Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sveriges tillträde till FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling

Betänkande 2004/05:SFU16

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
25 maj 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Sveriges tillträde till FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling(pdf, 5 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:16 Sveriges tillträde till FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling

Beslut

FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling (SfU16)

Riksdagen har godkänt FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling. Protokollet är ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Lagändringen börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 2
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-04-14
Justering: 2005-05-10
Trycklov till Gotab och webb: 2005-05-12
Trycklov: 2005-05-12
Trycklov: 2005-05-17
Reservationer: 1
Betänkande 2004/05:SFU16

Alla beredningar i utskottet

2005-04-14

Godkännande av FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling (SfU16)

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen godkänner FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling. Protokollet är ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Lagändringen föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-05-25
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:SFU16, Sveriges tillträde till FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling

Debatt om förslag 2004/05:SFU16

Webb-tv: Sveriges tillträde till FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 95 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! Det betänkande vi nu ska diskutera handlar om hur asylsökande kommer hit. Jag återkommer till det, men jag vill först för en liten stund hålla mig kvar vid dem som finns i Sverige i dag. Bland annat handlar det om barn som under en längre tid varit omhändertagna och vistats hos fosterföräldrar och som avvisas tillsammans med en eller två föräldrar som de knappast har sett. För mig är det obegripligt att föräldrar som inte i Sverige kan ta hand om sina barn förväntas göra det när de kommer till sitt hemland. Vi har under hela våren debatterat de apatiska barnen. Människor orkar inte längre se barn fara illa i en totalt havererad flyktingpolitik. Herr talman! För någon vecka sedan lämnade kyrkorna över sitt påskupprop med över 157 000 namnunderskrifter till migrationsministern. Det är glädjande att människor har reagerat på den alltmer hårdnande asylpolitiken. Det visar att det finns medmänsklighet i vårt samhälle, och det måste vi politiker ta till oss. Det har också skett. Fem partier - Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet - har lagt fram ett förslag om ett nollställningsbeslut inför nedläggningen av Utlänningsnämnden. Herr talman! Människors engagemang för de människor som finns här är som sagt glädjande. Men det som vi i dag egentligen ska tala om är hur människor kan komma hit och söka asyl. Flyktingpolitiken kan vara hur human som helst, men till vilken nytta om ingen kan ta del av den? Människor måste ha en rimlig chans att komma hit och söka asyl, vilket är en grundläggande rättighet. Men i dag sätts hinder efter hinder upp. Genom visumtvång och transportörsansvar blir det allt svårare att ta sig till något av EU:s länder. Herr talman! Jag och Folkpartiet anser att det är viktigt att det finns gemensamma minimiregler för asyl- och flyktingpolitiken inom EU och att de måste bygga på en generös flyktingpolitik med höga krav på humanitet och utformas med Genèvekonventionen som grund. Men, herr talman, att ha gemensamma regler innebär inte att det ska byggas murar kring EU. Krig och förtryck i världen utanför EU försvinner inte bara för att EU försöker skydda sig från det genom höga murar. De som finns utanför vill komma innanför murarna, och när de inte kan gå genom dörren måste de klättra över. Men det kan de inte göra själva. Det måste de ha hjälp till. Då finns det de som är villiga att hjälpa, inte av barmhärtighet utan av ren och skär vinning för egen del, utan ansvar. Marknaden för människosmugglare har blivit oändlig. Herr talman! Det kan aldrig accepteras att hänsynslösa kriminella ligor, som det ofta är fråga om, lurar människor som befinner sig i en svår situation och tvingas sälja allt de äger för att få ihop den summa pengar smugglarna kräver. Under ofta mycket svåra förhållanden blir flyktingarna sedan fraktade och dumpade någonstans i Europa, med rådet att slänga alla handlingar de har med sig, eller också tar smugglarna hand om dem. Herr talman! Vi har alla tagit del av rapporter om människor som dött i containrar och ramlat i vattnet från överfyllda båtar. De som särskilt drabbas är kvinnor och barn. Därför är det bra att riksdagen förra våren skärpte straffen för människosmugglare. I det här sammanhanget, herr talman, är det viktigt att än en gång påpeka att de som av ideella skäl hjälper någon att komma in i Sverige inte ska straffas. Inte heller ska den som med hjälp av smugglare tagit sig in i Sverige åtalas eller straffas för olovlig resa. Herr talman! Vad gör människorna när lagliga vägar är omöjliga? Visum har införts mot alltfler länder. Transportörsansvaret, som införts genom ett EG-direktiv, bidrar till att försvåra för dem som har skäl att söka skydd. Både UNHCR och Amnesty har kritiserat det och ifrågasatt om det direktivet är förenligt med FN-konventionen om flyktingars rättsliga ställning och Genèvekonventionen. De här organisationerna säger att sanktioner mot och kontrollskyldigheten för transportören kan bidra till att rätten att få asyl kan undermineras. Herr talman! Det är en märklig ordning att till exempel en flygvärdinna ska vara den som ska kontrollera om en person har de resehandlingar som krävs för att resa, inte bara till utan också in i Sverige. Det måste vara något fel när personer som inte är anställda av någon myndighet ska avgöra vem som ska få sin asylrätt prövad. Herr talman! Normalt brukar Folkpartiet anse att vi ska följa de EG-direktiv som förhandlats fram. Men när det kan antas att vi bryter mot internationella konventioner anser vi inte att det är normalt. Därför har Folkpartiet från första början varit negativt till förslaget om transportörsansvar. Vi hade gärna sett att det inte hade införts i lagstiftningen och att man i så fall hade låtit EG-domstolen avgöra om transportörsansvaret är förenligt med Genèvekonventionen. Men tyvärr blev det ingen majoritet för det förslaget, utan transportörsansvaret infördes. Men det är aldrig för sent. Sverige kan med kraft verka för att bestämmelserna om transportörsansvaret inom EU omprövas, bara viljan finns. Herr talman! Den svenska flyktingpolitiken måste få en annan riktning. Humanitet och solidaritet måste bli det som råder när det gäller både hur vi behandlar dem som har kommit till Sverige och hur vi låter människor komma hit och utnyttja sin rättighet att söka asyl. Med det anförda som bakgrund yrkar jag bifall till reservationen.
Sven Brus (Kd)
Anf. 96 Sven Brus (Kd)
Herr talman! Jag tror att vi alla är överens om att den vidriga handel som vi kallar för människosmuggling måste förhindras, och det med kraftfulla medel. Därför ställer också vi kristdemokrater oss bakom det som sägs i tilläggsprotokollet om människosmuggling, som vi ska besluta om i dag. Det är en självklarhet. Alla stater, även Sverige, måste gripa in med rättsliga åtgärder mot människor som är cyniska nog att utnyttja andras olycka för sin egen vinning. Det handlar om själva gärningarna i sig - som att göra sig ekonomisk vinning - men det handlar också om att tillverka falska handlingar, medhjälp och anstiftan som också bör kriminaliseras. Dessa handlingar är redan kriminella enligt svensk lag. Därför krävs det ingen lagändring hos oss för att tillgodose protokollet i den delen. Så långt är vi alltså överens. Men vi måste också kunna genomskåda vad som är själva grunden och förutsättningen för denna vidriga trafik. Varför vänder sig förtvivlade människor till de här förbrytarna? Varför riskerar man inte bara sitt sparkapital utan också sin säkerhet och ytterst sitt liv? Den organiserade människosmugglingen har under de senaste åren krävt förfärande många människoliv. Samtidigt som människosmugglingen i vinstsyfte ska bestraffas måste man som en bakgrund konstatera att den flyktingpolitik som förs inom EU i dag i hög grad har bidragit till denna förfärliga företeelse. I regeringens proposition saknas det ett resonemang om den bakgrunden, och det tycker jag är allvarligt och beklagligt. När de legala vägarna beskärs tillgriper desperata människor desperata åtgärder, och samvetslösa profitörer är inte sena att utnyttja andras olycka. I det sammanhanget finns det skäl att påminna om att bland annat UNHCR med all rätt har kritiserat EU:s allt striktare flyktingpolitik. Detta är en bakgrund till den fråga som vi diskuterar här i dag. När det finns allt färre lagliga sätt att ta sig till och in i EU:s länder kommer därför personer som har behov av skydd att tvingas att vända sig till människosmugglare. Herr talman! Utsatta människor som flyr från svåra omständigheter är beredda att satsa allt de äger, till och med sin egen säkerhet, för att ta sig till något annat land även med stor ovisshet om utgången. I allt detta mänskliga lidande finns det alltså personer som lever på att organisera verksamheten. Under den svåraste krisen på Balkan visade det sig att många av de asylsökande som kom till Sverige hade gjort det med hjälp av människosmugglare. Illegal invandring innebär per definition alltid ett ökat risktagande och är ofta organiserad av kriminella nätverk med människohandel som specialitet. Kvinnor och barn som anlitar dessa människosmugglare för att söka asyl inom EU är särskilt utsatta. De blir alltför ofta och lätt offer för nästa steg på en förfärlig skala, nämligen den rena människohandeln för vidriga och förnedrande syften. Människosmuggling i vinstsyfte kan inte accepteras. Därför välkomnar vi kristdemokrater den straffskärpning som genomförts nyligen. Men det är mycket viktigt att i det här sammanhanget påminna om och understryka att det straffbara området inte ska omfatta den som av ideella skäl hjälper en utlänning att komma till Sverige. Det här måste vi vara ytterst uppmärksamma på. Vi kristdemokrater arbetar för en mer generös och rättighetsbaserad europeisk flyktingpolitik. Vi vill verka för humanitet och mänsklig värdighet som bindande regler för samtliga medlemsstater. Vi måste skapa en gemensam flyktingpolitik som fokuserar mer på flyktingars rättigheter än - som i dag - alltför mycket på kontroller. Det senare präglar just nu både Sveriges och andra länders handlande. Sverige får aldrig acceptera den form av samarbete mellan medlemsstaterna som skulle hindra oss från att själva inta en mer generös nationell hållning - detta i det fall att vi skulle se en annan utveckling i vår omgivning. Två konkreta förslag för att göra det möjligt för asylsökande att komma till Sverige på legal väg kan vara att införa en form av nödvisum och att det utvidgade transportörsansvaret utvecklas. Det är två åtgärder som vi tycker skulle vara angelägna. För att mera långsiktigt bearbeta orsakerna till att människor tvingas fly från sina hemländer måste EU också göra mer inom sådana relevanta områden som bistånd, krishantering och handel. Herr talman! Det finns också starka skäl, både ekonomiska och mänskliga, att skapa regler som möjliggör en vidgad arbetskraftsinvandring till Sverige. Ett Sverige som öppnar för arbetskraftsinvandring ger människor möjligheter att på legal väg skapa sig en trygg framtid samtidigt som det skulle göra Sveriges ekonomi mer dynamisk. Vårt land kommer att behöva fler som arbetar för att klara framtidens tillväxt och välfärd. Den frågan är också ett svar på den diskussion som vi har här i dag. I propositionen som ligger till grund för betänkandet sägs att människor som har tagit sig in i Sverige med hjälp av smugglare inte ska åtalas eller straffas för olovlig inresa eller olovlig vistelse. Men det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att hålla det synsättet levande både i lagstiftningen och i tillämpningen. Barnombudsmannen säger i sitt remissvar att barn som har varit offer för människosmuggling under inga omständigheter ska dömas för brott mot utlänningslagen. Kristdemokraterna menar att detta måste gälla för samtliga asylsökande. Transportörsansvaret har vi debatterat av och till i den här kammaren, och nu är det aktuellt igen. Det Sverige tillämpar i dag innebär att bolagen är skyldiga att bekosta återresa för den som vägras inresa. Schengensamarbetet kräver att Sverige även inför ekonomiska sanktioner mot bolagen. Därför ville regeringen att Anhörigkommittén skulle se över hur Sverige skulle leva upp till Schengenkonventionen. Majoriteten i kommittén - inklusive Kristdemokraterna - ansåg dock att det förslag till sanktioner som socialdemokrater och moderater var överens om strider mot Genèvekonventionen. Den stadgar nämligen den absoluta rätten för människor att söka asyl. Att bötfälla transportörer leder i förlängningen till att privata flygbolag och deras anställda tvingas att ta ansvar för en bedömning av vem som är flykting eller inte. Kommitténs majoritet föreslog därför att regeringen skulle ta strid i den här frågan inom EU för att få saken prövad i domstol. Men regeringen har, trots motstånd från flera partier, drivit igenom förslaget om utökat transportörsansvar. Det beklagar vi. Vi menar att transportörsansvaret, som det nu är utformat, strider mot Genèvekonventionen. Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservationen.
