Tilläggsbudget

Betänkande 1995/96:NU18

Näringsutskottets betänkande 1995/96:NU18

Tilläggsbudget

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1995/96
NU18
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1995/96:105 med
förslag om tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
såvitt gäller avsnitt 5
(Finansdepartementet) punkt D 3 och
avsnitt 10 (Näringsdepartementet),

dels - delvis - en motion som har väckts
med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om tilläggsanslag till
Finansinspektionen och till NUTEK
(Närings- och teknikutvecklingsverket).
Härutöver tillstyrks att ytterligare ca
62,5 miljoner kronor anslås till
rymdverksamhet. I en reservation (mp)
föreslås ett lägre belopp - 50 miljoner
kronor - under detta anslag.

Vidare tillstyrker utskottet att staten
utfärdar en kreditgaranti för lån på
högst 20 miljoner kronor till den svensk-
norska industrifonden. Slutligen har
utskottet inget att erinra mot den
förändring av verksamhetsinriktningen
vid AB Svensk Exportkredit som redovisas
i propositionen.

Propositionen

I proposition 1995/96:105 avsnitt 5
(Finansdepartementet) framlägger
regeringen förslag om anslag m.m. under
sjunde huvudtiteln. Under här angiven
rubrik föreslås

D 3. Finansinspektionen (s. 11)

att riksdagen till Finansinspektionen
på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 2 800 000 kr.

Vidare framläggs under avsnitt 10
(Näringsdepartementet) förslag om anslag
m.m. under tolfte huvudtiteln. Under här
angivna rubriker föreslås följande:

Statlig garanti till svensk-norsk
Industrifond, m.m. (s. 40)

att riksdagen godkänner vad regeringen
förordar om en garanti för lån på högst
20 000 000 kr till Stiftelsen Fonden för
svenskt-norskt industriellt samarbete.

Förändrad verksamhetsinriktning för AB
Svensk Exportkredit (s. 41) att
riksdagen godkänner vad som anförts om
inriktningen av verksamheten vid AB
Svensk Exportkredit.

A 1. Närings- och
teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader (s. 43)

att riksdagen till Närings- och
teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 000
000 kr.

F 5. Rymdverksamhet (s. 44)

att riksdagen till Rymdverksamhet på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 62 544 000 kr.

Motionen

Den motion som har väckts med anledning
av propositionen och behandlas här är

1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson
m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (4)
att riksdagen på tilläggsbudget för
budgetåret 1995/96 anslår 50 000 000 kr
till Rymdverksamhet i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Utskottet

Finansinspektionen

Till Finansinspektionen har för
innevarande budgetår uppförts ett
ramanslag på ca 150 miljoner kronor.

Av propositionen framgår att Sverige på
förfrågan har accepterat att vara
värdland för 1996 års internationella
konferens för tillsynsmyndigheter,
International Conference of Banking
Supervisors (ICBS). Regeringens avsikt
är att Finansinspektionen med visst
biträde av Riksbanken skall arrangera
ICBS-konferensen. Av den totala
kostnaden för att arrangera konferensen,
som regeringen har beräknat till ca 5
miljoner kronor, skall Riksbanken enligt
en överenskommelse mellan banken och
inspektionen bestrida kostnader
motsvarande ca 1,5 miljoner kronor. För
att täcka återstående medelsbehov
föreslår regeringen att inspektionen på
tilläggsbudget anvisas 2,8 miljoner
kronor. Resterande kostnader skall
täckas av redan tilldelat anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.

Statlig garanti till svensk-norsk
industrifond

Våren 1981 träffades avtal mellan den
svenska regeringen och den norska
regeringen om ekonomiskt samarbete,
särskilt på industri- och
energiområdena. Som en del i detta avtal
undertecknades ett särskilt protokoll om
upprättande av en fond för svenskt-
norskt industriellt samarbete. Sverige
har tillfört ett kapital på 200 miljoner
kronor och Norge ett kapital på
motsvarande 50 miljoner svenska kronor.

Den svensk-norska industrifondens
verksamhet består i att med bl.a.
villkorslån delfinansiera riskfyllda
utvecklingsprojekt där minst ett norskt
och ett svenskt företag medverkar.
Fonden hade i juni 1995 likvida medel på
ca 195 miljoner kronor, varav ca 100
miljoner kronor var avsatta för lån m.m.
som ännu inte hade lyfts av företagen.
Med tillgängliga medel kan fonden
fortsätta sin verksamhet på nuvarande
nivå endast i ca två år till. Därefter
beräknar fonden att den måste reducera
sin verksamhet, såvida inte ökade
resurser tillförs eller någon annan
lösning skapas.

