Tillämpning i fråga om Haiti av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner

Betänkande 1993/94:UU9

Utrikesutskottets betänkande 1993/94:UU09

Tillämpning i fråga om Haiti av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1993/94
UU9

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1993/94:34
rörande regeringens förordnande om tillämpning av 3--5 §§, 7 a §
och 8 § lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i
fråga om Haiti. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner
regeringens förordnande om tillämpning av nämnda lag.

I samband med propositionen behandlar utskottet en med
anledning av propositionen väckt motion. Ett av motionens
yrkanden besvaras; beträffande det andra yrkandet avstyrker
utskottet bifall. Till betänkandet är fogad en meningsyttring
(v).

Propositionen

Regeringen (Utrikesdepartementet) föreslår i proposition
1993/94:34
att riksdagen godkänner regeringens förordnande om
tillämpning av 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner i fråga om Haiti.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förenta nationernas säkerhetsråd antog den 16 juni 1993 en
resolution om vissa ekonomiska sanktioner mot Haiti. Med
anledning av resolutionen förordnade regeringen den 24 juni 1993
att 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Haiti.
Samtidigt meddelade regeringen också närmare föreskrifter om
tillämpningen av sanktionerna.

Enligt lagen om vissa internationella sanktioner skall
regeringens förordnande att tillämpa lagen underställas
riksdagen för godkännande. I propositionen begärs ett sådant
godkännande.

Motionen

1993/94:U2 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principerna för internationella
sanktioner, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om villkor för upphävande av
sanktioner mot Haiti.

Utskottet

Bakgrund

FN-sanktioner för internationell fred och säkerhet

Enligt stadgan för Förenta nationerna kan FN:s säkerhetsråd
under vissa förhållanden anta resolutioner om sanktioner av
icke-militär art för upprätthållande av internationell fred och
säkerhet. Sådana resolutioner kan ges i form av bindande beslut
eller rekommendationer.

För att ge regeringen möjlighet att snabbt vidta åtgärder i
den mån sådana krävs med anledning av ett beslut eller en
rekommendation som har meddelats av FN:s säkerhetsråd antogs år
1971 lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner.
Regeringen skall föreskriva att lagen skall tillämpas. Har lagen
satts i tillämpning ger den regeringen bemyndigande att införa
olika sanktioner, t.ex. förbud mot export till eller import från
en blockerad stat.

Regeringen har hittills förordnat om lagens tillämpning mot
åtta länder, nämligen Rhodesia, Sydafrika och Namibia, Irak och
Kuwait, Libyen, "Förbundsrepubliken Jugoslavien"
(Serbien--Montenegro) och Angola.

Utvecklingen i Haiti och säkerhetsrådets beslut om sanktioner

Haitis demokratiskt tillsatte president Jean-Bertrand Aristide
störtades den 30 september 1991 genom en militärkupp och
tvingades i landsflykt. FN:s generalförsamling fördömde i en
resolution, med bl.a. Sverige som medförslagsställare, den
illegala regimen och krävde att president Aristide återinsattes.
Generalförsamlingen uppdrog åt generalsekreteraren att i
samarbete med Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) vidta
nödvändiga åtgärder för att lösa krisen i Haiti.
Generalförsamlingens vädjan till medlemsstaterna om stöd för
åtgärder att på olika sätt isolera den illegala regimen i Haiti
medförde bl.a. att EG, Frankrike och USA omedelbart hävde
pågående ekonomiska biståndsprogram med Haiti.

Ett handelsembargo, initierat av OAS, infördes mot Haiti, och
förhandlingar kunde inledas mellan militärregimen i Haiti och en
OAS-mission. Syftet var att nå en överenskommelse om Aristides
återinträde som president. De uppställda villkoren nåddes
emellertid inte, och den 16 juni 1993 antog FN en resolution om
sanktioner mot Haiti. Resolutionen gäller, trots ett tillfälligt
uppehåll i tillämpningen, fortfarande.

I resolutionen (nr 841, 1993) beklagar FN:s säkerhetsråd att
den legale presidenten inte har återinsatts och uttrycker sin
oro över att situationens fortbestånd bidrar till ett klimat av
fruktan för förföljelse och ekonomisk oreda, vilket kan öka
antalet haitier som söker skydd i angränsande medlemsstater.
Rådet konstaterar därvid att situationen i Haiti, om den består,
hotar internationell fred och säkerhet i regionen.

