Tilläggsbudget I inom kommunikationsdepartementets område

Betänkande 1991/92:TU5

Trafikutskottets betänkande 1991/92:TU05

Tilläggsbudget I inom kommunikationsdepartementets område

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga
• Innehållsförteckning

1991/92

TU5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag till
kommunikationsområdet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92. Det innebär att utskottet föreslår att
riksdagen anvisar 1,5 miljarder kronor till främst investeringar
i vägar, järnvägar, flygplatser och teleanläggningar. Genom
dessa investeringar möjliggörs enligt utskottet en angelägen
fortsatt tillväxtinriktad satsning på trafikens infrastruktur
samtidigt som viktiga sysselsättningsskapande projekt kan
genomföras. Utskottet förutsätter i sammanhanget att regeringen
kommer att överväga åtgärder för att tidigarelägga SJs
anskaffning av sovvagnar för att bl.a. trygga kompetensen och
sysselsättningen inom transportmedelsindustrin.
Enligt utskottets mening bör riksdagen genom ett
tillkännagivande till regeringen påtala angelägenheten av att
flygplatsen i Hemavan bör ingå inom ramen för de fortsatta
förhandlingarna om investeringar i vissa kommunala flygplatser i
Norrlands inland.
Utskottet tillstyrker vidare bl.a. regeringens förslag om
att återuppta persontrafiken på inlandsbanan under ett rådrumsår
inom en kostnadsram av 100 milj.kr.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer.

I en s-reservation yrkas att anslaget för produktivitets-
och sysselsättningsfrämjande åtgärder reduceras med 400 milj.kr.
samt att motsvarande trafikprojekt i stället finansieras från
det redan befintliga anslaget för särskilda
infrastrukturinvesteringar (res.1).
I en en nyd-reservation yrkas att anslaget för
produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder höjs med
400 milj.kr. för att möjliggöra en påskyndad snabbtågsanpassning
av södra stambanan (res.2).
I en s-reservation yrkas att riksdagen genom ett
tillkännagivande till regeringen framhåller behovet av särskilda
insatser för att tidigarelägga SJs beställningar av sovvagnar
(res.3).
I en s-reservation yrkas avslag på utskottets tillstyrkan av
förslaget om rådrumstrafik på inlandsbanan och att motsvarande
medel i stället används till att rusta upp riksväg 45, den s.k.
inlandsvägen (res.4).

Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av
m-ledamöterna om tågtrafiken på inlandsbanan.

Vidare har fogats en meningsyttring av v-suppleanten vad
gäller dels anslag för investeringar i trafikens infrastruktur,
dels om inlandsbanans utvecklingsmöjligheter.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

A. Kommunikationsdepartementet m.m.

A 4. Särskilda avvecklingskostnader

Regeringen har under denna rubrik (s. 13--14) föreslagit att
riksdagen till Särskilda avvecklingskostnader på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 3201000 kr.

C. Trafiksäkerhet

C 2. Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.

Regeringen har under denna rubrik (s. 14--15) föreslagit att
riksdagen godkänner att trafiksäkerhetsverket för
administrationen av dispensavgifter enligt bilavgasförordningen
(1987:586) får avräkna sina kostnader mot dispensavgifterna och
att regeringen får fastställa med vilket belopp avräkning skall
få ske.

G. Kollektivtrafik m.m.

G 3. Avskaffande av kollektivtrafiknämnden

Regeringen har under denna rubrik (s. 15--16) föreslagit att
riksdagen antar förslaget till lag om upphävande av lagen
(1978:440) om kollektivtrafiknämnd.
Lagförslaget har fogats som bilaga till detta
betänkande.

G 7. Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret

Regeringen har under denna rubrik (s. 16--18) föreslagit att
riksdagen till Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 1980000 kr.

I. Övriga ändamål

I 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut

Regeringen har under denna rubrik (s. 18) föreslagit att
riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut på tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 20000000kr.

K. Övriga infrastrukturinvesteringar

K 2. Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande
åtgärder inom kommunikationsdepartementets område

Regeringen har under denna rubrik (s. 18--21) föreslagit
1. att riksdagen beslutar att persontrafiken på inlandsbanan
skall återupptas i enlighet med de riktlinjer som i
propositionen har anförts,
2. att riksdagen till Vissa produktivitets- och
sysselsättningsfrämjande åtgärder inom
kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1500000000kr.

Motionerna

1991/92:T4 av Georg Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbyggnad av flygplats i Hemavan.

1991/92:T5 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upprustning av riksväg 45.

1991/92:T6 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till vissa produktivitets- och
sysselsättningsfrämjande åtgärder inom
kommunikationsdepartementets område på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar 500000000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit eller således 2000000000
kr.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hur anslaget skall fördelas.

1991/92:T7 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel för offensiva och framtidsinriktade
infrastrukturstärkande insatser i Östergötland.

1991/92:T8 av Birger Rosqvist m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att till vissa produktivitets- och
sysselsättningsfrämjande åtgärder inom
kommunationsdepartementets område på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1100 milj.kr., varav 100 milj.kr. för
åtgärder på riksväg 45 (inlandsvägen),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att för investeringar
i vägar och järnvägar utnyttja 400 milj.kr. från
infrastrukturanslaget,
3. att riksdagen avslår proposition 1991/92:25 vad avser
rådrumstrafik under ett år på inlandsbanan.

1991/92:T9 av Bengt Hurtig och John Andersson (båda v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inlandsbanans utvecklingsmöjligheter på
lång sikt.

1991/92:T10 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begör att denna tar initiativ till tidigareläggning
av SJ-order av sovvagnar i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1991/92:T11 av Ian Wachtmeister och Kenneth Attefors (båda
nyd) vari yrkas
1. att riksdagen till snabbtågsutbyggnad på södra stambanan
anvisar 400 milj.kr. utöver de 263 milj.kr. som begärts i
propositionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidigareläggning av snabbtågspremiären
på sträckan Stockholm--Malmö.

Utskottet

1 Särskilda avvecklingskostnader

Riksdagen beslöt i våras att transportrådet skall avvecklas
(prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. TU18, rskr. 176). Avvecklingen
skall vara genomförd senast den 31 december 1991. Under andra
halvåret av 1991 överförs mot denna bakgrund uppgifter och medel
motsvarande 44 årsarbetskrafter från transportrådet till andra
myndigheter.

