Svenskundervisning för invandrare m.m.

Betänkande 1988/89:UbU1

Utbildningsutskottets betänkande
1988/89:UbUl

Svenskundervisning för invandrare m.m.

Motionerna

1987/88:Ub207 av Kenth Skårvik och Margareta Andrén (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
möjlighet till koncentrerad SFI-undervisning.

1987/88:Ub208 av Eva Johansson och Anita Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av förändrade
regler för svenska för invandrare för att möjliggöra studier i annan kommun
än hemkommunen.

1987/88:Ub223 av Johnny Ahlqvist och Ingegerd Anderlund (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
svenskundervisning för invandrare.

1987/88:Ub317 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om studiecirklar för
invandrare.

1987/88:Ub360 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för invandrarkvinnor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om asylsökandes rätt till grundskole- och gymnasiestudier.
Motiveringen återfinns i motion 1987/88:Sf534.

1987/88:Ub394 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kursverksamhet i
svenska och samhällskunskap för asylsökande och deras barn vid våra
flyktingförläggningar samt om bildningsförbundens medverkan i denna
verksamhet.

1987/88:Ub395 av Sten Svensson (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om angelägenheten av att i största möjliga utsträckning utnyttja
folkhögskolorna inom det framtida flyktingmottagandet.

1987/88:Ub401 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om folkhögskolornas medverkan i flyktingmottagningen.

1988/89

UbUl

1 Riksdagen 1988189. 14 sami. Nr 1

1987/88:A53 av Rune Backlund m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att möjligheter att
nivåanpassa svenskundervisningen för invandrare införs enligt vad som i
motionen anförts.

Utskottet

Allmänt

En flykting som kommer till Sverige placeras i allmänhet först vid en s.k.
utredningssluss, där ansökan om uppehållstillstånd utreds. I de fall utredningen
tar längre tid placeras flyktingen vid en förläggning.

Enligt riksdagens beslut vid riksmötet 1987/88 (prop. 1987/88:158, SfU
1987/88:28, rskr. 1987/88:339) skall utplacering i en kommun normalt göras
endast efter det att uppehållstillstånd beviljats. Eftersom det under senare tid
varit svårt att kommunplacera alla som fått uppehållstillstånd, kan flyktingen
bli kvar på förläggningen en tid även efter det att uppehållstillstånd
beviljats.

För de flyktingar och invandrare som vistas på förläggningar anordnar
statens invandrarverk (SIV) undervisning i svenska och samhällsorientering.
Undervisningen omfattar vanligen 20 timmar per vecka, varav fyra timmar
samhällsorientering. Undervisningen upphandlas och bekostas helt av SIV.
Sådan uppdragsundervisning har hittills genomförts av studieförbund,
AMU-myndighet eller kommun (kommunal vuxenutbildning). Undervisningen
sker i enlighet med läroplanen för grundläggande svenskundervisning
för invandrare (grund-sfi) och om möjligt med lärare som har kompetens för
grund-sfi. SIV anlitar i viss utsträckning folkhögskolor som tillfälliga
förläggningar, men endast för dem som har fått uppehållstillstånd och som
ännu inte kommunplacerats samt för vissa asylsökande ungdomar. På SIV:s
uppdrag anordnar folkhögskolan därvid undervisning i bl.a. svenska och
samhällsorientering.

När flyktingarna placerats i en kommun och är kyrkobokförda där har
kommunen enligt lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning
för invandrare skyldighet att anordna grund-sfi för dem. Skyldigheten
omfattar även dem som vistas i kommunen och som väntat minst två månader
på besked om uppehållstillstånd. Som redovisats tidigare är denna grupp
numera mycket liten, då de som väntar på besked om uppehållstillstånd i
princip inte längre skall placeras i kommun utan i stället vänta vid en
förläggning.

Kommunen kan anordna grund-sfi i egen regi eller ge studieförbund,
folkhögskola eller i undantagsfall AMU-myndighet i uppdrag att anordna
undervisningen.

Påbyggnadsundervisning i svenska för invandrare (påbyggnads-sfi) anordnas
av studieförbunden och inom arbetsmarknadsutbildningen.

1988/89 :UbUl

2

Undervisning för asylsökande

1988/89:UbUl

I två motioner tas upp frågor som gäller undervisning för dem som väntar på
besked om uppehållstillstånd.