En ansökan från fonden om ytterligare
sammanlagt 250 miljoner svenska kronor
ingavs till de två regeringarna år 1993.
I första hand eftersträvas en lösning
som gör att fonden kan fortsätta
verksamheten efter år 1997 på en
oförändrad nivå utan att nya medel
tillskjuts från svensk sida.

I propositionen förordar regeringen att
staten utfärdar en kreditgaranti för att
fonden vid behov skall kunna ta upp lån
på marknaden och sålunda fullgöra sina
förpliktelser. Garantin från den svenska
staten föreslås uppgå till högst 20
miljoner kronor och gälla under
förutsättning att den norska staten
lämnar en motsvarande garanti på lägst
ca 80 miljoner kronor eller ett direkt
tillskott av medel på lägst detta
belopp. Fonden beräknas med dessa ökade
resurser kunna fortsätta sin verksamhet
på i stort sett oförändrad nivå under
ytterligare ca fem år. I sammanhanget
anmäler regeringen för riksdagens
kännedom att fonden för regeringarna
anmält behov av att i särskilda fall,
främst för att skydda en lånefordran,
temporärt kunna omvandla en fordran till
aktier i kundföretaget. Det ankommer på
regeringen att ta ställning till detta
förslag.

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om en garanti för lån på högst
20 miljoner kronor till den svensk-
norska industrifonden.

Förändrad verksamhetsinriktning för AB
Svensk Exportkredit

Under våren 1995 anmälde regeringen
(prop. 1994/95:150 bil. 12) att AB
Svensk Exportkredit (SEK) avsåg att
förmedla lån från Europeiska
Investeringsbanken till svenska mindre
och medelstora företag, bl.a. via ALMI
Företagspartner AB och bankerna.

I propositionen anförs att större
utbyggnader av svensk infrastruktur och
exportindustri kan komma att kräva ökade
finansieringsinsatser. Enligt SEK:s
styrelse och bolagsstämma bör det därför
skapas möjligheter för SEK att utnyttja
den upplåningskapacitet och den
upplåningskompetens som byggts upp till
långfristig finansiering för utbyggnad
av infrastrukturen i Sverige och
utvecklingsprojekt inom exportindustrin
med syfte att stärka den svenska
industrins internationella
konkurrenskraft. SEK:s medverkan kommer
att ske på affärsmässig basis och med
oförändrad riskprofil. Regeringen ser
positivt på en sådan förändring av
verksamheten. Enligt SEK:s bolagsordning
får den inte ändras utan regeringens
godkännande. Regeringen anser emellertid
att även riksdagen bör ges möjlighet att
ta ställning i frågan innan regeringen
slutligt godkänner ändringen av
bolagsordningen.

När SEK bildades år 1962 var
inriktningen enbart exportfinansiering.
Den
nu aviserade ändringen av
bolagsordningen innebär en utvidgad
verksamhet. I propositionen föreslår
regeringen att riksdagen godkänner den
ändrade inriktningen av SEK:s
verksamhet.

Utskottet har inget att erinra mot den
redovisade förändringen av verksamheten
vid AB Svensk Exportkredit. Förslaget
tillstyrks alltså. Utskottet vill dock
betona vikten av att ett ökat deltagande
från SEK:s sida i nu aktuella satsningar
inte inkräktar på bankernas
traditionella finansiering av svenskt
näringslivs utbyggnad inom landet.

Närings- och teknikutvecklingsverket

För innevarande budgetår har till
Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) anvisats ett anslag på ca 303
miljoner kronor för
förvaltningskostnader. I
budgetpropositionen 1995 reserverades
medel för vissa kommande utgiftsbehov
hos myndigheternas förvaltning för att
dessa skulle kunna fullgöra Sveriges
åtaganden gentemot EU. I
kompletteringspropositionen våren 1995
(prop. 1994/95:150) föreslog regeringen
hur merparten av dessa medel skulle
fördelas. Det stod emellertid klart att
ytterligare erfarenhet från EU-
medlemskapet skulle krävas för
bedömningen av vissa politikområden. I
den nu aktuella propositionen föreslår
regeringen därför vissa ramhöjningar för
några myndigheter.