Enligt regeringen kommer en del arbete att återstå med
avvecklingen även efter årsskiftet 1991-1992. Det innebär att
det kommer att finnas behov av en övergångsordning för att
slutföra avvecklingen. Det avvecklingsarbete som sker efter den
31 december 1991 anges medföra även vissa kostnader som inte
tidigare har kunnat förutses eller varit möjliga att hänföra
till transportrådets ordinarie förvaltningsanslag. Dessa
kostnader består till en stor del av lönekostnader för den
personal som fortfarande beräknas finnas kvar på transportrådet,
hyreskostnader samt kostnader för avtal som ingåtts innan
avvecklingsbeslutet fattades. För dessa ändamål begärs ett
anslag på 3201000 kr.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

2 Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.

Fordonsägare kan i vissa fall få dispens från
bilavgasförordningen (1987:586) av naturvårdsverket. När
undantag meddelas tas en dispensavgift ut enligt en taxa som
fastställs av statens naturvårdsverk efter samråd med
riksrevisionsverket. Avgiftshanteringen administreras numera av
trafiksäkerhetsverket vid dess bil- och körkortsregister i
Örebro.

Regeringen bedömer att det är rationellt att tillvarata den
kompetens som finns inom trafiksäkerhetsverkets
registeravdelning för administrationen av dispensavgifter
enligt bilavgasförordningen. För att få kostnadstäckning för
trafiksäkerhetsverkets administration föreslås att verket får
avräkna de kostnader som uppstår för hanteringen mot
dispensavgifterna. Regeringen föreslås vidare få fastställa
med vilket belopp avräkningen skall få ske. I propositionen
anges att verket för närvarande har beräknat
administrationskostnaderna till 10 kr. per ärende.

Utskottet anser även för sin del att trafiksäkerhetsverkets
registeravdelning i Örebro bör vara väl ägnad att effektivt
svara för administrationen av dispenser och tillstyrker därför
regeringens förslag. Utskottet noterar i sammanhanget att
regeringen i proposition 1991/92:47 om ändrad instansordning
enligt bilavgaslagen (1986:1386) anmält att de nuvarande
bilavgasbestämmelserna kan behöva förenklas och ses över, bl.a.
mot bakgrund av den överenskommelse som nyligen ingåtts om ett
EES-avtal.

3 Avskaffande av kollektivtrafiknämnden

Kollektivtrafiknämnden inrättades år 1978 med uppgift att vid
tvister fastställa ersättningen till trafikföretag för sådan
trafik som omfattas av lagen (1978:438) om huvudmannaskap för
viss kollektiv persontrafik.

Enligt regeringen innebär den rätt som trafikhuvudmännen har
fått från den 1 juli 1989 att driva trafik som omfattas av
huvudmannaskapet utan krav på trafiktillstånd att tiden nu är
mogen för att avskaffa kollektivtrafiknämnden. Som en
illustration till det förändrade läget anges att
kollektivtrafiknämnden inte har haft ett enda ärende för beslut
sedan den 1 juli 1989. Mot denna bakgrund föreslås att
kollektivtrafiknämnden avskaffas vid utgången av år 1991.

Utskottet tillstyrker förslaget att kollektivtrafiknämnden
avvecklas i enlighet med vad som föreslås i propositionen.

4 Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret

Riksdagsbeslutet om transportrådets avveckling (prop.
1990/91:100 bil. 8, bet. TU18, rskr. 176) har inneburit att
myndighetsansvaret för funktionen Transporter inom den civila
delen av totalförsvaret överflyttats till överstyrelsen för
civil beredskap (ÖCB), medan myndighetsansvaret för
drivmedelsransoneringen förts till närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK). Det övergripande ansvaret för
funktionen Transporter och drivmedelsransonering tillhör dock
fortfarande kommunikationsdepartementets ansvarsområde.

I propositionen anges att omfördelningen av arbetsuppgifterna
inom beredskapsområdet på grund av transportrådets avveckling
innebär att vissa kvarstående anslagsreservationer från tidigare
budgetår inte längre är möjliga att disponera. Vidare anges att
den statliga omorganisationen gör det nödvändigt att se över
vissa rutiner och informationsskrifter för
drivmedelsransoneringen. Mot denna bakgrund begärs ett anslag på
sammanlagt 1980000 kr. för vissa beredskapsändamål.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

5 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut

Sverige är sedan starten år 1986 medlem i den europeiska
vädersatellitorganisationen EUMETSAT, vars syfte är att
upprätta, underhålla och utnyttja europeiska operationella
meteorologiska satellitsystem. Organisationen avser att inom en
snar framtid etablera ett nytt system för väderinformation genom
satelliter med meteorologiska instrument.

I propositionen anger departementschefen att han för
närvarande bedömer det som angeläget att Sverige även
fortsättningsvis är medlem i EUMETSAT-samarbetet. För att bidra
till att täcka Sveriges medlemsbidrag för år 1992 föreslås att
20 milj.kr. avsätts för ändamålet.

Riksdagen har tidigare genom beslut vid 1988/89 års riksmöte
godkänt riktlinjer för Sveriges deltagande i det fortsatta
EUMETSAT-samarbetet (prop 1988/89:100 bil. 8, bet. TU8, rskr.
117). Utskottet är fortfarande av den uppfattningen att det
internationella samarbetet på området är väsentligt för att
förbättra prognosverksamheten och för att kunna bedriva en
effektiv vädertjänst. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund
den föreslagna medelsanvisningen.

6 Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder
inom kommunikationsdepartementets område

