Tilläggsanslag till skatteförvaltningen samt sänkt postmoms

Betänkande 1993/94:SkU21

Skatteutskottets betänkande 1993/94:SKU21

Tilläggsanslag till skatteförvaltningen samt sänkt postmoms

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1993/94
SkU21

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition
1993/94:105 om en sänkning av mervärdesskatten på brevporto
till 12 % fr.o.m. den 1 mars 1994.

Med anledning av motioner i ärendet föreslås att det klargörs
att den nuvarande mervärdesskattefriheten för medlemsblad och
personaltidningar även gäller distributionen. Vidare föreslår
utskottet med anledning av ett motionsyrkande härom att
mervärdesskatten på brevporto skall avse även brev som skickas
till utlandet. Utskottet avstyrker ett yrkande om förenklad
redovisning av mervärdesskatten på porto.

Utskottet tillstyrker vidare de förslag om tilläggsanslag till
Riksskatteverket och Skattemyndigheterna för budgetåret
1993/94 som läggs fram i propositionen.

I betänkandet görs slutligen en rättelse i lagen om statlig
fastighetsskatt.

Vid betänkandet har fogats ett särskilt yttrande (s) samt en
meningsyttring (v).

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1993/94:105 avsnitt 6

under punkt B mom. 1--2 (s. 17--21)

1. att riksdagen till Riksskatteverket på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
4 500 000 kr,

2. att riksdagen till Skattemyndigheterna på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett
ramanslag på 65 500 000 kr.

I proposition 1993/94:105 avsnitt 6 föreslås vidare att
riksdagen antar ett i propositionen framlagt förslag till lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Riksdagen har i beslut den 17 december 1993 (bet.
1993/94:TU11, rskr. 119), med anledning av Postverkets
bolagisering och den därigenom uppkomna skatteplikten till
mervärdesskatt för Postens tjänster, gett regeringen till
känna att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag om lägre mervärdesskatt på brevbefordran. Enligt
riksdagens mening bör mervärdesskatten för sådana tjänster
utgå med 12 %.

Regeringen föreslår därför att lagen (1968:430) om
mervärdeskatt (ML) ändras så att tjänster avseende befordran
av brev i postverksamhet skall beskattas med en skattesats på
12 % i stället för 25 %. De föreslagna bestämmelserna
föreslås träda i kraft den 1 mars 1994 samtidigt som
bolagiseringen av Postverket genomförs.

Lagförslaget har följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 41--43 NY SIDA

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1993/94:Sk33 av Rolf Clarkson (m) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar att det skattefria undantaget av
kringtjänster avseende vissa publikationer även innefattar
postbefordran i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om medlemstidningars undantag från
mervärdesskatt.

1993/94:Sk619 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om momsbefrielse för Postens befordran av
ideella organisationers tidningar och publikationer.

1993/94:Sk643 av Lars Biörck (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en förenklad självdeklaration för
portoutlägg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inrikes och utrikes brevbefordran
behandlas lika vad avser mervärdesskatt.

Utskottet

Skatteförvaltningen

I propositionen föreslås ett tilläggsanslag på 4,5 miljoner
kronor till Riksskatteverket och ett tilläggsanslag på 65,5
miljoner kronor till Skattemyndigheterna budgetåret 1993/94.

Det nyligen fattade beslutet om fortsatt reformering av
företagsbeskattningen innehåller viktiga förändringar i de
skatteregler som gäller för enskilda näringsidkare och
handelsbolag och förutsätter enligt regeringen en omfattande
information till de skattskyldiga samt att ändringar görs i
ADB-stödet för skatteförvaltningen. Kostnaderna för dessa
åtgärder beräknas till 6 miljoner kronor. Även hanteringen av
de nya bestämmelserna om skattereduktion för reparation av
bostadshus förutsätter information till de skattskyldiga och
utveckling av nya ADB-rutiner. I propositionen beräknas
kostnaden för detta till 4,5 miljoner kronor. För
handläggningen beräknas ett tillskott av 14,5 miljoner kronor.

Slutligen förutsätter den satsning på en effektivare
skattekontroll som aviserats i 1993 års
kompletteringsproposition att ytterligare medel anslås för
detta budgetår i enlighet med riksdagens begäran härom.
Riksskatteverket har i sin anslagsframställning för budgetåret
1994/95 redovisat hur uppbyggnaden av resurserna under
perioden 1993/94--1995/96 bör gå till. Anslaget för 1995/96
uppgår enligt detta förslag till 200 miljoner kronor. För
innevarande budgetår föreslår Riksskatteverket ett tillskott
på 57 miljoner kronor. Av dessa medel bör enligt
Riksskatteverket 11 miljoner kronor avsättas för särskilda
insatser inom mervärdesskatteområdet och 25 miljoner kronor
inom företagskontrollen, varav 16 miljoner kronor för
revision. Resterande belopp föreslås av Riksskatteverket
använt för att förstärka kontrollen av löntagare.

