Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola
Betänkande 2009/10:UbU14
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 24 mars 2010
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Folkhögskolor ska få bedriva svenskundervisning för invandrare (UbU14)
Kommuner och landsting kan uppdra åt privata aktörer att genomföra vuxenutbildning som komvux, särvux eller sfi. Dessa uppdragstagare ska nu kunna utföra den myndighetsutövning som tidigare bara rektorer inom vuxenutbildningen fått göra, exempelvis utfärda betyg. Ett villkor bör vara att uppdragstagaren har fått betygsrätt. Betygsrätt innebär rätten att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet. Sedan tidigare kan den myndighetsutövning som tillhör lärarens uppgifter ges till uppdragstagare inom vuxenutbildning. Regeringens förslag till lagändring innebär att dessa uppdragstagare nu både kan få uppgiften att sätta och utfärda betyg. Folkhögskolor ska även få genomföra utbildning som motsvarar svenskundervisning för invandrare (sfi). Ett villkor är att folkhögskolan får betygsrätt. Förändringarna i skollagen träder i kraft den 28 juni 2010.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Svenskundervisning för invandrare i folkhögskolaProposition 2009/10:68
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2010-02-11
Justering: 2010-03-11
Trycklov till Gotab och webb: 2010-03-15
Trycklov: 2010-03-15
Justering: 2010-03-11
Trycklov till Gotab och webb: 2010-03-15
Trycklov: 2010-03-15
Reservationer: 1
Betänkande 2009/10:UbU14
Betänkande 2009/10:UbU14
Alla beredningar i utskottet
2010-02-11
Folkhögskolor ska få bedriva svenskundervisning för invandrare (UbU14)
Kommuner och landsting kan uppdra åt privata aktörer att genomföra vuxenutbildning som komvux, särvux eller sfi. Dessa uppdragstagare ska nu kunna utföra den myndighetsutövning som tidigare bara rektorer inom vuxenutbildningen fått göra, exempelvis utfärda betyg.
Ett villkor bör vara att uppdragstagaren har fått betygsrätt. Betygsrätt innebär rätten att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet.
Sedan tidigare kan den myndighetsutövning som tillhör lärarens uppgifter ges till uppdragstagare inom vuxenutbildning. Regeringens förslag till lagändring innebär att dessa uppdragstagare nu både kan få uppgiften att sätta och utfärda betyg.
Folkhögskolor ska även få genomföra utbildning som motsvarar svenskundervisning för invandrare (sfi). Ett villkor är att folkhögskolan får betygsrätt.
Förändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 28 juni 2010.
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2010-03-24
Debatt om förslag 2009/10:UbU14
Webb-tv: Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola
Dokument från debatten
- 2010-03-24Protokoll 2009/10:94
Protokoll från debatten
Anf. 24 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Den här dagen verkar gå i samförståndets tecken här i riksdagen. Det blir kanske lite så i den här debatten också.
Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation i det här betänkandet.
Vänsterpartiet föreslog redan för fem år sedan i en motion att folkhögskolorna skulle ges rätt att bedriva utbildning i sfi. Det vann gehör både i utskottet och här i riksdagen. Därför är vi väldigt nöjda med att det nu äntligen blir verklighet.
Vi har dock en liten invändning. Den handlar om att man ska överlämna myndighetsutövning som hör till rektors uppgifter till den som har fått uppdrag att anordna vuxenutbildningen. Vi vänder oss emot det eftersom det inte ställs samma krav på eventuella rektorer i den privata sektorn som i den offentliga. Av erfarenhet vet vi att den privata sektorn inom utbildningsväsendet redan är dålig på att anställa behöriga och utbildade lärare. Jag håller för troligt att detta inte kommer att vara ett undantag. Det går ut över kvaliteten, och det drabbar dem som studerar.
Jag tycker inte att majoriteten i betänkandet svarar på varför inte samma krav på att rektorer ska genomgå obligatorisk rektorsutbildning ska gälla även privata utbildningsföretag. Nu finns det tre borgerliga ledamöter uppsatta på talarlistan efter mig, och jag hoppas att jag ska få svar i den delen.
