Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

Betänkande 1991/92:AU4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1991/92:AU04

Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionsyrkandena
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
AU4

I detta betänkande behandlar utskottet

proposition 1991/92:25 bilaga 9 såvitt avser punkterna 1, 2, 4 och 5
samt bilaga 11 såvitt avser punkt G 1.,

tre med anledning av propositionen väckta motioner.

Punkterna 3 och 6--8 i propositionens bilaga 9 är hänvisade till
socialförsäkringsutskottet och punkterna 1, 2 och 4 i propositionens
bilaga 11 till näringsutskottet.

Sammanfattning

I betänkandet redovisas proposition 1991/92:25 med förslag om
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 vad avser
bilagorna 9 (arbetsmarknadsdepartementet) och 11
(näringsdepartementet) i de delar som remitterats till
arbetsmarknadsutskottet samt tre med anledning av propositionen väckta
motioner. Utskottet behandlar förslag angående bidrag till utbildning
i företag, bidrag till handledare vid anställning av ungdomar,
ytterligare medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, till
lönebidrag för arbetshandikappade samt till lokaliseringsbidrag.

Sammanlagt begär regeringen ytterligare 3 285 milj.kr. till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder, varav huvuddelen för att bekämpa
långtidsarbetslöshet och arbetslöshet bland ungdomar och handikappade.
Vidare begärs medelstillskott på 275 milj.kr. till lönebidrag för
arbetshandikappade och 200 milj.kr. till lokaliseringsbidrag.

Utskottet redovisar sin syn på arbetsmarknadspolitikens inriktning.
Regeringens förslag tillstyrks av utskottet och motionsyrkandena
avstyrks.

Socialdemokraterna har avgett reservationer i fråga om den
arbetsmarknadspolitiska inriktningen och motsvarande anslagsförslag.
En meningsyttring har avlämnats av vänsterpartiet.

Propositionen

I proposition 1991/92:25 föreslår regeringen

dels i bilaga 9 (arbetsmarknadsdepartementet)

under punkt 1 beträffande A 1. Arbetsmarknadsdepartementet (s.
39--40)
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
utnyttjandet av de medel som anvisats till ramanslaget
Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten för budgetåret 1991/92,

under punkt 2 beträffande A 2. Utredningar m.m. (s. 40)
att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
4 000 000 kr.,

under punkt 4 beträffande B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(s. 43--45)

1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag
till lönekostnader vid utbildning i företag (avsnitt 4.1),

2. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag
till handledare vid anställning av ungdomar (avsnitt 4.4),

3. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 3 285 000 000 kr.,

under punkt 5 beträffande C 7. Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade (s. 46)

att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 275 000 000 kr.,

dels i bilaga 11 (näringsdepartementet)

under punkt G. Regional utveckling beträffande G 1.
Lokaliseringsbidrag m.m. (s. 54--55)

att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
200 000 000 kr.

Motionsyrkandena

1991/92:A1 av Lars-Ove Hagberg och Karl-Erik Persson (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om s.k. ungdomsgaranti,

3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 under anslaget B 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisar 1 300 000 kr. utöver vad
regeringen har föreslagit,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildning,
praktikplatser och beredskapsarbeten enligt vad i motionen anförts.

1991/92:A2 av Mona Sahlin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
årlig rapportering bör ske av infrastruktursatsningarna i enlighet med
den inriktning som anges i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående AMS inflytande över genomförandet av
infrastruktursatsningarna,

3. att riksdagen till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar 50
milj.kr.,

4. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag förhöjt reservationsanslag med
770 milj.kr.

1991/92:A3 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
initiativ av försöksverksamhet med projekthus -- en plats för
samordning och organisering av olika verksamhetsformer för
arbetssökande enligt den skisserade modellen.

Uppgifter om arbetsmarknadsläget

Antalet sysselsatta var i oktober 4 365 000 personer, vilket är
en minskning med 127 000 personer jämfört med oktober 1990 (SCBs
arbetskraftsundersökningar, AKU). Det är den kraftigaste minskningen
en enskild månad sedan år 1981. Sysselsättningsminskningen har främst
drabbat ungdomarna.

Såväl männen som kvinnorna har minskat sitt deltagande i
förvärvslivet (AKU). För månaden oktober gäller att i åldrarna 16 --
64 år deltog 85,3 % av männen i förvärvslivet jämfört med 86,6 % året
innan. Motsvarande tal för kvinnorna är 80,5 % jämfört med 82,4 % ett
år tidigare.

Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara mycket svag. I
oktober nyanmäldes 26 700 lediga platser till arbetsförmedlingen
vilket kan jämföras med 42 000 platser i oktober 1990. Inom
tillverkningsindustrin har antalet lediga platser mer än halverats.

Arbetslösheten uppgick i oktober till 3,5 % för män och 2,7 %
för kvinnor (AKU). Genomsnittligt sett har männen längre
arbetslöshetsperiod än kvinnorna, nämligen 17,5 veckor jämfört med
15,4 veckor för kvinnor.