Enligt motion 1987/88: Ub360 (fp) yrkande 4 bör riksdagen uttala att de
asylsökande som har kunskapsmässiga förutsättningar för att vidga sina
studier till grundskole- och gymnasieskolnivå bör få göra detta utan formella
hinder.

I motion 1987/88:Ub394 (s) anförs att alla asylsökande bör få undervisning
i svenska och samhällskunskap och att bildningsförbunden bör få medel till
att anordna denna verksamhet.

Som utskottet inledningsvis redovisat finns i princip alla asylsökande
numera vid utredningsslussar eller förläggningar. De kommunplaceras inte
förrän de fått uppehållstillstånd. Situationen är således en annan än när
motionerna skrevs. Då placerades ännu asylsökande ut i kommuner, innan
de fått besked om uppehållstillstånd. Den undervisning i svenska och
samhällsorientering som SIV anordnar för de vuxna på förläggningarna
upphandlas bl.a. från studieförbunden.

Rätt att delta i grundläggande utbildning för vuxna (grundvux), kommunal
vuxenutbildning (komvux) samt utbildning vid statens skolor för vuxna har
enligt 1 kap. 6 § vuxenutbildninglagen (1984:1118) endast de som är
kyrkobokförda i riket. Enligt 8 kap. 2 a § får dock regeringen (eller den
myndighet regeringen bestämmer) meddela föreskrifter om rätt för den som
inte är kyrkobokförd i riket att delta i sådan utbildning. Regeringen har
beslutat att den som väntat på besked om uppehållstillstånd minst två
månader får delta i grundvux (2 kap. 4 § vuxenutbildningsförordningen
1984:1118 samt förordningen 1986:585 om väntetid för vissa deltagare i
grundläggande svenskundervisning för invandrare och grundutbildning för
vuxna).

I samband med att SIV omorganiseras fr.o.m. 1989/90 beräknas väntetiderna
på förläggningarna minska och därmed också behovet av en längre tids
undervisning där.

Med hänvisning till de delvis nya förhållanden som gäller för asylsökande
och den redovisade verksamheten med undervisning vid förläggningar anser
utskottet att riksdagen inte behöver göra något sådant uttalande som begärs i
motionerna 1987/88:Ub360 yrkande 4 och 1987/88:Ub394. De avstyrks
därför.

Undervisning för flyktingar på folkhögskola

Folkhögskolorna bör enligt motionerna 1987/88:Ub395 (m) yrkande 2 och
1987/88:Ub401 (c) yrkande 4 utnyttjas i största möjliga utsträckning inom
flyktingmottagningen. Motionärerna erinrar om att folkhögskolorna redan
gjort en betydande insats inom flyktingmottagningen. De anför också att
folkhögskolornas pedagogik och miljö visat sig vara mycket lämpliga för
mottagning och undervisning av flyktingar.

Utskottet har inledningvis redovisat att folkhögskolor under senare år har
medverkat i flyktingmottagningen genom att SIV anlitat dem som tillfälliga
förläggningar för dels sådana flyktingar som fått uppehållstillstånd men ännu

inte kommunplacerats, dels vissa asylsökande ungdomar. Vidare kan en
kommun anlita folkhögskola för anordnande av grund-sfi för de flyktingar
som fått uppehållstillstånd och placerats i kommunen. Utvecklingen har
således gått i den riktning motionärerna önskar.

Vid föregående riksmöte konstaterade socialförsäkringsutskottet (SfU
1987/88:21 s. 17) att folkhögskolor redan anlitas inom flyktingmottagningen
och att det därför inte behövdes något uttalande från riksdagen i denna
fråga.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1987/88:Ub395 yrkande 2 och 1987/88:Ub401 yrkande 4.

Grundläggande svenskundervisning för invandrare
(grund-sfi)

Ett antal motioner tar upp olika frågor som rör den grundläggande
svenskundervisning för invandrare (grund-sfi) som kommunerna är skyldiga
att erbjuda och anordna.

Enligt motion 1987/88:Ub208 (s) bör reglerna för grund-sfi ändras så att
det blir möj ligt för en invandrare att studera i annan kommun än hemkommunen,
t.ex. i den kommun där invandraren arbetar.