Anf. 25 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Ska alla skolor få ha en rektor? Ska vi öppna för mångfald och större valfrihet för invandrare att även få gå på folkhögskolor och läsa svenska för invandrare eller sfi som det oftast brukar kallas?
Det låter ganska självklart, men riktigt så självklart är det inte. Därför lägger vi i den borgerliga alliansen, här med stöd av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, fram två förslag som ska förändra och modernisera lagstiftningen på de här punkterna. Men, fru talman, det hindrar inte Vänsterpartiet från att tycka annorlunda.
Vi vet att det svenska språket är en väldigt viktig faktor för att invandrare ska integreras i det svenska samhället. Lär man sig inte språket får man svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Just därför har vi sfi-undervisning för att erbjuda alla nyanlända invandrare möjligheten att lära sig språket och få en chans att skaffa sig ett jobb på den svenska arbetsmarknaden. Av samma anledning är det också oacceptabelt att sfi-undervisningen fungerar så dåligt som den gör. Det har inte minst Riksrevisionen konstaterat i en rapport som kom för ungefär två år sedan.
Det har tyvärr varit så under mycket lång tid, nästan sedan sfi inrättades 1965. Det är oacceptabelt, och därför är det mycket positivt att vi har en borgerlig regering som har börjat engagera sig i de här frågorna och som har gjort väldigt mycket för att stärka sfi-verksamheten.
Vi har inrättat en försöksverksamhet med en sfi-bonus för dem som klarar undervisningen. Vi har inrättat nationella prov så att man kan säkerställa att de som går undervisningen också får rätt kunskap. Vi har gjort otydliga mål tydliga. Vi håller på att utreda en tidsbegränsning på tre år för dem som deltar i sfi så att de inte kan hålla på i all evinnerlighet. Vi har genomfört sfi-lärarlyft och stärkt lärarkompetensen. Vi har förstärkt den nationella inspektionen och granskningen av sfi. Och från hösten kan man för första gången läsa till sfi-lärare på Stockholms universitet.
Vi har alltså gjort en rad förbättringar och förstärkningar av sfi-undervisningen, och nu kommer ytterligare en sådan, nämligen att undervisningen även ska få bedrivas på folkhögskolor. Det handlar om att hitta fler vägar och sätt för människor att tillägna sig det svenska språket. Det är inte alltid som kommunerna är bäst lämpade för att bedriva den verksamheten. Det finns fler aktörer som kan vara intressanta för uppdraget.
Vi har olika typer av invandrare som kommer hit till Sverige. Det är allt från välutbildade läkare från Iran till analfabeter från Somalia. Då är det viktigt att vi har en utbildningsverksamhet som riktar sig till alla och som är bred. Folkhögskolornas form och pedagogik är positiva för många, och därför är det bra att vi nu lägger fram det här förslaget. Folkhögskolorna har redan kurser som motsvarar sfi-undervisning. Varför inte använda någonting som redan finns?
Vi har långt ifrån kommit hela vägen fram. Det finns fortfarande många brister i sfi-undervisningen, men vi vill noggrant följa utvecklingen och inte slå oss till ro. Däremot kan man konstatera att vi har gjort mycket i de här frågorna. Vi har visat ett engagemang i sfi-frågorna från den borgerliga alliansens sida, vilket man tyvärr inte kan säga om föregående regeringar och om socialdemokratin. Det speglas också lite i att socialdemokratin inte deltar i den här debatten.
Fru talman! Vi har också i det här betänkandet förslag om att man inom komvux ska få möjligheten att hos de privata utförarna ha rektorer. Precis som inom sfi-undervisningen finns det ett behov av individualisering. Det är inte alltid så att kommunerna är de som är bäst på att tillhandahålla utbildning. Då erbjuder de fristående aktörerna inom komvux ett positivt alternativ. Man erbjuder en mångfald.