En del av de medel som föreslås i
propositionen är avsedda att täcka
kostnaderna för de insatser som krävs av
NUTEK för hanteringen av återflödet från
EU:s strukturfonder. NUTEK skall svara
för den ekonomiadministrativa
samordningen av återflödet från samtliga
fyra strukturfonder och av utbetalningar
från regionalfonden. Vidare skall NUTEK
vara sekretariat åt vissa
övervakningskommittéer m.m. Regeringen
bedömer att extra medel behövs för att
NUTEK skall kunna fullgöra sina
arbetsuppgifter och föreslår att
riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar
ytterligare 4 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag.

Rymdverksamhet

För rymdverksamhet har för innevarande
budgetår uppförts ett ramanslag på ca
758 miljoner kronor. Merparten av
utgifterna inom anslaget utgörs av
avtalsbundna bidrag till den europeiska
rymdorganisationen European Space Agency
(ESA), avseende långsiktiga
utvecklingsprojekt. Regeringen anför i
propositionen att utrymme saknas att
inom anvisat anslag delta i nya projekt.
Två för svenskt vidkommande viktiga
projekt planeras för närvarande inom
ramen för ESA-samarbetet.

Av propositionen framgår att det vid
ESA:s ministermöte i oktober 1995
fattades beslut om ett europeiskt
deltagande i den planerade
internationella rymdstationen Alpha.
Rymdstationen innebär det största
internationella samarbetsprojektet
någonsin, framhålls det i propositionen.
Regeringen beskriver projektet som en
teknisk utmaning, som också bedöms kunna
utgöra modell för framtidens alltmer
globala samarbete på rymdområdet.
Projektet leds av Förenta staterna.
Övriga parter är Ryssland, Japan, Kanada
och Europa via ESA. Målet för projektet
är att tillhandahålla rymd- och
markinstallationer för utforskande och
användning av rymden. Det europeiska
deltagandet förutsätter bl.a.
delfinansiering av de gemensamma
driftskostnaderna för stationen från år
2001 och under dess beräknade livstid
fram till år 2013 liksom täckande av de
europeiska utvecklingskostnaderna (de
s.k. europeiska elementen).

Enligt regeringen bör Sverige som
medlem i ESA delta i utvecklingen av
Europas bidrag till den internationella
rymdstationen. Kostnaderna för ett
svenskt deltagande (på nivån 0,4 %)
beräknas till 102,5 miljoner kronor
under perioden 1996-2004 (prisnivå
1995). Deltagandet innebär också att
Sverige ansluter sig till det
mellanstatliga avtal som reglerar
samarbetet mellan rymdstationsparterna.

Vidare driver ESA och
användarorganisationen Eumetsat ett
gemensamt projekt, Metop, för att
utveckla s.k. polära vädersatelliter.
Dessa satelliter skall komplettera de
redan beslutade s.k. geostationära
vädersatelliterna. I propositionen
anförs att de polära satelliterna är av
stort intresse för den svenska
vädertjänsten eftersom de ger en bättre
bild av vädersituationen på nordliga
breddgrader än vad de geostationära
satelliterna ger. Sverige deltar i ett
förberedande program för Metop sedan år
1993, och regeringen anser att Sverige
bör fortsätta att delta i utvecklingen
av Metop. Kostnaderna beräknas till
150,8 miljoner kronor för perioden
1996-2002 (prisnivå 1995).

Regeringen beräknar det sammanlagda
medelsbehovet för de två projekten till
30 miljoner kronor för budgetåret
1995/96. Vidare tillkommer kostnaderna
för pris- och valutajusteringar av de
avtalsbundna bidragen till ESA (på nivån
2 %) om ca 32,5 miljoner kronor för
innevarande budgetår.

I propositionen föreslås därför att
riksdagen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på ytterligare ca 62,5
miljoner kronor. Anslagshöjningen skall
finansieras genom motsvarande besparing
inom Näringsdepartementets
verksamhetsområde. På vilket sätt denna
besparing skall genomföras nämns inte i
propositionen

Enligt vad som sägs i motion
1995/96:Jo16 (mp) saknas det ekonomiskt
utrymme för projekt med bemannade
rymdtransporter och drift av en komplex
utpost i rymden. Sverige bör därför
varken delta i den planerade
internationella rymdstationen Alpha
eller bidra till driftskostnaderna för
stationen, anser motionärerna.
Satsningar borde i stället göras på
tillämpning av rymdteknologi, t.ex. i
miljödatacentrumet i Kiruna och i
vädersatelliter. Mot den bakgrunden
begärs i motionen att anslaget sänks med
12,5 miljoner kronor till 50 miljoner
kronor.