Ungdomsarbetslösheten för ungdomar mellan 16 och 24 år, vilken
trendmässigt minskat under senare delen av 1980-talet, har stigit
kraftigt under år 1991 och uppgick i oktober till 7,3 % enligt AKU
(mot 4,6 % i oktober 1990). Enligt AMS bedömning kommer
ungdomsarbetslösheten att passera 10 % under 1992.

Utländska medborgares arbetslöshet framgår av AMS registrering
vid månadens slut av kvarstående arbetssökande, vilka kan ta arbete
direkt. Enligt oktobermätningen uppgick de arbetslösa utländska
medborgarna till 15 700 personer, dvs. ca 10 % av samtliga kvarstående
arbetssökande. Av dessa personer är 2 700 personer långtidsarbetslösa.
I SCBs arbetskraftsundersökningar redovisas inte utländska medborgare
månadsvis på grund av den statistiska osäkerheten. Som årsmedeltal för
år 1990 uppgick arbetslösheten för utländska män till 4,3 % och för
utländska kvinnor till 3,6 %, i båda fallen ± 0,8 %.

Enligt AMS redovisning fanns i slutet av oktober ca 33000
arbetshandikappade som var registrerade som arbetssökande på
arbetsförmedlingen. Av dessa var det ca 5 800 personer som direkt
kunde ta arbete. 1 400 personer var långtidsarbetslösa.

Som långtidsarbetslösa med en sammanhängande arbetslöshetsperiod
på mer än sex månader noterades i oktober 24 000 personer i AKU. Mätt
som andel av samtliga arbetslösa utgjorde de långtidsarbetslösa 17,4
%.

Internationellt sett är den svenska arbetslösheten inte hög. Med
reservation för att uppgifterna inte är helt jämförbara registrerades
inom EG en arbetslöshet på 8,8 % i augusti 1991.

17 500 personer varslades under oktober månad. För ett år sedan
varslades 7 100 personer under denna månad och för två år sedan 2600
personer. Av de nu varslade arbetade 51 % inom industrin.

Enligt AMS bedömning beräknas arbetslösheten öka till ca 4,5 % vid
slutet av kommande sommar och ligga kvar på denna nivå till årsskiftet
1992-1993. Industriförbundet gör för sin del bedömningen att den
genomsnittliga arbetslösheten trots massiva insatser från AMS år 1992
kan komma att hamna så högt som mellan 5 och 5,5 %, vilket i sig
innebär att man skulle vara i närheten av 6 % vid årsskiftet
1992-1993. I regeringens proposition 1991/92:38 om inriktningen av den
ekonomiska politiken -- där bedömningen av arbetslöshetstalen tar
hänsyn till de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som föreslås i
tilläggsbudget I -- beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till 3,5 %
år 1992 och 3,7 % år 1993.

Den väntade utvecklingen inom olika sektorer innebär följande enligt
AMS. Sysselsättningen fortsätter att minska inom jord- och skogsbruk i
en takt på 6 % per år (9 000 personer). För den dramatiskt försämrade
industrikonjunkturen är någon omedelbar förbättring inte i sikte.
Först under det andra halvåret 1992 torde produktionen komma att öka
igen. AMS räknar med 60 000 förlorade industrijobb under år 1991 och
ytterligare knappt 50 000 under år 1992. Även inom
byggnadsverksamheten, privata tjänster och offentliga tjänster väntas
sysselsättningen minska under prognosperioden fram till slutet av år
1992.

Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder framgår av
följande tabell som gäller oktober månad resp. år.

Stödform 1988 1989 1990 1991

Arbetsmarknadsutbildning
exkl. företagsutbildning 45 100 39 600 40 000 77 200
Arbetsmarknadsinstitut 5 900 6 000 6 700* 6 600*
Beredskapsarbete 12 100 7 900 7 500 12 600
Ungdomslag/Särskild
inskolningsplats 8 800 2 000 3 200 12 800
Avtalade inskolnings-
platser 1 700 1 600 1 400 1 300**
Rekryteringsstöd 4 000 2 100 2 400 600**
Lönebidrag 44 400 45 400 45 200 44 800**
Samhall 28 900 30 500 30 300 29 300**
Offentligt skyddat arbete 5 400 6 000 5 700 5 700**

*) ny statistik fr.o.m. juli 1990
**) avser september månad vad gäller Samhall och juni månad i övriga
fall (eftersläpningen beror på omläggning av det statistiska systemet)

Källa: AMS

Som framgår av tabellen har antalet personer i
arbetsmarknadsutbildning nått en toppnivå på 77 200 personer, vilket
nästan innebär en fördubbling jämfört med året innan.

Den nya arbetsmarknadspolitiska åtgärden utbildningsvikariat
(prop. 1990/91:150, FiU30, rskr. 386) börjar nu vinna insteg i
arbetslivet. Den sista veckan i november 1991 var 6 450 personer
verksamma som vikarier. 4 690 (73 %) var kvinnor och 1 760 (27 %) var
män. Övervikten för kvinnor i denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd
förklaras av att vikariaten till stor del återfinns inom den
offentliga sektorn, där många kvinnor arbetar.