Precis som friskolorna ger de fler vägar för människor som vill fortbilda sig. De får precis som friskolorna inom grund- och gymnasieutbildningsväsendet sätta betyg, men de får inte ge ut betyg och de får inte stänga av elever som inte sköter sig. Faktum är att de inte ens får ha rektorer. Det är en ganska märklig ordning, kan man tycka. Och det är det också. Det beror på att lagstiftningen helt enkelt inte har hängt med. Därför föreslår vi från den borgerliga alliansen, med stöd av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, att även de här, som man skulle kunna kalla dem, komvuxfriskolorna ska få möjligheten att precis som alla andra skolor få ha rektorer.
Det handlar för det första om att undanröja formella hinder att bedriva verksamheten så att resurserna kan riktas dit där de behövs bäst. Vem tjänar på att vi har skolor som inte får fatta självklara beslut som de borde få göra och som alla andra skolor får göra? De måste i stället gå till kommunen för att få de sakerna avklarade.
För det andra handlar det om att skapa en tydligare ansvarsfördelning. På en skola är det en rektor som ska vara ansvarig för verksamheten. Om man har undervisning i skolan och lärare från samma skola sätter betygen är det också rimligt att det är den skolan som ger ut betygen. I stället är det i dag kommunerna som gör det. Det är en ganska märklig ordning. Har man gått på en skola, fått undervisning där och blivit betygsatt där är det också från den skolan som man ska få betygen.
För det tredje innebär även regeringens förslag att komvuxfriskolorna får samma befogenheter som alla andra skolor att tillfälligt stänga av elever som på olika sätt stör undervisningen. I dag måste man fatta ett beslut i kommunen för att det ska bli verklighet. Det är ganska uppenbart att det är de som jobbar på plats som är mest lämpade att fatta den typen av beslut.
Det är alltså en självklar modernisering av lagstiftningen som vi alla är överens om - Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men alltså inte Vänstern.
Om man läser Vänsterns reservation, vilket är ganska intressant att göra, kan man konstatera att de använder tre argument för att inte gå med på det här.
Man säger först och främst att det här försämrar rättssäkerheten för de studerande. På vilket sätt försämras rättssäkerheten av att fristående komvuxskolor får samma befogenheter som alla andra skolor? Borde inte rättssäkerheten bli bättre? Eller menar Vänsterpartiet att det bara är i komvuxvärlden, där det är kommunerna som utfärdar betygen och där det är kommunerna som fattar ordningsbeslut och disciplinära beslut i skolorna, som rättssäkerheten gäller? Varför skulle det över huvud taget bli mindre rättssäkert? Det framgick inte i Rossana Dinamarcas anförande eller i reservationen.
Faktum är, fru talman, att jag tror att det här bara är ett svepskäl. Jag tror att det bara är ett svepskäl för Vänsterpartiet att egentligen tycka det som de alltid tycker, nämligen att de är emot friskolor. Här har vi ett förslag som moderniserar lagstiftningen och som ger komvuxfriskolor samma rättigheter som alla andra skolor, och då sätter sig Vänsterpartiet på tvären. Om man tänker efter lite inser man att det faktiskt är så att Vänsterpartiet ju inte tycker om att skolor sätter betyg över huvud taget, och de tycker inte särskilt mycket om att skolor över huvud taget ger elever disciplinära tillrättavisanden. Mot ljuset av det är det ganska självklart att man gör som man alltid gör, nämligen säger nej, nej, nej.
I den här reservationen skriver man också att bara för att man misstänker att de här fristående komvuxutförarna inte kommer att anställa behöriga rektorer ska vi förbjuda dem från att över huvud taget anställa rektorer. Vad är det för logik? Är det inte bättre att ge dem den möjligheten, och så kan vi i efterhand granska om kompetensen är tillräcklig?
Värst, fru talman, är ändå argumentet som Vänsterpartiet använder sig av i sin reservation och som lyder: Det måste framgå tydligt vem som har ansvaret att fatta beslut i all offentlig verksamhet.
Vänta nu! Det är alltså i de fristående komvuxskolorna som man bedriver undervisningen. Det är där som man har lärare som betygsätter eleverna. Men det blir mer tydligt vem som har hand om verksamheten om det är någon kommunal byråkrat som ska utfärda och signera betygen! Jag tror att det i alla andras värld är självklart att det blir tydligare om det är den aktuella skolan som också utfärdar betygen. Men så är det inte i Vänsterpartiets värld därför att i deras värld är det bäst om politiker och byråkrater fattar de flesta besluten.
Fru talman! Det blev inte många rätt när Vänsterpartiet skrev sin reservation. Jag vill inte säga att det beror på bristfällig informationshantering, utan det är snarare så att de hade otur när de skrev den.
Lika självklart som att sfi-verksamheten ska få bedrivas av folkhögskolor är det självklart att även fristående komvuxskolor ska få ha rektorer. Jag tycker att det är värt att påminna sig nu när valet nalkas att det faktiskt är så att Vänsterpartiet står väldigt ensamma i sin utbildningspolitik. Vi har Socialdemokraterna och Miljöpartiet bakom oss i det här förslaget, och det är bara Vänsterpartiet som står för en rad galna förslag som att förbjuda läxläsning och betyg i skolan och att försvåra möjligheterna för individualisering i skolan.
Jag tror att vi i stället behöver en modernare lagstiftning som säger att det ska få finnas rektorer i alla skolor och att vi breddar möjligheten för fler aktörer än kommunen att tillhandahålla sfi- och komvuxverksamhet. Då skapar vi en bättre förutsättning för invandrare att lära sig svenska språket, och vi skapar bättre möjligheter för de enskilda att studera på komvuxutbildningarna som ger möjlighet till ett steg in i arbetslivet.
Med de orden vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 26 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Propositionen och betänkandet handlar dels om att man ska lämna över myndighetsutövning till rektorer i den privata sektorn som bedriver vuxenutbildning, dels om att även folkhögskolor ska kunna bedriva utbildning i svenska för invandrare.
Fredrik var nog inte här när jag inledde mitt anförande, men i den delen sade jag just att Vänsterpartiet 2005 lade en motion om att folkhögskolor skulle få bedriva sfi. Grunden till det var till stor del samma som Fredrik Schulte beskrev här, nämligen att det är, tror jag, en väldigt bra form att läsa sfi i.
Den del som vi däremot vände oss mot var det här med myndighetsutövningen, därför att regeringen inte heller ställer några krav på att rektorer inom det privata utbildningsväsendet ska ha obligatorisk rektorsutbildning, vilket är det krav som man nu ställer på alla andra rektorer. Det var den frågan som jag ställde i talarstolen, och det är den invändningen som vi har här. Varför ska rektorer inom det privata utbildningsväsendet ha ansvaret för en sådan här viktig myndighetsutövning som det faktiskt är men inte ha en obligatorisk utbildning?
Varför ska de vara undantagna? Den frågan svarade Fredrik Schulte inte på.
Anf. 27 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga att jag tycker att det är trevligt att Rossana Dinamarca deltar i debatten. I de tre senaste betänkandedebatterna vi haft i utbildningsutskottet har hon strukit sig från talarlistan och lämnat Vänsterpartiet utan representation. Det är roligt att hon tycker att den här frågan är värd att diskutera.
Jag vill inte på något sätt sprida desinformation om vad Vänsterpartiet står för. Snarare vill jag vara tydlig med vad de står för, och de ska ha kredd för att de tycker som vi i sfi-frågan. Det är positivt.
Vänsterpartiet har emellertid en ganska märklig reservation vad gäller de övriga frågorna i betänkandet. Nu försöker Rossana Dinamarca ge sken av att de inte kan godta förslaget eftersom de fristående komvuxutbildningarna inte blir tvungna att anställa behöriga lärare. Man kan dock konstatera att det inte kan bli sämre än det redan är, eller var under hela den tid då Vänsterpartiet hade inflytande över svensk politik, från 1994 fram till det senaste valet. Under den tid de styrde landet var man inte heller tvungen att ha behöriga rektorer. I värsta fall får vi det alltså lika dåligt som när de styrde Sverige. Jag tycker därför inte att det är ett gångbart argument.
