Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten m.m.

Betänkande 1994/95:FiU15

Finansutskottets betänkande 1994/95:FIU15

Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten m.m. (prop. 1994/95:100 bil. 8)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95

FiU15

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag till
utgifter på statsbudgeten för att betala Sveriges avgift till
gemenskapsbudgeten. Den sammanlagda avgiften uppgår till 19,8 miljarder kronor
räknat för en tolvmånadersperiod. För nästa budgetår 1995/96, som omfattar 18
månader, blir avgiften nära 30 miljarder kronor. Den totala avgiftens
fördelning på tullavgift, jordbruks- och sockeravgift, mervärdesskattebaserad
avgift samt avgift baserad på bruttonationalinkomsten framgår av
sammanställning på s. 3.

Utskottet avstyrker i betänkandet några motionsyrkanden väckta av Folkpartiet
och Miljöpartiet som tar upp frågan om finansieringen av medlemsavgiften.

Till betänkandet har fogats två reservationer och tre särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 8 (Finansdepartementet)

dels under littera H Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten (s.
142--143)
att riksdagen godkänner att regeringen för budgetåret 1995/96 ikläder sig de
åtaganden som följer av EG-budgeten avseende bemyndiganden,

dels under punkt H 1 (s. 143)
att riksdagen till Tullavgift för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 6 700 000 000 kr,

dels under punkt H 2 (s. 143--144)
att riksdagen till Jordbruks- och sockeravgifter för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 100 000 000 kr,

dels under punkt H 3 (s. 144)
att riksdagen till Mervärdesskattebaserad avgift för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 12 000 000 000 kr,

dels under punkt H 4 (s. 144--145)
att riksdagen till Avgift baserad på bruttonationalinkomsten för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 9 900 000 000 kr,

dels under punkt I 7 (s. 151--152)
att riksdagen till Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 2 850 000 000 kr.

Motionerna

1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om återstående finansiering av medlemsavgiften till EU.

1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de negativa effekterna på statens ekonomi av att betala
medlemsavgift för medlemskap i Europeiska unionen,

1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att EU-kommissionen inte bör få rätt att emittera obligationer i
eget namn för att finansiera transeuropeiska nätverk,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av ett svenskt engagemang i budgetfrågorna inom EU.

Utskottet

Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten

EG:s budget finansieras av de s.k. egna resurserna, vilka utgörs av avgifter
från medlemsländerna. Den sammanlagda avgiften till gemenskapsbudgeten består
av fyra komponenter: tullar, jordbruks- och sockeravgifter,
mervärdesskattebaserad avgift och en avgift baserad på bruttonationalinkomsten.

Avgiften beräknas per kalenderår och betalas månatligen enligt de regler som
gäller för vart och ett av avgiftsslagen. Tullavgift, jordbruks- och
sockeravgift betalas enligt faktisk uppbörd. 10 % av avgiften får dock landet
behålla för att täcka administrativa kostnader i samband med uppbörden. Tullar
och införselavgifter svarar i dag för ca 20 % av EG-budgetens inkomster.

Den mervärdesskattebaserade avgiften och BNI-avgiften betalas enligt i
gemenskapsbudgeten budgeterade belopp. Utgångspunkten för den
mervärdesskattebaserade avgiften är en enhetlig procentuell avgift på
medlemslandets mervärdesskattebas. För 1995 är uttaget högst 1,32 %. Uttaget
avses sjunka successivt till 1 % år 1999.

BNI-avgiften utgår i procent av medlemsländernas BNI till marknadspriser för
aktuellt budgetår. Procentsatsen är enhetlig och fastställs i EG:s
budgetprocess för att täcka återstående finansieringsbehov sedan
jordbruksavgifter, tullar och momsbasavgift fastställts. Gemenskapsbudgeten
måste balanseras. Procentsatsen fastställs i förhållande till summan av
samtliga medlemsländers BNI.