De av säkerhetsrådet, med stöd av kapitel VII i FN:s stadga,
införda, tvingande sanktionerna innebär i huvudsak förbud mot
försäljning av petroleum, petroleumprodukter och krigsmateriel
till Haiti; förbud mot trafik av de förbjudna varorna till Haiti
samt frysning av tillgångar som tillhör Haitis regering och
myndigheter.

Med anledning av resolutionen förordnade regeringen den 24
juni 1993 att 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Haiti.
Samtidigt meddelade regeringen också närmare föreskrifter om
tillämpningen av sanktionerna.

Säkerhetsrådet beslöt (resolution nr 861, den 27 augusti 1993)
tills vidare inställa sanktionerna mot Haiti. Bakgrunden till
detta är en överenskommelse (Agreement of Governors Island) om
att inställa huvuddelen av sanktionerna omedelbart efter det att
en premiärminister godkänts och tillträtt i Haiti. Detta skedde
den 26 augusti. Ett fullständigt upphävande av sanktionerna
förutsätter dock att den laglige presidenten återinsätts. Detta
villkor är ännu inte uppfyllt.

Den 23 september 1993 inrättades genom ett enhälligt beslut av
Säkerhetsrådet (resolution nr 867, 1993) en ny FN-mission --
United Nations Mission in Haiti (UNMIH) -- för en period av sex
månader. UNMIH består av 567 polismonitorer och en militär
byggnadsenhet på 700 man. Vidare upprättades en s.k. trustfond
för finansiering av kostnader för byggnadsmateriel och annat som
vanligen inte brukar täckas av uttaxerade bidrag.

När den första större UNMIH-kontingenten den 11 oktober skulle
landstiga hindrades den på grund av oroligheter i hamnen i
Port-au-Prince. I generalsekreterarens rapport om denna och
andra, tidigare incidenter läggs skulden för det inträffade helt
på den haitiska militären och polisen, som inte underordnat sig
den civila regeringens kontroll. Generalsekreteraren
rekommenderade att sanktionerna återinfördes, vilket, efter
ett enhälligt beslut av Säkerhetsrådet (resolution 873, 1993),
också skedde med verkan från den 18 oktober. I ett senare
uttalande har Säkerhetsrådet varnat för att ytterligare skärpta
åtgärder kan komma att övervägas om den ovan nämnda
överenskommelsen ej följs.

Sammanfattning av motionen

I en kommittémotion (v), 1993/94:U2, anförs att sanktioner av
icke-militär art, kombinerade med intensivt förhandlingsarbete,
är det bästa medlet mot en stat som hotar internationell fred
och säkerhet. För att sanktionspolitiken skall uppnå sitt syfte
krävs dock att strikta villkor uppställs för sanktionernas
upphävande. Motionärerna menar, att dessa villkor varit för
milda i fallet Haiti. I detta fall har tolkningen av stadgan
också, utan tvekan, varit vid.

Motionärerna framhåller vidare, att fallet Haiti uppenbarligen
utgör ett steg i riktning mot en ny princip inom FN, nämligen
att brott mot grundläggande mänskliga rättigheter inte skall
kunna skyddas bakom principen om icke-inblandning i en stats
interna angelägenheter. Motionärerna understryker, att
sanktionsmedlet används alltför godtyckligt av FN:s säkerhetsråd
(yrkande 1).

Motionärerna menar att de fortsatta sanktionerna under inga
omständigheter bör inställas förrän president Aristide har
återinsatts som Haitis president. Det bör vara Sveriges sak
att inom FN arbeta för att ett sådant villkor fastställs
(yrkande 2).

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens i proposition
1993/94:34 framförda förslag och tillstyrker därför att
riksdagen godkänner regeringens förordnande om tillämpning av
3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa internationella
sanktioner i fråga om Haiti.

I anledning av motion 1993/94:U2 (v) konstaterar utskottet
inledningsvis att Sverige som medlem av FN har att följa
säkerhetsrådets beslut. Utskottet konstaterar vidare att den
svenska regeringen har vidtagit de åtgärder som säkerhetsrådet
kräver.

