Svensk anslutning till det femte protokollet tillkonventionen om förbud mot eller inskränkningar ianvändningen av vissa konventionella vapen som kananses vara ytterst skadebringande eller haurskillningslösa verkningar

Betänkande 2003/04:UU16

Utrikesutskottets betänkande2003/04:UU16

Svensk anslutning till det femte protokollet tillkonventionen om förbud mot eller inskränkningar ianvändningen av vissa konventionella vapen som kananses vara ytterst skadebringande eller haurskillningslösa verkningar

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande
regeringens förslag (prop. 2003/04:72) om
godkännande av det femte protokollet till
konventionen om förbud mot eller inskränkningar i
användningen av vissa konventionella vapen som kan
anses vara ytterst skadebringande eller ha
urskillningslösa verkningar.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Det femte protokollet till konventionen om
förbud mot eller inskränkningar i användningen
av vissa konventionella vapen som kan anses
vara ytterst skadebringande eller ha
urskillningslösa verkningar

Riksdagen godkänner, med bifall till proposition
2003/04:72, det femte protokollet av den 28 november
2003 till konventionen om förbud mot eller
inskränkningar i användningen av vissa
konventionella vapen som kan anses vara ytterst
skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar.

Stockholm den 18 mars 2004

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban
Ahlin (s), Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Berndt
Ekholm (s), Carl B Hamilton (fp), Carina Hägg (s),
Birgitta Ahlqvist (s), Holger Gustafsson (kd), Kent
Härstedt (s), Göran Lindblad (m), Anders Sundström
(s), Cecilia Wigström (fp), Agne Hansson (c),
Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m), Veronica
Palm (s), Lotta N Hedström (mp) och Sermin Özürküt
(v).

2003/04

UU16

Redogörelse för ärendet

Ärendets beredning

År 2000 initierade Internationella rödakorskommittén
(ICRC) en process inom ramen för konventionen om
förbud mot eller inskränkningar i användningen av
vissa konventionella vapen som kan anses vara
ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa
verkningar (CCW) syftande till att reglera s.k.
explosiva lämningar efter krig. Politiskt tryck för
en internationell reglering skapades bl.a. mot
bakgrund av allvarliga problem förorsakade av
användningen av s.k. klusterammunition
(substridsdelar) för civilbefolkningen under och
efter Kosovokriget 1999. Därefter har tillkommit
ytterligare belägg för de konsekvenser som
oexploderad ammunition har medfört i samband med
striderna i Afghanistan 2001-2002 och i Irak 2003.

Vid CCW:s andra översynskonferens i december 2001
tillsattes en expertgrupp med mandat att diskutera
problematiken ur ett humanitärrättsligt,
försvarspolitiskt och tekniskt perspektiv. Formella
förhandlingar påbörjades i december 2002. De ledde
fram till ett förslag om ett nytt internationellt
instrument om explosiva lämningar efter krig som
godkändes av CCW:s partsmöte den 28 november 2003.
Alla konventionsparter var då överens om att
instrumentet skulle ges juridiskt bindande status
och bli det femte protokollet till konventionen.
Samma partsmöte beslutade att ge expertgruppen i
uppdrag att under 2004, inom ramen för CCW,
fortsätta att diskutera en separat del av det
tidigare mandatet som ännu inte färdigbehandlats,
nämligen förebyggande åtgärder. Anledningen till
detta är att det nya femte protokollet endast i
begränsad omfattning behandlar åtgärder som kan
vidtas före och under konflikter.

Sverige kommer att aktivt delta i det fortsatta
arbetet med förebyggande åtgärder och ökade
möjligheter till övervakning av den
internationella humanitära rättens tillämpning
på berörda områden.

Protokollets innehåll

Protokollet innehåller en ingress, elva artiklar och
en teknisk bilaga. Protokollets tyngdpunkt ligger på
åtgärder som skall vidtas efter en konflikt i syfte
att bl.a. röja explosiva lämningar efter krig och
att genom andra åtgärder skydda civilbefolkning mot
de risker dessa lämningar utgör. Bilagan innehåller
exempel på åtgärder av frivillig karaktär och kan
närmast ses som rekommendationer som parterna i
protokollet uppmanas att tillämpa.

