sedan regeringen i uppdrag att skyndsamt för riksdagen redovisa den svenska politik i valfrågor som förts under de senaste tio åren samt att lägga fram förslag om hur den framtida politiken ska utformas och organiseras. Vi har nu också hört att regeringen till och med har fått beröm för sitt arbete med detta. Det var första gången på två år som jag hörde Sven Gunnar Persson berömma regeringen. Jag tror att den tog till sig det. I propositionen redovisas också hur århundradets överexploatering av valbestånden har lett till en mycket kraftig minskning av beståndens storlek och utbredning. Det är framför allt en alltmer effektiv jakt på val som nästan utrotat bestånden, men även senare tiders miljöförstöring är en stor bidragande faktor. I betänkandet finns det ett antal reservationer, av vilka jag ska kommentera några. Jag vill dock först yrka bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Herr talman! Sverige påverkas direkt av försöken att minska bifångster av tumlare runt vår kust. EU:s ministerråd antog under våren en förordning som ska minska bifångster av småvalar inom fisket. Detta innebär att det senast år 2008 blir förbjudet att fiska med drivgarn i Östersjön. De konsekvenser detta får för yrkesfisket har redan i dag delvis mötts genom att laxfisket i ökad utsträckning inriktas på kustfiske. Genom en lång övergångsperiod kommer fiskarna att kunna ställa om till andra redskap och fiske efter andra arter. Dessutom kommer fisket utmed kusten att gynnas av denna förändring. Kristdemokraterna har i en reservation begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till hur berörda fiskare ska kompenseras fullt ut för eventuella förluster på grund av fattat EU-beslut. I de fall det skulle finnas någon fiskare som inte har möjlighet att ställa om till annat fiske och som eventuellt drabbas ekonomiskt förutsätter jag att myndigheten i fråga använder de medel som finns tillgängliga i strukturfonderna för fisket. Det är för mig en självklarhet. Regeringen har i diskussionerna inom EU också bidragit till att EU-medel kan användas i ökad utsträckning. Sverige intar nu efter ett långvarigt moratorium, ett tillfälligt stopp, när det gäller valjakt - och i enlighet med alla tidigare regeringars strävan - en position där vi åter kan diskutera en eventuell återgång till en jakt på valar. Detta har sin grund i behovet av att stärka Internationella valfångstkommissionens, IWC:s, roll genom att alla valfångstländer deltar i IWC:s arbete och till fullo accepterar en ny förvaltningsplan för valarna. Grunden för en eventuell återgång till valjakten är att vi internationellt kommer överens om en förvaltningsplan för valarna och att ingen jakt kan ske som inte fullt ut grundas på vetenskapliga bedömningar. En förvaltningsplan för valar bygger på samma principer som för torsk, varg, björn och så vidare. Det gäller att bygga upp ett bestånd som är biologiskt säkert innan det kan förekomma någon kommersiell jakt. Men accepterar man en förvaltningsplan så accepterar man också att vi kan nå ett stadium där det kan ske en kommersiell jakt. Vi kan inte bara plocka russinen ur kakan. När IWC omprövade moratoriet 1990 agerade såväl Japan och Norge som Island för ett avslutande. När så inte blev fallet lämnade Island IWC. Risken är uppenbar att om vi inte lyckas få igenom en ny förvaltningsplan i IWC, kan återigen Japan och andra valjaktsländer ta sin mats ur skolan och lämna organisationen. Folkrättsligt finns då inga hinder för dessa länder att bedriva en mycket omfattande valjakt. Sker detta är IWC helt uddlöst och valbestånden utom all kontroll. Miljöpartiet har ställt sig bakom en moderatmotion som motsätter sig en förvaltningsplan och vill att riksdagen och regeringen ska driva frågan om ett fortsatt moratorium. Detta strider mot principen om ett hållbart nyttjande som alla länder, inklusive Sverige, skrivit under både i Rio 1992 och i Johannesburg förra året liksom i många andra fördrag. Dessutom strider det mot vad jag tidigare anfört, nämligen att det skulle utsätta världens valbestånd för en mycket stor risk. Visst kan Sverige driva opinion mot valjakt, men vi kan inte styra besluten i Norges, Islands, Japans eller andra valjaktsländers parlament. Dessa regeringars fortlevnad är inte beroende av det svenska Miljöpartiets eller den svenska riksdagens stöd, och därför är det svårt att ställa ultimativa krav på dem. Herr talman! I och med att jakttrycket minskat på valarna har det uppstått en möjlighet för en viss tillväxt av antalet djur. Valarna har genom sin storlek och sitt beteende alltid fascinerat människan. Valbeståndens kollaps under 1900-talet innebar en vändpunkt i synen på valjakt. Genom att ha varit skyddade från jakt har flera valbestånd ökat, och möjligen har valarna också blivit mer orädda. Detta har öppnat vägen för en snabbt växande marin ekoturism, där valskådning utgör ett av de största inslagen. Totalt omsätts 1 000 miljoner amerikanska dollar av tio miljoner deltagare i 87 länder eller territorier. Verksamheten ökar med omkring 12 % per år. Det är sannolikt att valskådning även rent ekonomiskt ger större vinning än vad en möjlig valjakt i dag hade gett. Det finns ett antal utvecklingsländer som har möjligheter att utveckla turismen inom denna sektor, och därför är det bra att den svenska regeringen avser att stimulera denna utveckling genom Sida. Vi som bor på västkusten och har möjlighet att se valar på svenskt vatten kan vittna om vilken upplevelse det är att se ett hundratal tumlare komma upp och bryta havsytan. Att försöka utveckla denna verksamhet inom turismen genom att ge stöd i form av kunskapsöverföring och information som finns inom de statliga verken till företag som vill dra nytta av den naturresurs som finns utefter vår kust är bra. De farhågor som moderaterna i sin reservation ger uttryck för, att det skulle startas någon form av konkurrerande statsstödd valskådningsverksamhet, är nog närmast att betrakta som ett bottennapp. Herr talman! Om Sverige ska kunna bidra till att stärka valbestånden i världshaven är det viktigt att vi lyckas skapa ett IWC där de viktiga valfångstländerna är med och ställer sig bakom en förvaltningsplan som bygger på bästa tillgängliga vetenskapliga bedömningar och att vi lyckas stoppa den miljöförstöring som i dag utgör ett allt större hot mot världens valbestånd. Världens valbestånd utgör en uppmärksammad och omistlig del av världens biologiska mångfald. Jag vill sluta med att tacka alla ledamöter och ordföranden för ett trevligt år och önska en god sommar. Tack ska ni ha!

Gunnar Goude (Mp)

Anf. 252 Gunnar Goude (Mp)

Gunnar Goude (Mp)

Anf. 254 Gunnar Goude (Mp)

Herr talman! Jag kände mig närmast uppmanad att reagera på det som Jan-Olof Larsson sade här om Miljöpartiets inställning när det gäller moratoriet. Det är kanske mer en skrivteknisk fråga, men jag tycker också att det handlar om hur man deklarerar sin grundsyn i frågan. Är det inte så att när du tänker på de här frågorna så gäller det mera praktiskt vad man genom samverkan med andra länder kan komma fram till, och av den anledningen lägger du dig i en position där man kan tänkas komma fram och låter därmed bli att deklarera det som man egentligen skulle vilja ha, nämligen ett moratorium? Läget är sådant, både historiskt och utvecklingsmässigt med hänsyn till vilka djur vi har att göra med, att ett moratorium egentligen är det som man skulle vilja ha. Jag hoppas alltså att vi kan dela den synpunkten. Om det sedan av förhandlingsstrategiska skäl är så att man vill gå in på ett så kallat hållbart nyttjande, så är det väl tänkbart att man tvingas till det.

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 253 Jan-Olof Larsson (S)

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 255 Jan-Olof Larsson (S)

Herr talman! I dag är de flesta bestånden bland valarna i det skicket att ett fortsatt valjaktsstopp är absolut nödvändigt. Det står helt klart och tydligt i betänkandet också. En förvaltningsplan bygger ju på att vi ska bygga upp bestånden. Men har vi en förvaltningsplan så innebär det att när vi väl har byggt upp beståndet, om vi kommer dithän - det tar många år som du sade; du berättade här hur lång omloppstiden är för att bygga upp bestånden - så har vi också en möjlighet att ha en jakt på valarna den dag de når det antal som gör det biologiskt säkert. Det ska grundas på vetenskapliga bedömningar. Men säger vi i dag nej till den möjligheten och i stället säger att vi ska ha ett fortsatt stopp på valjakt över huvud taget, oavsett hur det blir, då kommer ett antal länder med all säkerhet att lämna IWC, och de kommer att jaga val, oavsett om de kallar det för kommersiell jakt eller jakt i vetenskapligt syfte. Oavsett vad de nu kallar det så tar de död på valarna i alla fall till men och skada för valbestånden, som troligen kommer att utrotas. Det är alltså inte bara förhandlingstekniska skäl. Det är den verklighet vi lever i när vi har förvaltningsplaner för alla andra arter.

Gunnar Goude (Mp)

Anf. 256 Gunnar Goude (Mp)

Herr talman! Vi har ju alternativa möjligheter, till exempel att använda det som vi i Sverige är vana vid, nämligen att förvaltningsplanen inrättas när en hotad djurart når upp till ett sådant antal att man kan börja överväga den här typen av åtgärd - tillåta en viss typ av jakt inom vissa områden eller någonting sådant. Men vi brukar ju normalt inte ge till exempel Naturvårdsverket här i uppdrag att göra förvaltningsplanerna innan nivåerna är uppnådda, utan det är ju en senare fråga. Jag tycker också att det vore bra att lugna sig med att beskriva själva jaktvillkoren tills vi får det första steget ordentligt uppnått och garanterat.

Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 257 Jan-Olof Larsson (S)

Herr talman! Nu är det så att det finns ett stort antal arter bland valarna, och alla är inte lika hotade, utan några är närmare gränsen för möjlig jakt än andra arter, och jag tycker att det är helt rimligt. Det finns i dag en form av förvaltningsplan inom IWC som inte fungerar på ett bra sätt. Tanken är här att få samtliga berörda länder att acceptera en ny förvaltningsplan, och i en förvaltningsplan ingår alltid ingrediensen att man kan nå upp till en nivå där det blir möjligt att ha jakt.

Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 258 Kjell-Erik Karlsson (V)

Herr talman! En hållbar svensk valpolitik - det är vad det betänkande som vi behandlar i dag handlar om. Som ni säkerligen har förstått av debattinläggen handlar det inte om vare sig ett hållbart EU-parlamentsval eller om ett kommande folkomröstningsval om EU-konstitutionen, men väl om en EU-påverkad fråga och en internationellt viktig fråga. Det handlar om havslevande däggdjurs överlevnadssituation eller om en utrotningssituation för dem - en situation där de själva inte har något val. Därför är det viktigt att Sverige har skaffat sig en redovisad politik i frågan om valar som handlar om utformningen av svensk politik för däggdjuren valar i våra vatten och i internationella vatten samt i den internationella politiken. Det här betänkandet bygger på en proposition som har tagits fram i samarbete mellan regeringen och Vänsterpartiet. Valar kan delas upp i bardvalar och tandvalar. Tumlare är tandvalar, och jag kommer att hålla mig till dem och deras situation, för det är dem vi har oss närmast. Den vanliga tumlaren som vi har här i Sverige finns även i kustområden i norra Stilla havet, i Nordatlanten och i Östersjön. Det är den enda art av tumlare som finns i Europa. Tumlarens naturliga utbredningsområde runt Sveriges kuster sträcker sig längs hela västkusten i Skagerrak, Kattegatt, genom Öresund och norrut, ungefär till Ålands hav. Under 40- och 50-talen såg man tumlare i Stockholms skärgård och till och med enstaka djur i Bottenviken. I dag är tumlaren mycket sällsynt i hela Östersjön, och antalet minskar också på västkusten. Mellan 1950 och 1990 minskade antalet observationer av tumlare i Östersjön till mindre än 1 % av ursprungsnivån i Östersjön. Den lilla grupp som nu finns kvar i en isolerad population i Östersjön är mycket sårbar. Bifångster och miljögifter är ett par av orsakerna till den dramatiska minskningen. Det är viktigt att ansvariga miljö- och sektorsmyndigheter nu snabbt kommer till skott med en ordentlig inventering av tumlarbeståndet i de svenska vattnen, att ekosystemansatsen verkligen uppfylls och att även ansvariga myndigheter fullföljer de åtgärdsplaner som finns fastlagda så att man inte förhalar dem. Tumlaren blir könsmogen först vid tre-sex års ålder. En hona får en kalv efter elva månaders dräktighet. Kalven diar i nio månader och stannar hos sin mamma cirka ett år. Man tror att en hona kan föda upp max tre fyra kalvar under sin livstid, som är ca 15 år. Den här låga reproduktionstakten gör att även mycket små uttag, så kallade bifångster, ur populationen blir riskfyllda och hindrar en snabb återhämtning, även om dagens problem med drivgarn och miljögifter skulle upphöra. Enligt vårt miljömål heter det: "Senast år 2010 skall de årliga totala bifångsterna av marina däggdjur uppgå till maximalt 1 % av respektive bestånd." Man kan också beskriva situationen genom räkneexempel. Anta att det finns ca 600 tumlare i södra Östersjön. Det är vad man beräknade fanns 1995. Det föds då ca 70 kalvar, och om man använder enprocentsmålet som maximal bifångst så får man kvar 663. Från det ska man sedan dra bort dem som dör en så kallad naturlig död av ålder, och kvar har vi en ökning av beståndet med 18-20 tumlare per år av grundpopulationen på 600. Detta gör att jag blir bekymrad när jag läser Centerns och Moderaternas särskilda yttrande om och mot förbud mot drivgarn. Det verkar som om de inte alls förstått den allvarliga situationen för tumlarna. I dag är alltså ett av de största hoten mot tumlarna bifångsterna i fisket. En tumlare jagar ofta i samma områden som fiskare lägger sina nät, eftersom både fiskare och tumlare vet var det finns mest fisk. De flesta bifångade tumlarna har fastnat i stormaskiga nät som drivgarn för lax eller bottengarn för torsk. Därför är det välkommet att drivgarnsfisket i Östersjön ska fasas ut med början 2005 och vara klart 2008. Vi i Vänsterpartiet hade hoppats på en snabbare utfasning men nådde inte ända fram i EU. När det gäller det som togs upp om att det bara fanns redovisad en fångst av tumlare under den senaste tidsperioden - jag kommer inte ihåg antalet år - har det kanske viss betydelse att tumlarna är statens vilt, vilket innebär ett visst merarbete eftersom de ska skickas in. Det är inte säkert att alla som fångas kommer att redovisas.

Catharina Elmsäter-Svä (M)

Anf. 259 Catharina Elmsäter-Svä (M)

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Kjell-Erik Karlsson: Hur många tumlare har fångats som bifångst i Sverige sedan 1996?

Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 260 Kjell-Erik Karlsson (V)

Herr talman! Vad jag vet har det inte redovisats några. Hur många som är fångade är det ingen som vet.

Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 262 Kjell-Erik Karlsson (V)

Herr talman! Frågan är om det var en som var fångad som bifångst i svenska vatten eller om det var en som var fångad och redovisad. I södra Östersjön beräknade man dem till ca 600, men tumlarna befinner sig inte bara i svenska vatten utan finns på olika ställen. Det är viktigt att man vidtar åtgärder i hela Östersjön, och därför ska vi fasa ut drivgarnen. Det är alltså inte bara fråga om svenska vatten. Drivgarn har man förbjudit i andra vatten tidigare.

Lena Sommestad (S)

Anf. 263 Lena Sommestad (S)

Herr talman! Det är roligt att vara i kammaren i dag och diskutera sakfrågorna i den svenska valpolitiken. Vi har redan fått en god beskrivning av vad propositionen innehåller och även många synpunkter. Jag ska därför begränsa mig till att dels säga något om regeringens valpolitik hittills, dels passa på att kommentera några av de synpunkter på propositionen som förts fram. Låt mig först säga att jag uppskattar den relativa samsyn som tycks finnas när det gäller valpolitiken. Det är en politik som har förts under lång tid och med stor kontinuitet. Som många har påpekat utgör valarna en mycket speciell del av världens biologiska mångfald. De är våra absolut största däggdjur. De förekommer i alla världens oceaner och har sedan lång tid tillbaka utsatts för en fullständigt hänsynslös jakt. Trots den omfattande jakten tycks de flesta valarter ha överlevt, om än många i mycket små bestånd. Att det har varit möjligt beror i stor utsträckning på det moratorium rörande kommersiell valjakt som infördes 1985-1986. Det beslutet påverkades i hög grad av Stockholmskonferensen 1972, och Sverige arbetade därefter som ny medlem av Internationella valfångstkommissionen praktiskt för det beslutet. Tillsammans med alla andra bevarandeländer beslöts efter några års diskussioner att moratoriet skulle gälla tills en ny och fullständigt hållbar förvaltningsplan tagits fram. Därefter skulle kommersiell valjakt kunna tillåtas för de mycket fåtaliga bestånd som IWC:s forskare ansåg kunde tåla en beskattning. Kvoterna skulle fastställas av IWC efter noggranna beräkningar av organisationens forskare. Arbetet med förvaltningsplanen pågår fortfarande, och Sverige agerar intensivt för att den nya förvaltningsplanen ska bli så bra som möjligt. Eftersom det finns en uppenbar risk att fler länder återupptar kommersiell valjakt inom eller utom IWC anser regeringen att det ur bevarandesynpunkt är mycket viktigt att en ny hållbar förvaltningsplan kan antas av IWC. Först då kan vi betrakta valbestånden som säkra. Genom överenskommelse vid FN:s konferens i Rio 1992 om hållbart nyttjande av levande biologiska resurser har vi anslutit oss till denna princip. Catharina Elmsäter-Svärd och Moderaterna har bland annat redovisat synpunkten att vi ska ha gemensamma principer för hur vi förvaltar våra vilda djur. Det är just det som är utgångspunkten för propositionen. Den bygger på de principerna, och dem använder vi oss av i all förvaltning. De bör därför också vara tillämpliga i valsammanhang. Gunnar Goude har pläderat för att vi borde haft mer om valarnas levnadssätt. Det kan jag hålla med om. Det hade kanske varit ytterligare en dimension i propositionen, som ju också syftar till att vilja ge en god bakgrund. I Miljöpartiets reservation sägs att försiktighetsprincipen inte är förenlig med kommersiell valjakt på grund av valarnas biologi och en degraderad havsmiljö. Det ligger mycket även i de synpunkterna. Valarna är djur med långsam reproduktionsförmåga, och därför måste vi ha en extra försiktighet när det gäller valarna. Vi har dock anslutit oss till principen om hållbart nyttjande. Jakt bedrivs i dag i ganska stor omfattning av ursprungsbefolkningar. De stöds av Sverige, men vi kommer aldrig att acceptera någon form av kommersiell valjakt förrän vi är helt säkra på att den sker på ett sådant sätt att valbestånden inte skadas. Det är därför vi arbetar så hårt för att skapa ett internationellt kontrollerbart och vetenskapligt baserat regelverk för valjakt. Som tidigare påpekats är de allra flesta bestånden så små att det över huvud taget inte är tal om någon jakt på dem. Det händer att stora valar dyker upp också i svenska vatten, och förhoppningsvis kommer det att ske allt oftare. Den för oss viktigaste valen är tumlaren. I Västerhavet är tumlaren förhållandevis vanlig, men som Kjell-Erik Karlsson berättade är den starkt hotad i Östersjön. Det är ett av de mest hotade valbestånden i världen. Beståndet av tumlare uppgår enligt de senaste skattningarna till högst 200 individer. Vi ser allvarligt på hotet mot tumlaren, och arbetet med att värna tumlaren är mycket viktigt också för trovärdigheten i vår valpolitik. Vi arbetar därför intensivt, på många olika områden, med att värna om och öka beståndet. Fiskeriverket och Naturvårdsverket har förra året fastställt en åtgärdsplan för tumlaren, vilket bland annat innebär ökad forskning och utvecklandet av betydligt mer selektiva fiskeredskap. I en moderat reservation sägs det att regeringens politik grundas enbart på spekulationer när det gäller tumlaren. Catharina Elmsäter-Svärd nämnde också här att det grundas på spekulationer. Jag beklagar om propositionen har gett reservanterna den synen, som jag inte delar. Det är självklart att all kunskap om levande miljöer inrymmer en viss osäkerhet. Men vi arbetar kontinuerligt för att öka kunskapen. Forskning utgör en oerhört viktig del av arbetet i alla valpolitiska sammanhang. Redan nu vet vi alldeles tillräckligt för att beslut ska kunna fattas om bestånden i Östersjön. Försiktighetsprincipen innebär just att bristande kunskaper och en viss osäkerhet inte får hindra oss att vidta nödvändiga åtgärder för att i det här fallet tumlarna i beståndet i Östersjön ska kunna räddas. Vi har också genom EU:s art- och habitatdirektiv åtagit oss att skydda och bevara tumlarna. Vi välkomnar de nya regler för fisket i våra hav som EU har fastlagt. Reglerna innebär att drivgarnsfisket efter lax successivt ska fasas ut, att större fartyg inom många geografiska områden ska ha observatörer ombord och redskap ska förses med ljudskrämmor. För mindre fartyg och inom vissa områden kommer i stället särskilda pilotprojekt att initieras. Värdet av att förbjuda drivgarnsfiske i Östersjön har ifrågasatts. Av det som har förts fram i debatten är det nog det som har förvånat mig allra mest. Vi har redan sedan år 1992 ett globalt beslut om förbud mot drivgarnsfiske i alla vatten som är väsentliga för valarna. Då inkluderades inte Östersjön. Det uppfattades inte som ett område där det fanns hotade valar. Nu vet vi att Östersjön har ett av de absolut mest hotade bestånden i hela världen. Även om det är en ansträngning och ett problem för Sverige och våra fiskare måste vi sätta det i perspektiv av vilka krav vi har ställt på till exempel alla de länder som hade en mycket omfattande valjakt före moratoriet och som helt och hållet fick lov att lägga ned den, eller inskränka den mycket drastiskt. Om vi ska ha någon trovärdighet i vår internationella valpolitik måste vi se till att också ta valpolitiken i våra egna vatten på stort allvar. Vi har i dag väldigt många problem för fiskarna och för miljön. Det pågår många olika processer som berör fisket och dess lönsamhet. Det gäller nyttjandet av olika fiskebestånd och bevarandet av biologisk mångfald. Regeringen anser att de processerna måste samordnas och effektiviseras så att resurserna nyttjas på bästa sätt både för fisket och för miljön. Självklart är detta något där också fiskarna ska ha en viktig roll. Vi kommer att arbeta hårt för att det ska bli fallet. Tumlarna föredrar ganska kustnära och grunda områden. Det är också därför vi ska kunna se dem om vi är ute vid kusten. Särskilt vid västkusten är de vanligare än vad många tror. Ett mer selektivt fiske kommer i kombination med andra åtgärder förhoppningsvis öka våra möjligheter att se tumlarna. Vi vill också gärna underlätta för alla intresserade att kunna utnyttja de möjligheterna. Hur det ska gå till kommer Fiskeriverket och Naturvårdsverket närmare att diskutera i sitt arbete med åtgärdsplanen för tumlare. När kunskapen om tumlarens ekologi har ökat kan det finnas anledning att till exempel inrätta skyddade områden för tumlare. De platser och tidpunkter där tumlare lättast kan ses kommer då att kunna identifieras. Avslutningsvis skulle jag vilja kommentera de synpunkter som har förts fram om bättre former för samråd och information till riksdagen rörande Sveriges agerande inom Internationella valfångstkommissionen. Som jag tidigare framfört har jag absolut ingenting emot att samråda med riksdagen i den frågan och återkommer gärna. Samtidigt ska vi komma ihåg att valpolitiken bara är en liten del av regeringens politik när det gäller internationella bevarandefrågor. Det finns många andra frågor som också kräver uppmärksamhet. Det är möjligt att man ska se detta i ett något större sammanhang. Genom den proposition som vi nu diskuterar har regeringen tillsammans med riksdagen lagt fast riktlinjerna för den kommande valpolitiken. Jag kommer självklart att återkomma till riksdagen om jag ser att det är befogat därför att det sker någon större förändring eller någonting som är av värde för riksdagen att känna till. Jag vill med detta tacka för denna möjlighet att lägga fram regeringens syn på valpolitiken. Tack ska ni ha.