6.1 Nytt anslag för infrastrukturinvesteringar

Regeringens förslag innebär att sammanlagt 1500 milj.kr.
avsätts för investeringar och sysselsättningsskapande åtgärder i
trafikens infrastruktur. Av denna medelsram avser 1347
milj.kr. investeringar inom väg- och järnvägsområdet samt
kostnader för att återuppta trafiken på inlandsbanan. Resterande
belopp, dvs. 153 milj.kr., avser finansiering av vissa
tidigareläggningar inom luftfartssektorn och på teleområdet som
initierats och förberetts av den tidigare regeringen men som
ännu inte har finansierats. I det följande beskrivs kort
innehållet i dessa två skilda investeringsprogram.
Enligt propositionen har regeringen för avsikt att uppdra åt
vägverket och banverket att tidigarelägga investeringar och
andra åtgärder inom väg- och järnvägsområdet för 1347 milj.kr.
Inom vägområdet innebär tidigareläggningen att projekt för
984 milj.kr. kan påbörjas. Detta innebär dels att brobyggen,
inom ramen för det av riksdagen tidigare beslutade programmet
för bärighetshöjande åtgärder som avser främst vägar i norra
Sverige, kan utföras tidigare än beräknat, dels att broar,
främst i mellersta och södra Sverige som inte omfattas av detta
program, kan förstärkas och förbättras. Tidigareläggningen
innebär vidare att ett antal större projekt, främst på viktiga
delar av riksvägnätet, kan tidigareläggas.
Åtgärderna inom järnvägsområdet koncentreras till en
tidigareläggning av arbetet med att anpassa södra stambanan för
den planerade snabbtågstrafiken mellan Stockholm och Malmö.
Sammanlagt avses projekt tidigareläggas för 263 milj.kr.
För projekt som tidigare förberetts för en tidigareläggning
men som inte finansierats föreslås att till luftfartsverkets
flygplatser i Östersund, Umeå och Kiruna anvisas sammanlagt 29
milj.kr. för olika kapacitetshöjande åtgärder beträffande banor,
drifts- och stationsbyggnader. Statlig medverkan föreslås vidare
för att tillsammans med andra intressenter tidigarelägga
investeringar i vissa kommunala flygplatser. I propositionen
meddelas att en statlig förhandlingsman har fått i uppdrag att
förhandla med de tre kommunerna Lycksele, Vilhelmina och
Arvidsjaur om en statlig medverkan vid utbyggnader av de
kommunala flygplatserna i dessa kommuner. De statliga insatserna
beräknas högst uppgå till 44 milj.kr. På teleområdet
slutligen innebär tidigareläggningen projekt för sammanlagt ca
80 milj.kr. i Karlstad, Gävle, Sundsvalls och Östersunds
teleområden. Dessa projekt innebär i huvudsak att en forcerad
modernisering kan ske av telenätet genom en fortsatt
AXE-utbyggnad och optokabeldragning.

Regeringens förslag till medelsanvisning har behandlats i tre
motioner.
I motion T6 (v) bedöms regeringens förslag till
tidigareläggning av olika trafikinvesteringar som otillräckligt.
Anslaget bör därför enligt motionärerna höjas med 500 milj.kr.
till sammanlagt 2 miljarder kronor. Av denna medelsram föreslås
att 1--1,2 miljarder kronor används på järnvägsområdet för bl.a.
tidigareläggning av snabbtågsanpassning av järnvägen mellan
Stockholm och Sundsvall och en upprustning av Bergslagsbanan,
Haparandabanan, norra stambanan och stambanan genom övre
Norrland. Vidare förordas reinvesteringar på ett flertal
bansträckor samt investeringar för kombitrafik på järnvägen. På
vägområdet förordas en förändrad investeringsinriktning där
resurserna i stället för att inriktas på det s.k.
bärighetsprogrammet används till att höja standarden på mindre
vägar.
I motion T8 (s) yrkas att 400 milj.kr. av regeringens
förslag till investeringar finansieras inom ramen för det
särskilda infrastrukturanslag som riksdagen anvisade i maj 1991.
Detta bör enligt motionärerna gälla den föreslagna
tidigareläggningen av snabbtågsanpassningen av södra stambanan
samt byggnadsobjekten på E3:an och E4:an. Enligt motionen
behöver riksdagen därför endast anvisa 1100 milj.kr. under det
av regeringen föreslagna anslaget.
I motion T11 (nyd) konstateras att regeringens föreslag att
tidigarelägga snabbtågstrafiken på södra stambanan innebär att
trafikstarten kan framflyttas till år 1995. Enligt motionen
finns det dock en rad motiv som talar för att en ytterligare
forcering bör göras av snabbtågsprogrammet. Förutom den
ytterligare sysselsättning som därmed skapas vid banverket ger
en tidigareläggning arbetstillfällen i samband med
tillverkningen av snabbtågen. Vidare gäller att med en utvecklad
snabbtågstrafik kan vinster göras på miljöområdet, samtidigt som
resenärerna kan erbjudas ett snabbare, bekvämare och ett mer
prisvärt resalternativ. Motionärerna yrkar bl.a. mot denna
bakgrund att ett ytterligare anslag av 400 milj.kr. anvisas för
snabbtågsanpassningen.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag till
anslag för investeringar i trafikens infrastruktur
inledningsvis erinra om att ett enigt utskott vid flera
tillfällen tidigare framhållit att det är angeläget att
investeringarna i trafikens infrastruktur ökas. För att uppnå de
trafikpolitiska målen och skapa förutsättningar för ekonomisk
tillväxt är det enligt utskottets mening nödvändigt att skapa
ett väl fungerande kommunikationsnät i hela landet. Den negativa
konjunkturutvecklingen i landet gör det samtidigt än mer
angeläget att nu tidigarelägga sysselsättningsskapande
investeringar i trafikens infrastruktur. Investeringar på
kommunikationsområdet kan därmed enligt utskottets mening
påtagligt bidra till att förbättra landets ekonomi. Utskottet
ser därför positivt på att investeringar i infrastrukturen också
används som ett verksamt arbetsmarknadspolitiskt medel.
Vad gäller motion T6 (v) om en anslagsökning till 2
miljarder kronor och en förändrad medelsanvändning förutsätter
utskottet att medelsanvisningar -- utöver regeringens förslag --
kan komma i fråga om sysselsättningsläget så skulle påkalla det.
I sammanhanget kan vidare erinras om regeringens proposition om
privatisering av statligt ägda företag, m.m. där det anges att
ytterligare investeringsmedel kan komma att frigöras till
angelägna satsningar för en fortsatt utbyggnad och modernisering
av infrastrukturen (prop. 1991/92:69).
Beträffande motion T8 (s) att den föreslagna
medelsanvisningen reduceras med 400 milj.kr. och att regeringen
bör bemyndigas att finansiera motsvarande investeringar inom
ramen för det redan befintliga särskilda infrastrukturanslaget
kan utskottet konstatera följande.
Enligt riksdagens beslut om inrättandet av det särskilda
infrastrukturanslaget som motionärerna åsyftar (prop.
1990/91:87 delvis, bet. TU24, rskr. 286) gäller att anslaget kan
disponeras av regeringen för främst större sammanhållna
investeringar av nationell betydelse inom järnvägs-,
kollektivtrafik- och vägområdena som gagnar tillväxten och
miljön. En snabbtågsanpassning av bannätets huvudstråk och en
utbyggnad av vissa Europavägar har därvid angetts som exempel på
tänkbara projekt. Utskottet konstaterar därmed att regeringen
redan har det bemyndigande som motionärerna efterlyser om
samfinansieringslösningar kan åstadkommas. Utskottet anser
vidare att oberoende av detta bemyndigande bör regeringen inte
vara förhindrad att finansiera vissa investeringar i
infrastrukturen på annat sätt om så bedöms vara lämpligt.
Utskottet kan vad gäller motion T11 (nyd) om en forcerad
snabbtågsutbyggnad av södra stambanan instämma i vad som
framförs om behovet av bananpassning för att möjliggöra högre
tåghastigheter. Utskottet kan också konstatera att regeringens
riktlinjer för en tidigareläggning innebär att bantekniska
förutsättningar för snabbtågstrafik på hela sträckan mellan
Stockholm och Malmö beräknas kunna finnas år 1995 mot tidigare
beräknat år 1996. Enligt vad utskottet erfarit avser SJ vidare
att införa snabbtågstrafik etappvis på södra stambanan med
trafik i slutet av år 1992 på delsträckan
Stockholm--Linköping/Norrköping. Det finns dock enligt vad
utskottet erfarit skäl som gör att en forcering av
snabbtågsanpassningen på södra stambanan inte kan ske i den takt
som motionärerna efterlyser. Den höga trafiktätheten på banan
över hela dygnet gör exempelvis att banarbeten inte beräknas
kunna utföras snabbare än vad propositionens förslag innebär, om
inte de trafikmässiga störningarna för tågtrafiken skall bli
allför besvärande under utbyggnadstiden.
Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet
regeringens förslag att anvisa 1,5 miljarder kronor för vissa
produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom
kommunikationsdepartementets område. Härav följer att utskottet
avstyrker samtliga nu behandlade motionsyrkanden.