Regeringen gör inte någon i grunden annan bedömning än
Riksskatteverket. Med hänsyn till att uppbyggnaden bör ske
gradvis för att undvika störningar i den ordinarie
verksamheten begränsas tillskottet för 1993/94 dock till 45
miljoner kronor. Medlen bör enligt regeringen fördelas i
huvudsak på det sätt som Riksskatteverket föreslagit.
Kontrollen på mervärdesskatteområdet bör dock ägnas särskild
uppmärksamhet. Hela det av Riksskatteverket föreslagna
beloppet på 11 miljoner kronor bör därför användas för detta
ändamål. För revision och annan kontroll av företag bör enligt
förslaget användas cirka 18 miljoner kronor och för
löntagarkontroll cirka 15 miljoner kronor. Av medlen anvisas 1
miljon kronor till Riksskatteverket och övriga medel till
Skattemyndigheterna.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot
regeringens förslag om ytterligare tillskott för
Skatteförvaltningen eller mot de överväganden som redovisats i
anslutning härtill. Utskottet tillstyrker propositionen i
denna del.

Mervärdesskatt på posttjänster

Riksdagen har under hösten 1993 fattat beslut om ändrade
verksamhetsformer för Postverket (prop. 1993/94:38, TU9 och
TU11). Enligt beslutet överflyttas Postverkets verksamhet den
1 mars 1994 till Posten AB. Den kostnadsökning som uppkommer
genom att befordran av brev m.m. blir mervärdesskattepliktig
som en följd av bolagiseringen motverkas genom olika åtgärder.
Vid riksdagsbehandlingen bedömdes det som nödvändigt att
komplettera dessa åtgärder med en reducering av
mervärdesskatten på brevbefordran till 12 %. Riksdagen
begärde därför att regeringen skulle återkomma med ett förslag
om 12 % mervärdesskatt på brevbefordran.

I propositionen lägger regeringen fram det begärda förslaget
om 12 % mervärdesskatt på brevbefordran. Med befordran av
brev avses detsamma som i den nya postlagen, dvs. adresserade
postförsändelser som är inneslutna i kuvert eller annat omslag
och som väger högst 2 kg. Vykort, brevkort och liknande
försändelser jämställs med brev. Med postverksamhet avses
enligt postlagen regelbunden befordran mot avgift av brev m.m.
Sådan verksamhet får enligt postlagen bedrivas först efter
anmälan hos tillsynsmyndighet. Det nuvarande undantaget för
Postverkets tjänster föreslås slopat. Däremot kvarstår
undantaget för frimärken. De nya reglerna föreslås träda i
kraft den 1 mars 1994.

I motionerna Sk33 av Rolf Clarkson (m), Sk353 yrkande 26 av
Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk619 av Berndt Ekholm m.fl. (s)
yrkar motionärerna att skattefriheten för medlemsblad och
personaltidningar anpassas till den nya situationen med
mervärdesskatt på brevbefordran m.m. genom att det klargörs
att distributionen av dessa publikationer är skattefri.

Enligt utskottets mening bör de åtgärder som vidtagits för att
dämpa kostnadsökningen när Postverkets verksamhet övergår till
Posten AB kompletteras med en sänkning av mervärdesskatten på
brevbefordran till 12 % i enlighet med vad riksdagen tidigare
begärt.

Som anförs i flera motioner medför bolagiseringen att det
uppkommer en viss osäkerhet om hur distributionen av de i
övrigt mervärdesskattefria personaltidningarna och
medlemsbladen skall behandlas. Enligt utskottets mening bör
distributionen av dessa publikationer fortsätta att vara
mervärdesskattefri, och utskottet föreslår därför att
lagtexten kompletteras med en bestämmelse som klargör att
distribution är en av de skattebefriade tjänster som kan
tillhandahållas av framställaren.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och de nu
aktuella motionerna.

I motion Sk643 av Lars Biörck (m) framhålls att
mervärdesskatten på porto medför administrativa problem både
för Posten AB och för företagen. För att förenkla hanteringen
föreslår motionären att någon form av förenklad redovisning
skall medges vid avdrag för mervärdesskatt på porto (yrkande
1) och att inrikes och utrikes brev behandlas lika i
mervärdesskattehänseende (yrkande 2).

Enligt utskottets mening finns det goda möjligheter för
Riksskatteverket och Posten AB att gemensamt komma fram till
rutiner som medför att såväl postbolagens som företagens
hantering av dessa frågor blir enkel och smidig.

Utskottet är också berett att medverka genom den förenkling
som det innebär om inrikes och utrikes brevbefordran behandlas
lika i mervärdesskattehänseende. Utskottet föreslår därför att
även utrikes brevbefordran beläggs med mervärdesskatt. De
rationaliseringsvinster som Posten AB kan tillgodoräkna sig
som en följd härav utgår utskottet ifrån kommer kunderna till
godo.

Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksamt följer
utvecklingen och lägger fram de förslag till förbättringar som
är motiverade.

Det anförda innebär att motion Sk643 yrkande 2 tillgodoses. I
övrigt avstyrker utskottet motionen.

Övrigt

Genom riksdagsbeslut i december 1993 infördes i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt bestämmelser om
nedsatt fastighetsskatt på hyreshus vid om- och tillbyggnad
(prop. 1993/94:91, SkU17, rskr. 111, SFS 1993:1525). De nya
bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas
första gången vid 1995 års taxering. Bestämmelserna togs in i
en ny paragraf som av förbiseende felaktigt åsatts
beteckningen 4 §. I stället bör den nya paragrafen betecknas
3 a § med hänsyn till att bestämmelserna i den sedan tidigare
gällande 4 § inte upphävts.

Utskottet föreslår att reglerna justeras på det sätt som
framgår av utskottets hemställan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tilläggsanslag till Riksskatteverket
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:105
avsnitt 6 till Riksskatteverket på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag
på 4 500 000 kr,

2. beträffande tilläggsanslag till Skattemyndigheterna
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:105
avsnitt 6 till Skattemyndigheterna på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
65 500 000 kr,

3. beträffande mervärdesskatt på posttjänster
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:105 i
denna del och motionerna 1993/94:Sk33, 1993/94:Sk353
yrkande 26, 1993/94:Sk619 och 1993/94:Sk643 yrkande 2 och
med avslag på motion 1993/94:Sk643 yrkande 1 antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt med

dels den ändringen att ingressen erhåller följande ändrade
lydelse,

Regeringens förslag Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att Härigenom föreskrivs att
8 och 13 §§ skall ha 8 och 13 §§ och
följande lydelse. anvisningarna till 2 a §
skall ha följande lydelse.

dels den ändringen att
anvisningarna till 2 a §
erhåller följande
lydelse,

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Anvisningar till 2 a §1

Bestämmelserna i tredje stycket 2, 3, 5, 7--9 eller 11--16
gäller endast när tjänsten avser verksamhet som
uppdragsgivaren bedriver i utlandet och som skulle ha medfört
skattskyldighet om den utövats här i landet.

1 Senaste lydelse 1990:576.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall när
köparen är bosatt i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans
till sådan köpare av vara eller grupp av varor som normalt
utgör en helhet och med ett försäljningspris, exklusive
mervärdeskatt, om minst 1 000 kronor anses dock leveransen ha
skett genom export under förutsättning att varan i nära
anslutning till leveransen av köparen har införts till
Danmark, Finland eller Norge och att mervärdeskatt eller
motsvarande allmän omsättningsskatt har erlagts vid införseln
enligt tullräkning eller motsvarande handling.

Som export räknas inte
befordran till utlandet av
brev i sådan postverksamhet
som avses i 3 § postlagen
(1993:1684) eller
förmedling av sådan
befordran.

dels den ändringen att 8
§ erhåller följande
ändrade lydelse,

Regeringens förslag Utskottets förslag

8 §

Från skatteplikt -- -- -- Från skatteplikt -- -- --
som anges i 10, 12) som anges i 10, 12)
framställning av framställning av
publikation av sådant slag publikation av sådant slag
som anges i 10 samt tjänst som anges i 10 samt tjänst
som framställaren som framställaren
tillhandahåller i samband tillhandahåller i samband
därmed, 13) verksamhet hos därmed såsom
Sveriges -- -- -- eller annan distribution av upplagan, 13)
inredning för sport- eller verksamhet hos Sveriges -- --
idrottsutövning. -- eller annan inredning
för sport- eller
idrottsutövning.

(Se vidare anvisningarna)

4. beträffande lagen om statlig fastighetsskatt
att riksdagen antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt
dels att den genom lagen (1993:1525) om ändring i lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt införda nya 4 §
skall betecknas 3 a §,
dels att punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1993:1525) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. I stället för vad som 2. I stället för vad som
följer av punkt 5 av följer av punkt 5 av
övergångsbestämmelserna övergångsbestämmelserna
till lagen (1990:652) om till lagen (1990:652) om
ändring i lagen (1984:1052) ändring i lagen (1984:1052)
om statlig fastighetsskatt om statlig fastighetsskatt
skall, om en reduceringsfaktor skall, om en reduceringsfaktor
enligt 4 § har bestämts enligt 3 a § har
för hyreshusenhet, skatten bestämts för
beräknas på sätt som hyreshusenhet, skatten
följer av 3 och 4 §§ beräknas på sätt som
om en sådan beräkning följer av 3 och 3 a
leder till lägre §§ om en sådan
fastighetsskatt. Om beräkning leder till
fastighetsskatt skall lägre fastighetsskatt. Om
beräknas enligt punkt 5 av fastighetsskatt skall
övergångsbestämmelserna beräknas enligt punkt 5 av
till lagen (1990:652) om övergångsbestämmelserna
ändring i lagen (1984:1052) till lagen (1990:652) om
om statlig fastighetsskatt ändring i lagen (1984:1052)
skall en reduceringsfaktor om statlig fastighetsskatt
inte beaktas. skall en reduceringsfaktor
inte beaktas.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt
uppgift på den utkom från trycket i Svensk Författningssamling
och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.