Tabell. Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten (mkr)

Avgift 1994/95 1995/96 1995/96
(12 mån)

Tullavgift 2 250 4 500 6 700
Jordbruks- och
sockeravgift 700 900 1 100
Mervärdesskattebaserad
avgift 4 100 8 000 12 000
Avgift baserad på
bruttonationalinkomsten 2 900 6 400 9 900
______________________________________________________

Sveriges avgift till
gemenskapsbudgeten 9 950 19 800 29 700

På grund av infasningen får Sverige en rabatt på avgiften de första åren som
gör att nettoavgiften blir 4,4 miljarder kronor lägre år 1995. I enlighet med
de principer för redovisningen som riksdagen ställde sig bakom i höstas
tillämpas bruttoredovisning, dvs. att rabatten redovisas som inkomst på
statsbudgeten.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till utgifter för att betala
Sveriges avgift till gemenskapsbudgeten och godkänner att regeringen ikläder
sig de åtaganden som följer av EG-budgeten avseende bemyndiganden.

Finansiering av medlemsavgiften till EU

I motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) uttrycks kritik mot
regeringens sätt att finansiera EU-avgiften. Höjningen av arbetsgivaravgiften
bör återtas. En höjning av den lägre momssatsen vore att föredra framför att
höja fastighetsskatten på näringsfastigheter.

I motion Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) konstateras att medlemskapet
i EU intecknat en rad skattehöjningar. Utan medlemskapet hade dessa
skatteinkomster kunnat användas för att minska budgetunderskottet. Enligt
motionärerna har därför förespråkarna för EU en stor skuld i den besvärliga
situation som Sverige nu befinner sig i.

Riksdagen behandlade hösten 1994 finansieringsprinciper för betalning av
EU-avgiften (prop. 1994/95:40, bet. FiU5, rskr. 67). Regeringen lade också fram
ett konkret förslag till finansiering av EU-avgiften (prop. 1994/95:122) som
riksdagen ställde sig bakom. Regeringens förslag till finansiering av
medlemskapet i EU redovisas i finansplanen 1995 (s. 64--66). Av redovisningen
framgår att 3 miljarder kronor återstår att finansiera. Regeringen avser att
återkomma med förslag.

Utskottet ser mot bakgrund av vad som här redovisats inte anledning för
riksdagen att göra något tillkännagivande i enlighet med vad som anförs i
motionerna Fi211 (fp) yrkande 30 och Fi212 (mp) yrkande 7, varför dessa
avstyrks av utskottet.

Finansiering av transeuropeiska nätverk

I motion U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) tas frågan upp om
finansiering av de transeuropeiska nätverken. Motionärerna motsätter sig att
kommissionen skall få rätt att emittera obligationer i eget namn. Det skulle få
vittomfattande konsekvenser för finansieringen av EU:s verksamhet. Det skulle
motverka Sveriges strävan att ifrågasätta de stora utgifterna för jordbruket.
Lån bör i stället tas via de nationella budgetarna eller Europeiska
investeringsbanken eller statliga bidrag från de länder som närmast drar nytta
av infrastrukturinvesteringarna.

Vid Europeiska rådets möte i Essen i december 1994 beslutades i enlighet med
förslag i den s.k. Christophersengruppens slutrapport att de transeuropeiska
nätverken skall finansieras via existerande finansiella instrument inom EU
utöver nationell och privat finansiering. De existerande instrumenten, som
Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden, avses bli
utnyttjade och anpassade till de nya krav som finansiering av transeuropeiska
nätverk kräver. Några nya finansieringsordningar inom EU föreslogs inte, men
ministerrådet och kommissionen fick i uppdrag att följa de prioriterade
projekten noga. Skulle finansieringsproblem uppstå har kommissionen möjlighet
att lägga fram förslag om nya finansieringsformer. De nya instrumenten skall
dock länkas till de befintliga instrumenten.

Det är således inte aktuellt att i dagsläget införa några nya
finansieringsinstrument varför utskottet avstyrker motion U503 (fp) yrkande 3.

Svenskt engagemang i budgetfrågorna inom EU

I motion U503 (fp) anförs vidare dels att Sverige bör driva
budgetfrågorna med hög profil, dels att regeringen tar initiativ och uthålligt
driver frågor om att minimera fusk med bidrag och stöd från EU:s budget.
Grunden till fusk och bedrägeri är ofta förekomsten av omfattande regleringar
och konkurrensbegränsningar, bl.a. inom EU:s jordbrukspolitik. Avreglering,
frihandel och enklare regler kan vara verkningsfulla åtgärder mot fusk och
bedrägerier.

