Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 m.m.

Betänkande 1991/92:SoU9

Socialutskottets betänkande 1991/92:SOU09

Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1991/92
SoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1991/92:25 med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 vad
avser bilaga 4 punkt E 19 om folkhälsoinstitutet och punkt G 13
om medel för ombildning av statens hundskola till aktiebolag och
tre motioner som väckts med anledning av propositionen. Vidare
behandlas proposition 1991/92:7 om ombildning av statens
hundskola till aktiebolag samt en motion från allmänna
motionstiden 1991 om behovet av ledarhundar.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionerna och
avstyrker samtliga motioner.

Proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola till

aktiebolag

I proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola har
förra regeringen föreslagit att statens hundskola upphör som
myndighet och ombildas till ett aktiebolag i enlighet med de
riktlinjer som angetts i propositionen.

Proposition 1991/92:25 bilaga 4 punkterna 1 och 2

I proposition 1991/92:25 med förslag om tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 har regeringen föreslagit
riksdagen att under femte huvudtiteln
dels under punkten E 19. Folkhälsoinstitutet senarelägga
tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande från den 1
januari 1992 till den 1 juli 1992,
dels under punkten G 13. Medel för ombildning av statens
hundskola till aktiebolag
1. godkänna de principer för den ekonomiska regleringen som
förordats i propositionen,
2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs i
samband med avvecklingen av myndigheten statens hundskola samt
för att genomföra förslaget om bildandet av ett aktiebolag,
3. till Medel för ombildning av statens hundskola till
aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 7000000 kr.

Motionerna

1990/91:So230 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ledarhundar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att erforderliga medel ställs till
hundskolans förfogande för att rekrytera och utbilda fler
ledarhundar.

1991/92:So15 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv till
organisationskommittén för folkhälsoinstitutet.

1991/92:So16 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att man med hänsyn till riksdagens och
arbetsmarknadsutskottets uttalanden särskilt beaktar
förutsättningarna för lokalisering av det nya
folkhälsoinstitutet till Umeå.

1991/92:So17 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av folkhälsoinstitutet till
Linköping.

Utskottet

Folkhälsoinstitutet

Tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande

Propositionen

Den 12 juni 1991 beslutade riksdagen att ett folkhälsoinstitut
skulle inrättas och att verksamheten skulle starta den 1 januari
1992 (prop. 1990/91:175, SoU23, rskr. 376). En
organisationskommitté har tillkallats för att utföra det
förberedelsearbete som krävs inför starten av institutet.
Kommittén inledde sitt arbete i september 1991 (dir. 1991:77).

Det förberedelsearbete som skall utföras är, enligt
föredragande statsråd, omfattande, och det har visat sig att den
tidigare beslutade tidsplanen är alltför knapp för att arbetet
skall kunna fullgöras på ett fullgott sätt. Bl.a. behöver
samverkan med eller eventuellt inlemmande av vissa ytterligare
verksamheter belysas, utöver vad som angetts i direktiven för
organisationskommitténs arbete.

Enligt föredraganden har det hittills bedrivna arbetet visat
på behov av att belysa folkhälsoinstitutets roll för
folkhälsoarbetet mer generellt än vad de nuvarande direktiven
ger utrymme för. Detta kan komma att påverka
folkhälsoinstitutets organisation. Föredraganden har för avsikt
att senare föreslå tilläggsdirektiv till organisationskommittén
för folkhälsoinstitutet med denna inriktning.

Enligt föredraganden är det angeläget att vissa viktiga
folkhälsoinsatser kan påbörjas under innevarande budgetår.
Kommittén bör därför initiera sådana.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att tidpunkten för
folkhälsoinstitutets inrättande senareläggs från den 1 januari
1992 till den 1 juli 1992.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om att
senarelägga tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande från
den 1 januari 1992 till den 1 juli 1992.

Tilläggsdirektiv till organisationskommittén för
folkhälsoinstitutet

I motion 1991/92:So15 av Stina Gustavsson och Marianne
Jönsson (båda c) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv
till organisationskommittén för folkhälsoinstitutet.
Motionärerna framhåller att regeringen i proposition 1991/92:25
anger att förberedelsearbetet kommer att ta längre tid än
planerat och att andra aspekter på folkhälsoinstitutets
utformning framkommit som behöver belysas. En sådan aspekt utgör
enligt propositionen regeringens förslag om att undersöka
möjligheten att samlokalisera verksamheten med annan.
Motionärerna anser att det förslag som tidigare väcktes om att
verksamheten borde tillhöra socialstyrelsen härigenom fått ökad
aktualitet.

Tidigare behandling

Utskottet behandlade regeringens proposition 1990/91:175 om
vissa folkhälsofrågor i betänkandet 1990/91:SoU23. Utskottet
gjorde då följande bedömning om rollfördelningen mellan
folkhälsoinstitutet och socialstyrelsen (s. 29 f.).