Kalle Larsson (V)
Anf. 97 Kalle Larsson (V)
Herr talman! Ett av de områden som är mest omdiskuterade i svensk politik just nu är flyktingpolitiken, hur människor ska kunna få sin konventionsstadgade rätt att söka och åtnjuta skydd undan förföljelse i ett land som Sverige. Det är omdiskuterat och engagerande. Oerhört många människor har reagerat på den flyktingpolitik som i dag förs inom EU såväl som i Sverige. Många människor har sett enskilda ärenden, som de ibland lite nedvärderande brukar kallas, och sett att människors lidande i dag är stort. De har sett att människors öden i dag bestäms bakom anonyma lagparagrafer som inte har den medkänsla som man med nödvändighet måste ha för att kunna uppfylla internationella konventioner. Ja, det är en engagerande fråga att svensk flyktingpolitik i grunden behöver förändras. Tidigare talare har nämnt påskuppropet som samlade över 157 000 namnunderskrifter, och vi kommer i kammaren vid flera tillfällen att få chansen att återkomma till den aktuella debatt som det föranleder. Men det är många människor. Det är den största namninsamlingen sedan 60-talet som visar ett engagemang bland människor för en annan flyktingpolitik än den vi ser i dag. Vår kritik från Vänsterpartiets sida mot den inskränkning av internationella konventioner och de mänskliga rättigheterna som flyktingpolitiken i dag uppvisar står fast. Statistiken talar sitt tydliga språk. Vi vet att så sent som 1999 fick nästan hälften av dem som sökte asyl uppehållstillstånd av Migrationsverket och att den siffran i dag är nere under 10 %. Hela förklaringen till detta kan knappast vara att det är helt andra grupper av flyktingar som kommer i dag. Så mycket fredligare har världen trots allt inte blivit. Det vi i dag diskuterar är alltså Sveriges tillträde till FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling, och jag vill gärna säga att det finns stora delar av detta som vi också är överens om. Det är bra att människosmuggling i vinstsyfte kriminaliseras och att så sker också på FN-nivå. Samtidigt är det förstås så, som sig bör höll jag på att säga, i politisk debatt att det är de delar som man är oense om som mer grundligt behöver analyseras och diskuteras. Vi är återigen fem partier som står enade här i kammaren och som har andra förslag än vad regeringen och stödpartiet Moderaterna har. Det som i gårdagens tv-debatt kunde framstå som två oerhört oeniga politiska motståndare är ju när vi kommer till flyktingpolitiken just de två krafter som står axel mot axel och försvarar den förda politiken. Vi är fem partier som är oense om en del. Det finns ingen anledning att hymla med det. Vi är till exempel oense om huruvida det vore bra eller dåligt med en gemensam flyktingpolitik på överstatlig EU-nivå. Från Vänsterpartiets sida är vi kritiska till en sådan utveckling. Det finns inte några synliga och märkbara exempel på att det skulle bli så mycket bättre när överstatligheten inom EU tar över. Tvärtom ser vi en mängd exempel på hur restriktiviteten är vad som har fått råda. Vi ser det därför som värdefullt om Sverige kunde utveckla sin flyktingpolitik enligt egna beslut och i överensstämmelse med internationella konventioner. Men samtidigt finns det något värdefullt i att partier från höger till vänster kan enas om frågor där man är överens, och jag vill nämna två av dem som vår reservation tar upp. Den första är att det är den politik som i dag förs inom EU som föder människosmugglingen. Självfallet hade människosmugglare funnits oavsett vilken regim som hade rått inom EU, oavsett enstaka direktiv eller lagförslag. Men samtidigt är det värt att notera att de murar som nu byggs upp runt "Fästning Europa" blir alltmer ogenomträngliga. Det blir svårare och svårare att komma till EU och utnyttja sin konventionsskyddade rätt att söka asyl. Det är ingen tillfällighet att man för några år sedan kunde hitta 58 döda människor i en container i Dover, utan det är resultatet av att de lagliga vägarna in i EU för att söka asyl har begränsats. Det är politiken som behöver ändra innehåll, även om vi självfallet, det är vi samtliga sju partier överens om, med kraft ska bekämpa människohandel och människosmuggling, som vi nu talar om, i vinstsyfte. Brutala människor som utnyttjar människors utsatthet för att tjäna pengar på det ska under inga omständigheter respekteras eller accepteras. Den andra delen som vi är överens om är att transportörsansvaret och det utvidgade transportörsansvaret ovanpå detta inte borde genomföras och att det är dags att säga någonting om det. Det som de två partierna Moderaterna och Socialdemokraterna har lyckats bli överens om är att man ska ha en översyn, och det är välkommet. Man ska se också de små stegen i rätt riktning, även om man står långt ifrån varandra. Men en översyn utan att man i sak säger någonting om kritiken eller uttalar någon åsikt om varför översynen är nödvändig är ändå en översyn som saknar visst politiskt fotfäste. Låt mig därför upprepa det som vi tidigare har sagt. Det är inte, kan inte och får inte vara transportpersonalens uppgift att genomföra asylprövningen, vilket det i praktiken blir när man överlåter genom transportörsansvaret till de transportbolag som fraktar människor från andra delar i världen in i EU-området själva kontrollen av om dessa människor ska kunna få uppehållstillstånd eller inte. Det gör man ju genom att ge dem bötesbelopp om de låter människor som saknar rätt till asyl färdas med bolagen. Vi är helt på det klara med att man också i framtiden behöver ha regler för hur människor ska färdas, regler för var människor ska bosätta sig, regler för hur arbetsmarknaden ska kunna se rimlig ut, ska kunna skapa värdiga arbetsförhållanden. Men vi är inte överens om åsikten att det här behöver göras genom att man bygger murarna runt Europa högre och högre. Vi är i grunden oeniga, vad jag förstår, på den punkten, i alla fall i handling. I ord brukar det låta något annorlunda. När Socialdemokraternas företrädare så småningom äntrar den här talarstolen kommer det att talas länge och väl om hur viktigt det är med kampen mot människosmuggling, länge och väl förmodligen också om svensk flyktingpolitik och att den är human och rättssäker. Men vi är ju många, alltfler, både partier och människor i det här landet som inte är överens om den beskrivningen. Och vi tar oss rätten att på de här två punkterna, transportörsansvaret och balansen i insatser inom EU där det väger över för den restriktiva politiken, också kritisera och lämna alternativ. Det är en styrka att kunna göra det, trots att vi är politiskt oense i många andra avseenden. Avslutningsvis, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen under punkt 2.