Utskottet

Arbetsmarknadsdepartementet

Anslag till arbetsmarknadsdepartementet

I propositionens bilaga 9 föreslår regeringen under tionde
huvudtiteln vissa ändringar i fråga om utnyttjandet av de medel som
tidigare anvisats till anslaget A 1. Arbetsmarknadsdepartementet.
Dels räknas med en anslagsminskning på 8 419 000 kr. i samband med att
en särskild nämnd för utlänningsärenden inrättas i januari 1992,
vilken övertar personal från arbetsmarknadsdepartementet. Dels
föreslås ett tillskott av 4 382 000 kr. motsvarande 30 tjänster fram
till årsskiftet 1991-1992 i syfte att förhindra att antalet ej
avgjorda utlänningsärenden ökar okontrollerat inför bildandet av
utlänningsnämnden. Sammanlagt innebär förändringarna att belastningen
på anslaget minskar med 4 037 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om utnyttjandet av
de medel som anvisats till ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet på
statsbudgeten för budgetåret 1991/92.

Anslag till utredningar

För innevarande budgetår har till anslaget A 2. Utredningar m.m.
anvisats ett reservationsanslag på 22 465 000 kr. Regeringen
hemställer om en anslagsförstärkning med 4 000 000 kr. för att påbörja
ett antal utredningar som siktar till att öka effektiviteten i de
statliga arbetsmarknadsåtgärderna. Ökningen under detta anslag kommer
att balanseras av att motsvarande medel förs bort från
Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande medel, en anslagspost
som disponeras av regeringen.

Enligt utskottets uppfattning bör det begärda beloppet -- 4 milj.kr.
-- tillföras det aktuella anslaget för innevarande budgetår.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

På statsbudgeten för innevarande budgetår har till anslaget B 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisats ett reservationsanslag på
14100687000kr. Till anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader har ett ramanslag på 2611139000kr.
anvisats.

Mot bakgrunden av det försämrade arbetsmarknadspolitiska läget
föreslås i propositionen dels regeländringar beträffande vissa
åtgärder, dels medelsförstärkning. Därutöver redovisas den beräknade
resursanvändningen för olika åtgärder inom ramen för anslaget samt
åtgärder inom andra områden med effekter på arbetsmarknaden.

Utskottet behandlar först regeringens förslag till regeländringar
avseende utbildning i företag och handledare för ungdomar inom ramen
för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Därefter behandlar
utskottet regeringens övriga förslag jämte motionsförslag vad gäller
såväl olika åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken som den samlade
bilden av resursbehoven.

Bidrag till utbildning i företag

Genom stödformen bidrag till utbildning i företag får bidrag
lämnas arbetsgivare som ordnar utbildning åt anställda under vissa
villkor som syftar till att upprätthålla och främja sysselsättningen.
Härigenom ersätts en viss del av kurskostnaderna för t.ex.
lärararvode, läromedel och lokaler. Regeringen föreslår -- i likhet
med den tidigare regeringens initiativ -- att försöksverksamhet får
bedrivas under innevarande budgetår med bidrag som även inkluderar en
del av de lönekostnader som arbetsgivare har för dem som utbildas.
Förslaget innebär att arbetsgivare inom tillverkningsindustrin kan få
bidrag med högst 50 kr. per timme för lönekostnader. Den totala
kostnaden har beräknats till 150 milj.kr. vid en omfattning av ca
2000 deltagare i genomsnitt per månad under tio månader.

Av det inledande avsnittet Uppgifter om arbetsmarknaden framgår att
sysselsättningssituationen för industrin och särskilt
tillverkningsindustrin är mörk. Utskottet vill i detta sammanhang
redovisa att utredningsresultat pekar på att bidraget till
företagsutbildning i allmänhet är avgörande för att utbildningen skall
komma till stånd (Arbetsmarknadsutbildning i företag. Av Mikael
Halápi. Rapport/Utbildningsenheten, AMS 91:2). Resultaten
baseras på en totalundersökning av arbetsmarknadsutbildning i företag
från oktober 1989 t.o.m. mars 1990. Utskottets bedömning är att den
föreslagna utvidgningen av bidrag till företagsutbildning är en
adekvat åtgärd. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen godkänner
propositionens förslag i fråga om bidrag till lönekostnader vid
utbildning i företag.

Handledare för ungdomar

Regeringen begär riksdagens godkännande beträffande fortsatt
försöksverksamhet under innevarande budgetår med bidrag till
handledare vid anställning av ungdomar. Denna åtgärd som
initierades av den dåvarande regeringen i augusti 1991 innebär att
arbetsgivare får bidrag till handledare för ungdomar som anställs på
avtalade inskolningsplatser, på platser med rekryteringsstöd eller på
utbildningsvikariat. Bidrag får lämnas med högst 35 kr. per timme för
lönekostnaden för handledaren vid anställning av en ungdom och med
högst 10 kr. per timme för varje ytterligare ungdom upp till fem.
Sammanlagt beräknas 210 milj.kr. för denna åtgärd vilket bedöms räcka
till ca 2 000 handledare under tio månader.