Förslag om en flygplatsutbyggnad i Hemavan tas upp i
motion T4 (s). Motionären framhåller att Tärnaby/Hemavan spelar
en mycket viktig roll för fjällturismen men att områdets
turistanläggningar under den allra senaste tiden drabbats av
svåra ekonomiska problem. Den viktigaste insatsen som enligt
motionären kan göras för att förbättra situationen är att bygga
ut områdets kommunikationer och då i första hand möjligheterna
till förbindelser med mindre flygplan. Mot denna bakgrund
föreslås att den utsedde förhandlingsmannen för investeringar i
vissa kommunala flygplatser får i tilläggsuppdrag att i sitt
arbete också möjliggöra en flygplatsutbyggnad i Hemavan.
Utskottet bedömer, som framhålls i motion T4 (s), att en
viktig insats för att förbättra situationen för Tärnaby/Hemavan
är att bygga ut områdets kommunikationer och då i första hand
möjligheterna till förbindelser med mindre flygplan. För en
utbyggnad av flygplatsen i Hemavan talar vidare att projektet är
av särskild betydelse med hänsyn till det aktuella
sysselsättningsläget. Utskottet anser mot denna bakgrund att den
utsedde förhandlingsmannen för investeringar i vissa kommunala
flygplatser bör få tilläggsuppdrag att inom ramen för sitt
arbete också söka möjliggöra en flygplatsutbyggnad i Hemavan.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med motion
T4 (s) tillgodoses -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

I motion T7 (s) framhålls behovet av offensiva och
framtidsinriktade trafikinvesteringar i Östergötland. Som
exempel på infrastrukturprojekt som behövs för att länet skall
kunna tjäna som ett regionalt och nationellt kraftcentrum för
tillväxt och utveckling anges bl.a. en snabbtågsutbyggnad för
att sammanbinda länet med Stockholms- och Malmöregionen,
fortsatt utbyggnad av E4:ans sträckning genom länet till
motorvägsstandard, upprustning av riksväg 50 och riksväg 32,
anläggande av vissa förbifarter i Norrköping och Linköping,
utbyggnad av spårvägstrafiken i Norrköping och investeringar i
bussar med alternativa drivmedel i Linköping.
Utskottet anser att det bör vara regeringen och berörda
infrastrukturverk som närmast har att avgöra valet av olika
konkreta utbyggnadsprojekt lämpliga för en tidigareläggning
enligt den inriktning som riksdagen angett. Enligt utskottets
mening bör således inte riksdagen normalt sett ta ställning till
enskilda investeringsprojekt. Utskottet är därmed för sin del
inte berett att förorda någon ändrad geografisk inriktning av
det föreslagna investeringsprogrammet. Utskottet kan vidare
konstatera att ett av de i motionen angivna projekten, nämligen
frågan om en snabbtågsanpassning, också återfinns bland de
aktuella investeringsobjekten i propositionen. Med hänvisning
till vad som nu har anförts avstyrks motionsyrkandet.

Förslag om en tidigareläggning av sovvagnsbeställning
behandlas i motion T10 (s). Motionären framhåller att en
välbehövlig förnyelse inletts av SJs sovvagnar men att det
fortfarande rullar många äldre vagnar med låg komfort på spåren.
Enligt motionen innebär SJs planer inte heller att några nya
sovvagnsbeställningar kommer att göras förrän mot mitten av
1990-talet. Med hänsyn bl.a. till den arbetsbrist som därmed
uppstår inom tågindustrin krävs enligt motionären en
tidigarelagd beställning av nya sovvagnar. Behovet av nya
sovvagnar från mitten av 1990-talet har angetts till 40--50
stycken. De extra kapitalkostnader som SJ kan förorsakas av en
sådan åtgärd bör enligt motionen bekostas med
arbetsmarknadsmedel.
Utskottet kan konstatera att en välbehövlig modernisering av
SJs sovvagnspark nyligen inletts. Enligt gällande planer kommer
dock en mer utbredd trafik med moderna och kundanpassade
sovvagnar att dröja. Utskottet anser mot denna bakgrund att det
är angeläget att SJs modernisering av sovvagnsparken påskyndas.
För detta talar såväl trafikskäl som motivet att trygga fortsatt
produktionskapacitet och sysselsättning i
transportmedelsindustrin. Med nuvarande leveranstakt och planer
finns således risk för att nödvändig kompetens på området
skingras, samtidigt som framtida leveranser av sovvagnar därmed
kan komma att både fördyras och försvåras.
I sammanhanget kan vidare nämnas att kommittén för statens
köp av persontrafik på järnväg (K 1991:02) i en framställning
till regeringen den 28 oktober 1991 har angett att en
investering i sovvagnar för trafiken på övre Norrland framstår
som synnerligen angelägen för att möta marknadens krav på rimlig
standard. Mot bl.a. denna bakgrund har kommittén i sin
anslagsberäkning för tågtrafiken trafikåret T92 inräknat en
ersättning av 52 milj.kr. för särskilda utvecklingsinsatser. En
moderniserad sovvagnspark kan även enligt utskottets mening
betraktas som en viktig regionalpolitisk åtgärd. Med hänsyn till
de affärsmässiga förutsättningar SJ har att verka under krävs
dock att kompensation ges SJ för den kapitalkostnad som är
förenad med en tidigareläggning av investeringar i nya
sovvagnar.

Utskottet förutsätter att regeringen överväger åtgärder för
att möjliggöra en tidigarelagd anskaffning av sovvagnar.

Av det anförda följer att syftet med motionen blir
tillgodosett. Den påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens
sida och avstyrks följaktligen av utskottet.

6.2 Inlandsbanan

6.2.1 Trafikuppgifter m.m.

Utskottet har i samband med behandlingen av ärendet vad gäller
persontrafiken på inlandsbanan inhämtat upplysningar och
synpunkter av statssekreteraren i kommunikationsdepartementet
samt representanter från statens järnvägar, banverket,
järnvägsinspektionen, berörda trafikhuvudmän och
Inlandskommunerna Ekonomisk Förening. I det följande återges
kortfattat de riksdagsbeslut som tidigare under året fattats om
trafiken på inlandsbanan samt vissa uppgifter som kommit fram
bl.a. i samband med de utfrågningar som utskottet har haft i
frågan.

Riksdagen beslutade den 21 mars 1991 om den reguljära
persontrafiken på inlandsbanan (prop. 1990/91:100 bil. 8,
bet.TU33, rskr. 147). I trafikutskottets betänkande angavs att
ansvaret för persontrafiken längs inlandsbanan i första hand
borde överföras till trafikhuvudmännen i de fyra berörda länen.
Som förutsättning angavs att trafikhuvudmännen dels kunde
erhålla en bidragsram på 36 milj.kr. per år, dels att befintlig
vagnpark utan kostnad kunde få disponeras av huvudmännen. Om
trafikhuvudmännen inte ansåg sig kunna driva järnvägstrafik i
egen regi borde enligt riksdagsbeslutet prövas om
Inlandskommunerna Ekonomisk Förening (IEF) var beredd att ta
över ansvaret för järnvägstrafiken på samma villkor som
trafikhuvudmännen erbjöds.
I betänkandet redovisades i sammanhanget vissa uppgifter som
inhämtats från banverket om merkostnader för persontrafiken i
form av investeringar och underhåll som uppkommer om
persontrafiken bibehålls på inlandsbanan. Dessa kostnader borde
enligt utskottets mening främst betalas av de lokala och
regionala intressenter som vill driva denna trafik. Först när
möjligheterna till fortsatt reguljär tågtrafik enligt de givna
förutsättningarna prövats bemyndigades regeringen godkänna ett
avtal som tidigare träffats mellan staten genom transportrådet
och berörda trafikhuvudmän om ersättningstrafik för
inlandsbanan.
Sedan regeringen konstaterat att inte något av alternativen
till fortsatt persontrafik på inlandsbanan kunnat genomföras
godkändes därefter den 18 april 1991 enligt riksdagens
bemyndigande avtalet mellan transportrådet och
trafikhuvudmännen. Konsekvensen av avtalet blev att den
reguljära persontrafiken på inlandsbanan lades ned den 10 juni
1991 samtidigt som ersättande busstrafik infördes som efter
sommaren byggts ut till att omfatta hela bansträckningen. För
ersättningstrafiken uppbär trafikhuvudmännen enligt avtalet en
årlig ersättning på 36 milj.kr. under tio år som prisomräknas
med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen i samhället.
Trafikhuvudmännen har för trafikens utförande tecknat
långsiktiga avtal med olika trafikentreprenörer vilka bl.a.
anställt personal och investerat i ny bussmateriel med bl.a.
specialutrymme för godstransporter. Enligt den information som
lämnats i samband med utskottets utfrågning uppges att antalet
förbindelser i vissa relationer har utökats i jämförelse med den
tidigare tågtrafiken och att resandeutvecklingen i busstrafiken
varit tämligen god.
På initiativ av arbetsmarknadsutskottet uttalade riksdagen
den 28 maj 1991 att det fanns skäl att med regionalpolitiska
medel bidra till projektet Sommartrafik -91 på inlandsbanan
(1990/91:AU26, rskr. 308). Regeringen beslutade därefter den 30
maj att de berörda länsstyrelserna fick använda disponibla
regionalpolitiska medel för finansiering av sommartrafik på
inlandsbanan. Med anledning härav beslutade de tre nordligaste
länsstyrelserna att ge ekonomiskt bidrag med sammanlagt 6
milj.kr. till Inlandskommunerna Ekonomisk Förening för
turisttågstrafik på delsträckan Östersund--Gällivare fr.o.m. den
10 juni t.o.m den 15 september 1991. Till den ekonomiska bilden
hör även att kommunerna längs delsträckan Östersund--Gällivare
härutöver bidragit med 600000 kr. för särskilda
marknadsföringsinsatser för årets sommartrafik. Länsstyrelsen i
Kopparbergs län beslutade att inte lämna något bidrag varför
någon trafik inte kom att upprätthållas på sträckan
Mora--Östersund.
I sammanhanget kan även nämnas att genom regeringsbeslut den
11 juli 1991 uppdrogs åt f.d. landshövdingen Curt Boström att
som särskild utredare kartlägga förutsättningarna för fortsatt
framtida sommartrafik. Utredaren redovisade sin rapport den
25 oktober 1991. I rapporten återges erfarenheter från den
gångna sommarens tågtrafik. Vidare beskrivs den framtida
tillgången på personal och motorvagnar och underlag redovisas
kring frågor om trafikens ekonomi och organisation.
Enligt kartläggningen reste under perioden den 10 juni--den
15 september 1991 drygt 12700 personer från Östersund mot
Gällivare medan motsvarande antal som reste från Gällivare mot
Östersund uppgick till drygt 7400 resenärer. Antalet sålda
s.k. inlandsbanekort var drygt 2800. Det preliminära
ekonomiska utfallet visar enligt kartläggningen att SJs
kostnader uppgått till ca 12 milj.kr. medan banverket redovisat
kostnader om drygt 5 milj.kr. Intäkterna från persontrafiken
uppgick till knappt 8 milj.kr., varav 2,5 milj.kr. utgjort
bidrag från Inlandskommunerna Ekonomisk Förening. För
banunderhållet finns en överenskommelse mellan banverket och
Inlandskommunerna Ekonomisk Förening om en ersättning på knappt
3 milj.kr. till banverket för sommarens tågtrafik.
För en fortsatt framtida sommartågstrafik anges i rapporten
att kostnaden varierar betydligt med hänsyn till val av
trafikprogram, fordonsmateriel och entreprenör för
spårunderhåll. Totalkostnaden anges sålunda inom ett intervall
av 26,1 milj.kr.--54,3 milj.kr. Därtill kommer kostnaden för en
långsiktig upprustning av banan.
Genom ett tilläggsuppdrag den 24 oktober 1991 har regeringen
gett utredaren i uppdrag att även förbereda en start av
persontrafik under ett rådrumsår. Uppdraget omfattar
planering och upphandling av såväl trafik som underhåll.
Upphandlingen skall avse ett år. I uppdraget ingår också att
lämna förslag och redovisa kostnader för olika nivåer då det
gäller trafikens omfattning. I uppdraget framhålls vikten av att
trafiken planeras i samråd med trafikhuvudmännen så att en
samordning kan ske med den busstrafik som bedrivs i området.
Upphandlingen av underhållsarbeten skall enligt uppdraget
samordnas med de underhålls- och upprustningsarbeten som pågår
på banans godstrafiksträckor. Uppdraget har vad gäller
trafikeringskostnaden redovisats den 25 oktober 1991, varvid SJs
kostnader för trafiken angetts till 53 milj.kr.
Persontågstrafiken på inlandsbanan har därefter den 1
november 1991 återupptagits på sträckan Östersund--Gällivare och
fr.o.m. den 15 november 1991 även på sträckan Mora--Östersund.
Utskottet har inhämtat uppgifter från banverket om vilka
kostnader i form av investeringar och underhåll som följer av
fortsatt persontågstrafik på inlandsbanan. Banverket beräknar
att banunderhållet för de sträckor som endast trafikeras av
motorvagnarna kan komma att kosta 55 milj.kr. under en
rådrumsperiod omfattande elva månader. Insatserna innefattar
drift- och underhållsåtgärder av ordinär natur för 20--22
milj.kr. samt nödvändiga förstärkningsåtgärder för återstoden av
beloppet. Under gynnsamma förhållanden anges att kostnaden kan
sänkas liksom om en lägre ambitionsnivå väljs där inte samma
"garanti" kan lämnas i fråga om att t.ex. upprätthålla
hastighetsstandarden. Banverket har med dessa reservationer
inför utskottet angett medelsbehovet till ca 45 milj.kr.