Birgitta Carlsson (C)
Anf. 98 Birgitta Carlsson (C)
Herr talman! Jag börjar mitt anförande med att yrka bifall till reservationen i betänkandet. I stort ställer vi upp på innehållet i betänkandet, men jag kommer ändå att göra en del kommentarer till det hela. Människosmuggling i vinstsyfte ska vi aldrig acceptera. Denna olagliga transport av människor över nationella gränser har ökat och bedrivs till stor del av kriminella organisationer. Dessa smugglare ägnar sig allt oftare åt människohandel som har inslag av utnyttjande och exploatering. Vi är också medvetna om att denna smuggling under många år har krävt många människoliv. Centerpartiet anser att det är mycket angeläget att bekämpningen av denna brottsliga verksamhet ska ha mycket hög prioritet och att de medel som behövs ska sättas in för att förhindra den. Starkt förknippad med människosmuggling är också människohandeln. Sverige har tidigare undertecknat FN:s människohandelsprotokoll, och därmed har Sverige förbundit sig att ställa människohandlarna inför rätta och vidta åtgärder mot den organiserade brottsligheten. Enligt FN är det mellan 700 000 och 2 miljoner människor i världen som faller offer för människohandel varje år. Denna handel kan ekonomiskt jämföras med den internationella drog- och vapensmugglingen. Handeln med människor har vuxit kraftigt, och under senare år har alltfler kvinnor och barn utnyttjats för prostitution och sexhandel. FN har uppskattat att de kriminella grupper som handlar med människor tjänar stora summor varje år. När vi senast debatterade detta ämne hade man gjort bedömningen att denna handel omsatte ca 7 miljarder dollar varje år. Enligt rikskriminalpolisen luras kvinnor, som ofta är mycket unga, med löfte om välavlönat arbete på restaurang eller liknande. När de har kommit fram till destinationslandet fråntas de identitetshandlingar och tvingas prostituera sig och hållas under uppsikt av hallickar som tar hand om merparten av deras inkomster. Vi är många som har sett filmen Lilja 4-ever. Med den filmen på våra näthinnor känner vi en fruktansvärd avsky för dessa kriminella handlingar. Dessa handlingar måste med alla medel bekämpas. Här är det mycket viktigt att polisen får arbeta gränsöverskridande. Herr talman! Hur kan det komma sig att människosmugglingen har blivit allt vanligare och alltmer riskfylld? Jag är övertygad om att den alltmer restriktiva migrationspolitiken är anledningen till denna ökning. För några år sedan pratade vi ofta i debatter på migrationsområdet om att vi höll på att bygga "Fästning Europa". Det är inte bara i Sverige som vi upplever att det blir allt svårare att få uppehållstillstånd. Inom hela EU krymper generositeten och öppenheten. Det är nästan omöjligt för människor på flykt att få möjlighet att skapa en ny framtid i något av Europas länder. I spåren av att det blir allt svårare att lagligen ta sig till något av våra länder ökar människosmugglingen. Den alltmer restriktiva migrationspolitiken bidrar alltså till att flyktingar i behov av skydd ser som sin enda möjlighet att anlita människosmugglare för att ta sig från det land där de upplever att de inte längre kan stanna kvar. Centerpartiet motsätter sig inte att den som bedriver människosmuggling i vinstsyfte ska straffas för sin brottsliga gärning. Men de människor som med hjälp av smugglare har tagit sig in i vårt land ska inte straffas för detta. Herr talman! Många av de personer som saknar identitetshandlingar och som inte har möjlighet att få fram dessa handlingar på laglig väg i sitt hemland har inte heller någon möjlighet att på laglig väg ta sig till något EU-land. Det finns länder där det inte går att få ut identitetshandlingar eller nödvändiga dokument. Vilka möjligheter har dessa personer att ta sig till något land för att där söka uppehållstillstånd? I arbetet med den gemensamma flyktingpolitiken i EU är vi i Centerpartiet angelägna om att Sverige arbetar för en human, generös flyktingpolitik i hela Europa. EU:s gemensamma flyktingpolitik har starkt kritiserats av bland andra UNHCR. Det är viktigt att ta hänsyn till den kritik som riktas mot detta område. Herr talman! En annan fråga som också har fått stark kritik från många håll är frågan om transportörsansvar. När vi för drygt ett år sedan debatterade denna fråga här i kammaren påtalade jag hur fel vi i Centerpartiet tyckte att det var att införa bötesstraff för transportörer. Detta skulle innebära att personal vid incheckningsdiskar på några få minuter skulle göra bedömningen av huruvida de handlingar som personen framför dem hade verkligen var riktiga eller om de möjligen kunde vara förfalskade. Personalen skulle avgöra om de personer som stod framför den hade skyddsbehov som var så starka att de skulle kunna få uppehållstillstånd när de sökte asyl. Det är en bedömning som tar många, ofta alldeles för många, månader för Migrationsverket att göra. Risken skulle bli stor för att personer med annan hudfärg eller ett annorlunda namn skulle utsättas för godtycklig diskriminering. Vid de tillfällen under det gångna året som jag har rest utomlands har jag kunnat konstatera att personer som dem som jag har beskrivit ofta har tagits åt sidan och kontrollerats på ett sätt som vi andra inte har utsatts för. Det kan starkt ifrågasättas om det utökade transportörsansvaret står i överensstämmelse med Genèvekonventionen. När beslutet om transportörsansvar fattades här i kammaren röstade vi i Centerpartiet nej. Vi tycker fortfarande att det här var fel väg att gå. Vi vill se en human och rättssäker generös flyktingpolitik. Till sist, herr talman, vill jag lyfta fram frågan om varför så lite hänsyn tas till humanitära skäl. På det här området är det oerhört många människor som reagerar och agerar. Så sent som i går kväll ringde en gymnasielärare mig och frågade: Vad ska vi göra? I deras skola hade de tre barn och ungdomar som kommer att utvisas utan sina föräldrar. Vi har fått beskrivet för oss hur pappor med barn utvisas. Mamman kanske är för dålig för att skickas hem. Ibland är det mamman med barn som utvisas och ibland en pappa och mamma med några av barnen i familjen. Det är alltså inte hela familjer, och i det här senaste fallet var det alltså barn utan sina föräldrar. Jag hoppas att vi ska slippa få höra den typen av historier eller berättelser från verkligheten. Jag hoppas att vi kommer att göra förändringar inom politiken på det här området i Sverige så att vi kan vara stolta över den politik som vi för. Det kan vi inte vara i dag.