I likhet med motionärerna är utskottet av uppfattningen att
FN:s säkerhetsråd under de senaste åren gjort en jämförelsevis
vid tolkning av FN-stadgans kapitel VII, vilket berör hot mot
freden, brytande av freden och akter av aggression. I viss mån
synes detta avspegla en vidgning av begreppet "säkerhet".
Utskottet konstaterar emellertid att det, enligt FN-stadgans
artikel 39, uteslutande är en fråga för FN:s säkerhetsråd att i
varje uppkommande fall tolka stadgan på denna punkt.

Med det ovan anförda betraktar utskottet yrkande 1 i motion
1993/94:U2 (v) som besvarat.

I yrkande 2 i motion 1993/94:U2 (v) krävs att Sverige inom FN
arbetar för att sanktionerna under inga omständigheter bör
inställas förrän president Aristide har återinsatts som
Haitis president.

Utskottet konstaterar, att Governors Island-överenskommelsen
inte fullföljts från den haitiska militärens sida och att
FN-sanktionerna återupptagits. Syftet är att säkerställa
återinsättandet av den folkvalde presidenten. Att, som
motionären föreslår, nu slå fast att sanktionerna under inga
omständigheter bör inställas förrän president Aristide
återinsatts som Haitis president vore dock en olycklig lösning.
Med hänvisning till de allvarliga humanitära biverkningarna av
sanktionerna bör dessa inställas så fort en lösning på
konflikten nåtts.

Därmed avstyrks yrkande 2 i motion 1993/94:U2 (v).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens proposition 1993/94:34
att riksdagen godkänner regeringens förordnande om tillämpning
av 3--5 §§, 7 a § och 8 § lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner i fråga om Haiti,

2. beträffande användande av sanktioner
att riksdagen förklarar motion 1993/94:U2 yrkande 1 besvarat
med vad utskottet anfört,
men. (v) - delvis

3. beträffande upphävande av sanktioner mot Haiti
att riksdagen avslår motion 1993/94:U2 yrkande 2.
men. (v) - delvis

Stockholm den 11 november 1993

På utrikesutskottets vägnar

Pierre Schori

I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Alf Wennerfors
(m), Inger Koch (m), Pär Granstedt (c), Karl-Erik Svartberg (s),
Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Lars Moquist (nyd),
Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina
Svensson (s), Lena Boström (s) och Lars-Olof Karlsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Bertil Måbrink (v) anför:

Enligt min mening är det viktigt att framhålla att
sanktionsmedlet används alltför godtyckligt av FN:s
säkerhetsråd. Det finns stater som i dag tydligare och
allvarligare än i fallet Haiti hotar just det som FN-stadgan
avser, nämligen internationell fred och säkerhet och därmed
borde vara utsatta för FN-sanktioner. De två tydligaste fallen
är Indonesien och Marocko som båda militärt ockuperar och för
krig på främmande territorium -- i det förra fallet i Östtimor
och i det senare fallet Västsahara.

Det är viktigt att den svenska regeringen aktivt arbetar inom
FN för sanktioner mot även dessa stater.

När det gäller säkerhetsrådets resolution 873 om återinförande
av sanktioner skärps tyvärr inte villkoren för ett nytt
upphävande. Återigen krävs endast parternas förverkligande av
den avtalade övergångsprocessen, inte att Aristide skall sitta
på plats i Port-au-Prince.

Enligt min mening är det viktigt att de fortsatta sanktionerna
under inga omständigheter bör inställas förrän Aristide har
tillträtt som Haitis president.

Det bör vara Sveriges sak att inom FN arbeta för att ett
sådant villkor fastställs.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets
hemställan under momenten 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. beträffande användande av sanktioner
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U2 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. beträffande upphävande av sanktioner mot Haiti
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:U2 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Propositionens huvudsakliga innehåll 1
Motionen 2
Utskottet 2
Bakgrund 2
FN-sanktioner för internationell fred och säkerhet 2
Utvecklingen i Haiti och säkerhetsrådets beslut om
sanktioner 2
Sammanfattning av motionen 4
Utskottets överväganden 4
Hemställan 5
Meningsyttring av suppleant 5