Utskottet, som gör samma bedömning som
regeringen när det gäller det svenska
deltagandet i rymdstationen Alpha,
finner det naturligt att Sverige som
medlem i ESA deltar i det europeiska
bidraget till den planerade
internationella rymdstationen. Som
påpekas i propositionen är rymdstationen
ett gigantiskt samverkansprojekt och
utgör modell för det alltmer globala
samarbetet på rymdområdet. Härtill kan
läggas de tekniska och vetenskapliga rön
som projektet kan förväntas tillföra
flera områden inom svensk forskning.
Verksamheten kommer dessutom att gynna
svensk högteknologisk industri.

Den utredning som regeringen tillsatte
hösten 1994 med uppdrag att genomföra en
genomgripande översyn av den svenska
rymdverksamheten avlämnade i september
1995 sitt betänkande (SOU 1995:78). När
det gäller de meteorologiska
satellitprogrammen betonas i betänkandet
bl.a. vikten av att Sveriges långsiktiga
engagemang i ESA och Eumetsat bekräftas
och att forskning och
utvecklingsverksamhet i Sverige
bibehålls. Beträffande miljö- och
klimatstudier gör utredaren
(landshövding Gunnar Björk) den
bedömningen att både det i Kiruna
planerade institutet för miljö- och
rymdforskning och de klimatdatabaser och
det klimatmodelleringscentrum som
planeras av SMHI (Sveriges
meteorologiska och hydrologiska
institut) kan leda till att
fjärranalysdata i betydande omfattning
kan komma att utnyttjas i samhället.
Initiativen betraktas av utredaren som
mycket angelägna från rymdsynpunkt.
Betänkandet bereds för närvarande i
regeringskansliet. De frågor om
rymdteknologiska satsningar som tas upp
i motion 1995/96:Jo16 (mp) kommer
således att få sin belysning under
beredningsarbetet.

Det anförda innebär att utskottet
tillstyrker regeringens förslag i denna
del och avstyrker det aktuella yrkandet
i nyssnämnda motion.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande
Finansinspektionen

att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:105 avsnitt 5 i
denna del till Finansinspektionen på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
2 800 000 kr,

2. beträffande statlig garanti
till svensk-norsk industrifond

att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i
denna del godkänner vad som anges i
propositionen om en garanti för lån på
högst 20 000 000 kr till Stiftelsen
Fonden för svenskt-norskt industriellt
samarbete,

3. beträffande förändrad
verksamhetsinriktning för AB Svensk
Exportkredit

att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i
denna del godkänner den inriktning av
verksamheten vid AB Svensk
Exportkredit som anges i
propositionen,

4. beträffande Närings- och
teknikutvecklingsverket

att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i
denna del till Närings- och
teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader på
tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 4
000 000 kr,

5. beträffande rymdverksamhet

att riksdagen med bifall till
proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i
denna del och med avslag på motion
1995/96:Jo16 yrkande 4 till
Rymdverksamhet på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
under tolfte huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 62 544 000 kr.

res. (mp)

Stockholm den 12 mars 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta
Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),
Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand
(s), Mikael Odenberg (m), Sylvia
Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro
Andersson (s), Chris Heister (m), Marie
Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag
Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës
(mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck
(s) och Frank Lassen (s).

Reservation

Rymdverksamhet (mom. 5)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
som börjar på s. 5 med Utskottet, som
och slutar på s. 6 med nyssnämnda
motion bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1995/96:Jo16 (mp)
saknas det i Sverige ekonomiskt utrymme
för projekt med bemannade
rymdtransporter och drift av komplexa
utposter i rymden. Mot den bakgrunden
bör vi varken delta i den planerade
internationella rymdstationen Alpha
eller bidra till driftskostnaderna för
stationen. I stället bör satsningar
göras på tillämpning av rymdteknologi,
t.ex. i miljödatacentrumet i Kiruna och
i vädersatelliter. Det föreslagna
anslaget bör därför sänkas till 50
miljoner kronor. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker det aktuella
yrkandet i nyssnämnda motion.

dels att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:

5. beträffande rymdverksamhet

att riksdagen med anledning av
proposition 1995/96:105 avsnitt 10 i
denna del och med bifall till motion
1995/96:Jo16 yrkande 4 till
Rymdverksamhet på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1995/96
under tolfte huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 50 000 000 kr.

Gotab, Stockholm 1996