6.2.2 Regeringens förslag

I propositionen anges vad gäller inlandsbanan att i syfte att
ge rådrum för att pröva framtiden för trafiken på banan har
regeringen för avsikt att återuppta persontrafik på
inlandsbanan under en period av ett år. För att underlätta en
trafikstart anges att en särskild utredare har tillkallats med
uppgift att förbereda och lägga fram förslag till när och i
vilken omfattning trafiken kan återupptas. I utredarens uppdrag
ingår även att upphandla såväl trafik som underhåll. I
propositionen föreslås att regeringen enligt dessa riktlinjer
ges bemyndigande att slutligt godkänna en trafikuppgörelse under
ett rådrumsår inom en kostnadsram av 100 milj.kr.

6.2.3 Motionsförslag

I motion T8 (s) yrkas att den medelsram av 100 milj.kr. som
avsatts för trafiken på inlandsbanan i stället används till att
förbättra riksväg 45 mellan Mora och Gällivare. Motionärerna
motsätter sig därmed förslaget om rådrumstrafik på inlandsbanan
under ett år. Enligt motionärerna bör dock frågan om
sommartrafik på inlandsbanan ytterligare analyseras. Med det
utredningsunderlag som tagits fram anförs att regeringen
ingående bör undersöka vilka aktörer som skulle kunna tänkas
vilja medverka till att upprätthålla turisttrafik under
sommarmånaderna på hela eller delar av inlandsbanan.
I motion T5 (s) bedöms att propositionens förslag till
tidigarelagda investeringar missgynnar Norrbotten. Enligt
motionärerna är en absolut förutsättning för en utveckling av
glesbygden att en satsning görs på att rusta upp och belägga
vägnätet. Främst gäller detta riksväg 45 som anges ha en
avgörande betydelse för infrastrukturen i Norrlands inland. En
upprustning av vägen ger också enligt motionärerna
sysselsättningseffekter i den av arbetslöshet hårdast drabbade
regionen i landet.

6.2.4 Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att i syfte att pröva
förutsättningarna för motorvagnstrafik på inlandsbanan bör
möjligheter skapas att upprätthålla trafiken på banan under ett
rådrumsår. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
propositionen att persontrafiken skall återupptas inom en
kostnadsram av 100 milj.kr. som finansieras från anslaget för
vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder.
Vad gäller en upprustning av riksväg 45, som tagits upp i
motionerna T5 (s) och T8 (s) som förslag till alternativ
medelsanvändning, vill utskottet nämna att vissa byggnadsprojekt
redan pågår på den aktuella riksvägen. I vägverkets långsiktiga
planering finns vidare ytterligare insatser inlagda. Utskottet
förutsätter att möjligheten till en påskyndad upprustning av
riksvägen kan komma att prövas bl.a. inom ramen för eventuellt
nya sysselsättningsfrämjande åtgärdsprogram.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker att
persontrafiken på inlandsbanan återupptas enligt de riktlinjer
som angetts i propositionen. Härav följer att motionerna T5 (s)
och T8 (s) yrkande 3 avstyrks.

Inlandsbanans utvecklingsmöjligheter har tagits upp i
motion T9 (v). Enligt motionärerna bedöms att det i nuvarande
skede är både samhällsekonomiskt och regionalpolitiskt oklokt
att lägga ned trafiken på inlandsbanan. I de fortsatta
övervägandena bör enligt motionärerna hänsyn tas till den
utvecklingsmöjlighet som banan har på lång sikt. Inlandsbanan
måste sålunda ses som en del av ett framtida såväl nationellt
som internationellt transportsystem. I motionen anges vidare att
i framtiden bör driften av banan kunna klaras genom ett särskilt
bolag bildat av inlandskommunerna, SJ och kanske något
europeiskt baserat turistföretag.

Med hänvisning till vad som ovan anförts bör motionen inte
påkalla någon åtgärd från riksdagens sida utan avstyrks
följaktligen av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag för transportrådets avveckling
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Särskilda avvecklingskostnader på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 3201000 kr.,

2. beträffande dispensavgifter enligt
bilavgasförordningen
att riksdagen godkänner regeringens förslag att
trafiksäkerhetsverket för administrationen av dispensavgifter
enligt bilavgasförordningen (1987:586) får avräkna sina
kostnader mot dispensavgifterna och att regeringen får
fastställa med vilket belopp avräkning skall få ske,

3. beträffande kollektivtrafiknämnden
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande
av lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd,

4. beträffande anslag för beredskapsåtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 1980000 kr.,

5. beträffande anslag till SMHI
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 20000000 kr.,

6. beträffande anslag för investeringar i trafikens
infrastruktur
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:T6, 1991/92:T8 yrkandena 1 och 2
och 1991/92:T11 yrkandena 1 och 3 till Vissa produktivitets-
och sysselsättningsfrämjande åtgärder inom
kommunikationsdepartementets område
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 1500000000 kr.,

res. 1 (s)
res. 2 (nyd)
men. (v) - delvis

7. beträffande flygplatsutbyggnad i Hemavan
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:T4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande trafikinvesteringar i Östergötland
att riksdagen avslår motion 1991/92:T7,

9. beträffande tidigareläggning av sovvagnsbeställning
att riksdagen avslår motion 1991/92:T10,

res. 3 (s)

10. beträffande återupptagen persontrafik på inlandsbanan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1991/92:T5 och 1991/92:T8 yrkande 3
godkänner att persontrafiken på inlandsbanan skall återupptas i
enlighet med de riktlinjer som anförts i propositionen,

res. 4 (s)

11. beträffande inlandsbanans utvecklingsmöjligheter
att riksdagen avslår motion 1991/92:T9.

men. (v) - delvis

Stockholm den 5 december 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

I beslutet har deltagit: Birger Rosqvist (s), Rolf
Clarkson (m), Håkan Strömberg (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten
Andersson i Malmö (m), Margareta Winberg (s), Lars Svensk (kds),
Kenneth Attefors (nyd), Bo Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Anita
Jönsson (s), Lars Björkman (m), Jarl Lander (s), Hugo Bergdahl
(fp) och Rune Thorén (c).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Anslag för investeringar i trafikens infrastruktur
(mom.6)

Birger Rosqvist, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström,
Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Enligt riksdagens" och på s. 9 slutar med "behandlade
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att det statliga anslagssystemet
bygger på ordning och reda. Detta innebär att medel på nya
anslag inte bör beviljas om motsvarande medel redan finns
disponibla under tidigare beviljade anslag. Utskottet
tillstyrker därför vad som framförs i motion T8 (s) att 400
milj.kr. av regeringens anslagsram för vissa produktivitets- och
sysselsättningsfrämjande åtgärder i stället bör finansieras inom
ramen för det särskilda infrastrukturanslaget som riksdagen
anvisade i maj 1991. Med de riktlinjer som gäller för detta
anslag bör således den föreslagna snabbtågsanpassningen av södra
stambanan liksom de avsedda byggnadsobjekten på E3:an och E4:an
med fördel rymmas bland de ändamål som det tidigare anslaget är
avsett för. Detta innebär att det av regeringen föreslagna nya
anslaget bör reduceras till 1,1 miljard kronor.
Utskottet kan vad gäller motion T11 (nyd) om en forcerad
snabbtågsutbyggnad av södra stambanan instämma i vad som
framförs om behovet av bananpassning för att möjliggöra högre
tåghastigheter. Utskottet kan också konstatera att regeringens
riktlinjer för en tidigareläggning innebär att bantekniska
förutsättningar för snabbtågstrafik på hela sträckan mellan
Stockholm och Malmö beräknas kunna finnas år 1995 mot tidigare
beräknat år 1996. Enligt vad utskottet erfarit avser SJ vidare
att införa snabbtågstrafik etappvis på södra stambanan med
trafik i slutet av år 1992 på delsträckan
Stockholm--Linköping/Norrköping. Det finns dock enligt vad
utskottet erfarit skäl som gör att en forcering av
snabbtågsanpassningen på södra stambanan inte kan ske i den takt
som motionärerna efterlyser. Den höga trafiktätheten på banan
över hela dygnet gör exempelvis att banarbeten inte beräknas
kunna utföras snabbare än vad propositionens förslag innebär om
inte de trafikmässiga störningarna för tågtrafiken skall bli
alltför besvärande under utbyggnadstiden.
Vad utskottet nu anfört innebär att motion T8 (s) yrkandena
1 och 2 tillstyrks medan övriga nu behandlade motionsyrkanden
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande anslag för investeringar i trafikens
infrastruktur
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T8 yrkandena 1
och 2, med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1991/92:T6 och 1991/92:T11 yrkandena 1 och 3
till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande
åtgärder inom kommunikationsdepartementets område
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 1100000000 kr,

2. Anslag för investeringar i trafikens infrastruktur
(mom.6)

Kenneth Attefors (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet kan" och slutar med "behandlade motionsyrkanden"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, som framhålls i motion T11 (nyd), att en
tidigareläggning av snabbtågstrafiken på södra stambanan innebär
en rad fördelar som talar för att en ytterligare forcering bör
göras av snabbtågsanpassningen. Förutom den ytterligare
sysselsättning som därmed skapas vid banverket ger en
tidigareläggning arbetstillfällen i samband med tillverkningen
av snabbtågen. Vidare gäller att med en utvecklad
snabbtågstrafik kan vinster göras på miljöområdet samtidigt som
resenärerna kan erbjudas ett snabbare, bekvämare och mer
prisvärt resalternativ. För att genomföra en påskyndad
anpassning bör enligt utskottets mening prövas möjligheten att
ombyggnadsarbetena i större utsträckning kan utföras i flera
arbetsskift över dygnet för att därmed bl.a. få ett rationellare
utnyttjande av den kostsamma produktionskapaciteten. Utskottet
anser mot denna bakgrund att ytterligare 400 milj.kr. bör
anvisas för snabbtågsanpassningen.
Vad utskottet nu anfört innebär att motion T11 (nyd) i denna
del tillstyrks. Övriga nu behandlade motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande anslag för investeringar i trafikens
infrastruktur
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T11 yrkandena 1
och 3, med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1991/92:T6 och 1991/92:T8 yrkandena 1 och 2
till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande
åtgärder inom kommunikationsdepartementets område
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 1900000000 kr.,

3. Tidigareläggning av sovvagnsbeställning (mom.9)

Birger Rosqvist, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström,
Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "av utskottet"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser därför att regeringen bör vidta särskilda
åtgärder för att möjliggöra en tidigarelagd anskaffning av
sovvagnar.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med
motionen blir tillgodosett, bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande tidigareläggning av sovvagnsbeställning
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:T10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Återupptagen persontrafik på inlandsbanan (mom.10)