Marie Wahlgren (Fp)

Anf. 264 Marie Wahlgren (Fp)

Herr talman! Först vill jag passa på att tacka ministern för att hon trots att timmen är relativt sen tar sig tiden att delta i debatten. Jag tycker att både miljöministern och jordbruksministern är föredömen för sina kolleger. Ni deltar ofta i debatten om de propositioner och skrivelser som ni lägger fram. Det tycker jag att ni ska ha en eloge för. Jag vill passa på att lyfta fram en fråga som inte var riktigt lyft i propositionen. Det är miljöpåverkan och framför allt miljögifternas påverkan just på tumlarbeståndet. Det är trots allt så att de högre arterna i vattnet - i det här fallet däggdjur, men också fisk - påverkas mer kraftfullt av miljögifter, dioxiner, PCB och så vidare. Vi har i Folkpartiet nu lagt fram ett förslag där vi tycker att EU borde ta ett större ansvar för forskningen på miljöområdet. Vi vill arbeta för att man inrättar ett forskningsinstitut på EU-nivå för havsforskning. Det ska alltså vara på EU-nivå och inte på svensk nivå. Vi tycker att det skulle vara en utmärkt placering vid Östersjön, då Östersjön på sitt sätt är ett litet laboratorium. Eftersom vattenväxlingen är så dålig kan man snabbt se om någonting händer och om det kommer nya miljögifter. Jag undrar om ministern skulle kunna tänka sig att intressera sig för den idén.

Lena Sommestad (S)

Anf. 265 Lena Sommestad (S)

Herr talman! EU stöder redan i dag väldigt mycket marin forskning. Det gör också de svenska forskningsråden. Det är mer närliggande för oss att värna om de marina forskningsstationer som vi har i Sverige som vi just nu utreder. Vi har också från regeringens sida tillsammans med samarbetspartierna sett till att den marina forskningen i Sverige har fått ytterligare medel, 10 miljoner kronor om året, de senaste åren. Det är möjligt att ett marint forskningsinstitut vid Östersjön skulle vara ett intressant alternativ. Men det är inte självklart att vi ska gå framåt den vägen. Man bör nog se lite noggrannare på hela institutspolitiken. Jag ser väldigt många andra områden inom EU där vi kan arbeta. Det gäller inte minst den marina strategin. Där har vi nu ett stort arbete framför oss. Det gäller också kemikaliepolitiken och miljögifterna. Det allra viktigaste för att se till att kemikalier och gifter inte kommer ut i Östersjön är att ha en väldigt bra och strikt kemikaliepolitik. Arbetet med till exempel REACH är i förlängningen också ett arbete för valarna.

Marie Wahlgren (Fp)

Anf. 266 Marie Wahlgren (Fp)

Herr talman! Jag ser att vi har ett problem just på det forskningspolitiska området. Väldigt många av de anslag som finns är kortsiktiga. Det gäller delvis regeringens politik men i ännu större utsträckning EU:s sätt att bedriva forskning. Ett sådant institut som vi föreslår skulle vara ett sätt att stärka långsiktigheten i arbetet. Det skulle inte vara en konkurrent för de svenska institutionerna utan i allra högsta grad ett komplement. Det skulle också ge möjlighet att stärka forskningsinsatserna för de andra Östersjöländerna, till exempel Polen och de baltiska staterna.