Mona Jönsson (Mp)
Anf. 99 Mona Jönsson (Mp)
Herr talman! Antalet personer som utsätts för människosmuggling har ökat, och då speciellt i handeln med kvinnor och barn. Det är mycket viktigt att Sverige intensifierar kampen mot människohandel - speciellt mot människohandel för sexuella ändamål. Barn är i detta sammanhang en utsatt grupp. Varje år blir omkring 1,2 miljoner av världens barn offer för människohandel. Vi anser att människosmugglare som uppfyller kraven för straffbarhet bör bedömas strängare än när det gäller minderåriga. Vi har här i riksdagen tidigare fattat beslut om att i utlänningslagen införa en bestämmelse som gör det möjligt för en förundersökningsledare att ansöka om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för utländska målsäganden och vittnen i mål om människosmuggling. Miljöpartiet vill att en kvinna som utsatts för trafficking ska få möjlighet att efter begäran ansöka om permanent uppehållstillstånd utifrån humanitära skäl. Prövningen ska vara individuell. Vi anser att det hittills har varit näst intill omöjligt för en kvinna som är offer för människohandel i Sverige att få hjälp, bland annat på grund av dålig kunskap hos myndighetspersoner. Därmed har chansen att kunna söka uppehållstillstånd så som vi avser nästan varit obefintlig. Vi i Miljöpartiet anser att det inte kan påpekas tillräckligt många gånger att samarbetet inom EU vad gäller asyl- och migrationspolitiken har försvårat för människor att ta sig till Europa på ett lagligt sätt. Människor tar därför ofta hjälp av människosmugglare. Dessa smugglare tjänar stora pengar på andra människors utsatthet. En av dem som har kritiserat EU:s flyktingpolitik är UNHCR. Stark kritik har också riktats från många håll mot EG-direktivet om transportörsansvar. Vi anser att när EU skapar en gemensam flyktingpolitik måste fokus ligga på flyktingars mänskliga rättigheter väl så mycket som på kontroller. Det kan också ifrågasättas om det utökade transportörsansvaret står i överensstämmelse med Genèvekonventionen. FN:s konvention om mänskliga rättigheter måste till fullo implementeras av de stater som har skrivit under den. Sverige håller just nu på att uppdatera handlingsplanen för hur vi bättre i vardagen ska kunna arbeta utifrån mänskliga rättigheter. Många i Sverige tror att just mänskliga rättigheter har att göra med andra länder och inte vårt eget land. Men Sverige har för många år sedan undertecknat denna konvention, och vi måste ta hänsyn till dessa rättigheter både i statens arbete och i landstings, kommuners och statliga myndigheters arbete. Det är speciellt viktigt att sprida de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna till kolleger inom våra politiska partier och till tjänstemän ute i landet. I artikel 16 i tilläggsprotokollet, som vi ska fatta beslut om i dag, talas om skydds- och hjälpåtgärder. Det handlar bland annat om rätten att inte utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning. I punkt 3 under paragraf 16 sägs: "Varje part skall ge lämplig hjälp till migranter vilkas liv eller säkerhet är i fara därför att de är utsatta för sådant handlande som anges i artikel 6 i detta protokoll." Det handlar om precis det som de utvisade egyptierna blev utsatta för. Vi hoppas nu att i fortsättningen slippa se att Sverige deltar i brott mot FN:s konventioner. Miljöpartiet har många gånger kritiserat den svenska asyl- och migrationspolitiken. Vi hoppas nu att den nya instans- och processordningen med nedläggningen av Utlänningsnämnden åtminstone kommer att ge en mer rättssäker prövning för varje enskild asylsökande. Herr talman! Miljöpartiet har tillsammans med Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet en gemensam reservation till betänkandet. Jag yrkar bifall till denna reservation.
Göte Wahlström (S)
Anf. 100 Göte Wahlström (S)
Herr talman! Vi behandlar nu socialförsäkringsutskottets betänkande 2004/05:SfU16 om Sveriges tillträde till FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling. Jag vill inledningsvis yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationen. Riksdagen har tidigare vid flera tillfällen debatterat frågor kopplade till människosmuggling. Och med oro har vi sett på utvecklingen och den utsatthet som människor ofta hamnar i när de erbjuds hjälp av människosmugglare. Mot höga ersättningar och under stora umbäranden utsätts människor för smugglarnas många gånger hårdhänta hantering. Människosmuggling är inget specifikt svenskt problem utan har i ökad utsträckning blivit ett globalt problemområde. FN har härigenom på olika sätt känt sig föranlåtet att agera och gav under 1998 ett uppdrag om utarbetande av en konvention mot gränsöverskridande brottslig verksamhet. I detta ingår människosmuggling som ett alltmer påtagligt problem över hela världen. Skrämmande bilder ges av hur kriminella utsätter människor för fasansfulla smugglingsvägar såväl landvägen som över hav. Mest påtagligt under senare år har kanske de smugglingsförsök som gjorts över Medelhavet, mellan den afrikanska kusten och Italien och Spanien, varit. Bilder av drunknade människor i rangliga farkoster har etsat sig fast i våra tankar. Vetskapen om att många av dessa människor kanske har satt hela sin ekonomi på spel för att finansiera människosmugglingen förskräcker, pengar som nu går till kriminella nätverk med en människosyn långt borta från humanitet och välvilja. I skenet av vad som sker är FN:s agerande en naturlig utveckling för att bekämpa denna typ av brottslighet. Som jag tidigare har sagt har Sverige på olika sätt redan agerat för att möta problembilden. I betänkande 2003/04:SfU6 behandlades människosmuggling och tidsbegränsat uppehållstillstånd för målsägande och vittnen. I betänkande 2003/04:SfU11 fanns förslag om transportörsansvar och genomförande av rådsdirektiv i svensk lagstiftning. Herr talman! Så sent som den 1 juli föregående år trädde en lagändring i kraft rörande transportörsansvaret, och regeringen kommer nu, i enlighet med riksdagens uttalade vilja, att följa upp