Nu försöker Rossana Dinamarca dölja vad de skrivit i sin reservation och motion, nämligen att de tycker att det är rättsosäkert att fristående komvuxaktörer får utfärda betyg på samma sätt som alla andra skolor. Jag tycker att Rossana Dinamarca borde förklara vad hon menar med rättsosäkert, och hon borde även förklara hur utbildningskvaliteten blir bättre av att man över huvud taget inte får anställa rektorer. Framför allt tycker jag att hon ska förklara varför man inte ska få fatta beslut om att tillfälligt stänga av en elev på en fristående komvuxskola på samma sätt som i alla andra delar av utbildningsväsendet.
Anf. 28 Rossana Dinamarca (V)
Fru talman! Jag konstaterar att Fredrik Schulte använde sina två minuter utan att svara på den enda enkla fråga jag ställde, nämligen varför just rektorer inom det privata utbildningsväsendet för vuxenutbildning ska undantas från obligatorisk rektorsutbildning. Vi tycker att även dessa rektorer ska ha obligatorisk rektorsutbildning just för att man ska kunna lämna över en myndighetsutövning. Det är väsentligt. Vi ställer höga krav på såväl lärare som rektorer inom den offentliga sektorn. Vi tycker att det är bra att det nu finns en obligatorisk rektorsutbildning. Vi anser att inga obehöriga lärare ska kunna få en tillsvidareanställning.
Jag döljer ingenting. Fredrik Schulte kom något sent till debatten och hörde kanske inte vad jag sade i mitt anförande, eller valde att inte höra. Det jag menar är att det blir rättsosäkert när man inte har behöriga lärare och rektorerna inte omfattas av den obligatoriska rektorsutbildningen.
Om vi tittar på statistiken för hur det ser ut på fristående skolor rent generellt, på både grundskole- och gymnasienivå, kan vi se att andelen behöriga lärare är betydligt lägre än i de offentliga skolorna. Därför håller jag det för troligt att vi även när det gäller den här delen kan förvänta oss samma resultat, och därför bör man ställa lika höga krav på lärare och rektorer inom vuxenutbildningen.
Anf. 29 Fredrik Schulte (M)
Fru talman! Jag ska börja med att svara på Rossana Dinamarcas fråga så att det inte ges sken av att jag inte svarar på frågor, vilket Rossana Dinamarca själv inte gör.
Jag tycker inte att vi ska stänga dörren för att justera lagstiftningen i framtiden och kanske till och med införa ett obligatorium om behöriga rektorer för de fristående aktörerna inom komvux. Men låt oss till att börja med få de nu föreslagna förändringarna på plats. De förändringar som Rossana Dinamarca föreslår hör inte ihop med den fråga vi diskuterar.
Det handlar om att få en tydligare ordning för de skolor som bedriver undervisning så att lärarna som betygsätter eleverna också får utfärda betygsdokument. Hur i hela fridens namn blir det tydligare om det är en kommunbyråkrat som signerar betygen än om det görs av skolan där undervisningen bedrivs och där eleverna betygsätts? När lagstiftningen kommit på plats får vi utvärdera den för att se hur den fungerar, och därefter ställer jag mig absolut inte främmande till att vi ska undersöka införande av ett obligatorium. Låt dock var sak ha sin tid.
Vi kan konstatera för det första att Rossana Dinamarca inte svarade på mina frågor, för det andra att det är en märklig argumentation man har i sin reservation och motion. Det är antagligen därför man inte argumenterar för den linjen från talarstolen. Man säger nämligen att det är bristande rättssäkerhet om vi antar förslaget. Det är helt obegripligt hur det skulle kunna vara fråga om bristande rättssäkerhet när de som håller i undervisningen och betygsätter eleverna också ska utfärda betygen.