Lena Sommestad (S)

Anf. 267 Lena Sommestad (S)

Herr talman! Om Folkpartiet vill driva den frågan tror jag att man kan framföra det till utbildningsministern för att se om han tycker att det är intressant inom ramen för de större forskningssammanhangen i EU. Jag ser för min del att havsmiljöforskarna har ett utomordentligt bra samarbete runt Östersjön. Det sker till exempel inom ramen för Helcom, Internationella havsforskningrådet och andra institutioner. Det är viktigt för oss att se till att stärka de svenska miljöinstitutioner som deltar i det arbetet och också deltar i EU:s större forskningssatsningar på området. Det är för min del som miljöminister det mest naturliga sättet att arbeta i det här läget. Men självklart välkomnar vi om vi ser att det är lämpligt och möjligt att också inom EU-sammanhang stärka forskningen på det marina området på detta sätt.

Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 268 Sven Gunnar Persson (Kd)

Herr talman! Miljöministern vill att trovärdigheten i den svenska hållningen till moratoriet mot jakt på stora valar, som ju faktiskt var väldigt uppenbar, ska motiveras av åtgärder mot bifångst av tumlare, vilket knappast förekommer. Jag får inte det att hänga ihop. Även om jag tycker att förbudet mot drivgarn och så kallade pingers samt observatörerna som kommer att kosta mycket pengar är overkill så finns den här rådsförordningen och det får vi acceptera. Jag är mycket angelägen om att de inom näringen som drabbas på något sätt ska kunna fortsätta trots den omställning som sker inom fisket. Att fiskenäringen kan fortsätta är oerhört viktigt för lokalsamhällena, för landsbygden, för beredningsindustrin och för fiskesamhällena. Jag är väldigt angelägen om att miljöministern i olika sammanhang driver den fråga som Jan-Olof Larsson var inne på så att det blir möjligt att kompensera dem ekonomiskt - det kan gälla utbildning, möjlighet att ställa om sin verksamhet, komma in på nya yrkesbanor eller ändra sitt fiske - och att de hålls någotsånär skadeslösa i den här situationen. Är miljöministern beredd att arbeta hårt för detta?

Lena Sommestad (S)

Anf. 269 Lena Sommestad (S)

Herr talman! Det är självklart att vi vill att den här typen av omställning ska gå på ett bra sätt. Vi har också inom EU arbetat hårt för att se till att ersättningarna till fiskarna, till exempel för ljudskrämmorna, ska ligga på en rimlig nivå. Jag tycker att Jan-Olof på ett väldigt bra sätt har redogjort för det engagemang vi har. Att jag talar om trovärdighet beror på att det ändå är ganska små frågor vi har i Östersjön jämfört med de åtgärder som måste vidtas på många håll i världen. Jag menar att det då ändå är en fråga om trovärdighet. Bifångsterna är ett av de största problemen för valpopulationerna i världen. Det är betydligt mer problematiskt än själva jakten, som vi kritiserar väldigt hårt. Som Kjell-Erik Karlsson pekade på vet vi att även om det inte har rapporterats in bifångster av tumlare från svenska fiskare under senare år hittas döda tumlare i Östersjön. Forskarna är eniga om att ett tiotal tumlare om året beräknas hittas döda i Östersjön. På ett bestånd av maximalt 200 är det väldigt mycket. Visst är det en fråga om trovärdighet att visa att det här är möjligt. Vi som i internationella förhandlingar möter representanter för andra länder vet att många av dem, kanske med viss rätt, kan hävda att vissa av de bestånd som beskattas av exempelvis norska fiskare - vikval till exempel - skulle kunna vara bland dem som vi skulle kunna diskutera att beskatta. Det kan finnas goda skäl för många i andra länder att hävda att de har på fötterna. Vi ska vara väldigt noga med att sköta vår lilla lilla del här hemma. Det tycker jag är väldigt viktigt.

Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 270 Sven Gunnar Persson (Kd)

Herr talman! Jag tycker ändå att man i de här sammanhangen måste vidta åtgärder som är proportionella. Det blir ju inte trovärdigt i olika ageranden om man vidtar åtgärder som inte kan motiveras sakligt. Vi har talat med experter som jobbar med de här frågorna, och man säger att bifångster förekommer ytterst begränsat. Låt oss inte bråka mer om detta. Låt mig i stället som fortfarande kännande mig som nybörjare i de här sammanhangen tacka miljöministern för det aktiva deltagandet här i kammaren och i utskottet och önska en riktigt skön sommar med så lite klimatförändringar som möjligt, det vill säga sol hela tiden. Vi återkommer till hösten med gemensamma tag mot de stora miljöproblem som vi är satta att arbeta mot. Tack också till utskottskamraterna. Det är trevligt att arbeta tillsammans med er i en generös och öppen anda där vi både kan ge och ta.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-06-19

Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 6, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