Utskottet vill betona vikten av åtgärder som kan bringa ner
ungdomsarbetslösheten. Utskottet ser därför positivt på regeringens
förslag och tillstyrker att riksdagen godkänner ordningen med bidrag
till handledare vid anställning av ungdomar.

Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken i övrigt

I propositionen beskrivs den svenska ekonomins tillstånd med svag
tillväxt och snabbt stigande arbetslöshet, särskilt för ungdomar. I
det nu uppkomna läget, med den högsta arbetslöshetsnivån på närmare
tio år, måste inriktningen av arbetsmarknadspolitiken vara
kraftfulla åtgärder som motverkar en ytterligare försämring. Siktet
måste vara inställt på att öka sysselsättningen. Med de insatser som
föreslås i propositionen kommer de konjunkturberoende åtgärderna
volymmässigt att närma sig den nivå över vilken arbetsmarknadsverket
inte kan sysselsätta fler arbetslösa med bibehållen effektivitet.

Vidare redovisas i propositionen hur de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna kompletteras med insatser inom andra områden, bl.a.
tidigareläggning av investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser och
telenätet. Förslag till tidigareläggning av investeringar finns också
inom statliga byggnadsinvesteringar, inom kultursektorn och inom
utbildningsområdet. Ytterligare resurser till regionalpolitiken (se
avsnittet Anslag till lokaliseringsbidrag nedan) bör sättas in för att
stödja utvecklingen i särskilt utsatta regioner.

För att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna genomföras i den
omfattning som riksdagen beslutat finns det enligt propositionen behov
av 725 milj.kr. utöver vad som tidigare beräknats. Detta sammanhänger
med att dagpenningen i utbildningsbidragen har ökat i förhållande till
tidigare beräkningar samt att vissa andra kostnader varit
underskattade enligt en uppföljning som gjorts under våren 1991. För
att kontinuerligt kunna följa kostnadsutvecklingen för
utbildningsbidragen avser arbetsmarknadsministern att föreslå
regeringen att uppdra åt riksförsäkringsverket och AMS att utveckla
ett sådant uppföljningssystem.

Propositionen tar vidare upp behovet av en kraftig förstärkning av
de sysselsättningsskapande åtgärderna. Insatser mot arbetslöshet och
främst bekämpning av långtidsarbetslöshet och arbetslöshet bland
ungdomar och handikappade föreslås ske genom sysselsättningsskapande
åtgärder motsvarande ytterligare 2 200 milj.kr. Härigenom bör ca
18000 personer i genomsnitt kunna ges sysselsättning i olika
åtgärder under resten av detta budgetår.

Inom anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder disponerar AMS
50 milj.kr. för otraditionella insatser. Enligt propositionen bör AMS
få disponera 100 milj.kr. för detta ändamål inom anslagets ram.
Motivet är att arbetslöshetens uppgång medför ett ökat behov av
förnyelse av förmedlingsarbetet.

I socialdemokraternas kommittémotion A2 noteras med
tillfredsställelse att den borgerliga regeringen fortsätter den kamp
mot arbetslösheten som inletts av den socialdemokratiska regeringen.
Motionärerna ifrågasätter dock om resurserna används tillräckligt
effektivt och om de är tillräckliga. Enligt motionen är det oroande
att regeringen lägger fram förslag i andra sammanhang utan att först
ha analyserat effekterna på tillväxt och sysselsättning.

Socialdemokraterna ställer sig positiva till regeringsförslaget om
mer resurser till utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Med
hänsyn till den höga ungdomsarbetslösheten och till att
ungdomsgarantin inte fungerar tillfredsställande anser
socialdemokraterna att ytterligare aktiva åtgärder för ungdomar
(motsvarande 500 milj.kr. utöver regeringens förslag) är motiverade.
Därutöver bör AMS få möjligheter att bedriva försöksverksamhet, bl.a.
med inriktningen att engagera ungdomarna inom den privata delen av
arbetsmarknaden och särskilt vid små och medelstora företag.
Försöksverksamheten bör ha en volym motsvarande 300 milj.kr. i form av
otraditionella medel. Detta innebär att ett medelstillskott på 250
milj.kr. erfordras. För att klara insatserna för ungdomarna bör AMS få
en extra personalförstärkning under ett och ett halvt år (denna fråga
behandlas nedan av utskottet).

Ovan nämnda åtgärder liksom förslag inom byggsektorn och ökningen av
anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör ge goda
förutsättningar att bekämpa långtidsarbetslösheten. Vidare bör en
extra satsning göras på uppsökande verksamhet bland de
långtidsarbetslösa. AMS tillsammans med de fackliga organisationerna
bör svara för denna verksamhet. 20 milj.kr. extra i form av
otraditionella medel bör beviljas för detta ändamål.

I motion A1 av Lars-Ove Hagberg och Karl-Erik Persson (båda v) yrkas
att ungdomsgarantin utvidgas till alla ungdomar under 25 år. Kostnaden
för en sådan förändring är marginell, enligt motionen, eftersom brist
på åtgärd innebär kontantstöd, socialkostnader eller utslagning.
Vidare bör riksdagen hos regeringen begära förslag till en
teknisk-humanistisk utbildning, praktikplatser och beredskapsarbeten.
Enligt motionärerna måste beredskapsarbete kunna komma i fråga när
detta framstår som den mest ändamålsenliga åtgärden i det enskilda
fallet. Vänsterpartiet yrkar på en i förhållande till regeringen
förhöjd volym av åtgärder -- främst riktade till ungdomar och
långtidsarbetslösa -- motsvarande 1 300 milj.kr.

Ulla Orring (fp) tar i motion A3 upp behov av initiativ vad gäller
försöksverksamhet med projekthus -- en plats för samordning och
organisering av olika verksamhetsformer för arbetssökande. Enligt den
skisserade modellen skulle projekthusets verksamhet kunna få en
inriktning mot nyföretagande och produktutveckling. Målsättningen bör
vara att en arbetssökande efter 1--2 veckors arbetslöshet skall
beredas plats i projekthuset. Enligt motionären bör projekthus kunna
räknas in bland de otraditionella insatserna inom
arbetsmarknadspolitikens ram.

Utskottet vill för sin del anföra följande.

Som framgår bl.a. av det inledande avsnittet visar alla bedömningar
av den svenska ekonomin åren 1991--1992 på en svag utveckling.
Utskottet ser allvarligt på det svenska arbetsmarknadsläget.

Huvudproblem bakom den svaga ekonomiska utvecklingen och den
minskande sysselsättningen är en strukturell kris som åtföljs av en
internationell konjunkturförsvagning. Den omläggning av den ekonomiska
politiken som initierats efter regeringsskiftet avser att återupprätta
Sverige som en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande
ekonomi. En sådan politik skapar enligt utskottets mening trygga jobb
på sikt.

Den nuvarande arbetslöshetskrisen ställer krav på en aktiv
arbetsmarknadspolitik, som dels skall lindra arbetslöshetens sociala
konsekvenser, dels skapa en beredskap för en kommande uppgång i
sysselsättningen.

Utskottet noterar att de åtgärder som tas upp i regeringens förslag
-- såväl de ovan behandlade regeländringarna som inriktningen av
arbetsmarknadspolitiken i övrigt -- i stor utsträckning upptar samma
element som den förutvarande regeringen förordade. I likhet med
motionerna A1 och A2 vill utskottet betona vikten av att komma till
rätta med ungdomsarbetslösheten. Även de arbetshandikappade bör
prioriteras. Enligt utskottets mening är det ingen nackdel att pröva
ytterligare former för att få in arbetslösa ungdomar eller
långtidsarbetslösa i arbetslivet, t.ex. sådana former som tas upp i
socialdemokraternas kommittémotion A2 eller förslaget om projekthus i
motion A3. Det sistnämnda förslaget är en sådan åtgärd som blivit
möjlig genom inrättande av särskilda medel för otraditionella
insatser. Redan i dag förekommer satsningar av detta slag;
arbetsförmedling, kommun m.fl. kan vara intressenter. Någon riksdagens
åtgärd är därför inte påkallad när det gäller projekthus.

Den s.k. ungdomsgarantin garanterar att ungdomar upp till 20 års
ålder har rätt till någon form av sysselsättning. Av den tidigare
redovisningen framgår att ungdomsgarantin inte har kunnat hindra en
ökande ungdomsarbetslöshet. Vänsterpartiet har i motion A1 inte kunnat
övertyga utskottet om att ungdomsgarantin skulle fungera bättre med
utvidgad åldersgräns. Utskottet ställer sig därför avvisande till det
aktuella yrkandet i motion A1.

Inrättandet av det nya "storanslaget" B 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder har enligt utskottets uppfattning den fördelen att AMS kan
pröva de åtgärder man anser mest effektiva i de enskilda fallen. Detta
gäller även sådana åtgärder som nämns i motion A1, såsom utbildning
och beredskapsarbeten. Utskottet anser det självklart att
redovisningssystemen anpassas så att de olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna kan följas upp.

Till skillnad från motionerna A1 och A2 anser utskottet att det av
regeringen föreslagna åtgärdspaketet är väl avvägt med hänsyn till de
nu konstaterade behoven -- inte minst med hänsyn till att de
konjunkturberoende åtgärderna inkl. de nu föreslagna insatserna i det
närmaste har uppnått den nivå över vilken arbetsmarknadsverket inte
kan sysselsätta fler arbetslösa med bibehållen effektivitet.

Beträffande anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder vill utskottet
i detta sammanhang erinra om att drygt 1 miljard kronor förelåg den 1
juli 1991 i reservation till följande budgetår enligt
riksrevisionsverkets anslagsuppföljning. Hela beloppet var intecknat
med planerade insatser och projekt.

Utskottet utgår från att regeringen utnyttjar finansfullmakten om
behov snabbt uppstår av insatser utöver de nu planerade åtgärderna.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet
motionerna A1, A2 och A3 i tillämpliga delar.

Anslagsfrågor

Enligt regeringens förslag bör till reservationsanslaget B 2.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisas ytterligare 3 285 000 000
kr. för budgetåret 1991/92. Regeringens medelsförslag är en konsekvens
av den planerade inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna.

Socialdemokraterna yrkar i motion A2 på ett i förhållande till
regeringens förslag förhöjt belopp med 770 milj.kr. som en följd av
olika förslag avseende åtgärder för ungdomar m.m.

Vänsterpartiet begär i motion A1 ytterligare 1,3 miljarder kronor
för innevarande budgetår under anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder (utskottet har noterat att hemställan i motion A1 upptar 1,3
milj.kr. vilket uppenbarligen beror på ett misstag) med motiveringen
att detta är AMS egna beräkningar av medelsbehovet.

Utskottet har för sin del godtagit vad regeringen föreslagit i fråga
om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Motionernas yrkanden om
anslagsuppräkning är knutna till motionernas ändringsförslag, vilka
utskottet har avstyrkt i det föregående. Som en följd av tidigare
ställningstaganden tillstyrker utskottet den av regeringen begärda
anslagsförstärkningen på 3 285 000 000 kr. och avstyrker motionerna A1
och A2 i motsvarande delar.

I den socialdemokratiska kommittémotionen A2 framhålls att AMS måste
få en extra personalförstärkning för att tillfälligt kunna öka
personalinsatserna gentemot ungdomar mellan 18 och 24 år. 400 personer
bör snarast rekryteras för att arbeta med ungdomarna fram t.o.m. nästa
budgetår. I motionen begärs därför en anslagsförstärkning till
arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Ytterligare 50 milj.kr.
bör enligt motionen anvisas på tilläggsbudget för innevarande
budgetår. För nästa budgetår fördubblas denna kostnad.

När det gäller arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader anser
utskottet att de tidigare anvisade medlen såvitt nu kan bedömas är
rätt avpassade. Utskottet avstyrker därför motion A2 i denna del.

Övriga frågor

I motion A2 av Mona Sahlin m.fl. (s) begärs en årlig
rapportering från regeringen avseende de stora
infrastrukturinvesteringar som nu kommer att genomföras. Det är enligt
motionärerna viktigt att för framtiden analysera när investeringarna
faktiskt genomförs, hur mycket de kommer att kosta, vilka effekter de
får på sysselsättningen osv. Vidare betonas vikten av att påskynda
igångsättningen och genomförandet av de projekt som nu dragits i gång.

Utskottet har vid flera tillfällen uttalat sitt stöd för uppföljning
av de olika arbetsmarknadsåtgärderna -- inte minst i samband med
inrättandet av det nya "storanslaget" Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Utskottet har samma synsätt beträffande de stora
infrastrukturinvesteringar som nu kommer till stånd. Utskottet utgår
från att regeringen i samband med de årliga anslagsframställningarna
eller i andra lämpliga sammanhang kommer att hålla riksdagen
underrättad om effekten av de olika åtgärderna utan att det kommer en
uttrycklig begäran från riksdagen. Någon särskild riksdagens åtgärd
med anledning av motion A2 (s) i denna del är därför inte påkallad
enligt utskottets uppfattning.

I den socialdemokratiska kommittémotionen A2 yrkas vidare att det är
angeläget att projekten har ett nära samarbete med AMS, t.ex.
genom att AMS får möjlighet att anvisa den personal som skall
anställas för projekten.

Utskottet menar att arbetsmarknadspolitiska aspekter har vägts in
redan vid planeringen av de olika infrastrukturprojekten och att
rekryteringen till projekten bör ske i ordinarie ordning. Med
hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion A2 i
aktuell del.

Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade

För innevarande budgetår har under reservationsanslaget C 7.
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade anvisats 5 416 489 000 kr.
I propositionen begärs ytterligare 275 milj.kr. till lönebidrag för
arbetshandikappade under denna rubrik. Regeringen gör i likhet med AMS
den bedömningen att ytterligare ca 2 500 arbetshandikappade sökande
skall kunna beredas arbete genom detta tillskott.

Med hänsyn till de arbetshandikappades svårigheter att hävda sig i
konkurrensen om de lediga arbetena tillstyrker utskottet regeringens
förslag i fråga om medelsanvisning till det aktuella anslaget.

Näringsdepartementet

Anslag till lokaliseringsbidrag

I propositionens bilaga 11 föreslår regeringen under tolfte
huvudtiteln visst medelstillskott till anslaget G 1.
Lokaliseringsbidrag m.m. Under denna rubrik har för budgetåret
1991/92 anvisats ett reservationsanslag på 350 milj.kr. Trots en
successivt ökad delegering av beslutanderätten till länsstyrelserna
har medelsbrist uppstått på detta anslag som disponeras av NUTEK och
regeringen. Det sammanlagda sökta beloppet i befintliga ansökningar
om lokaliserings- och utvecklingsbidrag uppgår till ca 700 milj.kr.
Regeringen föreslår därför ett medelstillskott på 200 milj.kr.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till A 1. Arbetsmarknadsdepartementet
att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om
utnyttjandet av de medel som anvisats till ramanslaget
Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten för budgetåret 1991/92,

2. beträffande anslag till A 2. Utredningar m.m.
att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.,

3. beträffande utbildning i företag
att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om bidrag
till lönekostnader vid utbildning i företag,

4. beträffande handledare vid anställning av ungdomar
att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om bidrag
till handledare vid anställning av ungdomar,

5. beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A1 yrkandena 2, 3 i denna
del och 4, 1991/92:A2 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:A3,
res. 1 (s)
men. (v) - delvis

6. beträffande anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del samt med
avslag på motionerna 1991/92:A1 yrkande 3 i denna del och 1991/92:A2
yrkande 4 i denna del till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under
tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 285 000 000
kr.,
res. 2 (s)
men. (v) - delvis

7. beträffande anslagsförstärkning till arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
att riksdagen avslår motion 1991/92:A2 yrkande 3,
res. 3 (s) - villk. 2

8. beträffande årlig rapportering
att riksdagen avslår motion 1991/92:A2 yrkande 1,

9. beträffande samarbete med AMS
att riksdagen avslår motion 1991/92:A2 yrkande 2,
res. 4 (s)

10. beträffande anslag till C 7. Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade
att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under
tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 275 000 000 kr.,

11. beträffande anslag till G 1. Lokaliseringsbidrag m.m.
att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.

Stockholm den 5 december 1991

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Mona Sahlin

I beslutet har deltagit: Mona Sahlin (s), Elver Jonsson (fp),
Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c),
Lahja Exner (s), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila
Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Johnny Ahlqvist (s), Kent
Olsson (m), Berit Andnor (s), Patrik Norinder (m) och Karin Pilsäter
(fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den
slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken (mom. 5)

Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica
Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med
"Som framgår" och på s. 10 slutar med "tillämpliga delar" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall målet för den ekonomiska politiken
vara arbete åt alla. Arbetsmarknadspolitiken har här en viktig roll
att spela som en del av den ekonomiska politiken. Det är härvid
angeläget att den öppna marknadens möjligheter utnyttjas, att den
enskildes kompetens stärks och att den öppna arbetslösheten bekämpas.
Trots den djupa lågkonjunkturen har Sverige hittills, tack vare rätt
anpassade arbetsmarknadspolitiska och andra åtgärder, klarat sig
bättre än i den senaste lågkonjunkturen. Arbetslösheten 1991 beräknas
bli i genomsnitt 2,6 %, och den har inte stigit sedan i augusti.
Internationellt sett visar statistiken från augusti 1991 att den
svenska arbetslösheten är låg. Men utifrån svenska förhållanden anser
utskottet att arbetslösheten är för hög och bedömningarna inför den
närmaste framtiden är i högsta grad oroande. I denna situation är det
viktigt att inte vidta några åtgärder som ytterligare kan försvaga
tillväxten och därmed sysselsättningen. Regeringens förslag om ny
inriktning av politiken inom byggsektorn är ett exempel på detta.
Tvärtom bör tillväxten genom olika åtgärder öka. Därutöver anser
utskottet att det är nödvändigt att med alla medel bekämpa den ökande
arbetslösheten bland ungdomar och den tilltagande
långtidsarbetslösheten. Utvecklingen visar enligt utskottets mening
allt tydligare att de av regeringen föreslagna åtgärderna inte är
tillräckliga. Av uppgifter från arbetsmarknadsdepartementet framgår
också att regeringen underskattat vissa kostnader för de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utskottet anser därför i likhet
med motion A2 (s) att väsentligt förstärkta insatser redan nu bör
beslutas av riksdagen. I en situation som denna är det ett självklart
ansvar för riksdagen att anvisa ytterligare erforderliga medel. Detta
gäller särskilt med tanke på att arbetsmarknadsmyndigheterna behöver
klara besked för att kunna ha en acceptabel framförhållning vid
planering av åtgärderna.

Beträffande ungdomar och långtidsarbetslösa finns det skäl att göra
ytterligare satsningar utöver de av regeringen föreslagna.
Ungdomsgruppen 16--24 år står för ca 30 % av den totala
arbetslösheten, vilket motsvarar ca 46 000 arbetslösa ungdomar av
totalt 140 000 arbetslösa i oktober 1991. Beträffande 18--19-åringarna
är det uppenbart att den s.k. ungdomsgarantin inte fungerar
tillfredsställande. Åtgärder särskilt riktade mot ungdomar och
långtidsarbetslösa innebär enligt utskottets uppfattning både
kortsiktiga och långsiktiga fördelar.

För att komma till rätta med dessa problem bör man enligt utskottets
mening göra en sådan kraftfull satsning som föreslås i motion A2 (s).
Det gäller att ge AMS både ekonomiska och personella resurser för att
kunna göra en långsiktig kraftansträngning för att bekämpa ungdoms-
och långtidsarbetslösheten. Tyvärr är det också ungdomar som i stor
utsträckning riskerar att bli långtidsarbetslösa. Utskottet delar
också uppfattningen i motionen att AMS bör få friare händer att finna
så effektiva medel som möjligt i kampen mot just dessa former av
arbetslöshet. Inte minst viktigt är det att AMS härvid kan ytterligare
engagera sig för att aktivera ungdomarna i åldern 20--24 år. Samtidigt
bör AMS få möjlighet att bedriva försöksverksamhet med den inriktning
som anges i motionen. Inriktningen bör vara att i första hand få
ungdomarna i arbete inom den privata arbetsmarknaden och då främst vid
små och medelstora företag. I andra hand bör utbildning komma i fråga
och i sista hand anställning i offentlig sektor. Beträffande de
långtidsarbetslösa är det angeläget att sådan uppsökande verksamhet
som omtalas i motionen kan sättas i gång.

Utskottet noterar också i detta sammanhang att AMS vid ingången av
innevarande budgetår hade reserverade medel som motsvarar de
beräkningar som utskottet gjorde i samband med prövningen av anslaget
till AMS under vårens riksdagsbehandling. De reserverade medlen ingick
alltså som en del när ramen för AMS lades fast.

Det anförda innebär att utskottet instämmer med motion A2 (s) i
fråga om arbetsmarknadspolitikens inriktning. Övriga i sammanhanget
behandlade yrkanden avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A2 yrkande 4 i denna
del samt med avslag på motionerna 1991/92:A1 yrkandena 2, 3 i denna
del och 4 samt 1991/92:A3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 6)

Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica
Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det behövs en utökad volym av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i förhållande till regeringens
förslag. I konsekvens härmed bör anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder räknas upp med 770 milj.kr. Av dessa medel bör 750 milj.kr.
användas för att öka antalet ungdomar i aktiva åtgärder varvid ramen
för otraditionella medel höjs till 300 milj.kr. Den tidigare nämnda
uppsökande verksamheten för långtidsarbetslösa bör ha en volym
motsvarande 20 milj.kr. Utskottet tillstyrker därför motsvarande
anslagsyrkande i motion A2 (s).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A2 yrkande 4 i denna
del, med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag
på motion 1991/92:A1 yrkande 3 i denna del till
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 4 055 000 000 kr.,

3. Anslagsförstärkning till arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica
Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"När det" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sig för en kraftfull satsning
på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För att denna
arbetsmarknadspolitiska inriktning skall kunna genomföras fullt ut bör
400 personer snarast rekryteras till arbetsförmedlingen för att arbeta
fram t.o.m. nästa budgetår. Arbetsmarknadsverket bör därför ges ökade
resurser motsvarande 50 milj.kr. i år till förvaltningskostnader. För
nästa budgetår kan 100 milj.kr. beräknas för detta ändamål.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion A2 i
denna del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslagsförstärkning till arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A2 yrkande 3 till
Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 50 000 000 kr.,

4. Samarbete med AMS (mom. 9)

Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica
Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet menar" och slutar med "aktuell del" bort ha följande
lydelse:

Utskottet menar vidare att arbetsmarknadspolitiska aspekter måste
vägas in när det gäller anvisningen av arbetskraft till dessa projekt.
Här bör ett nära samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna komma till
stånd. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion A2
(s) i berörd del ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande samarbete med AMS
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A2 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom
partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Enligt vänsterpartiets mening bör arbetsmarknadspolitiken
inriktas på åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa.
Arbetslinjen bör gälla även ungdomarna. Kommunerna måste vilja och
kunna ta ekonomiskt ansvar för alla ungdomar. Samhällsekonomiskt
innebär det en vinst att utöka ungdomsgarantin till att gälla alla
under 25 år. Vidare bör riksdagen hos regeringen begära förslag till
en teknisk-humanistisk utbildning med syfte dels att höja
kunskapsnivån, dels att ge arbetslösa större möjligheter till arbete.
Förutom arbetsmarknadsutbildning -- vilken i vissa fall kan vara
mindre ändamålsenlig än andra åtgärder -- bör regeringens förslag även
omfatta praktikplatser och beredskapsarbeten.

En sådan arbetsmarknadspolitik förutsätter enligt vänsterpartiets
mening att 1,3 miljarder kronor utöver regeringens förslag avsätts
under anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (yrkandet i
motion A1 upptar av misstag 1,3 milj.kr.).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 5
och moment 6 borde ha hemställt:

5. beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A1 yrkandena 2, 3 i
denna del och 4 samt med avslag på motionerna 1991/92:A2 yrkande 4 i
denna del och 1991/92:A3 ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6. beträffande anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A1 yrkande 3 i denna
del samt med anledning av dels propositionen i motsvarande del, dels
motion 1991/92:A2 yrkande 4 i denna del till Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4
585 000 000 kr.,