Likaså är det fullständigt orimligt att föra en argumentation som går ut på att de privata aktörerna inte kommer att anställa behöriga lärare och därför ska de inte få göra det. Det är ungefär som om talmannen skulle säga att Rossana Dinamarca brukar inte dyka upp i debatterna efter kl. 16 och därför ska hon förbjudas att göra det.
Anf. 30 Per Lodenius (C)
Fru talman! Svenska för invandrare, sfi, har en viktig funktion i arbetet för en lyckad integration, för dem som av olika anledningar har kommit till Sverige från ett annat land. Vi kan dock konstatera, vilket också Fredrik Schulte gjorde i sitt anförande, att utbildningen inte alltid har kommit upp i den nivå som man har kunnat önska.
Det så kallade Sfi-lyftet har varit nödvändigt för att höja kvaliteten med bland annat en ny kursplan sedan årsskiftet, nya nationella slutprov och den förstärkta inspektionen från Skolinspektionen. Lärarlyftet för sfi-lärare och utbildningen för sfi-lärare inom lärarprogrammet, som Stockholms universitet startar till hösten, bidrar ytterligare till en kvalitetshöjning av sfi-undervisningen också på sikt.
Regeringen har under mandatperioden tagit ett helhetsgrepp om vuxenutbildningen. Man har presenterat konkreta åtgärder, som satsningar på yrkesutbildningar och ökade möjligheter för den som studerar, åtgärder som lyfter kvaliteten och höjer statusen för yrkesutbildningen och vuxenutbildningen. Det är nu viktigt att se över hur vi, genom att låta fler aktörer erbjuda utbildning, kan öka mångfalden inom vuxenutbildningen. Det är viktigt inte minst för att höja kvaliteten och stärka valfriheten för dem som studerar.
Det betänkande vi i dag debatterar,
Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola
, är ett steg mot att öka mångfalden i vuxenundervisningen. I detta fall gäller det sfi-undervisningen. Kvaliteten i sfi-utbildningen har varierat kraftigt och nivån på kunskaperna i svenska har skiftat, trots att man fått godkänt på samma nivå.
Genom att ge möjlighet för den studerande att välja mellan den av kommunen anordnade sfi-undervisningen och folkhögskola skärper man konkurrensen och därmed också kvalitetskraven. Folkhögskolorna kan erbjuda ett annat pedagogiskt upplägg och kan jobba med andra förutsättningar. Genom att läsa sfi på en folkhögskola får den studerande en naturlig koppling till att gå vidare och läsa andra kurser som folkhögskolan erbjuder och i förlängningen skapa sig en möjlighet att gå vidare till högre utbildning.
Det blir därmed lättare att gå vidare till folkhögskolans allmänna kurser och även lättare för folkhögskolan att kunna erbjuda utbildning anpassad till den studerandes vidare behov eftersom man redan har kunskap om den studerandes nivå och kunskapsbehov. Det blir mer transparent både för deltagaren och för folkhögskolan.
För att få denna effekt behöver större delen av ansvaret läggas över på utbildningsanordnaren. Rektorn på folkhögskolan måste få hela ansvaret för att utbildningen ska bli effektiv och lyckad. Det betyder att också den myndighetsutövning som betygssättningen innebär måste ges till folkhögskolans rektor. För en rektor är det svårt att ha det pedagogiska ansvaret om han samtidigt måste lämna ifrån sig betygsrätten till en rektor inom den kommunala vuxenutbildningen, alltså till en rektor som ska godkänna betyg från en verksamhet han inte haft ledning och ansvar för. Det är därför en kvalitetssäkring att den som har ansvaret och kopplingen till verksamheten också har ansvaret för betygssättningen.
Fru talman! På detta sätt hänger de två delarna i det beslut vi i dag har att fatta ihop, nämligen
Överlåtande av myndighetsutövning
vid utbildning på entreprenad
och
Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola
. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.
