Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 (jordbruksdepartementet)

Betänkande 1991/92:JoU7

Jordbruksutskottets betänkande 1991/92:JOU07

Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 (jordbruksdepartementet)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
JoU7

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår.
Utskottet tillstyrker att jordbruket tillförs ytterligare
1678,5 milj.kr. huvudsakligen i form av ett bidrag per djur av
olika slag eller per hektar av olika grödor. Vidare tillstyrks
förslaget om utvidgning av bidragsramen för bidrag till
fruktodlingen med 1,1 milj.kr. Skyldigheten att betala
prisregleringsavgift på bekämpningsmedel föreslås genom
lagändring gälla både tillverkare och importör. Tre
följdmotioner (s, v) om bl.a. dispositionen av det föreslagna
anslaget, prisregleringsavgifternas storlek och finansieringen
av den utvidgade bidragsramen avstyrks.

Till betänkandet fogas två reservationer (s) och en
meningsyttring (v).

NIONDE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1991/92:25 om tilläggsbudget I för budgetåret
1991/92, bilaga 8 (jordbruksdepartementet), föreslås att
riksdagen under littera B. (s. 33), anslaget B13.
Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., 1. godkänner vad som
förordats i fråga om utbetalning av bidrag per djur eller per
hektar av olika grödor och 2. till Omställningsåtgärder i
jordbruket m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1678500 000
kr. Under anslaget B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. (s. 35) föreslås att riksdagen 1.
godkänner vad som anförts beträffande utvidgning av bidragsramen
för stöd till fruktodlingen, 2. godkänner vad som förordats om
dispositionen av det i statsbudgeten för budgetåret 1991/92
anvisade förslagsanslaget Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. Vidare föreslår regeringen att riksdagen
antar ett inom jordbruksdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i lagen (1990:616) om införande av lagen (1990:615)
om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.

Motioner

1991/92:Jo18 av Kaj Larsson och Åke Selberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansieringen av fruktodlingens
röjningsbidrag.

1991/92:Jo19 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till avbetalning
av den räntefria krediten,

2. att riksdagen beslutar att behålla avgiftsfinansieringen på
bekämpningsmedel och handelsgödsel,

3. att riksdagen anslår 200 milj.kr. till mjölkproduktionen
enligt vad som anförts i motionen.

1991/92:Jo20 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om undandragande av 200 milj.kr. för
finansiering av exportkostnaderna för 1990 års skörd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reduktion av höjningen av
prisregleringsavgiften på exportkostnaderna för 1990 års skörd.

Utskottet

Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

Propositionen

Under budgetåret 1991/92 skall ett belopp på 1678,5 milj.kr.
tillföras jordbruket. Av dessa medel skall 200 milj.kr. användas
för att avbetala den räntefria kredit som staten ställt till
förfogande för finansiering av exportkostnaderna för 1990 års
skörd. Detta innebär att den särskilda höjning av
prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel som
vidtogs för att finansiera dessa kostnader kan reduceras
ytterligare den 1 juli 1992. Resterande belopp skall i huvudsak
tillföras jordbruket i form av ett bidrag per djur av olika slag
eller per hektar av olika grödor. Medlen skall anvisas över
statsbudgeten. Den av riksdagen beslutade höjningen av
ersättningen till jordbruket i norra Sverige, 87 milj.kr., skall
liksom höjningarna för budgetåren 1989/90 och 1990/91 också i
huvudsak utbetalas som ett bidrag per djur eller per hektar av
olika grödor.

Det bör ankomma på regeringen att fastställa den definitiva
fördelningen av beloppen på olika djurslag och grödor m.m. efter
förslag från statens jordbruksverk.

Motionerna

I motion Jo20 av Göran Persson m.fl. (s) anförs att
tillförseln av medel till jordbruket innebär att ett åtagande i
1990 års livsmedelspolitiska beslut fullföljs. I detta avseende
delar motionärerna regeringens uppfattning. Däremot anser
motionärerna att förslaget om överföring av 200 milj.kr. för
avbetalning av exportkostnaderna för spannmål är
fördelningspolitiskt felaktigt, eftersom det förstärker den
redan orättvisa fördelningen av stödet mellan
spannmålsproducerande och animalieproducerande bönder.
Motionärerna motsätter sig även den av jordbruksministern
aviserade sänkningen av prisregleringsavgiften på handelsgödsel
och bekämpningsmedel. Åtgärden är miljöpolitiskt felaktig
eftersom den kommer att leda till en ökad kemikalieanvändning.