hanteringen och omfattningen av lagstiftningen. Utskottet ser det som angeläget att Sverige aktivt deltar i det globala samarbetet för att förebygga och bekämpa människosmuggling. Detta innebär att Sverige såväl aktivt deltar i den internationella diskussionen som ställer sig bakom de överenskommelser som man kommer överens om inom ramen för bland annat FN. Styrkan i det internationella samarbetet är i dag viktigare än någonsin när det gäller att hantera den alltmer globaliserade brottsligheten. Riksdagens syn på värdet av de gemensamma åtgärderna mot den organiserade brottsligheten inom internationella organisationer understryks också av justitieutskottets ställningstagande, vilket behandlades här i kammaren den 11 maj. Herr talman! I betänkandet finns en reservation från fem partier. I reservationen påtalas att en restriktivare migrationspolitik utgör grogrund för människosmuggling. Man understryker dock att människosmuggling i vinstsyfte aldrig kan accepteras och att den måste beivras. Den oro som man framför rörande den utsatthet som människor utsätts för när de nyttjar smugglare för att ta sig in i landet har jag förståelse för. Av detta skäl har vi här i kammaren beslutat att brottsansvaret ska ligga på smugglaren och inte på den som olagligt tar sig in i landet med hjälp av smugglare. I reservationen upprepar flera partier den kritik som de framförde tidigare i debatten om transportörsansvar. Riksdagen har, som jag tidigare har sagt, nyligen lagstiftat i frågan och uppdragit åt regeringen att göra en översyn av transportörsansvaret, dess tillämpning och omfattning. Utskottet har erfarit att denna översyn nu ska göras, och avrapportering av utfallet av undersökningen ska ske under oktober 2005. Herr talman! Jag vill än en gång yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på reservationen.
Sven Brus (Kd)
Anf. 101 Sven Brus (Kd)
Herr talman! Vi är naturligtvis överens om att kampen mot människosmuggling och dess yttersta konsekvens människohandel måste föras med all kraft. Jag tror att Göte Wahlström ändå är beredd att hålla med mig om att det finns ett samband mellan denna företeelse och orsaken till den. Den uppstår ju inte utan att det finns någon bakgrund. Jag för min del menar att det är den allt striktare praxis som har utvecklats inom EU och i Sverige som utgör en bakgrund. Huruvida Göte Wahlström är överens med mig om den bakgrunden eller inte får jag väl höra i hans replik. Jag menar att ett sätt att motverka denna vidriga form av handel skulle kunna vara att man ger människor som i dag tar detta desperata steg för att ta sig in i Sverige en legal väg att kunna komma till Sverige eller till något annat EU-land för att få sina asylskäl prövade. I detta sammanhang tycker jag att det finns två åtgärder som är viktiga, och jag ska testa den första på Göte Wahlström. Skulle det kunna finnas skäl att resonera i termer kring någon form av nödvisum, asylvisum, för att göra det möjligt för människor att komma till Sverige utan att riskera sitt liv, sin hälsa och sina ägodelar och genom detta nödvisum få sina asylskäl prövade? Jag vill först testa den tanken på Göte Wahlström.
Göte Wahlström (S)
Anf. 102 Göte Wahlström (S)
Herr talman! Frågan om nödvisum har varit uppe i olika former av diskussioner, inte minst utifrån att Sven Brus har lyft fram den. Några erfarenheter av den typen av visum finns inte. Jag vill därför inte nu här i kammaren göra några utfästelser om denna möjlighet. När jag lyssnade på Sven Brus anförande angav han ytterligare några möjligheter, bland annat en av de vägar som har diskuterats, nämligen att en ökad arbetskraftsinvandring skulle minska trycket på just asylvägen in i landet. Jag har fått förmånen att sitta i Kommittén för arbetskraftsinvandring där vi har tittat på detta. I kommittén ställer vi oss mycket skeptiska till just dessa effekter. Vi är ganska överens i kommittén om att vi inte ser arbetskraftsinvandring som en möjlighet för att lösa problemet med den stora inströmningen av asylsökande som egentligen åberopar också andra skäl för att få asyl. Vi får därför kanske titta mer på detta. Sven Brus och jag har emellanåt här i kammaren en diskussion om just den hårdnande asylpolitiken. Och vi har lite olika erfarenheter. Vid ett antal tillfällen har jag åberopat mina erfarenheter och de kontakter som jag har i övriga europeiska länder. Man ser att det nu är andra grupper som rör sig över gränserna och in i Europa än de tidigare traditionella asylsökandena. Därigenom har vi olika syn på just det hårdnande klimatet och vilken utsträckning det är ett hårdnande klimat. Det får vi kanske anledning att återkomma till i andra former av diskussioner senare om så skulle vara fallet.
Sven Brus (Kd)
Anf. 103 Sven Brus (Kd)
Herr talman! Jag hade inte förväntat mig någon utfästelse från Göte Wahlström att arbeta för ett införande av nödvisum. Men jag noterar ändå med en viss tillfredsställelse att svaret inte var helt avvisande på den punkten. Sedan tror jag att vi kan ha olika uppfattningar om effekterna av en vidgad möjlighet att arbetskraftsinvandra till Sverige. Jag tror för min del att det skulle innebära en avlastning i fråga om trycket på människosmuggling. Jag har en fråga som handlar om transportörsansvaret. Den diskussionen har vi fört tidigare, men jag vill ändå ta upp detta igen. Tycker Göte Wahlström att det är rimligt som det är nu att lägga ett ansvar på den person som sitter vid flygplatsens incheckningsdisk att göra dessa stora och svåra avvägningar och överväganden som faktiskt handlar om människors liv och säkerhet? Är det rimligt att lägga det ansvaret på flygbolagens personal vid incheckningsdisken? Det är min ena fråga. Den andra frågan är: Varför är den svenska regeringen och Socialdemokraterna så rädda för att ta en strid inom EU i denna fråga för att få till exempel transportörsansvarets korrespondens mot Genèvekonventionen prövad i EG-domstolen? Varför är Sverige så anpassligt i den här frågan som handlar om människors liv och säkerhet?