Birger Rosqvist, Håkan Strömberg, Sten-Ove Sundström,
Margareta Winberg, Bo Nilsson, Anita Jönsson och Jarl Lander
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 3 avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det inte föreligger några sakskäl
för att nu komplettera busstrafiken med rälsbusstrafik. I ett
läge där stor återhållsamhet med statliga driftbidrag krävs på
alla områden är det inte en god hushållning med knappa resurser
att satsa 100 milj.kr. som driftbidrag till elva månaders
persontrafik på inlandsbanan. Denna trafik konkurrerar med en av
staten redan starkt subventionerad busstrafik i ett område där
trafikunderlaget är synnerligen begränsat.
Utskottet anser att dessa medel genom alternativ användning
på ett mycket effektivare sätt kan medverka till utveckling och
sysselsättning i Norrlands inland. Det avsatta beloppet på 100
milj.kr. bör således i stället omföras till att möjliggöra
angelägna förbättringar av riksväg 45 mellan Mora och Gällivare.
Därmed skapas omedelbar sysselsättning och investeringarna ger
långsiktigt god avkastning genom effektivare transporter för
såväl persontrafik som godstrafik i området.
Utskottet vill vidare framhålla att även om de resultat som
kommit fram från den särskilda utredaren om sommartrafik på
inlandsbanan visar på stora ekonomiska problem i fråga om
turisttrafik bör ändå frågan analyseras ytterligare. Med det
utredningsunderlag som tagits fram bör regeringen ingående
undersöka vilka aktörer som skulle kunna tänkas vilja medverka
till att upprätthålla turisttrafik under sommarmånaderna på hela
eller delar av inlandsbanan.
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet
att persontrafiken återupptas enligt de riktlinjer som meddelats
i propositionen. De medel som därmed kan frigöras bör i stället
omföras till en upprustning av riksväg 45 på sträckan
Mora--Gällivare. Utskottets ställningstagande innebär således
att motion T8 (s) yrkande 3 tillstyrks. Utskottets uppfattning
innebär vidare att syftet med motion T5 (s) tillgodoses.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande återupptagen persontrafik på inlandsbanan
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T8 yrkande 3, med
anledning av motion 1991/92:T5 samt med avslag på regeringens
förslag, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Särskilt yttrande

Återupptagen persontrafik på inlandsbanan (mom.10)

Rolf Clarkson, Sten Andersson i Malmö, Jan Sandberg och Lars
Björkman (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet anser att trafikförsörjningen i
Norrlands inland bör grundas på en samlad bedömning av
möjligheterna till järnvägs- resp. busstrafik. Det bör således
inte förekomma att staten samtidigt ger kostsamma ekonomiska
bidrag till såväl motorvagnstrafik på inlandsbanan som till
parallellgående busstrafik som inriktas på samma
resandeunderlag. Med hänsyn till föreliggande särskilda
omständigheter har vi dock inte velat motsätta oss den
nytillträdda regeringens förslag om s.k. rådrumstrafik på
inlandsbanan. Vi förutsätter dock att den framtida
kollektivtrafiken i området efter rådrumsårets utgång kommer att
grundas på kravet om en effektiv resurshållning och
angelägenheten av att skapa trafiklösningar som är långsiktiga
och samhällsekonomiskt sunda.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Anslag för investeringar i trafikens infrastruktur

Enligt vänsterpartiets mening har investeringarna i
infrastrukturen under en rad år legat på för låg nivå. Den höga
arbetslösheten motiverar att man nu snabbt försöker få till
stånd så många projekt som möjligt. Regeringens förslag till
tidigareläggning av olika trafikinvesteringar är dock
otillräckligt. Anslaget bör därför som framhålls i motion T6 (v)
höjas med 500 milj.kr. till sammanlagt 2 miljarder kronor. Av
denna medelsram bör 1--1,2 miljarder kronor användas på
järnvägsområdet för bl.a. en tidigareläggning av
snabbtågsanpassning av järnvägen mellan Stockholm och Sundsvall
och en upprustning av Bergslagsbanan, Haparandabanan, norra
stambanan och stambanan genom övre Norrland. Vidare förordas
reinvesteringar på ett flertal bansträckor samt investeringar
för kombitrafik på järnvägen. Enligt vänsterpartiets mening bör
vidare insatserna på vägområdet, i stället för på det s.k.
bärighetsprogrammet, inriktas på att inom en extra kostnadsram
på ca 0,8 miljarder kronor höja standarden på mindre vägar --
bl.a. grusvägar -- och att eliminera s.k. flaskhalsar och
sträckor med låg säkerhet.

Inlandsbanans utvecklingsmöjligheter

Vad gäller inlandsbanan anser vänsterpartiet som framhålls i
motion T9 (v) att det i nuvarande skede är både
samhällsekonomiskt och regionalpolitiskt oklokt att lägga ned
trafiken på inlandsbanan. I de fortsatta övervägandena bör
hänsyn tas till den utvecklingsmöjlighet som banan har på lång
sikt. Förändringarna i synen på järnvägen som transportmedel och
internationaliseringen på Nordkalotten kan mycket väl leda till
att andra möjligheter för trafik på inlandsbanan öppnas.
Inlandsbanan måste sålunda ses som en del av ett framtida såväl
nationellt som internationellt transportsystem. Enligt
vänsterpartiets mening är det vidare möjligt att driften av
banan i framtiden kan klaras genom ett särskilt bolag bildat av
inlandskommunerna, SJ och kanske något europeiskt baserat
turistföretag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
6 och 11 borde ha hemställt:

6. beträffande anslag för investeringar i trafikens
infrastruktur
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T6, med anledning
av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1991/92:T8
yrkandena 1 och 2 och 1991/92:T11 yrkandena 1 och 3,
till Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande
åtgärder inom kommunikationsdepartementets område
på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 2000000000 kr.,

11. beträffande inlandsbanans utvecklingsmöjligheter
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:T9.
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Propositionens lagförslag

Bilaga

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd

Härigenom föreskrivs att lagen (1978:440) om
kollektivtrafiknämnd skall upphöra att gälla vid utgången av år
1991.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen2
A. Kommunikationsdepartementet m.m.2
C. Trafiksäkerhet2
G. Kollektivtrafik m.m.2
I. Övriga ändamål3
K. Övriga infrastrukturinvesteringar3
Motionerna3
Utskottet4
1 Särskilda avvecklingskostnader4
2 Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m.5
3 Avskaffande av kollektivtrafiknämnden5
4 Åtgärder inom den civila delen av totalförsvaret5
5 Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut6
6 Vissa produktivitets- och sysselsättningsfrämjande åtgärder
inom kommunikationsdepartementets område6
6.1 Nytt anslag för infrastrukturinvesteringar6
6.2 Inlandsbanan11
6.2.1 Trafikuppgifter m.m.11
6.2.2 Regeringens förslag13
6.2.3 Motionsförslag14
6.2.4 Utskottets ställningstagande14
Hemställan15
Reservationer16
Särskilt yttrande19
Meningsyttring av suppleant20
Bilaga
Propositionens lagförslag22