Även i motion Jo19 av Annika Åhnberg m.fl. (v) framförs
invändningar mot regeringens överväganden om avbetalning av den
räntefria krediten m.m. Motionärerna erinrar bl.a. om att
statsutgifterna för spannmålsöverskottet år 1990 blev mycket
större än beräknat och att prisregleringsavgifterna -- utan
någon erinran från riksdagens sida -- höjdes tillfälligt för att
bidra till finansieringen av exportkostnaderna. Motionärerna
godtar ej den i propositionen aviserade reduktionen av den
särskilda avgiftshöjningen eftersom den innebär en ytterligare
omfördelning av resurser från animalieproducenter till
spannmålsproducenter. Genom att bibehålla avgiftsfinansieringen
i enlighet med riksdagens ursprungliga beslut kan resurser i
stället användas för att stärka mjölkproduktionen och annat
djurbaserat lantbruk, särskilt inom det s.k. stödområdet.

Utskottets överväganden

Regeringens förslag om överföring av medel till jordbruket
överensstämmer med tidigare åtaganden från statsmakternas sida.
Utskottet tillstyrker därför att ett belopp på 1678,5 milj.kr.
tillförs jordbruket, huvudsakligen i form av ett bidrag per djur
av olika slag eller per hektar av olika grödor. Beloppet är
avsett att täcka de kostnadsökningar i produktionen som ej
kunnat tas ut genom prishöjningar, till följd av en
överenskommelse i GATT i april 1989 om frysta stödpriser.

När det gäller dispositionen av delbeloppet 200 milj.kr. och
prisregleringsavgifternas storlek vill utskottet framhålla att
riksdagen i lag bemyndigat regeringen att meddela föreskrifter
om avgifternas storlek m.m. Regeringen får överlåta åt
jordbruksverket att bestämma beloppen. Enligt 1990 års
riksdagsbeslut om livsmedelspolitiken skall avgifterna tas ut
längst under tiden den 1 juli 1991--den 30 juni 1995 och
avgiftsmedlen användas för att finansiera övergångsåtgärder inom
spannmålsregleringen. Regeringens överväganden i denna del kan
således inte anses avvika från tidigare riksdagsbeslut i frågan.

Vad beträffar miljöeffekterna av regeringens förslag till
disposition m.m. vill utskottet framhålla att riksdagen i olika
sammanhang beslutat om långtgående miljökrav för jordbruket och
näringens hänsynstagande till naturvårdens intressen (se bl.a.
JoU 1987/88:24 och 1990/91:JoU30). Jämfört med effekterna av
dessa beslut och av den strukturförändring av jordbruket som
innefattas i 1990 års livsmedelspolitiska beslut måste de
eventuella miljöeffekterna av ett beslut om sänkta
prisregleringsavgifter betecknas som marginella eller t.o.m.
försumbara.

I likhet med jordbruksministern anser utskottet således att av
det föreslagna totalbeloppet ett belopp om 200 milj.kr. bör
disponeras för en ytterligare avbetalning av den räntefria
kredit som staten ställt till förfogande för finansiering av
exportkostnaderna. Utskottet har ingen erinran mot vad som
anförs i propositionen om en reduktion av prisregleringsavgiften
på handelsgödsel och bekämpningsmedel den 1 juli 1992. Utskottet
vill erinra om att den särskilda höjningen av
prisregleringsavgiften ej motiverades utifrån miljöskäl och
därmed ej kan anses vara en del i en långsiktig strategi för ett
miljövänligt jordbruk. I enlighet härmed avstyrker utskottet
motionerna Jo19 och Jo20.

Som regeringen föreslagit bör återstående belopp tillföras
jordbruket i huvudsak som ett bidrag per djur av olika slag
eller per hektar av olika grödor. Det bör ankomma på regeringen
att fastställa grunderna för och fördelningen av totalbeloppet.
Höjningen av stödet till jordbruket i norra Sverige bör fördelas
på motsvarande sätt.

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.