(Applåder)
Anf. 31 Tina Acketoft (Fp)
Fru talman! Mycket av det jag säger kommer att bli repetition av vad mina ärade kolleger så förtjänstfullt gått igenom. Men häromveckan fick jag en fråga via ett mejl som jag tror att även andra ledamöter fått. Det var en fråga av den mer försåtliga typen, inte riktigt men nästan som frågan: Har du slutat slå din fru? Frågan var: Är du för eller emot invandring som den ser ut i dag?
Låt mig tydligt, entydigt och klart inte bara för min egen räkning utan för hela Folkpartiets säga att vi är för invandring, om man med det menar immigration. Det var inte helt enkelt att svara på frågan. Det svenska språket är nyckeln till en lyckad samhällsbyggnad. Vi måste kunna kommunicera, alla vi som bor här i landet, alla som vill vara en del av landet. Därför var det svårt för mig att svara så entydigt på frågan. Vad jag vet och vad vi ser är att vi inte haft en lyckad politik när det gäller språkinlärning. Vi har inte lyckats skapa möjligheter och incitament för dem som kommit hit och vill lära sig svenska språket.
Man kan lite grovt säga att integrations- och utbildningsministrar har kommit och gått, men sfi:s brister har bestått. Att pröva lite nya vägar för sfi kan det inte vara något annat än extremt hög tid för. Att öka valmöjligheten för utbildningsanordnare för sfi och ge folkhögskolorna rätt att under kontrollerade former bedriva undervisning och att ge dem möjlighet att fullfölja det uppdraget från "ax till limpa", från utbildning till examination, är helt i linje med hur Folkpartiet annars ser världen. Varför skulle det inte gälla också dem som kommer till vårt land och behöver lära sig svenska?
Som liberal är jag övertygad om att invandrares behov är precis lika mångfasetterade som inföddas. Jag tror inte att ett skolsystem kan passa exakt alla. Jag vill se lika mycket mångfald inom utbildningsväsendet, inklusive sfi, som jag vill se mångfald av människor i skolan, bostadskvarteren och på arbetsplatserna.
Låt oss gå tillbaka i tiden och minnas hur det såg ut och förstå varför vi står och debatterar det här ämnet, varför vi fyra allianspartier är överens med två av oppositionens partier. År 2007 kom Skolverkets sfi-utvärdering som gav en något svårsmält bild av verkligheten: 60 procent av sfi-eleverna kunde inte uppnå kunskapsmålen. Kvaliteten spretade minst sagt över landet; man fick olika möjligheter men hade ungefär samma skyldigheter.
Det var bakgrunden när Folkpartiet och Alliansen gjorde det gedigna Sfi-lyftet med bland annat en rejäl satsning på att stärka sfi-lärarnas kompetens, en kursplan med tydliga mål, utvärdering och en förstärkt nationell inspektion. Vi ville höja och säkra kvaliteten, vi ville bredda utbudet av utbildare från att tidigare enbart ha varit kommunerna.
Fru talman! Vad detta betänkande egentligen handlar om är huruvida man ser det goda i att vi i samhället gemensamt sätter upp mål, gemensamt beslutar vad det är vi vill uppnå, att vi sätter upp tydliga regler för hur det ska uppnås och sedan låter flera aktörer svara för att möta de olika behov som olika människor verkligen har. Eller, om vi tycker att det blir bäst och tryggast så, har det i offentlig regi.
Om man tycker att det ska råda mångfald också inom utbildningen måste man inse att de som passerat nålsögat, i detta fall genom tillstånd från både kommunerna och Skolinspektionen, måste få ansvaret att betygssätta och examinera om vi ska kunna få ett tydligt och rättssäkert system.
Fru talman! Jag tror på tuffa krav på och kontroller av dem som ska handskas med inte bara människors liv och utveckling utan också våra gemensamma skattepengar. Men jag tror att det offentliga inte alltid per definition är den bästa drängen och att vi behöver hitta former av samverkan mellan offentligt och privat för att få de allra bästa lösningarna. Den som försvarar och vill bevara det gamla systemet måste ta ställning till om man tycker att det är rimligt att 60 procent av sfi-eleverna inte kunde uppnå målen. Jag tycker inte det.