När riksdagen (prop. 1983/84:199, UbU 1984/85:6, rskr. 1984/85:77) beslöt
om principerna för en permanent grund-sfi betonades bl.a. att kommunerna
har skyldighet att främja interkommunal samverkan. Denna samverkan
avsåg i första hand situationer där kommuner med få invandrare behöver
samverka för att kunna anordna grund-sfi. Detta utesluter inte att kommuner
bör samverka när en invandrare med fördel kan delta i en annan kommuns
undervisning därför att invandraren arbetar där. Statsbidragsreglerna hindrar
att två kommuner kan räkna in en och samma person i underlaget för
grund-sfi. Reglerna hindrar emellertid inte att kommuner kommer överens
om ”interkommunal” ersättning för en invandrares deltagande i grund-sfi i
annan kommun än hemkommunen. Enligt uppgift från skolöverstyrelsen
(SÖ) förekommer redan sådan samverkan. SÖ informerar kommunerna om
denna möjlighet t.ex. i samband med konferenser. Mot bakgrund av det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub208.

I två motioner, nämligen 1987/88:Ub207 (fp) och 1987/88: A53 (c) yrkande 1,
begärs ett uttalande från riksdagen om att studier inom grund-sfi skall få
genomföras på heltid.

Riksdagen har godkänt att grund-sfi skall bedrivas på deltid (UbU
1984/85:6 s. 8-9, rskr. 1984/85:77).

Enligt läroplanen och SÖ:s allmänna råd (SÖ-FS 1986:199) skall omfattningen
av undervisningen anpassas så långt som möjligt till deltagarnas
individuella förutsättningar. Studierna kan bedrivas med 10-21 undervisningstimmar
per vecka. Till denna tid kommer tid för självstudier. En tanke
bakom bestämmelserna om deltidsstudier är att de studerande skall ha
möjlighet till praktik eller arbete vid sidan av studierna. SIV startar under
1988/89 verksamhet med att ordna arbete/praktik redan i samband med
kommunplaceringen. Ett annat skäl till deltidsstudier är att det kan vara svårt
att tillägna sig studier på heltid i ett enda ämne som dessutom är ett

1988/89: UbU 1

4

främmande språk. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1987/
88:Ub207 och 1987/88:A53 yrkande 1.

Det behövs enligt motion 1987/88:Ub223 (s) klarare föreskrifter beträffande
kommunernas bedömning av de studerandes kunskapsnivå inom grund-sfi.
Motionärerna anför att en del kommuner inte följer de rekommendationer
som finns. Det behövs därför en översyn i syfte att undvika godtycke i
bedömningarna.

Enligt 9 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för
invandrare upphör kommunens skyldighet att ge grund-sfi när den studerande
uppnått (i läroplanen) angivna färdigheter eller inte gör tillfredsställande
framsteg. SÖ har givit ut en vägledning. Gruppsammansättning och bedömning,
kommentarmaterial till L grund-sfi-86, till kommunerna. I den
redovisas tre bedömningsinstrument, nämligen samtal, fri skrivning och s. k.
cloze-test som avser ordförståelse och i vissa fall används som ett komplement
till de två förstnämnda. Bedömningar bör enligt vägledningen göras
före kursstart och efter något mer än halva den planerade studietiden samt i
form av en avstämning vid slutet av studietiden. Vägledningen kompletteras
med ett kassettband med exempel på samtal med studerande.

Ansvaret för att bedöma de studerandes kunskaper har lagts på kommunerna,
och ansvaret för att ge kommunerna vägledning härvidlag åvilar SÖ.
Utskottet har inte funnit att riksdagen bör göra något särskilt uttalande om
hur föreskrifterna skall utformas eller eventuellt kompletteras. Med hänvisning
till vad som redovisats i ärendet föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1987/88:Ub223.

Åtgärder för invandrarkvinnor

Enligt motion 1987/88:Ub360 (fp) blir många invandrarkvinnor isolerade
från kontakter utanför hemmet. Deras situation kräver därför ökad uppmärksamhet.
I motionens yrkande 1 begärs åtgärder för invandrarkvinnorna
som bl.a. skall syfta till att uppmuntra studieförbunden att erbjuda kurser
speciellt för dem. Vidare bör uppsökande verksamhet riktas just till dem.