Göte Wahlström (S)
Anf. 104 Göte Wahlström (S)
Herr talman! Jag ska försöka belysa de två frågeställningarna och svara på frågorna. Ansvaret för transportörerna har vi nu fått uppmålat av snart sagt alla talare som varit uppe i debatten. De har gett olika bilder av hur transportörernas ansvar ligger på flygplatspersonal eller på flygvärdinnor. Vi har inte samma erfarenhet av det. Likväl har nu riksdagen gett ett uppdrag. Regeringen kommer att under oktober få en redovisning av hur effekterna har varit av den lagstiftning som vi har fått. Våra erfarenheter när vi är ute och flyger och rör på oss är att vi också själva ser det som viktigt att vi åker på ett tryggt och säkert sätt över världen i de flygplan och på de transportvägar vi använder oss av. Det är också ett av skälen till Sven Brus andra frågeställning. Varför är Sverige så undfallande? Jag vill nog påstå att Sverige har varit pådrivande i frågan. Men vi måste också vara medvetna om att det ute i Europa finns länder som på olika sätt har drabbats kanske hårdare än vad vi har gjort i Sverige av just effekterna av att inte ha kontroll över transportörernas sätt att transportera människor. Vi har i färskt minne 11 september, bombattentaten i Spanien och så vidare. Om Sverige i det perspektivet ställer hårda krav i förhandlingar kommer det säkert i sann förhandlingsordning att ställa hårdare krav från de stater som anser att de får sina möjligheter att agera beskurna. Därigenom får vi säkert en annorlunda debatt i Europa i övrigt. Vi måste vara medvetna om den processen. Jag vill understryka att jag av Sveriges hållning i diskussionen inom EU och de avrapporteringar som utskottet får upplever att Sverige är starkt pådrivande för just den syn på flyktingpolitiken som vi hävdar här i kammaren.
Birgitta Carlsson (C)
Anf. 105 Birgitta Carlsson (C)
Fru talman! Jag hade tänkt ställa den fråga som Sven Brus sist ställde, och jag gör därför inte det. Många personer som vistas i Sverige har tagit sig hit via människosmugglare. Det är vi väl medvetna om. Det var deras enda chans att ta sig ut från sitt land eftersom de inte kunde få fram de handlingar som krävdes. Tyvärr har de också invaggats i tron och förhoppningen att de får stanna i den asylprocess som de har gått igenom. Ofta är det familjer med barn som har svåra upplevelser bakom sig. Vi har sett att alltfler barn går in i apatiskt tillstånd. Det har ökat i Sverige. Jag gör bedömningen att man alltför sällan tar hänsyn till barns skäl. Jag träffade en 16-årig flicka för några veckor sedan. Hon var inte hörd trots att hon hade varit på flykt i mer än sex år. Hon beskrev sin situation så här: När du ser på mig är jag ung, men jag känner mig inuti som en 60-70-åring. Det var på grund av de upplevelser som hon hade med sig. Trots att den här familjen samarbetade för att få fram de handlingar som de inte hade med sig när de kom hit har man sänkt ersättningsnivån för familjen. Det känns som att de beslut vi fattar i riksdagen blir bra mycket tuffare när de ska praktiseras i verkligheten. Jag fick uppfattningen när vi fattade beslutet att den som samarbetade för att få fram sina handlingar inte skulle drabbas av detta. Vilken bedömning gör Göte Wahlström? Hur ofta tycker Göte Wahlström att man tar hänsyn till barns skäl när man gör bedömningar?
Göte Wahlström (S)
Anf. 106 Göte Wahlström (S)
Fru talman! Jag har förståelse för att Birgitta Carlsson vill bredda debatten i förhållande till en reservation i det betänkande som vi nu behandlar och ha en bred diskussion om hela flykting- och asylpolitiken. Jag vill inte föra en diskussion om mottagningssystemet och Migrationsverkets handläggning av ärenden. Den diskussionen får vi föra vid andra tillfällen och kanske i annat forum. Birgitta Carlsson tar likväl upp frågan om resedokumenten och människors skyldighet att kunna visa en identifikationshandling och så vidare. Det är ett något märkligt förhållande att vi har fått en så snabb utveckling. Vi har gått från en tidigare kanske 30-procentig dokumentlöshet till en i dag 92-procentig dokumentlöshet. Det är något som har hänt i systemet när detta inträffar. Det bör vi på olika sätt få belyst. Vi har också utredningar som har tittat på hur vi ska agera med det vidare. När det gäller ansvaret för transportörerna att ha grepp om vilka människor som de transporterar kan vi bara dra oss till minnes den debatt vi förde här i kammaren med anledning av vad som hände den 11 september borta i USA. Centern var ett av de partier som var pådrivande för att vi också i Sverige och i den svenska riksdagen skulle ha en attityd och ett agerande som skulle innebära ett ökat säkerhetsansvar. Om jag inte drar mig helt fel till minnes fanns det till och med förslag från Centern om ett särskilt säkerhetsutskott i riksdagen för att kunna hantera situationen. Vi må vara medvetna om att vi över tid för en något annorlunda diskussion. Jag tror att det är viktigt att vi håller en klar linje för hur vi ska hantera det här för att ha ett säkert förhållningssätt.
Birgitta Carlsson (C)
Anf. 107 Birgitta Carlsson (C)
Fru talman! Jag kan hålla med om att vi kanske breddar debatten. Jag håller också med Göte Wahlström om att det självklart är viktigt att människor som har passhandlingar verkligen har med sig dem hela vägen i systemet. Säkert är det så att många har gjort sig av med dem därför att de ryktesvägen har sagts att det var bättre för dem och att de hade större möjligheter att få stanna. Det finns säkert också sådana fall. Vi har kunskapen att det ändå finns många människor som har tagit sig till Sverige via människosmugglare. Vi är också medvetna om att de väldigt ofta har passhandlingar med sig. Men när människosmugglarna har tagit sig tillbaka har också passhandlingarna följt med tillbaka. Det är viktigt att även de familjerna blir trodda. När de verkligen visar på att de gör allt vad de kan för att få fram sina handlingar är det viktigt att man inte bestraffar dem på det sätt som man bevisligen har gjort i en hel del fall. Vi återkommer till de frågorna. Det jag inte får svar på i dag får jag ta upp i nästa debatt.