Propositionen

Under anslaget B 16. Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m. har riksdagen för budgetåret 1991/92
medgett att 5 milj.kr. får beviljas som statsbidrag till
trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. Härutöver får
disponeras medel för statligt stöd till fruktodlingen inom en
ram av 20,5 milj.kr. under åren 1989--1991. Stödet omfattar
bl.a. strukturåtgärder inom fruktodlingen, t.ex. röjning av
päron- och äppleodlingar. T.o.m. hösten 1991 har det röjts
1045 ha, och den avsedda arealen på ca 1000 ha har således
röjts. På grund av att många röjningar utfördes de två första
bidragsåren, då bidrag lämnades med ett högre belopp per hektar
röjd areal, täcker inte den fastställda bidragsramen den röjda
arealen. Detta innebär att bidragsramen behöver utvidgas med 1,1
milj.kr. till 21,6 milj.kr. så att även de odlare som röjt under
år 1991 skall kunna få bidrag. Jordbruksministern anser att
utvidgningen av bidragsramen med 1,1 milj.kr. budgetåret 1991/92
för stöd till fruktodlingen bör finansieras genom en motsvarande
minskning av bidragsramen till trädgårdsnäringens
rationalisering. Sistnämnda bidragsram uppgår under innevarande
budgetår till 4,3 milj.kr.

Motionen

I motion Jo18 av Kaj Larsson och Åke Selberg (båda s) anförs
att det ursprungliga beslutet om stöd till fruktodlingen togs i
särskild ordning och att stödet inte skulle belasta den
ordinarie bidragsramen till trädgårdsnäringens rationalisering.
Förslaget i propositionen om finansieringssättet är olyckligt
och kommer bl.a. att innebära att andra
rationaliseringsåtgärder, exempelvis investeringar i
energibesparande eller miljövänlig teknik, nu omintetgörs inom
andra delar av näringen.

Utskottets överväganden

Riksdagen har för budgetåret 1991/92 beslutat om en bidragsram
till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. om sammanlagt
högst 5 milj.kr. Av bidragsramen avser 4,3 milj.kr. bidrag till
trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. och 0,7 milj.kr.
främjande av trädgårdsnäringen (1990/91:JoU17 p. 17). Vidare har
riksdagen våren 1990 beslutat godta den av regeringen då
föreslagna utökade bidragsramen för stöd till fruktodlingen,
totalt 20,5 milj.kr. under åren 1989--1991. Utskottet anförde i
det sammanhanget att det var berett att pröva förslag om
ytterligare resurser under anslagsperioden 1989--1991, om det
ansågs nödvändigt för att bevara fruktodlingens konkurrenskraft
(1989/90:JoU19).

Utskottet tillstyrker mot angivna bakgrund förslaget om
utvidgning av bidragsramen för stöd till fruktodlingen till 21,6
milj.kr.

När det gäller finansieringen av den föreslagna utvidgningen
godtar utskottet regeringens förslag om motsvarande minskning av
bidragsramen för trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. Det
bör tilläggas att utskottet nyligen föreslagit en skyndsam och
allsidig utredning av trädgårdsnäringens situation
(1991/92:JoU6). Utskottet utgår från att denna utredning bl.a.
kan ge underlag för mer långsiktiga bedömningar angående
trädgårdsnäringens framtid. Utskottet avstyrker med det anförda
motion Jo18 och tillstyrker regeringens förslag i motsvarande
del.

Importavgift på bekämpningsmedel

Propositionen

Enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område
skulle avgift (prisregleringsavgift) för bekämpningsmedel
betalas av såväl tillverkare som importör.

Våren 1990 beslutade riksdagen om en ny jordbrukspolitik
(prop. 1989/90:146, JoU25). Beslutet innebär bl.a. att man
övergångsvis behåller de interna avgifter som för närvarande
finansierar regleringsåtgärderna på spannmålsområdet. Dessa
avgifter utgörs av bl.a. avgiften på handelsgödsel och
bekämpningsmedel. Avsikten var inte annan än att, liksom
tidigare, såväl tillverkare som importörer skall vara
avgiftsskyldiga.

Riksdagsbeslutet innebar att prisregleringslagen på
jordbrukets område upphävdes och ersattes av dels lagen
(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m., dels
lagen (1990:616) om införande av lagen om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m. Vad gäller handelsgödsel föreligger
avgiftsskyldighet för importen enligt lagen om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m. och för tillverkningen enligt lagen om
införande av avgiftslagen. Såvitt avser bekämpningsmedel har
däremot lagregleringen kommit att utformas så att
avgiftsskyldigheten bara omfattar tillverkare och inte importör.

För att avgiftsskyldigheten skall få avsedd omfattning bör ett
tillägg göras i lagen om införande av avgiftslagen. Av tillägget
bör framgå att också importör skall kunna åläggas att betala
avgift.