En avsikt med att inrätta ett folkhälsoinstitut är enligt
propositionen att förbättra samspelet mellan de offentliga
verksamheterna, organisationer och enskilda människor.
Institutet föreslås få en samordnande sektorsövergripande roll.
Socialstyrelsen, däremot, har ett övergripande ansvar för
folkhälsofrämjande åtgärder inom sin sektor, dvs. inom hälso-
och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen har också,
till skillnad från folkhälsoinstitutet, ett tillsynsansvar.
Utskottet anser att det behövs en bättre samordning av
folkhälsoarbetet såväl mellan olika samhällssektorer som av
insatser som riktas mot individer och samhälle. Utskottet delar
också uppfattningen i propositionen att programarbete som
arbetsmetod är en mycket lämplig form för att stimulera
samarbete mellan olika sektorer och samhällsnivåer. Utskottet
tillstyrker därför att ett folkhälsoinstitut inrättas enligt
propositionens förslag och avstyrker motionerna. (Res. m, c.)

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning om inriktningen
av ett folkhälsoinstitut och om arbetsfördelningen mellan
socialstyrelsen och det nya institutet och avstyrker därmed
motion 1991/92:So15 (c).

Lokalisering av folkhälsoinstitutet

I motion 1991/92:So16 av Georg Andersson m.fl. (s) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att man med hänsyn till riksdagens och
arbetsmarknadsutskottets uttalanden särskilt beaktar
förutsättningarna för lokalisering av det nya
folkhälsoinstitutet till Umeå. Motionärerna hänvisar till
socialutskottets tidigare behandling av frågan om lokaliseringen
av folkhälsoinstitutet. Socialutskottet utgick då från att
organisationskommittén skulle beakta arbetsmarknadsutskottets
uttalanden om att det är viktigt att pröva möjligheterna att
välja annan lokaliseringsort än Stockholm vid lokalisering av
nya myndigheter. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets
förslag.

Motionärerna förutsätter nu att förslaget om att pröva
samlokalisering av folkhälsoinstitutet med någon annan myndighet
eller organisation inte är ett sätt att försöka kringgå
socialutskottets och riksdagens klara ställningstagande att
pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än
Stockholm. Riksdagen bör, enligt motionärerna, särskilt beakta
förutsättningarna för lokalisering av det nya
folkhälsoinstitutet till Umeå.

I motion 1991/92:So17 av Berit Löfstedt och Ingvar Björk
(båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om lokalisering av
folkhälsoinstitutet till Linköping. Motionärerna hänvisar till
att det sektorsövergripande samarbetet inom folkhälsans område
är väletablerat i länet. Bl.a. nämns hälsouniversitetet,
Linköping Collaborating Center och det särskilda avtalet med WHO
för folkhälsobefrämjande arbete.

Tidigare behandling

I betänkandet 1991/92:SoU23 behandlade utskottet ett
tiotal motioner om lämplig lokalisering för folkhälsoinstitutet.
Utskottet ansåg att utskottet inte borde föregripa
organisationskommitténs bedömning med något uttalande om lämplig
lokaliseringsort. Utskottet utgick från att kommittén beaktar
arbetsmarknadsutskottets uttalanden om lokalisering av nya
myndigheter. Samtliga motioner avstyrktes. Riksdagen följde
utskottet. (Res. c, v och mp.)

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att riksdagen
inte bör föregripa organisationskommitténs bedömning med något
uttalande om lämplig lokaliseringsort. Utskottet förutsätter att
organisationskommittén beaktar arbetsmarknadsutskottets och
socialutskottets tidigare uttalanden om att vid lokalisering av
folkhälsoinstitutet överväga möjligheten att välja annan
lokaliseringsort än Stockholm och avstyrker därmed motionerna
1991/92:So16 (s) och 1991/92:So17 (s).

Ombildning av statens hundskola till aktiebolag, m.m.

Proposition 1991/92:7

Statens hundskola har under de senaste decennierna haft
svårigheter att uppfylla de produktionsmål som uppsatts och att
uppnå en positiv resultatutveckling. Regeringen uppdrog 1986 åt
statskontoret att göra en översyn av hundskolans verksamhet. På
grundval av översynen föreslog regeringen i proposition
1987/88:126 att statens hundskola skulle vara en renodlad
uppdragsmyndighet med uppgift att i första hand tillhandahålla
polis- och ledarhundar. Riksdagen beslöt i enlighet med
regeringens förslag (1987/88:SoU24, rskr. 303). Den
ackumulerade skulden reglerades, och för att underlätta
övergången till en intäktsfinansierad myndighet utgick ett
omställningsbidrag t.o.m. budgetåret 1990/91. Ytterligare
medelstillskott har lämnats.

Uppgifter från de två största avnämargrupperna -- Synskadades
riksförbund och rikspolisstyrelsen -- tyder på att det finns
stora och ännu inte tillgodosedda behov av ledarhundar och
polishundar. Föredragande statsrådet anför att tjänstehundar av
olika slag fyller viktiga samhällsfunktioner och att
ansträngningarna för att åstadkomma en ökad produktionsvolym
måste intensifieras. En avgörande förutsättning för en positiv
resultatutveckling och ekonomisk utveckling är, enligt
föredraganden, att verksamheten kan tillgodose kundernas behov
och önskemål samt att den utformas och styrs enligt
affärsmässiga principer. Det är också av grundläggande betydelse
att personalens kompetens och idéer om hur man skall kunna uppnå
en positiv verksamhetsutveckling tas till vara.

Organisations- och finansieringsformen för myndigheten har
varit föremål för återkommande utredningar och förändringar dock
utan att produktionsresultatet eller den ekonomiska situationen
har kunnat förbättras i en mer positiv riktning. Den fortgående
negativa resultatutvecklingen har lett till att skolans
nuvarande organisationsform har ifrågasatts. Regeringen
beslutade därför att en särskild utredare skulle få i uppgift
att analysera förutsättningarna för att driva statens hundskola
i aktiebolagsform. Den särskilda utredaren har den 12 februari
1991 redovisat uppdraget i rapporten Statens hundskola,
översyn av utvecklingsmöjligheter (dnr S91/845/H).

Mot bakgrund av rapporten föreslår den förra regeringen att
statens hundskola upphör som myndighet och ombildas till
aktiebolag snarast efter den 1 januari 1992, dock senast den 1
juli 1992. Med aktiebolagsformen kan, anför föredraganden,
förutsättningar skapas för ett mer marknadsekonomiskt agerande
mellan olika parter. För att få ett bredare inflytande och
större riskspridning i verksamheten bör möjlighet öppnas för
fler ägare än staten att ingå i bolaget. Staten kommer dock,
enligt föredraganden, att inneha aktiemajoritet i bolaget vilket
ger möjligheter för riksdagen att besluta om en inriktning för
hundproduktionen som kan omfatta hänsynstagande till vissa
samhällsmål.

Föredraganden anför att en ombildning till bolag är
komplicerad och omfattar många detaljfrågor som ännu inte kunnat
slutligt beredas. Till dessa hör bl.a. en slutlig värdering av
tillgångar och skulder samt bedömning av aktiekapitalets
storlek. Staten avses erbjuda bolaget ett lån motsvarande
köpeskillingen, och villkoren för detta lån skall därvid
fastställas. Vidare behöver preciseras i vilken omfattning
statliga medel behöver anslås för att täcka det negativa
verkskapitalet.

För att bereda dessa och andra frågor inför bolagiseringen
anför det föredragande statsrådet att han avser att föreslå
regeringen att besluta om att inrätta en särskild kommitté med
uppgift att inleda och, under förbehåll av riksdagens
godkännande, slutföra nödvändiga förberedelser och förhandlingar
inför bolagsbildningen. Vidare aviseras att regeringen i samband
med tilläggsbudgeten kommer att återkomma till riksdagen med
förslag angående de tidigare berörda ekonomiska frågorna.

Regeringen beslutade den 12 september 1991 att tillkalla en
organisationskommitté med uppgift att inleda och, under
förbehåll av riksdagens godkännande av proposition 1991/92:7,
slutföra nödvändiga förberedelser inför ombildningen av statens
hundskola till aktiebolag.

Proposition 1991/92:25

Den nya regeringen föreslår i propositionen följande principer
för den ekonomiska regleringen i samband med bolagsbildningen.
Staten överlåter på det nya bolaget dels statens hundskolas
tillgångar enligt den balansräkning som upprättas i samband med
att myndigheten upphör, dels befintliga byggnader inom
hundskolans område. För dessa tillgångar inklusive byggnader
betalar bolaget till staten en köpeskilling som motsvarar det
bokförda värdet. Staten erbjuder samtidigt bolaget ett lån på
ett belopp motsvarande denna köpeskilling.

Medel för ombildningen av statens hundskola till aktiebolag
beräknas preliminärt till 7 milj.kr. Dessa medel avser dels
statens andel av erforderligt aktiekapital, dels
organisationskommitténs kostnader samt övriga kostnader för
rekonstruktion av verksamheten och reglering av det negativa
verkskapitalet. Slutliga beräkningar av hundskolans tillgångar
och skulder föreligger först sedan bokslut har upprättats i
samband med myndighetens avveckling. Det bör därför ankomma på
regeringen att besluta om medlens närmare användning.