Utskottet anser det vara av stor betydelse att regeringen driver de i
motionen nämnda budgetfrågorna och bidrar till att minimera fusk med bidrag och
stöd från EU:s budget och utgår från att så sker utan att riksdagen gör ett
särskilt tillkännagivande härom. Motion U503 (fp) yrkande 12 avstyrks därför av
utskottet.

Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken

Av medlemskapet i Europeiska unionen följer automatiskt medlemskap i
Europeiska investeringsbanken. Sveriges kapitalandel uppgår till
2 026 miljoner ecu. Av kapitalinsatsen skall 7,5 % inbetalas till banken.
Vidare skall insättningar göras till bankens reservfonder och andra
avsättningar av vinstmedel. Beloppen skall inbetalas i fem lika stora rater
halvårsvis. Under budgetåret 1995/96 (18 månader) skall tre inbetalningar göras
om sammanlagt ca 300,3 miljoner ecu. Med tanke på eventuella förändringar i
kronans värde i förhållande till ecu föreslår regeringen att ett anslag på
2 850 miljoner kronor anvisas för detta ändamål.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om svensk kapitalinsats i
Europeiska investeringsbanken för budgetåret 1995/96.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åtaganden som följer av EG-budgeten avseende bemyndiganden
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 littera H i
denna del godkänner att regeringen för budgetåret 1995/96 ikläder sig de
åtaganden som följer av EG-budgeten avseende bemyndiganden,

2. beträffande anslag till Tullavgift
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt H 1
till Tullavgift för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 6 700 000 000 kr,

3. beträffande anslag till Jordbruks- och sockeravgifter
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt H 2
till Jordbruks- och sockeravgifter för budgetåret 1995/96 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 100 000 000 kr,

4. beträffande anslag till Mervärdesskattebaserad avgift
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt H 3
till Mervärdesskattebaserad avgift för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 12 000 000 000 kr,

5. beträffande anslag till Avgift baserad på bruttonationalinkomsten
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt H 4
till Avgift baserad på bruttonationalinkomsten för budgetåret 1995/96 under
sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9 900 000 000 kr,

6. beträffande finansiering av medlemsavgiften till EU
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi211 yrkande 30 och 1994/95:Fi212
yrkande 7,
res. 1 (fp)

7. beträffande finansieringen av transeuropeiska nätverk
att riksdagen avslår motion 1994/95:U503 yrkande 3,
res. 2 (fp, v, mp)

8. beträffande svenskt engagemang i budgetfrågorna inom EU
att riksdagen avslår motion 1994/95:U503 yrkande 12,

9. beträffande anslag till Bidrag till kapitalet i Europeiska
investeringsbanken
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt I 7
till Bidrag till kapitalet i Europeiska investeringsbanken för
budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
2 850 000 000 kr.

Stockholm den 23 mars 1995

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit:

Jan Bergqvist (s),
Per Olof Håkansson (s),
Lisbet Calner (s),
Sonja Rembo (m),
Arne Kjörnsberg (s),
Sonia Karlsson (s),
Lennart Hedquist (m),
Kjell Nordström (s),
Fredrik Reinfeldt (m),
Roy Ottosson (mp),
Mats Odell (kds),
Thomas Östros (s),
Kristina Nordström (s),
Per Bill (m),
Lars Bäckström (v),
Sven Bergström (c) och
Lars Leijonborg (fp).

Reservationer

1. Finansiering av medlemsavgiften till EU (mom. 6)

Lars Leijonborg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Riksdagen
behandlade" och på s. 4 slutar med "avstyrks av utskottet" bort ha följande
lydelse:

Som ett led i att finansiera medlemsavgiften till EU drev regeringen igenom
en höjning av arbetsgivaravgiften. Detta har negativa effekter på produktion
och sysselsättning. Regeringen har också aviserat en höjning av
fastighetsskatten på näringsfastigheter. Ett sådant förslag skulle enligt
utskottets mening vara ett sätt att återinföra förmögenhetsskatt på arbetande
kapital. Det skulle motverka företagande och skapande av nya jobb. Utskottet
delar uppfattningen som framförs i motion Fi211 (fp) att en sådan höjning inte
bör ske. Som påpekas i motion Fi211 (fp) måste flera av de genomförda
skattehöjningarna på företagande och nya jobb avskaffas. Finansiering bör ske
genom minskade utgifter, och därutöver kan en höjning av momsen på mat
övervägas.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande finansiering av medlemsavgiften till EU
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi211 yrkande 30 samt med
avslag på motion 1994/95:Fi212 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Finansiering av transeuropeiska nätverk (mom. 7)