2004-06-19Protokoll 2003/04:132

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2003/04:283

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner regeringens förslag om övergripande principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar.
Riksdagen godkänner regeringens förslag om övergripande principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:124 och avslår motionerna 2003/04:MJ51 yrkandena 1 och 2, 2003/04:MJ52 yrkandena 1 och 7 och 2003/04:MJ408 yrkande 9.
Reservation 1 (m)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 114 0 0 30
m 0 46 1 8
fp 41 1 0 6
kd 26 1 0 6
v 22 0 0 8
c 1 0 0 21
mp 14 0 0 3
Totalt 218 48 1 82
Ledamöternas röster
Bifångster av valar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2003/04:MJ50, 2003/04:MJ51 yrkande 3, 2003/04:MJ53 yrkande 3 och 2003/04:MJ408 yrkande 8.
Reservation 2 (fp)
Kompensation till yrkesfiskare
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ49.
Reservation 3 (kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 114 0 0 30
m 47 0 0 8
fp 41 0 0 7
kd 0 28 0 5
v 23 0 0 7
c 1 0 0 21
mp 14 0 0 3
Totalt 240 28 0 81
Ledamöternas röster
Turistnäringen och valar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ51 yrkande 4.
Reservation 4 (m)
Hållbart nyttjande av valar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ52 yrkandena 2-4.
Reservation 5 (mp)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (mp)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 114 0 0 30
m 46 1 0 8
fp 42 0 0 6
kd 28 0 0 5
v 23 0 0 7
c 1 0 0 21
mp 0 14 0 3
Totalt 254 15 0 80
Ledamöternas röster
Forskning om valar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ53 yrkande 4.
Reservation 6 (fp, kd)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (fp, kd)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
s 114 0 0 30
m 47 0 0 8
fp 0 42 0 6
kd 0 28 0 5
v 23 0 0 7
c 1 0 0 21
mp 14 0 0 3
Totalt 199 70 0 80
Ledamöternas röster
Internationella valfångstkommissionen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ52 yrkande 5.
EU-samarbete om valar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ53 yrkande 2.
Reservation 7 (fp, kd)
Representation vid IWC
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ52 yrkande 6.
Samråd inför IWC
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2003/04:MJ53 yrkande 1.
Reservation 8 (fp, kd)

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
s	114	0	0	30
m	0	46	1	8
fp	41	1	0	6
kd	26	1	0	6
v	22	0	0	8
c	1	0	0	21
mp	14	0	0	3
Totalt	218	48	1	82

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (kd)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	114	0	30
m	47	0	8
fp	41	0	7
kd	0	28	5
v	23	0	7
c	1	0	21
mp	14	0	3
Totalt	240	28	81

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (mp)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	114	0	30
m	46	1	8
fp	42	0	6
kd	28	0	5
v	23	0	7
c	1	0	21
mp	0	14	3
Totalt	254	15	80

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (fp, kd)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
s	114	0	30
m	47	0	8
fp	0	42	6
kd	0	28	5
v	23	0	7
c	1	0	21
mp	14	0	3
Totalt	199	70	80

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Titel saknas

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Beslut

Sverige får en samlad politik för att skydda världens valar (MJU20)

Ärendets gång

Förslag

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Sverige får en samlad politik för att skydda världens valar (MJU20)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Titel saknas

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 248 Alf Eriksson (S)

Anf. 249 Catharina Elmsäter-Svä (M)

Anf. 250 Marie Wahlgren (Fp)

Anf. 251 Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 252 Gunnar Goude (Mp)

Anf. 253 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 252 Gunnar Goude (Mp)

Anf. 254 Gunnar Goude (Mp)

Anf. 253 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 255 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 256 Gunnar Goude (Mp)

Anf. 257 Jan-Olof Larsson (S)

Anf. 258 Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 259 Catharina Elmsäter-Svä (M)

Anf. 260 Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 262 Kjell-Erik Karlsson (V)

Anf. 263 Lena Sommestad (S)

Anf. 264 Marie Wahlgren (Fp)

Anf. 265 Lena Sommestad (S)

Anf. 266 Marie Wahlgren (Fp)

Anf. 267 Lena Sommestad (S)

Anf. 268 Sven Gunnar Persson (Kd)

Anf. 269 Lena Sommestad (S)

Anf. 270 Sven Gunnar Persson (Kd)

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Principer för en hållbar svensk politik i fråga om valar

Beslut:

Utskottets förslag:

Bifångster av valar

Beslut:

Utskottets förslag:

Kompensation till yrkesfiskare

Beslut:

Utskottets förslag:

Turistnäringen och valar

Beslut:

Utskottets förslag:

Hållbart nyttjande av valar

Beslut:

Utskottets förslag:

Forskning om valar

Beslut:

Utskottets förslag:

Internationella valfångstkommissionen

Beslut:

Utskottets förslag:

EU-samarbete om valar

Beslut:

Utskottets förslag:

Representation vid IWC

Beslut:

Utskottets förslag:

Samråd inför IWC

Beslut:

Utskottets förslag:

Utskottens betänkanden