Stockholm den 10 februari 1994

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars
Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell
Johansson (fp), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m),
Bruno Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd),
Sverre Palm (s), Fredrik Reinfeldt (m), Karl Hagström (s), Kaj
Larsson (s) och Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Lars Hedfors, Bo Forslund, Bruno Poromaa, Sverre Palm, Karl
Hagström, Kaj Larsson och Inger Lundberg (alla s) anför:

Trots stark kritik från vår sida genomför regeringen nu en
avreglering av postverksamheten och en bolagisering av
Postverket. Detta sker trots uppenbara risker för att
postservicen kommer att försämras väsentligt i glesbygderna
och utan någon belysning av hur avregleringen kommer att
påverka andra postala frågor och inverka på
konkurrenssituationen i Sverige. Åtgärderna genomförs utan
bärande skäl med stor brådska, vilket gör att det inte heller
har funnits något utrymme för att närmare bedöma
betydelsefulla internationella frågor.

När riksdagen behandlade dessa frågor i höstas föranledde
bristerna i regeringens förslag att bolagiseringen sköts upp
till den 1 mars. Avsikten var att därmed bereda regeringen
tillfälle att återkomma med förslag till ändringar beträffande
mervärdesskatten för att begränsa de kostnadsökningar som
reformen innebär på detta område. Bakgrunden härtill är
uppfattningen att det undantag från mervärdesskatt som gäller
för Postverket inte bör omfatta den bolagiserade
verksamheten.

Det förslag som regeringen nu i sista stund kastar fram är
lika illa underbyggt som förslaget i höstas. Förslaget innebär
moms på brevbefordran men att skatten skall utgå med 12 % i
stället för 25 %. Inte heller denna gång presenterar
regeringen något underlag som gör det möjligt att bedöma
konsekvenserna av förslaget. De rent hanteringstekniska
problemen är betydande, och konsekvenserna för andra viktiga
postala och internationella frågor och för allmänheten kan för
närvarande inte bedömas.

Vi har gång på gång kritiserat regeringen för att den hastar
fram omfattande ändringar utan att redovisa ett tillräckligt
underlag för en allsidig bedömning. Denna kritik gäller i hög
grad beträffande detta ärende och riktar sig också mot
skatteutskottets behandling. Enligt vår uppfattning borde
trafikutskottet ha fått tillfälle att göra en samlad bedömning
av de aktuella frågorna, före skatteutskottets och riksdagens
ställningstaganden. Skatteutskottet har emellertid avvisat
detta krav. Mot bakgrund av de stora bristerna i propositionen
och av att utskottets förslag till korrigeringar också har
tillkommit i sista stund, utan något som helst underlag, är
detta högst otillfredsställande.

Utskottet har vid sin bedömning förutsatt att regeringen i
fortsättningen kommer att följa utvecklingen och lägga fram de
förslag till förbättringar som kan anses motiverade. Med tanke
på att de aktuella ändringarna skall träda i kraft den 1 mars
framställer vi därför inte nu något särskilt yrkande i dessa
frågor.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Från Vänsterpartiets sida instämmer vi i den kritik som Lars
Hedfors m.fl. (s) har anfört mot bolagiseringen av Posten och
regeringens förslag i dessa frågor. Enligt vår uppfattning kan
man inte acceptera att så viktiga frågor som det här är fråga
om forceras fram på det sätt som nu skall ske.

Som exempel på egendomliga effekter av bolagiseringen kan
nämnas att brevbefordran i fortsättningen kommer att beläggas
med moms. På grund av internationellt vedertagna regler kommer
visserligen frimärken att undantas från mervärdesskatt.
Momsbeskattningen av postbefordran merdför dock att
postföretagen skall inleverera moms till Statsverket, och den
kostnad detta innebär kommer givetvis att slå ut i priset för
frimärkena. Allmänheten kommer därmed att uppleva denna
fördyring på samma sätt som om momsen tagits ut direkt på
frimärket. Det kan med fog ifrågasättas om detta är en
tillfredsställande lösning.

Det finns anledning att noga följa den framtida utvecklingen
på detta område. Om den aktuella reformen medför negativa
effekter bör regeringen skyndsamt lägga fram förslag till
åtgärder.