Lars Leijonborg (fp), Roy Ottosson (mp) och Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Vid
Europeiska" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en rätt för kommissionen att i
eget namn få utge obligationer skulle kunna få mycket långtgående konsekvenser
för finansieringen av EU:s verksamhet. Det skulle i en förlängning kunna
innebära att även andra verksamheter än transeuropeiska nätverk skulle kunna
finansieras på detta sätt. De återhållande krafterna på ökningen av budgetens
utgifter, inte minst för jordbruket, skulle därmed försvagas. Vad utskottet
anfört med anledning av motion U503 (fp) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande finansiering av transeuropeiska nätverk
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U503 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Finansiering av medlemsavgiften till EU (mom. 6)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell
(kds), Per Bill (m) och Sven Bergström (c) anför:

Vid behandlingen i höstas av hur medlemsavgiften skulle finansieras
redovisade vi vår gemensamma uppfattning i en särskild reservation (prop.
1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, res. mom. 10) om finansieringsprinciper m.m. för
betalning av EU-avgiften. Vi har alltjämt samma uppfattning.

Vi redovisade i reservationen vår syn på medlemskapet och hur vi anser att
det påverkar den svenska ekonomin. Vi motsatte oss höjningar av
arbetsgivaravgiften för att finansiera EU-avgiften. Vi har också motsatt oss
höjningen av fastighetsskatten som regeringen aviserat. För att kunna utnyttja
EU-medlemskapets fördelar måste vi behålla gynnsamma produktionsbetingelser för
företagen. Det stärker konkurrenskraften, ökar produktionen och främjar
sysselsättningen.

Självfallet får inte finansieringen leda till ett ökat upplåningsbehov.
Finansieringen borde enligt vår uppfattning ha skett på sedvanligt sätt genom
omprövning och omprioriteringar inom ramen för det ordinarie budgetarbetet.

2. Finansiering av medlemsavgiften till EU (mom. 6)

Lars Bäckström (v) anför:

Medlemskapet i Europeiska unionen innebär ökade budgetutgifter på närmare 20
miljarder kronor per år. Detta utgör en ytterligare budgetbelastning i ett läge
där budgetunderskotten är ett av de allvarligaste ekonomiska problemen i
Sverige. De höga kostnaderna var också ett av Vänsterpartiets skäl för att säga
nej till ett svenskt medlemskap i EU. Vi kan nu dessutom konstatera att de
snabba och positiva ekonomiska konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i EU
som ja-sidan förutskickade i allt väsentligt uteblivit.

Vänsterpartiet förband sig att respektera folkomröstningens resultat. Av
detta följer att det var naturligt för Vänsterpartiet att ta ansvar för att
finansiera kostnaderna för medlemskapet. För att undvika än större
neddragningar i välfärden eller ökad upplåning har Vänsterpartiet medverkat
till att EU-avgiften kommer att finansieras på ett fördelningspolitiskt
acceptabelt sätt.

3. Finansiering av medlemsavgiften till EU (mom. 6)

Roy Ottosson (mp) anför:

Medlemskapet i Europeiska unionen innebär en budgetförsvagning på närmare 20
miljarder kronor per år i ett läge där ca 1/3 av statens utgifter täcks genom
ökad upplåning. Medlemskapet är bl.a. därför en betydande ekonomisk nackdel för
såväl staten som det svenska samhället. De ekonomiska fördelar som ja-sidan
påstod skulle komma med ett svenskt medlemskap har i allt väsentligt uteblivit.

Även det sätt som regeringen valt att finansiera medlemsavgiften är till
stora delar till nackdel för svensk ekonomi. Det gäller särskilt höjningen och
breddningen av fastighetsskatten samt höjningen av arbetsgivaravgifterna. Dessa
åtgärder har enligt min bedömning bromsat den ekonomiska återhämtningen.
Dessutom har det inneburit en ökad beskattning av arbete jämfört med
beskattning av energi och annan miljöpåverkan. Därigenom har lönsamheten i
miljöförstöringen förstärkts, vilket jag anser är djupt olyckligt.