Proposition 1991/92:69

Det bör i sammanhanget nämnas att den nya regeringen i
proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag
m.m. begär riksdagens bemyndigande att genomföra försäljning
helt eller delvis av statens aktier i bl.a. statens hundskola
efter bolagsbildning. Förslaget behandlas av utskottet i ett
yttrande till näringsutskottet, 1991/92:SoU2y.

Motionen

I motion 1990/91:So230 av Eva Goës m.fl. (mp) från
allmänna motionstiden 1991 yrkas dels att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ledarhundar (yrkande 1), dels att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att erforderliga medel ställs till hundskolans förfogande för
att rekrytera och utbilda fler ledarhundar (yrkande 2).
Motionärerna anför att det har blivit allt svårare att få en
ledarhund för synskadade. Detta beror mycket på att det varit
svårt att få fram bra ämnen till ledarhundar samt att många av
ledarhundarna som i början av 1980-talet kom ut till synskadade
nu dött. Vidare har valpsjuka härjat på hundskolan.

Tidigare behandling

I betänkandet 1990/91:SoU12 (s. 85 f.) behandlade
utskottet budgeten för statens hundskola för budgetåret 1991/92
och en motion om ledarhundsutbildningen. Utskottet konstaterade
att frågan om statens hundskola i framtiden skulle bedrivas i
aktiebolagsform var föremål för utredning. I avvaktan på
förslaget från regeringen ansåg utskottet sig inte berett att
ställa sig bakom kravet att anslå medel för en utbyggnad av
ledarhundsutbildningen. Motionen avstyrktes i här berörda delar.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 1991/92:7 att
ombilda statens hundskola till ett aktiebolag med staten som
majoritetsägare. Utskottet tillstyrker vidare de principer för
den ekonomiska regleringen i samband med bolagsbildningen som
regeringen förordat och att regeringen bemyndigas att vidta de
åtgärder som behövs i samband med avvecklingen av myndigheten
statens hundskola samt för att genomföra förslaget om bildandet
av ett aktiebolag. Utskottet tillstyrker också den föreslagna
medelstilldelningen.

Motiven för en ombildning av statens hundskola till aktiebolag
är enligt propositionen att tillgodose kundernas behov och
önskemål samt att åstadkomma en positiv resultatutveckling.
Utskottet förutsätter att kundernas kvalitetskrav upprätthålls
också i den nya organisationen. Motion 1990/91:So230 (mp) får
därmed anses tillgodosedd varför den avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer1. beträffande tidpunkten för
folkhälsoinstitutets inrättande
att riksdagen bifaller förslaget i proposition 1991/92:25 att
inrättandet av statens folkhälsoinstitut senareläggs till den 1
juli 1992,
2. beträffande tilläggsdirektiv till organisationskommittén
för folkhälsoinstitutet
att riksdagen avslår motion 1991/92:So15,
3. beträffande lokalisering av folkhälsoinstitutet
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:So16 och 1991/92:So17,
4. beträffande ombildning av statens hundskola till
aktiebolag
att riksdagen bifaller förslaget i proposition 1991/92:7 att
statens hundskola upphör som myndighet och ombildas till ett
aktiebolag i enlighet med de riktlinjer som angetts i
propositionen,
5. beträffande principerna för den ekonomiska regleringen
av ombildningen
att riksdagen godkänner de principer för den ekonomiska
regleringen som förordats i proposition 1991/92:25,
6. beträffande åtgärder i samband med ombildningen av
statens hundskola
att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som
behövs i samband med avvecklingen av myndigheten statens
hundskola samt för att genomföra bildandet av ett aktiebolag,
7. beträffande medel för ombildning av statens hundskola
till aktiebolag
att riksdagen till Medel för ombildning av statens hundskola
till aktiebolag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 7000000
kr.,
8. beträffande behovet av ledarhundar m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:So230.

Stockholm den 3 december 1991
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),
Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Johan Brohult (nyd), Jan Andersson (s), Leif Carlson (m),
Maj-Inger Klingvall (s), My Persson (m), Hans Karlsson (s) och
Chatrine Pålsson (kds).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Proposition 1991/92:7 om ombildning av statens hundskola
till aktiebolag 1
Proposition 1991/92:25 bilaga 4 punkterna 1 och 2 1
Motionerna 2
Utskottet 2
Folkhälsoinstitutet 2
Tidpunkten för folkhälsoinstitutets inrättande 2
Tilläggsdirektiv till organisationskommittén för
folkhälsoinstitutet 3
Lokalisering av folkhälsoinstitutet 4
Ombildning av statens hundskola till aktiebolag, m.m. 5
Proposition 1991/92:7 5
Proposition 1991/92:25 6
Proposition 1991/92:69 7
Motionen 7
Tidigare behandling 7
Utskottets bedömning 7
Hemställan 8