Göte Wahlström (S)
Anf. 108 Göte Wahlström (S)
Fru talman! Birgitta Carlsson och jag har haft möjlighet att också ta del av internationella kontakter när det gäller just frågan om att ha resedokument och ID-handlingar. Erfarenheterna från även andra länder i världen är desamma. Jag drar mig till minnes den diskussion vi hade med företrädare för det kanadensiska systemet. Där hade man ungefär samma upplevelse som vi har i Sverige. Det finns inga resedokument när människor kommer, men de kommer ganska snabbt fram. Då kan man ställa sig frågan: Hur kan det vara så att man i Kanada med väldigt kort varsel kan få fram de resedokument som man i Sverige har så väldigt svårt att få fram som asylsökande? Vi får titta på hur detta ska kunna hanteras i systemen i det längre perspektivet. Birgitta Carlsson tar upp frågan om vårt systems hantering av människor och människors dokumentlöshet. Genèvekonventionen förutsätter att människor ska vara behjälpliga med att klara ut identifikationen för att härigenom ha rätt till den asylprövning som ska ske. Detta sker naturligtvis på olika sätt. I våra kontakter med Migrationsverket får vi också bilder av hur det hanteras. Människor som är behjälpliga och visar att de på olika sätt försöker finna former för att klara ut identifikationen ska naturligtvis inte ha den ersättning som Birgitta Carlsson redovisar att hon har fått beskrivet att de har fått. Låt oss titta på de enskilda fallen där det dyker upp. Regelsystemet är sådant att man ska vara behjälplig. I den mån man är behjälplig ska inte ersättningen sättas ned.
Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 109 Anne-Marie Ekström (Fp)
Fru talman! Göte Wahlström målar ut hur fruktansvärt det är med människosmugglingen, vad det är som händer och hur många människor som har omkommit genom dessa många gånger kriminella ligors handlingar. Jag måste glädja Göte Wahlström med att jag håller med honom i den beskrivningen, även om jag inte brukar hålla med honom om så värst mycket annat när det gäller dessa frågor. Precis som flera andra har sagt finns det en orsak till att människor vänder sig till människosmugglare. Det är väl bra att man gör en översyn av lagen om transportörsansvar. Men vad kommer att hända när man har gjort den översynen? Kommer man då att med kraft verka i EU för att den förändras?
Göte Wahlström (S)
Anf. 110 Göte Wahlström (S)
Fru talman! Då måste jag naturligtvis ställa motfrågan: Om man då konstaterar att förhållandet skulle vara sådant att man behövde skärpa lagstiftningen - skulle Anne-Marie Ekström då ställa upp på att skärpa lagstiftningen? Vi ska naturligtvis titta på vad det är för effekter som detta har fått och utifrån det ta ställning, men att redan här nu, ett antal månader innan den här redovisningen är gjord, kunna göra ställningstaganden om hur vi då skulle agera tycker jag är ganska hypotetiskt att ställa upp. Det är skönt att vi kan vara överens om vissa saker i de här frågeställningarna, Anne-Marie Ekström och jag. Anne-Marie Ekström förflyttar sig emellanåt i ställningstaganden över migrationspolitiken. I dag var hon till och med långt ute utanför den diskussion som annars brukar föras då hon uttrycker att det är en totalt havererad asylpolitik vi har. Det är en ytterligare skärpning. Men vi får väl se vad ställningstagandet är nästa gång man agerar i frågeställningen. Vad jag upplever av Folkpartiets och Anne-Marie Ekströms syn på frågorna har det svängt något vad gäller vilken syn man har på detta. Låt mig bara beskriva att man vid något tillfälle här i talarstolen har uttryckt att man inte kan tänka sig kollektiva beslut för att vid ett tillfälle några veckor senare vara för nollställningsbeslutet, som då är en amnesti - och så vidare. Så den mer långsiktiga politiken på det här området från Folkpartiets sida har jag lite svårt att utröna just nu med den diskussion och den debatt som förekommer från Folkpartiets talesman i frågeställningarna.
Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 111 Anne-Marie Ekström (Fp)
Fru talman! Jag tror att vi ska återkomma till den debatten, jag och Göte Wahlström. Jag vill påstå att även om man har ett nollställningsbeslut så är det ändå ett individuellt prövande, och det är viktigt att påtala. Men jag skulle vilja ta upp en annan sak, som just hör samman med det här betänkandet. En typ av människosmuggling är ju trafficking , och det är några som tidigare har tagit upp det i dag. I dagarna finns det ett aktuellt fall i Borås, där en 17-årig flicka har blivit hänsynslöst utnyttjad sexuellt. Hon har blivit hotad, hon har deltagit i en rättegång och hon har fått stanna med tillfälligt uppehållstillstånd så länge som rättegången pågår. Nu är min fråga: Kan Göte Wahlström och hans parti tänka sig att man gör det lättare för kvinnor som har kommit hit på grund av trafficking att få ett permanent uppehållstillstånd utan att behöva gå igenom den långdragna asylprocessen så att man gör det lättare för dem att komma in?
Göte Wahlström (S)
Anf. 112 Göte Wahlström (S)
Fru talman! I den debatt som föregick beslutet om just det förhållande som nu beskrivs i det här enskilda ärendet påtalade vi möjligheten att också söka permanent uppehållstillstånd. Den ansökan skulle då inte bara vara baserad på att man varit drabbad av trafficking utan också framför allt vara kopplad till den fara man skulle utsättas för i den mån man skulle återvända hem. Vad jag förstår av det enskilda ärende som nu diskuteras är det kopplat till just den problematiken, nämligen att hotbilden mot individen skulle vara av sådan art att det skulle finnas utrymme för att söka permanent uppehållstillstånd och också erhålla det. Den prövningen, har jag förstått av mediebilden, kommer att göras - ansökan kommer att lämnas in med det snaraste. Låt oss då avvakta och se på de effekter som den lagstiftning och det ställningstagande vi ganska nyligen antagit här i kammaren kommer att få i praktisk handling från våra ansvariga myndigheter på området.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-05-25
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Tilläggsprotokollet och lagförslaget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner tilläggsprotokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet samt antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:453) om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:138 punkterna 1 och 2.
  2. Människosmuggling m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sf23 yrkandena 1-3 och 2004/05:Sf24.
    • Reservation 1 (c, fp, kd, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (c, fp, kd, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1200024
    m44119
    fp03909
    kd02508
    v02306
    c01804
    mp01502
    -0001
    Totalt164121163
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.