Avgiftsskyldigheten bör kunna omfatta även varor som
levererats under hösten 1991. Avgift för bekämpningsmedel
erläggs på levererade kvantiteter. Redovisning sker halvårsvis.
Uppbörd av avgifter för leveranser under hösten 1991 sker inte
förrän i mars 1992.

I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1990:616) om
införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m. (prop. s. 38, bilaga 8:1).

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att skyldigheten att
erlägga prisregleringsavgift bör avse även importerade
bekämpningsmedel. När det gäller den lagtekniska lösningen anser
utskottet för sin del att avgiftsskyldigheten för både
handelsgödsel och bekämpningsmedel lämpligen bör grundas på
bestämmelserna i lagen (1990:616) om införande av lagen
(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. I
enlighet härmed föreslår utskottet att avgiftsskyldigheten i 6 §
skall utformas så att den omfattar tillverkare och importör av
handelsgödsel och bekämpningsmedel.

I propositionen anförs (s. 37) att avgiftsskyldigheten för
importörer av bekämpningsmedel bör kunna omfatta även varor som
levererats under hösten 1991. Redovisningen sker halvårsvis, och
uppbörd av avgifter för leveranser under hösten 1991 sker inte
förrän i mars 1992. Enligt utskottets mening skulle emellertid
en sådan ordning kunna komma i konflikt med bestämmelserna i 2
kap. 10 § regeringsformen om retroaktiv skattelagstiftning.
Utskottet förutsätter därför att avgiftsskyldigheten för
importörer av bekämpningsmedel kommer att avse varor som
importeras först efter lagändringens ikraftträdande den 1
januari 1992.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till olika produktionsgrenar

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om utbetalning av bidrag per djur eller per hektar av olika
grödor,

2. beträffande disposition av delbeloppet 200 milj.kr. samt
prisregleringsavgifterna

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo19 och 1991/92:Jo20,

res. 1 (s)

men. (v)

3. beträffande medelsanvisning

att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 1678500000 kr.,

4. beträffande utvidgning av bidragsram

att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts
beträffande utvidgning av bidragsramen för stöd till
fruktodlingen,

5. beträffande finansieringen av den utvidgade
bidragsramen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1991/92:Jo18 godkänner vad i propositionen
förordats om dispositionen av det i statsbudgeten för budgetåret
1991/92 anvisade förslagsanslaget Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m.m.,

res. 2 (s)

6. beträffande importavgift på bekämpningsmedel

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1990:616) om införande av lagen (1990:615) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m. med den ändringen att 6 § erhåller
följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

6 § Utöver avgifter enligt lagen (1990:615) om avgifter på
vissa jordbruksprodukter m.m. får under tiden den 1 juli
1991--den 30 juni 1995 följande avgifter tas ut.

Avgiftsskyldig Produkt

1. Tillverkare av mjöl, Vete, råg, korn och havre
gryn, flingor eller liknande
produkter

2. Mejeri Konsumtionsmjölk och
grädde

3. Tillverkare av Varor som anges under 1) i
handelsgödsel bilaga till denna lag

4. Tillverkare och importör Varor som anges under 2) i
av bekämpningsmedel bilaga till denna lag

Utskottets förslag

6 § Utöver avgifter enligt lagen (1990:615) om avgifter på
vissa jordbruksprodukter m.m. får under tiden den 1 juli
1991--den 30 juni 1995 följande avgifter tas ut.

Avgiftsskyldig Produkt

1. Tillverkare av mjöl, Vete, råg, korn och havre
gryn, flingor eller liknande
produkter

2. Mejeri Konsumtionsmjölk och
grädde

3. Tillverkare och importör Varor som anges i bilaga till
av handelsgödsel och denna lag
bekämpningsmedel

Stockholm den 3 december 1991

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Inge Carlsson (s),
Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj
Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Patrik
Norinder (m), Lena Klevenås (s), Berndt Ekholm (s), Lennart
Daléus (c) och Ulla Pettersson (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Disposition av delbeloppet 200 milj.kr. samt
prisregleringsavgifterna (mom. 2)

Göran Persson, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin,
Lena Klevenås, Berndt Ekholm och Ulla Pettersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Regeringens förslag" och på s. 4 slutar med "och Jo20" bort
ha följande lydelse:

Regeringens förslag om överföring av medel till jordbruket
överensstämmer med tidigare åtaganden från statsmakternas sida.
Utskottet tillstyrker därför att ett belopp på 1678,5 milj.kr.
tillförs jordbruket, huvudsakligen i form av ett bidrag per djur
av olika slag eller per hektar av olika grödor.