Jag tycker att det är rimligt att folkhögskolorna ska få bedriva sfi-undervisning. Jag tror inte att man kan bedriva en optimal utbildning om man inte har rätten att examinera.
Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet och avslag på motionen, om det nu har gått någon förbi.
(Applåder)
Anf. 32 Eva Johnsson (Kd)
Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen.
Det är roligt att stå här i dag. Vi lägger tillsammans fram ett betänkande som handlar om en nödvändig förändring inom sfi-området. Vi har två partier från oppositionen som är med på detta, det tredje partiet väljer bort det. Jag väljer att inte kommentera det utan bara konstaterar att det är på det sättet.
För oss inom Alliansen är det väldigt roligt att kunna lägga fram förslag inom det här området. Vi är säkert många som har varit ute och träffat både sfi-lärare och sfi-elever. Jag kommer särskilt ihåg mötet med den välutbildade läkaren från Irak som vädjade om att få slippa sfi eftersom hans svenska fungerade alldeles utmärkt redan efter ett par månader i landet. Jag kommer också ihåg mötet med kvinnan från Somalia som var analfabet och som aldrig hade lärt sig att skriva på sitt eget hemspråk. För henne var det omöjligt att nå upp till den nivå och de krav som ställdes på henne trots att hon gick på sfi-undervisning för andra året i rad.
Sfi har inte fungerat bra. Vi var tvungna att göra förändringar för att möta behoven på individuell nivå hos alla de människor som kommer till Sverige och vars behov att lära sig svenska är stort. Det är nödvändigt för att de ska få ett liv med hög kvalitet och kunna ta del av det samhälle som de har kommit till.
Vi är väldigt glada över att ha en proposition på riksdagens bord med innehåll att ge folkhögskolorna möjlighet att vara huvudman för en utbildning som motsvarar svenskundervisning för invandrare, sfi.
Förslaget att överlåta myndighetsutövning till enskilda utbildningsanordnare inom komvux, särvux och sfi när det gäller rektors uppgift har bara ett syfte, och det är att undanröja formella hinder och därigenom se till att resurserna för utbildningen används på ett betydligt bättre sätt. En myndighetsutövning får enligt propositionen överlämnas endast om uppdragstagaren får betygsrätten. Den föreslagna förändringen tydliggör att ansvaret för betygssättning och utfärdande av betyg hålls samman i de fall utbildning inom komvux, särvux och sfi har lämnats över till en enskild utbildningsanordnare. Kommunen har fortfarande kvar ansvaret för den del av myndighetsutövning som avser mottagande, eventuellt urval och intagning av studerande samt det primära ansvaret för kvalitetssäkringen av verksamheten. Det tycker vi är bra.
Genom förslaget får kommunerna större möjlighet att leva upp till de övergripande målen för utbildningen, det vill säga att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Jag har mycket svårt att förstå Vänsterpartiets reservation. Här utgår man från att en överföring av ansvaret i sig automatiskt innebär en försämring.
Fru talman! Jag böjer mig inför det faktum att jag inte förstår reservationen men konstaterar att jag är mycket glad över det betänkande som lagts fram.
(Applåder)
Beslut, Genomförd
Beslut: 2010-03-24
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2010-03-24Protokoll 2009/10:94
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Överlåtande av myndighetsutövning vid utbildning på entreprenad
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:100) såvitt avser 11 kap. 6 §, 12 kap. 9 § och 13 kap. 9 §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:68 i denna del och avslår motion 2009/10:Ub2.- Reservation 1 (v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 102 0 0 28 m 76 0 0 20 c 22 0 0 7 fp 21 0 0 7 kd 20 0 0 4 v 0 19 0 3 mp 14 0 0 5 - 1 0 0 0 Totalt 256 19 0 74 Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 1 kap. 10 § samt 13 kap. 4 a, 4 b, 5,
6 a-6 c och 12-14 §§.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:68 i denna del.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.