I 6 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare
åläggs kommunerna att informera de personer som har rätt till grund-sfi
om undervisningen och om vilka villkor som gäller. I beräkningsgrunden för
det schabloniserade statsbidraget till grund-sfi ingår särskilda medel för
information och rekrytering av studerande (prop. 1985/86:100, UbU 1985/
86:10 s. 18, rskr. 1985/86:143). Enligt 6 § förordningen (1986:207) skall
undervisningen anpassas till de studerandes behov samt anknyta till deras
situation och erfarenheter.

Kommunerna är också ålagda att söka nå dem som har rätt till grundvux
och motivera dem att delta (3 kap. 2 § vuxenutbildningslagen).

Informationen om allmänna studiecirklar åvilar studieförbunden. Inom
studiecirkelverksamheten gäller friare regler och utgår ett särskilt bidrag för
verksamhet för korttidsutbildade och andra med motsvarande särskilda
behov. Till denna grupp räknas bl.a. invandrare som har svårigheter att delta
i den vanliga studiecirkelverksamheten (SÖ-FS 1988:131).

Mot bakgrund av det redovisade anser utskottet att det inte är erforderligt

1988/89:UbUl

5

med ett särskilt stöd till studieförbunden för verksamhet för invandrarkvinnor.
Motion 1987/88:Ub360 yrkande 1 avstyrks därmed.

Allmänna studiecirklar för invandrare

Ett kontinuerligt extra stöd bör enligt motion 1987/88:Ub317 (s) utgå till
studiecirklar för invandrare. Stödet skall vara av samma slag som det
särskilda bidraget till vissa studiecirklar för invandrare inför valet 1988.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid riksmötet 1986/87 anvisade 10
milj.kr. till en särskild studiekampanj för invandrare inför valet år 1988 mot
bakgrund av att invandrarnas valdeltagande successivt har minskat (prop.
1986/87:109 bil. 6, UbU 1986/87:28, rskr. 1986/87:259). Utskottet anser inte
att något sådant stöd bör utgå varje år. Till allmänna studiecirklar utgår
statsbidrag i form av schablonbidrag och tilläggsbidrag. Tilläggsbidrag utgår
bl.a. till cirklar i hemspråk, svenska, matematik och samhällsinriktade
ämnen. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub317.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande undervisning för asylsökande

att riksdagen avslår motionerna 1987/88: Ub360 yrkande 4 och 1987/
88:Ub394,

2. beträffande undervisning för flyktingar pä folkhögskola

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub395 yrkande 2 och 1987/
88:Ub401 yrkande 4,

3. beträffande grundläggande svenskundervisning i annan kommun
än hemkommunen

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub208,

4. beträffande grundläggande svenskundervisning på heltid

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub207 och 1987/88:A53
yrkande 1,

5. beträffande kommunernas bedömning av de studerandes kunskapsnivå att

riksdagen avslår motion 1987/88:Ub223,

6. beträffande åtgärder för invandrarkvinnor

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub360 yrkande 1,

7. beträffande allmänna studiecirklar för invandrare
att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub317.

Stockholm den 15 november 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

1988/89: UbUl

6

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt
(s), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp),
Marita Bengtsson (s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulf Melin (m) och Ylva
Johansson (vpk).

Reservation

Undervisning för asylsökande (mom. 1)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är viktigt att ta till vara den tid de asylsökande
väntar på uppehållstillstånd. Utöver undervisningen i svenska och samhällsorientering
bör det även anordnas undervisning för dem på grundskole- och
gymnasieskolenivå. Regeringen bör uppdra åt SIV att undersöka om det är
praktiskt möjligt att anordna undervisning vid förläggningar även i andra
ämnen än svenska och samhällskunskap och beräkna kostnaderna för denna
undervisning.

Asylsökande som vistas i en kommun kan efter två månaders väntan på
uppehållstillstånd få delta i kommunens grundläggande utbildning för vuxna
(grundvux). Utskottet anser att asylsökande även bör få delta i kommunal
vuxenutbildning (komvux) och att regeringen snarast bör utfärda bestämmelser
om detta.

Vad utskottet anfört om undervisning för asylsökande bör riksdagen med
anledning av motion 1987/88 :Ub360 yrkande 4 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande undervisning för asylsökande
att riksdagen med anledning av motion 1987/88:Ub360 yrkande 4 och
med avslag på motion 1987/88:Ub394 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

1988/89:UbUl

7