I likhet med vad som anförs i motion Jo20 anser utskottet
däremot att förslaget om överföring av 200 milj.kr. för
avbetalning av exportkostnaderna för spannmål är
fördelningspolitiskt felaktigt. Det förstärker den redan
orättvisa fördelningen mellan spannmålsproducerande och
animalieproducerande bönder och innebär en överföring av
resurser från skogs- och mellanbygderna till slättbygderna. I
enlighet härmed delar utskottet motionärernas åsikt att
prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel ej
bör sänkas. En sådan åtgärd kommer att leda till en ökad
kemikalieanvändning i jordbruket och strider därmed mot de
miljöpolitiska strävandena att minska jordbrukets negativa
effekter för miljövården och naturvården. Vad utskottet anfört
med anledning av motion Jo20 bör ges regeringen till känna. Det
anförda innebär att utskottet i huvudsak även ansluter sig till
motion Jo19.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande disposition av delbeloppet 200 milj.kr. samt
prisregleringsavgifterna

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Jo20 och med
anledning av motion 1991/92:Jo19 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. Finansieringen av den utvidgade bidragsramen (mom. 5)

Göran Persson, Inge Carlsson, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin,
Lena Klevenås, Berndt Ekholm och Ulla Pettersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "När det" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo18 att
den ordinarie bidragsramen för stöd till trädgårdsnäringens
rationalisering inte bör minskas för att finansiera utvidgningen
av bidragsramen för stöd till fruktodlingen. Som motionärerna
anför kan förslaget innebära att andra rationaliseringsåtgärder,
t.ex. investeringar i energibesparande eller miljövänlig teknik,
omintetgörs inom andra delar av näringen. Det bör tilläggas att
utskottet nyligen förordat en skyndsam och allsidig utredning av
trädgårdsnäringen. Mot bakgrund härav förefaller det
inkonsekvent att nu genomföra en minskning av bidragsramen för
stöd till trädgårdsnäringens rationalisering. Riksdagen bör
således med anledning av motion Jo18 avslå regeringens begäran
om godkännande såvitt avser dispositionen av anslaget Bidrag
till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande finansieringen av den utvidgade
bidragsramen

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo18 avslår
regeringens förslag i fråga om dispositionen av det i
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisade förslagsanslaget
Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m.,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Annika Åhnberg (v) anför:

Disposition av delbeloppet 200 milj.kr. samt
prisregleringsavgifterna

Riksdagen har beslutat att jordbrukspolitiken skall avregleras
under en period om fem år. För 1990 års skörd gäller fortfarande
ett statligt delansvar för finansieringen av exportkostnaderna
för spannmålsöverskottet. Bonden erhåller samma pris för allt
spannmål oavsett om den används i landet eller om den exporteras
till konstlat låga världsmarknadspriser. Glappet mellan de
inhemska priserna och världsmarknadspriserna finansieras med
avgiftsmedel och budgetmedel.

Statsutgifterna för spannmålsöverskottet år 1990 blev mycket
större än beräknat. Regeringen beslutade därför, utan erinran
från riksdagens sida, om en tillfällig höjning av
prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Intäkterna skulle bekosta de ökade utgifterna (1990/91:JoU19).

Regeringens nu framlagda förslag att 200 milj.kr. av
budgetmedel anvisas för att bekosta exportfinansieringen
innebär att den särskilda avgiftshöjningen kan reduceras
ytterligare den 1 juli 1992.

Enligt min mening bör riksdagen inte godta regeringens
överväganden i denna del. Förslaget innebär för jordbrukets del
en ytterligare omfördelning av resurser från animalieproducenter
till spannmålsproducenter. I stället bör avgiftsfinansieringen
behållas i enlighet med riksdagens tidigare beslut. Härigenom
kan motsvarande resurser användas för att stärka
mjölkproduktionen och annat djurbaserat lantbruk, särskilt i det
s.k. stödområdet.

Jag ansluter mig således till synpunkterna i motion Jo19 och
konstaterar att motion Jo20 i huvudsak överensstämmer med denna
motion.

Vidare delar jag reservanternas uppfattning i reservation 2
att den utvidgade bidragsramen till stöd till fruktodlingen ej
bör finansieras genom en minskning av den ordinarie ramen för
stöd till trädgårdsnäringen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
2 borde ha hemställt:

2. beträffande disposition av delbeloppet 200 milj.kr. samt
prisregleringsavgifterna

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo19 och
1991/92:Jo20 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan
anförts,