Humanitära aspekter

Oexploderad och kvarlämnad ammunition är i många
länder ett minst lika stort problem som truppminor
och har, utöver att orsaka fysisk skada på
människor, också ekonomiska och sociala
konsekvenser. Problemet har existerat länge. I
länder som Laos och Vietnam finns åtskilliga
explosiva lämningar från Vietnamkriget som
fortfarande i dag utgör stora risker för
civilbefolkningen och hindrar ekonomisk utveckling.

Internationella humanitärrättsliga regleringar

Bakgrunden till CCW är förhandlingarna om 1977 års
tilläggsprotokoll till 1949 års Genèvekonventioner,
vilka bl.a. bekräftar förbudet mot att använda
vapen, projektiler och materiel av sådan
beskaffenhet att de orsakar överflödig skada eller
onödigt lidande. Som en uppföljning beslutades att
inom FN:s ram sammankalla en diplomatkonferens om
förbud mot eller begränsningar i användningen av
urskillningslösa eller särskilt skadebringande
konventionella vapen. Konferensen resulterade 1980 i
antagandet av konventionen med samma namn.

CCW reglerar eller förbjuder vapen i syfte att
minska civilbefolkningens lidande och begränsa
antalet offer i konflikter. CCW är en s.k.
ramkonvention som innehåller generella regleringar.
Specifika vapentyper regleras eller förbjuds i
tillhörande protokoll. Sverige var starkt engagerat
i de förhandlingar som ledde fram till konventionens
antagande 1980. Sverige hade också uppdraget som
ordförande vid den första översynskonferensen
1995-1996, då konventionen kompletterades på flera
sätt. Bland annat förstärktes protokoll II (om
minor, försåt och andra anordningar) och ett nytt
protokoll om förbud mot synförstörande laservapen
tillkom (protokoll IV). Sverige har ratificerat
konventionen och protokoll I-IV. Vid den andra
översynskonferensen 2001 godkände
konventionsparterna en revidering av
ramkonventionens artikel 1 syftande till att
konventionen även skall vara tillämplig i interna
väpnade konflikter. Den 3 december 2003 ratificerade
Sverige denna ändring som kommer att träda i kraft
den 18 maj 2004.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det
femte protokollet till konventionen om förbud mot
eller inskränkningar i användningen av vissa
konventionella vapen som kan anses vara ytterst
skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar.
Protokollet reglerar s.k. explosiva lämningar efter
krig (oexploderad och kvarlämnad ammunition) i syfte
att minimera följderna av dessa lämningar för
människor. Protokollet omfattar i huvudsak åtgärder
som skall vidtas när en väpnad konflikt har
avslutats. Det anger ansvar för röjning av explosiva
lämningar efter krig. Vidare innehåller protokollet
regler för delgivning av uppgifter och skydd av
civilbefolkningen från följderna av explosiva
lämningar efter krig. Protokollet ställer också upp
villkor för internationellt samarbete. I huvudsak
avser protokollet framtida väpnade konflikter men
innehåller i begränsad utsträckning även uppmaningar
att bistå länder, i dag drabbade av explosiva
lämningar efter krig, med röjningsinsatser och med
stöd för vård och rehabilitering av skadade. Till
viss del behandlar protokollet också åtgärder för
att i förebyggande syfte minska förekomsten av
explosiva lämningar efter krig.

Godkännande av protokollet

Regeringen påpekar att medan truppminor varit
reglerade eller förbjudna under en lång period har
oexploderad och kvarlämnad ammunition hittills inte
reglerats i internationella avtal, trots att
konsekvenserna i hög utsträckning är liknande.
Behovet av internationellt stöd till
ammunitionsröjning och till vård och rehabilitering
av dem som drabbats av skador är stort. Det nya
femte protokollet fyller därför en viktig funktion i
det internationella regelsystemet och innebär ett
erkännande av staters ansvar för att göra något åt
de allvarliga hot mot civilbefolkningen som
lämningarna utgör, menar regeringen.

Sverige uppfyller de krav protokollet ställer upp
och någon ny lagstiftning krävs således inte.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning och
tillstyrker att riksdagen godkänner det femte
protokollet till konventionen om förbud mot eller
inskränkningar i användningen av vissa
konventionella vapen som kan anses vara ytterst
skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar.
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2003/04:72 föreslår regeringen att
riksdagen godkänner det femte protokollet av den 28
november 2003 till konventionen om förbud mot
inskränkningar i användningen av vissa
konventionella vapen som kan anses vara ytterst
skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar.