Studiestöd

Betänkande 2003/04:UBU5

Utbildningsutskottets betänkande2003/04:UBU5

Studiestöd

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 30 yrkanden från allmänna
motionstiden 2003 om olika studiestödsfrågor.
Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet.

Yrkandena handlar om hur studiebidrag till
gymnasieelever betalas ut, nytt
studiefinansieringssystem för högskoleutbildning,
reglerna för hur länge man kan få studiemedel, de
övre åldersgränserna i studiemedelssystemet,
avskrivning och återbetalning av studielån,
studiemedelsvillkor för elitidrottare,
studiefinansiering vid Invandrarakademin i Borås,
studiemedelssystemet för funktionshindrade,
studiestöd för folkhögskolestuderande och
studiemedel vid utlandsförlagd svensk
högskoleutbildning.
I betänkandet finns reservationer från Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.

1. Studiebidragssystemet för ungdomar

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub312.

2. Nytt studiemedelssystem

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub212 i denna del och
2003/04:Ub385 yrkande 1.
Reservation 1 (m)

3. Tolvterminersregeln vid beviljande av
studiemedel

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub396 yrkande 10,
2003/04:Ub410 och
2003/04:Ub513 yrkande 6.
Reservation 2 (fp, kd, c)

4. Studiefinansiering vid utbildning till
teckenspråkstolk, dövblindtolk och
vuxendövtolk

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub296.

5. Studiemedel för äldre studerande

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub360,
2003/04:Ub373,
2003/04:Ub381,
2003/04:Ub440 yrkande 1,
2003/04:Ub453,
2003/04:Ub513 yrkande 5 och
2003/04:A370 yrkande 2.
Reservation 3 (fp)
Reservation 4 (kd)

6. Utbetalning av studiemedlens lånedel

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub339.

7. Avskrivning av studielån

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub235,
2003/04:Ub397 yrkande 4,
2003/04:Ub414 yrkande 3 och
2003/04:N335 yrkande 1.
Reservation 5 (fp)

8. Undantag från återbetalningsskyldighet i
anslutning till uppdrag inom studentkår

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub261 yrkandena 1 och 2.
Reservation 6 (fp)

9. Bonus vid förtida återbetalning

Riksdagen avslår motionerna
2003/04:Ub264 yrkande 2 och
2003/04:Ub513 yrkande 7.
Reservation 7 (kd)

10. Studiemedelsvillkor för elitidrottare

Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr282 yrkande 5.

11. Studier vid Invandrarakademin i Borås

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub349 yrkande 2.

12. Villkor för studiemedel efter
graviditet

Riksdagen avslår motion
2003/04:Sf243 yrkande 3.

13. Studiemedelssystemet för
funktionshindrade

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub467.

14. Studiestöd för folkhögskolestuderande

Riksdagen avslår motion
2003/04:Kr283 yrkande 2.

15. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk
högskoleutbildning

Riksdagen avslår motion
2003/04:Ub265.
Reservation 8 (m)

Stockholm den 19 februari 2004

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Ulf Nilsson
(fp), Sten Tolgfors (m), Agneta Lundberg (s), Inger
Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Anna
Ibrisagic (m), Louise Malmström (s), Sören Wibe (s),
Tobias Billström (m), Mikael Damberg (s), Mikaela
Valtersson (mp), Christer Adelsbo (s), Marie Nordén
(s), Axel Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

2003/04

UbU5

Redogörelse för ärendet

Under allmänna motionstiden 2003 väcktes 56
motionsyrkanden om studiestödsfrågor. Av dessa
behandlades 26 i utskottets budgetbetänkande för
utgiftsområde 2 Studiestöd (bet. 2003/04:UbU2).
Återstående yrkanden behandlas här.

Först tar utskottet upp ett yrkande som gäller
studiebidragssystemet för ungdomar. Därefter
behandlas i tur och ordning ett yrkande om ett nytt
studiemedelssystem, yrkanden om tolvterminersregeln
vid beviljande av studiemedel, om studiefinansiering
vid utbildning till teckenspråkstolk, dövblindtolk
och vuxendövtolk, om studiemedel för äldre
studerande, om utbetalning och återbetalning av
studiemedel och till sist några övriga frågor.

Utskottets överväganden

Studiebidragssystemet för ungdomar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande om att
konsekvenserna av att studiebidrag utgår
endast tio månader per år skall kartläggas,
eftersom beredning pågår av
Studiehjälpsutredningens betänkande.
Motion och utskottets ställningstagande

Att få sommarjobb som 16- eller 17-åring kan vara
besvärligt, heter det i motion 2003/04:Ub312 (s).
Med tanke på vad tonåringar kostar för en familj kan
det uppstå ekonomiska problem för föräldrarna,
eftersom studiebidrag till skillnad från barnbidrag
inte utgår under årets alla månader. Motionärerna
vill att regeringen skall kartlägga konsekvenserna
av att studiebidrag utgår endast under tio månader
per år, så att det finns ett underlag när framtida
höjningar av barn- och studiebidrag diskuteras.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Studiehjälpsutredningen föreslår i sitt betänkande
Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier (SOU 2003:28) att
barnbidrag skall lämnas fram till 18 år och att
därefter studiebidrag skall lämnas i tolv månader
per år längst t.o.m. det första kalenderåret det år
då den unge fyller 20. Förslaget bereds i
Utbildningsdepartementet.

Nytt studiemedelssystem

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslår Moderaternas yrkanden om
ett nytt studiemedelssystem.
Jämför reservation 1 (m).

Motioner och utskottets ställningstagande

Moderata samlingspartiet skriver i motionerna
2003/04:Ub212 (delvis) och 2003/04:Ub385 yrkande 1
att det nuvarande studiemedelssystemet inte är
hållbart, särskilt när det gäller
skuldsättningsproblematiken. De anser att det är
nödvändigt med ett reformerat studiemedelssystem som
är långsiktigt, hållbart och överblickbart. Ett nytt
system skall enligt motionärerna uppfylla följande
principer:

· Det skall vara ekonomiskt hållbart, överblickbart
både för studenten och samhället samt fullt ut
finansierat.
·
· Högre utbildning skall löna sig även ekonomiskt;
genom att ta bort fribeloppet kan man minska
studenternas skuldsättning.
·
· Systemet skall bidra till att motverka social
snedrekrytering.
·
· Skulderna skall betalas tillbaka.
·
· Systemet skall skilja mellan sådan finansiering
som är relaterad till studierna och sådant som
inte direkt kan hänföras dit, t.ex. bostad under
studietiden.
·
· Alla studenter skall ha rätt till privatekonomisk
rådgivning.
·
· Även längre studier skall kunna finansieras med
studiemedel och de som så vill skall kunna
erbjudas studiemedel i mer än tio månader per år.
·
· Centrala studiestödsnämnden (CSN) skall
konkurrensutsättas genom att man skapar
möjligheter för de studenter som vill att få sina
studielån via sin bank.
·
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.

Det studiemedelssystem som infördes den 1 juli
2001 efter förslag i proposition 1999/2000:10 Ett
reformerat studiestödssystem (bet. UbU7, rskr. 96)
har till uppgift att bidra till att förverkliga
utbildningspolitikens mål. Studiestödet skall verka
rekryterande och därmed bidra till ett högt
deltagande i utbildningen. Det skall vidare ha en
utjämnande verkan mellan individer och grupper i
befolkningen och därmed bidra till ökad social
rättvisa. Studiestödet skall ha en god effekt på
samhällets ekonomiska hushållning över tiden.
Utgångspunkten i det nya systemet är att studielån i
princip alltid skall betalas tillbaka.
Det nya systemet har nu varit i funktion i drygt
två och ett halvt år. Utskottet anser inte att det
finns underlag för att påstå att systemet inte
skulle vara samhällsekonomiskt hållbart. Det är
nödvändigt att i systemet ha ventiler för den
situationen att en student t.ex. på grund av sjukdom
inte kan återbetala sitt studielån helt. Fribeloppet
har höjts kraftigt. Att helt avskaffa fribeloppet
skulle medföra stora ökningar av statens utgifter,
vilket utskottet inte kan ställa sig bakom. Eftersom
studiemedel kan lämnas för varje vecka som studenten
deltar i utbildning finns det inte i
studiemedelssystemet något som hindrar studier under
mer än tio månader av året. En begränsning av den
tid som en student maximalt kan få studiemedel för
är nödvändig, bl.a. för att hålla tillbaka
skuldsättningen. Utskottet återkommer till den
frågan längre fram i detta betänkande. Studiemedel
utbetalas till ett konto i den bank som studenten
själv väljer. Bankerna erbjuder i dag
privatekonomisk rådgivning till sina kunder.

Tolvterminersregeln vid beviljande
av studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för en utvidgad
möjlighet till dispens från
tolvterminersregeln.
Jämför reservation 2 (fp, kd, c).

Gällande bestämmelser

För eftergymnasiala studier på heltid kan en student
få studiemedel i högst 240 veckor, vilket motsvarar
tolv terminer à 20 veckor. Om det finns synnerliga
skäl får studiemedel lämnas under längre tid (3 kap.
8 § studiestödslagen, 1999:1395).

I den tidigare studiestödslagen (1973:349) fanns
en motsvarande bestämmelse. Där var kravet för att
lämna studiemedel under längre tid att det fanns
särskilda skäl.

Motioner och utskottets ställningstagande

Folkpartiet anser enligt motion 2003/04:Ub396
yrkande 10 att begränsningar måste finnas, inte
minst av ekonomiska skäl. Samtidigt är det viktigt
att CSN kan vara generös och ge dispens till
studenter som har någon eller några terminer kvar av
sin utbildning när de har kommit upp i det maximala
antalet studiemedelsberättigade terminer. En
utvidgad dispensmöjlighet skall enligt motionärerna
kombineras med krav på ökade återbetalningsbelopp.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub513
yrkande 6 att kravet på synnerliga skäl för att
dispens skall kunna ges skall ändras till krav på
särskilda skäl. Alla som har gått fyra år eller mer
på en lång sammanhållen utbildning skall ha
möjlighet att få dispens enligt de tidigare reglerna
för att kunna slutföra sin utbildning, heter det i
motionen.
I motion 2003/04:Ub410 (s) föreslår motionären att
regeringen skall följa upp konsekvenserna av de
nuvarande dispensreglerna, som kan leda till att en
student på en lång utbildning som läkarlinjen kan
tvingas avbryta studierna före examen, om dispens
inte ges.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Motsvarande yrkanden behandlades av riksdagen i
samband med budgeten för 2003 och avslogs då. Som
nyss sagts är en grundprincip för det nya
studiemedelssystemet att studielånen i normalfallet
skall betalas tillbaka, vilket ger anledning att
begränsa skuldsättningen. Utskottet instämmer även
nu i den bedömning som Högskoleverket gjort,
nämligen att det behövs förbättrad information till
blivande studenter, så att de förstår villkoren för
studiestöd och kan planera sina studier på ett
realistiskt sätt (bet. 2002/03:UbU2 s. 20 f.).

Studiefinansiering vid utbildning
till teckenspråkstolk, dövblindtolk
och vuxendövtolk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion om
studiefinansieringsproblem vid viss
tolkutbildning, eftersom frågan är under
beredning.

Gällande bestämmelser

Den som redan har en treårig gymnasieutbildning
eller motsvarande kan få studiemedel för högst 80
veckors ytterligare studier på gymnasienivå. Om man
saknar treårig gymnasieutbildning kan studiemedel
beviljas för högst 120 veckors gymnasiala studier.

Motion och utskottets ställningstagande

I motion 2003/04:Ub296 (s) lyfter motionären fram
problemen med studiefinansieringen för vuxna som
utbildar sig till teckenspråks- eller dövblindtolk
eller till tolk för vuxendöva. Problem uppstår för
dem som börjat studera som vuxna och efter något år
på komvux beslutar sig för att utbilda sig till
vuxendövtolk. I alltför många fall upptäcker de att
de kan få studiemedel för andra och tredje året av
denna utbildning, men inte för det första. Det råder
stor brist på tolkar med teckenspråkskompetens, och
bristen kommer med största sannolikhet att bli ännu
större framöver, framhåller motionären.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Utbildningen till vuxendövtolk bedrivs - liksom
utbildning till teckenspråkstolk och till
dövblindtolk - vid folkhögskolor. För yrket
vuxendövtolk är utbildningen treårig och bygger på
gymnasiekompetens eller motsvarande. Det första av
dessa tre år räknas som gymnasial utbildning, och
faller därmed under de begränsningar som gäller för
studiemedel vid gymnasiala studier.
Bestämmelserna om vilken utbildning vid
folkhögskola som berättigar till studiemedel under
villkoren för eftergymnasiala studier respektive
villkoren för gymnasiala studier har fastställts av
regeringen och finns i bilagan till
studiestödsförordningen (2000:655). Regeringens
beslut grundades på en genomgång tillsammans med
Folkbildningsrådet. I dag gäller enligt bestämmelsen
att yrkesutbildning vid folkhögskola som omfattar
högst 80 veckor och utgör en påbyggnad på treårig
gymnasieutbildning i studiemedelshänseende räknas
som eftergymnasial utbildning.
Utskottet har erfarit att Tolk- och
översättarinstitutet, Folkbildningsrådet och CSN har
ingett en gemensam skrivelse till regeringen om
studiestödsnivå för utbildningar vid folkhögskola
till tolk för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och
hörselskadade (dnr U2003/4888/SV). Ärendet bereds
inom Utbildningsdepartementet. Den utredning som
regeringen i december 2003 tillsatte för att göra en
översyn av teckenspråkets ställning skall enligt
direktiven bl.a. analysera orsakerna till bristen på
sökande till tolkutbildning (dir. 2003:169). Mot
bakgrund av vad som således pågår utgår utskottet
från att studiefinansieringsproblemen för studerande
i de berörda tolkutbildningarna kommer att få en
lösning.

Studiemedel för äldre studerande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör inte uttala sig för en översyn
av åldersgränsen för att få studiemedel
respektive av reglerna för avtrappning av
studielån från 41 års ålder.
Jämför reservationerna 3 (fp) och 4 (kd).

Gällande bestämmelser

Studiemedel får lämnas längst t.o.m. det kalenderår
då den studerande fyller 50 år. Studiemedel i form
av studiebidrag kan därutöver lämnas för viss
yrkesinriktad utbildning inom bristyrkesområden,
dock längst t.o.m. det kalenderår då studenten
fyller 55 år.

Rätten att få studielån begränsas successivt
fr.o.m. det kalenderår då den studerande fyller 41
år. Fram t.o.m. 50 år finns dock rätten att få
studiebidrag.

Motioner och utskottets ställningstaganden

Folkpartiet anser att 41-årsgränsen av uppenbara
samhällsekonomiska och andra skäl inte kan
avskaffas. Däremot kan man enligt deras mening
överväga att skapa vissa utökade möjligheter för
äldre studerande att få studiemedel för enstaka
terminer av yrkesinriktad utbildning som syftar till
att öka deras kompetens så att de kan bli kvar i
arbetslivet. Vid 41 års ålder kan man ha 60 % av
sitt arbetsliv framför sig, skriver de i motion
2003/04:A370 yrkande 2. Folkpartiet föreslår att
denna fråga skall bli föremål för en grundlig
utredning.

Kristdemokraterna pekar i motion 2003/04:Ub513
yrkande 5 på att genomsnittsåldern generellt blir
allt högre, att det ständigt talas om livslångt
lärande och att pensionsåldern har höjts. De
föreslår en översyn av åldersgränsen för när en
person senast kan påbörja studier med studiestöd.
I motionerna 2003/04:Ub360 (fp), 2003/04:Ub373
(s), 2003/04:Ub440 (s) yrkande 1 och 2003/04:Ub453
(s) föreslås att regeringen skall se över den
gällande åldersgränsen. Motionärerna hänvisar till
betydelsen av livslångt lärande och till att man vid
50 års ålder har många år i arbetslivet framför sig.
I motion 2003/04:Ub381 (s) föreslås att möjligheten
till flexibilitet och individuella bedömningar för
att underlätta vuxenstudier skall ses över.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Den övre åldersgränsen för studiemedel höjdes i
och med studiemedelsreformen 2001 från 45 till 50
år. Den successiva avtrappningen av rätten till
studielån fr.o.m. 41 års ålder är motiverad av
principen att studielånen normalt skall återbetalas
i sin helhet. Att göra studiemedel tillgängliga för
studerande över 50 års ålder skulle självfallet
medföra påtagliga utgiftsökningar för staten.
Utskottet har noterat att Studiesociala utredningen
i sitt nyligen framlagda betänkande Studerande och
trygghetssystemen (SOU 2003:130) konstaterar att
åldersgränserna i det nuvarande studiemedelssystemet
försvårar för personer att återkomma i studier och
delta i livslångt lärande. Betänkandet bereds nu i
Regeringskansliet. Frågan om individuellt
kompetenssparande bereds likaså inom
Regeringskansliet. Utbildningsministern sade i ett
frågesvar i december 2002 att frågan om hur
förutsättningarna för ett livslångt lärande skall
förbättras måste ses i ett bredare perspektiv än vad
studiestödssystemet medger (svar på fr.
2002/03:236). Utskottet instämmer i detta.

Utbetalning och återbetalning av
studiemedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
utbetalning av studiemedel, avskrivning av
studielån, återbetalning av studielån för
studentkårsaktiva och bonus vid förtida
återbetalning.
Jämför reservationerna 5 (fp), 6 (fp) och 7
(kd).

Motioner och utskottets ställningstaganden

I motion 2003/04:Ub339 (c) tar motionärerna upp
ordningen för utbetalning av studiemedlens lånedel.
I samband med terminsslut kan situationer uppstå då
det är långa uppehåll mellan utbetalningarna, vilket
ibland ställer till med problem för den enskilda
studenten. Motionärerna anser att det borde utredas
om möjligheter finns att individualisera
utbetalningen av lånedelen, så att var och en får
välja hur lånedelen av studiemedlen skall betalas ut
- alltsammans vid terminens början eller utspritt.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Utbetalning av studiemedel - utan skillnad mellan
lånedel och bidragsdel - sker förskottsvis varje
månad. Utbetalningarna omfattar normalt fyra
veckobelopp. Med stöd av bemyndigande i
studiestödsförordningen (2000:655) har CSN utfärdat
föreskrifter om utbetalning av studiemedel.
Utskottet anser inte att riksdagen bör begära
utredning i denna fråga.

Förslag som gäller avskrivning av studielån tas upp
i flera motioner.

Folkpartiet föreslår i motion 2003/04:Ub414
yrkande 3 att regeringen skall utreda införande av
examensbonus för studenter i form av en viss
avskrivning av studieskulden. Studenter borde få en
extra stimulans att vara flitiga och fullfölja sin
studier, heter det i motionen.
I motionerna 2003/04:Ub235 (kd), 2003/04:Ub397
(fp) yrkande 4 och 2003/04:N335 (mp) yrkande 1
föreslås försöksverksamhet eller utredning av
möjligheterna att avskriva studieskulder för
akademiker som bosätter sig i glesbygden respektive
i avfolkningshotade kommuner.
U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Folkpartiets förslag om examensbonus behandlades
även vid förra riksmötet (bet. 2002/03:UbU7 s. 17
f.). Utskottet pekade då på ett antal förhållanden
som förklarar att ganska många studenter lämnar
högskolan utan att ha avlagt examen - förklaringar
som inte handlar om bristande flit hos studenterna.
Vidare pekade utskottet på att det också spelar stor
roll vilken värdering som görs på arbetsmarknaden av
att examen är avslutad eller inte. Förhållandet
mellan antalet helårsstudenter och antalet
helårsprestationer är ett viktigt mått på
effektiviteten i högskoleutbildningen. Denna kvot
har de senaste åren i genomsnitt legat på 0,83 och
tenderar inte att förändras. Utskottet anser liksom
förra året att det inte finns anledning att begära
en utredning om examensbonus.
Motionsyrkanden om avskrivning av studieskulder
för akademiker som bosätter sig i glesbygd
behandlades också förra året av riksdagen. Utskottet
hänvisade då till den pågående utredningen om
rörlighetsstimulanser (dir. 2002:80). Utredningen
redovisade uppdraget i april 2003 i betänkandet Ökad
rörlighet för sysselsättning och tillväxt (SOU
2003:37). Där beskrivs de åtgärder som prövats i
Nordnorge och som bl.a. har innefattat nedskrivning
av studielån. Utredningen har dock inte valt att
föreslå någon sådan åtgärd för svensk del. Utskottet
har erfarit att ärendet bereds inom
Regeringskansliet med sikte på den proposition om
arbetsmarknadspolitik som är aviserad till maj detta
år.

I motion 2003/04:Ub261 (fp) föreslås att en student
som arbetar på heltid i en studentkår skall undantas
från skyldigheten att påbörja återbetalning av sina
studielån vid ingången av det kalenderår som
infaller tidigast sex månader efter den senaste
termin som studenten haft studiemedel (yrkande 1).
De nuvarande reglerna kan innebära att en sådan
student måste börja återbetalningen medan hon eller
han gör studieuppehåll för att utöva sitt
kåruppdrag. Motionären vill också att de som gjort
uppehåll i studierna för att fullgöra ett kåruppdrag
inte skall gå miste om den minst sex månader långa
fristen innan de måste börja återbetalningen
(yrkande 2).

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
En låntagare i studiemedelssystemet får inte någon
ny återbetalningsfri tid, om han eller hon redan har
blivit återbetalningsskyldig på lånen. Däremot kan
studenten ansöka om att få årsbeloppet som skall
återbetalas nedsatt på grund av studier. Nedsättning
kan beviljas så länge låntagaren får studiemedel.
Det som motionären föreslår skulle innebära en
särbehandling av kåraktiva i jämförelse med vad som
gäller för studenter som gör studieuppehåll av andra
skäl. Utskottet anser inte att det skulle bidra till
ett rättvist studiestödssystem.

Kristdemokraterna föreslår i motion 2003/04:Ub513
yrkande 7 att ett system för att ge bonus till den
som återbetalar studielån i förtid skall utarbetas.
Samma förslag framförs i motion 2003/04:Ub264 (kd)
yrkande 2. Ett sådant bonussystem skulle innebära en
nettobesparing för staten.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandena.
Samma förslag har behandlats av riksdagen flera
gånger, senast i betänkandet 2002/03:UbU7. Liksom då
hänvisar utskottet till att regeringen redan med
nuvarande bestämmelser har möjlighet att föreskriva
om premier till låntagare som betalar tillbaka
större belopp än det fastställda årsbeloppet. Det
bör ankomma på regeringen att bedöma om det i
dagsläget skulle vara till fördel för staten att
göra det.

Övriga frågor

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om
villkoren för studiefinansiering för
elitidrottare, studerande vid
Invandrarakademin i Borås, studenter som blir
gravida, studerande vid folkhögskolor,
studerande med funktionshinder och studenter
vid utlandsförlagd svensk utbildning.
Jämför reservation 8 (m).

Motioner och utskottets ställningstaganden

Moderata samlingspartiet föreslår i motion
2003/04:Kr282 yrkande 5 ett tillkännagivande om
studiemedelsvillkor m.m. för elitidrottare. Enligt
motionärerna bör elitidrottare kunna få dispens från
kraven på studieresultat inom viss tid, så att de
kan hålla en lägre studietakt och ändå behålla
studiemedlen. I konsekvens med detta bör de också
kunna få studiemedel under längre tid än tolv
terminer. Motionärerna förordar även s.k.
ortsföreträde för elitidrottare, dvs. att en
högskolestuderande som är utövare av elitidrott
skall få möjlighet att byta till den studieort där
de bästa tränings- och tävlingsförutsättningarna
finns.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Ett likalydande yrkande behandlades vid förra
riksmötet och även flera gånger tidigare. Liksom
tidigare anser utskottet att idrottsutövning på
elitnivå inte bör föranleda större skuldsättning för
studenten än normalt, vilket skulle bli konsekvensen
om motionärernas förslag genomförs. I fråga om
ortsföreträde konstaterar utskottet att
Högskoleverket har funnit att sådant inte är
förenligt med gällande bestämmelser om antagning
till grundläggande högskoleutbildning.
Tillträdesbestämmelserna till högskolan är för
närvarande under utredning (dir. 2003:38 och 107).
Utredningen skall redovisas inom kort och kommer
därefter att följas av beredning i
Regeringskansliet.

I motion 2003/04:Ub349 (fp) yrkande 2 tar motionären
upp problemen för dem som bedriver studier vid
Invandrarakademin i Borås. Enligt motionen kommer
studenterna vid Invandrarakademin i fortsättningen
inte att få aktivitetsstöd, utan kommer att tvingas
att leva på försörjningsstöd. Motionären anser att
förutsättningarna när det gäller ekonomisk
kompensation till dessa studerande måste förändras
så att de får möjlighet till ekonomisk försörjning.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Invandrarakademin i Borås utgör ett värdefullt
exempel på ansträngningar att ta till vara
invandrade akademiker som en resurs i det svenska
samhället. Invandrarakademin är ett projekt som
Högskolan i Borås bedriver i samarbete med
näringsliv och arbetsliv. Högskolan anhöll i juni
2002 om medel till och ett särskilt uppdrag att
genomföra detta projekt. På tilläggsbudget för 2002
tilldelades Högskolan i Borås 3,5 miljoner kronor
för att möjliggöra åtgärder för att ge invandrade
akademiker ökade möjligheter till att komplettera
sin utbildning och för att underlätta inträdet på
arbetsmarknaden (prop. 2002/03:1, bet. FiU11, rskr.
31). I högskolans ansökan om medel angavs att
parterna i projektet skulle stå för ersättning till
deltagarna i form av introduktionsersättning,
aktivitetsstöd och/eller socialbidrag.
Det är enligt utskottets mening viktigt att
angelägen verksamhet som den vid Invandrarakademin i
Borås inte spolieras genom oklarhet om de ekonomiska
förutsättningarna för deltagarna. Aktivitetsstöd är
en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som inte tillhör
utbildningsutskottets ansvarsområde. För kurser inom
högskolan kan deltagarna få studiemedel. Dock gäller
för den som inte är svensk medborgare att CSN först
måste pröva om den sökande har principiell rätt till
svenskt studiestöd. Det förutsätter enligt
studiestödslagen (1999:1395) att han eller hon har
bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än
att genomgå utbildning här.

Motion 2003/04:Sf243 (kd) tar i yrkande 3 upp
villkoren för studiemedel efter graviditet. Det
måste vara möjligt och normalt att kunna göra
studieuppehåll därför att man får barn.
Studielånssystemet måste ändras så att det inte
automatiskt straffar dem som presterar mindre på
grund av barnafödande, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Ett likalydande yrkande behandlades vid förra
riksmötet (bet. 2002/03:UbU2 s. 26). Utskottet
hänvisade då till den studiesociala utredning som
pågick. Den har numera redovisat uppdraget i
betänkandet Studerande och trygghetssystemen (SOU
2003:130). Utredaren skriver att ett effektivt sätt
att gynna ökat barnafödande bland personer som är i
studier vore att förbättra nivåerna i
föräldrapenningen. Ärendet bereds inom
Regeringskansliet.
Studiemedel utgår i princip inte under
studieuppehåll. Studenter som får barn under
studietiden är ofta berättigade endast till
föräldrapenning på grundnivån. Den 1 januari 2004
höjdes grundnivån i föräldrapenningen från 150 till
180 kr per dag. Den som fortsätter studierna direkt
efter att ha fött barn (och alltså inte gör
studieuppehåll) eller som drabbas av hälsoproblem
under graviditet, kan åberopa dessa förhållanden vid
eventuell ansökan om fortsatta studiemedel. Vid
bedömningen av om en student skall få fortsatta
studiemedel med hänsyn till uppnådda studieresultat
tar man hänsyn till förhållanden av personlig natur
som kan antas ha inverkat på studieresultaten. Som
sådant förhållande räknas enligt CSN bl.a. egen
sjukdom, vård av sjukt barn och
barnpassningssvårigheter. Studiehindren bör dock i
huvudsak ha övervunnits för att studiemedel skall
kunna beviljas.

I motion 2003/04:Ub467 (s) föreslås en översyn av
hur studiemedelssystemet fungerar för
funktionshindrade. Ett hinder för studenter med
funktionshinder är retroaktiv utbetalning av
studiestöd, ett annat är alltför snäva tidsramar för
när kurser och studiepoäng skall ha uppnåtts för att
studiemedel skall kunna betalas ut, skriver
motionärerna. De hävdar också att medicinskt
funktionshindrade har svårt att studera i samma takt
som helt friska personer, men att situationen för
den gruppen inte beaktas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet om tillkännagivande.
Studiestödslagen (1999:1395) föreskriver att vid
bedömningen av om tidigare studieresultat är
tillräckliga för att nya studiemedel skall kunna
beviljas, skall hänsyn tas till förhållanden av
personlig natur som kan antas ha inverkat på
studieresultaten (3 kap. 7 §). CSN har utfärdat
allmänna råd i anslutning till denna lagbestämmelse.
Där skriver CSN att hänsyn också skall tas till om
den studerande har ett funktionshinder som påtagligt
medför att studierna fördröjs. Prognosen måste
emellertid tyda på att studierna kommer att kunna
fullföljas (CSNFS 2001:1).
Utbetalning av studiemedel sker förskottsvis varje
månad (3 kap. 39 § studiestödsförordningen,
2000:655).
Utskottet anser inte att riksdagen bör ta ansvar
för att närmare definiera vilka som skall räknas som
funktionshindrade. Det bör i stället åvila den
berörda centrala myndigheten, dvs. CSN.

Enligt motion 2003/04:Kr283 (fp) yrkande 2 behövs
det förändringar i regelverken för studiestödet när
det gäller folkhögskolestuderande. I dag finns det
enligt motionärerna en uppsjö av alternativ, och det
är svårt för den sökande att hålla reda på vad som
är tillämpligt för just henne eller honom. Vissa
omfattas av åldersskäl inte av det reguljära
studiestödet. Invandrare kan behöva en längre
studietid än vad aktuellt studiestöd ger möjlighet
till. För studerande med försörjningsansvar skulle
ett beslut om studiefinansiering som avser hela
studietiden vara en stor förbättring, enligt
motionärerna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Den reform av studiestödet som genomfördes den 1
juli 2001 innebar en väsentlig förenkling av
studiestödssystemet, jämfört med vad som gällde
tidigare. Ett huvudmotiv för reformen var att komma
till rätta med splittringen och komplexiteten i det
tidigare systemet. Frågan om den övre åldersgränsen
för studiemedel har utskottet behandlat tidigare i
detta betänkande.
Vuxna över 25 år som studerar på grundläggande
eller gymnasial nivå vid en folkhögskola kan i många
fall beviljas studiemedel med en högre bidragsdel än
den som gäller för eftergymnasiala studier, nämligen
ca 82 % i stället för ca 34,5 % av totalbeloppet.
Den som har beviljats studiemedel med högre
bidragsdel för en viss utbildning och som forsätter
i denna utbildning har företräde till den högre
bidragsdelen. Den bestämmelsen tillgodoser enligt
utskottets uppfattning behovet av besked om
studiefinansiering för hela studietiden.
Ett undantag från detta utgör rekryteringsbidraget
till vuxenstuderande. Den som börjar
folkhögskolestudierna med rekryteringsbidrag i 50
veckor blir för fortsatta studier därefter hänvisad
till studiemedel. Frågan om den högre bidragsdelen
prövas i så fall först när personen söker
studiemedel. Hittills har emellertid regeringen
avsatt mer medel till högre bidragsdel än som
motsvarats av efterfrågan från sökande.

Motion 2003/04:Ub265 (m) handlar om studiemedel vid
utlandsförlagd svensk utbildning. Göteborgs
universitet har sedan många år förlagt en av sina
institutioner till Sussex i England i anslutning
till universitetet där. De som läser vid denna
institution betraktas som studerande vid Göteborgs
universitet och får därför samma studiemedelsbelopp
som övriga studenter vid svenska universitet.
Svenska studenter som läser vid engelska universitet
kan däremot få ett högre lånebelopp, anpassat efter
kostnadsläget i Storbritannien. Motionärerna anser
att studenter som studerar i andra länder bör ha
samma ekonomiska villkor, oavsett på vilka grunder
de har antagits till studierna.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår
yrkandet.
Motsvarande yrkande har behandlats av riksdagen
flera gånger tidigare, senast i betänkande
2002/03:UbU7 s. 13. Liksom tidigare hänvisar
utskottet till att bestämmelserna om
studiemedelsbelopp skiljer mellan studier vid svensk
läroanstalt och studier vid utländsk läroanstalt. De
studenter som motionen handlar om studerar vid
Göteborgs universitet enligt kursplaner som gäller
där. Utskottet anser inte heller nu att riksdagen
skall göra något uttalande om att CSN bör ändra de
regler som verket, i enlighet med av regeringen
givet bemyndigande, har utfärdat och som innebär att
en förutsättning för att få studiemedelsbeloppet
anpassat till kostnadsläget utomlands är att man är
antagen till studier vid ett utländskt universitet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i reservationen.

1. Nytt studiemedelssystem (punkt 2) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub212 i denna del och
2003/04:Ub385 yrkande 1.

Ställningstagande

Det behövs av flera anledningar politisk enighet
kring ett långsiktigt, hållbart och överblickbart
studiefinansieringssystem. Det nya
studiemedelssystem som infördes 2001 är inte
hållbart, särskilt vad gäller
skuldsättningsproblematiken. Regeringen bör
konstruktivt söka lösningar till ett heltäckande
studiefinansieringssystem som tillgodoser följande
avgörande principer:

· Systemet skall vara ekonomiskt hållbart och
överblickbart både för den enskilda studenten och
för samhället.
·
· Högre utbildning skall löna sig även ekonomiskt.
Studenterna skall ges möjlighet att arbeta utan
att få minskade studiemedel, så att de kan minska
sin skuldsättning. Fribeloppet bör helt tas bort.
·
· Systemet skall bidra till minskad social
snedrekrytering. Många vågar av olika skäl inte
ta steget in i den akademiska världen. Det
avgörande är att högre studier skall löna sig.
Studier utomlands skall inte missgynnas.
·
· Skulderna skall betalas tillbaka.
·
· Systemet skall skilja mellan sådan finansiering
som är relaterad till studierna och sådan som
inte kan direkt hänföras till detta område, t.ex.
bostad under studietiden. För sådana kostnader
måste särskilda låneformer skapas.
·
· Alla studenter skall ha rätt till såväl
privatekonomisk rådgivning som information om
vilken kvalitet olika utbildningar har, innan de
fattar ett av de viktigaste investeringsbesluten
i sina liv.
·
· Ett större mått av flexibilitet måste tillåtas,
så att även längre studier kan finansieras via
studiemedel och de som så vill kan erbjudas
studiemedel i mer än tio månader per år.
·
· CSN måste konkurrensutsättas genom att man skapar
möjlighet för de studenter som vill att få sina
studielån via sin bank eller annat låneinstitut.
·

2. Tolvterminersregeln vid beviljande av
studiemedel (punkt 3) - fp, kd, c

av Ulf Nilsson (fp), Inger Davidson (kd), Axel
Darvik (fp) och Håkan Larsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub396 yrkande 10,
2003/04:Ub410 och
2003/04:Ub513 yrkande 6.

Ställningstagande

Begränsningar i rätten till studiemedel måste
finnas, inte minst av ekonomiska skäl. Vi anser dock
att skärpningen av villkoren för att få studiemedel
utöver tolv terminer har gått för långt. Denna
skärpning motverkar arbetet med att bryta den
sociala snedrekryteringen, genom att studenternas
ekonomiska bakgrund får större betydelse för
möjligheten att fullfölja långa
universitetsutbildningar. Studenter som efter en
eller ett par terminers studier påbörjar en längre
högskoleutbildning (exempelvis till läkare) bör
genom dispens kunna få studiemedel för att slutföra
denna, även om de haft studiemedel i tolv terminer.
Studiestödslagens krav på synnerliga skäl för att
dispens skall kunna beviljas bör ändras tillbaka
till särskilda skäl, som var det som gällde fram
till 2001 års studiemedelsreform.

3. Studiemedel för äldre studerande (punkt 5) -
fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:A370 yrkande 2,
bifaller delvis motion
2003/04:Ub373
och avslår motionerna
2003/04:Ub360,
2003/04:Ub381,
2003/04:Ub440 yrkande 1,
2003/04:Ub453 och
2003/04:Ub513 yrkande 5.

Ställningstagande

Möjligheterna till undantag från 41-årsgränsen för
studielån bör bli föremål för utredning. Denna gräns
kan av uppenbara samhällsekonomiska skäl inte
avskaffas. Stora lån skall inte kunna tas upp så
sent att det inte finns realistisk möjlighet för
låntagarna att betala tillbaka dem under resten av
yrkeslivet. Vad som däremot kan övervägas är att
skapa vissa utökade möjligheter att få studielån för
enstaka terminer av yrkesinriktad vidareutbildning
som syftar till att öka kompetensen hos den enskilde
så att han eller hon kan bli kvar i arbetslivet.
Frågan kräver en grundlig utredning för att finna
den avvägning som bättre än dagens regler stöder
arbetslinjen.

4. Studiemedel för äldre studerande (punkt 5) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub513 yrkande 5
och bifaller delvis motionerna
2003/04:Ub360,
2003/04:Ub373,
2003/04:Ub381,
2003/04:Ub440 yrkande 1,
2003/04:Ub453 och
2003/04:A370 yrkande 2.

Ställningstagande

I vårt land där genomsnittsåldern generellt blir
allt högre, där det ständigt talas om det livslånga
lärandet och där pensionsåldern har höjts finns det
en åldersgräns för när en person senast kan påbörja
studier med studiestöd. Denna åldersgräns kan
ifrågasättas. En översyn bör göras på detta område.

5. Avskrivning av studielån (punkt 7) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub414 yrkande 3
och avslår motionerna
2003/04:Ub235,
2003/04:Ub397 yrkande 4 och
2003/04:N335 yrkande 1.

Ställningstagande

Det är mycket viktigt för samhället, och inte minst
för den studerande själv, att inledda
högskolestudier avslutas med en examen. Studenter
borde få en extra stimulans att vara flitiga och
fullfölja sina studier. En möjlighet är att införa
en examensbonus i form av viss nedskrivning av
studieskulder. Motsvarande system kan införas också
för doktorander som disputerar. Detta skulle främja
effektivitet i utbildningen utan att högskolorna
tvingas att tumma på kvalitetskraven. Möjligheterna
att införa ett sådant system bör utredas snarast.

6. Undantag från återbetalningsskyldighet i
anslutning till uppdrag inom studentkår
(punkt 8) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub261 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Studentkårernas verksamhet är viktig för lärosätena.
Det skulle knappast medföra några oöverstigliga
kostnader för staten att medge de undantag från
återbetalningsreglerna som motionären föreslår.
Regeringen bör ändra studiestödsförordningen så att
studenter som gör studieuppehåll för att på heltid
arbeta inom sin studentkår inte behöver påbörja
återbetalningen av sitt studielån under den tid de
fullgör sitt studentkårsuppdrag, och så att dessa
studenter inte går miste om tidsfristen på sex
månader innan återbetalningen måste påbörjas.

7. Bonus vid förtida återbetalning (punkt 9) -
kd

av Inger Davidson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna

2003/04:Ub264 yrkande 2 och
2003/04:Ub513 yrkande 7.

Ställningstagande

Vid två tillfällen, nämligen under andra halvåret
1983 och under hela 1986, erbjöds låntagare att mot
en premie frivilligt i förtid återbetala sin
studieskuld. Premien var mellan 5 och 20 % beroende
på antalet återstående betalningar. Ett sådant
bonussystem ökar de förtida återbetalningarna till
staten och minskar avskrivningarna, dvs. det innebär
netto en besparing för staten. Därför bör på nytt
någon form av bonussystem utarbetas och genomföras
snarast.

8. Studiemedel vid utlandsförlagd svensk
högskoleutbildning (punkt 15) - m

av Sten Tolgfors (m), Anna Ibrisagic (m) och
Tobias Billström (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion

2003/04:Ub265.

Ställningstagande

Det är viktigt att svenska studenter kan få
ekonomiska möjligheter att studera vid utländska
universitet och att studenter från andra länder får
erfarenheter och kunskap från svenska universitet.
Svenska studenter kan numera få studiemedel för
studier utomlands, vilket är bra. Det finns dock
ingen anledning att diskriminera studenter som
deltar i utbildning som ett svenskt universitet har
förlagt utomlands, såsom nu sker med studenter som
läser vid Göteborgs universitets filial i England.
Dessa får inte möjlighet till studielån av samma
omfattning som svenska studenter som läser vid
brittiska universitet. Studiemedelsförordningen bör
snarast ändras så att studenter inte missgynnas
ekonomiskt om de väljer att studera vid sitt eget
universitets utlandsfilial.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i yttrandet.

1. Nytt studiemedelssystem (punkt 2) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Folkpartiet har varit kritiskt till det nya
studiestödssystem som infördes den
1 juli 2001. Vi har i våra budgetmotioner föreslagit
en höjning av totalbeloppet per månad med 200 kr och
en höjning av fribeloppet från 250 % till 300 % av
prisbasbeloppet. Det är enligt vår mening orättvist
att personer som är över 25 år och redan har gjort
sitt inträde på arbetsmarknaden skall gynnas i
studiestödssystemet. Vi har därför motsatt oss det
rekryteringsbidrag som riktas till denna grupp, och
vill i stället ge studenter som har barn möjlighet
till tilläggslån om 3 000 kr per månad.

2. Nytt studiemedelssystem (punkt 2) - kd

av Inger Davidson (kd).

Ett högre bidrag kombinerat med borttaget
inkomsttak ger möjlighet att minska
studielånen. Kristdemokraterna har i sin
långtidsbudget beräknat medel för att med
början höstterminen 2005 successivt höja
bidragsdelen i studiemedlen till att utgöra
hälften av totalbeloppet. Vi har också
föreslagit att inkomsttaket - fribeloppet -
skall tas bort, vilket skall kompletteras
med höga krav på studieresultat och
principen att lånen skall betalas tillbaka.
Uppmuntran i kombination med krav när det
gäller studieresultat är en god modell för
framtidens studiestöd. Det nya
studiestödssystemet för universitets- och
högskolestudier skall enligt vårt förslag
införas från höstterminen 2005. Centrala
studiestödsnämnden, CSN, har under flera år
dragits med problem. Det har föranlett
Riksdagens revisorer att granska CSN
närmare. Kristdemokraterna har instämt i de
förslag till förbättringar som togs upp i
Riksdagens revisorers rapport 2002/03:RR15.
På ett principiellt plan bör CSN inte
budgetera med intäkter från
påminnelseavgifter: CSN och regeringen måste
ta fram en bättre plan för hur man skall
hantera hård arbetsbelastning. För att
minska risken att studenterna blir lidande
bör regelverket runt studiestödet förenklas
så långt möjligt och en större del av
ärendehanteringen inriktas mot efterkontroll
snarare än förhandsprövning. Slutligen är
det principiellt tveksamt att i sin budget
ha förväntan på att studenterna skall
misslyckas med att i tid betala sina
studielån.

3. Nytt studiemedelssystem (punkt 2) - c

av Håkan Larsson (c).

Centerpartiet arbetar för ett nytt och förbättrat
studiefinansieringssystem. Enligt vår uppfattning
bör bidrag och lån utgöra vartdera 50 % av
totalbeloppet i studiemedelssystemet.
Återbetalningen utformas som ett modifierat
annuitetslån på 20-25 år och fribeloppet uppgår till
två basbelopp. Detta förslag innebär att skuldbördan
blir hanterlig för alla studenter och att
möjligheten att undvika lån blir större genom höjt
fribelopp.

Ett studiefinansieringssystem måste vara hållbart
och förutsägbart över tiden, såväl för den enskilde
studenten som för staten. Med ett nytt system i
enlighet med denna modell kan också den sociala
snedrekryteringen minskas. I förening med
Centerpartiets skatteförslag kommer denna modell att
möjliggöra för stora grupper att minska sin
lånebörda. Därmed blir det också lättare för
personer från studieovana hem att ta steget in i
högskolan. Så fort samhällsekonomin ger utrymme är
det prioriterat att höja totalbeloppet i
studiemedelssystemet.

4. Studier vid Invandrarakademin i Borås (punkt
11) - fp

av Ulf Nilsson (fp) och Axel Darvik (fp).

Invandrarakademin i Borås har blivit en mycket
framgångsrik verksamhet. Ett tecken på det är att
den anlitas av kommuner från hela Sverige för att
validera utbildningsbakgrunden för personer med
utländsk bakgrund. En annan del av verksamheten är
att ett 20-tal personer tas in varje termin på en
utbildning som skall komplettera deras utländska
högskoleutbildning. Erfarenheterna visar att andelen
som avslutar utbildningen framgångsrikt är mycket
hög och att de flesta får arbete efteråt. En
anledning till att verksamheten är framgångsrik är
den intagningsprocedur som föregår utbildningen. De
som antas måste ha en utländsk examen, goda
kunskaper i svenska och i intervjuer visa att de har
den motivation som krävs för att klara utbildningen.
Folkpartiet finner erfarenheterna från
Invandrarakademin vid Högskolan i Borås intressanta
och det vore angeläget att sprida erfarenheterna
därifrån till fler högskolor. Det borde genomföras
en inventering och utvärdering av högskolornas
tillvägagångssätt för att validera utländska examina
och genomföra kompletteringsutbildningar för
akademiker med utländsk bakgrund.

Sedan tre terminer tillbaka bedrivs
aspirantutbildning vid Linköpings universitet och
Malmö högskola för att förbättra långstidsarbetslösa
invandrade akademikers chanser att få inträde i
arbetslivet. En del av studenterna som följer denna
utbildning riskerar att inte kunna fullfölja sina
studier därför att de tidigare beräknade
arbetsmarknadsåtgärderna - mest aktivitetsstöd -
inte omfattar hela den period som de behöver ägna åt
studier och praktik innan de får behörighet t.ex.
som lärare eller tar en annan yrkesexamen. Många
aspiranter har inte möjlighet att kommande terminer
finansiera fortsatta studier med studiemedel. En del
av dem har passerat 50-årsgränsen, men kan
självklart arbeta i 10 eller 15 år efter avslutad
utbildning. Andra har tvingats dra på sig skulder
under sina tidigare försök att etablera sig i
arbetslivet (hemutrustningslån, studielån för
fördjupade kurser i svenska eller andra lån tagna
för att finansiera AMS-utbildningar som kommunerna
inte betalade för) och de kan inte klara den
ytterligare skuldsättning som de skulle ådra sig
genom att använda studiemedel.
Varje invandrad akademiker som får inträde i det
svenska yrkeslivet är en direkt social, ekonomisk
och politisk vinst för hela samhället.
Aspirantutbildningen i Malmö och Linköping liksom
Invandrarakademin i Borås utgör goda förebilder som
inte bör få spolieras av att deltagarna inte får
realistiska möjligheter att försörja sig under hela
studietiden.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2003

2003/04:Ub212 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om nödvändigheten av ett
reformerat studiemedelssystem med anledning av
Riksdagens revisorers förslag angående CSN:s
handläggningstider och tillgänglighet.

2003/04:Ub235 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen begär att regeringen utreder möjligheten
att avskriva statliga studielån för ungdomar som
väljer att bo och arbeta i glesbygden och att detta
finansieras inom ramen för
studiefinansieringssystemet.

2003/04:Ub261 av Karin Granbom (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte göra
studenter som på fulltid arbetar kåraktivt
återbetalningsskyldiga under fullgörandet av sina
studentkårsuppdrag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett uppehåll i
studierna för att fullgöra ett kåruppdrag inte vid
senare tillfälle skall innebära att studenten
mister den minst sex månader långa
återbetalningsdispensen.

2003/04:Ub264 av Tuve Skånberg och Per Landgren
(kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att mot en bonus
ge möjlighet för dem som önskar att i förtid
återbetala sina studieskulder.

2003/04:Ub265 av Anita Sidén och Elizabeth Nyström
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ändra
studiemedelssystemet vid institutioner utomlands.

2003/04:Ub296 av Ulla Wester (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om problemen med
studiefinansieringen för teckenspråks- och
dövblindtolkar samt för vuxendövtolkar.

2003/04:Ub312 av Carina Adolfsson Elgestam och
Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
studiebidragssystemet för ungdomar.

2003/04:Ub339 av Claes Västerteg och Roger Tiefensee
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheterna
till en individualiserad utbetalning av lånedelen i
studiemedlen.

2003/04:Ub349 av Anne-Marie Ekström (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tillförsäkra
studenter vid Invandrarakademin i Borås möjlighet
till egen försörjning.

2003/04:Ub360 av Gunnar Nordmark (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om utredning av
studiestödssystemet för äldre studerande.

2003/04:Ub373 av Britta Rådström och Carin Lundberg
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om livslångt lärande.

2003/04:Ub381 av Anne Ludvigsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ökad flexibilitet och
individuella bedömningar i studiestödssystemet.

2003/04:Ub385 av Gunilla Carlsson i Tyresö m.fl.
(m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av
ett reformerat studiemedelssystem.

2003/04:Ub396 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om mer
generösa dispensregler.

2003/04:Ub397 av Hans Backman m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om möjlighet att
bedriva försöksverksamhet med avskrivning av
studieskulder för akademiker som tar arbeten i
glesbygd, exempelvis i Norrland.

2003/04:Ub410 av Conny Öhman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att regeringen
följer upp konsekvenserna av de nuvarande
dispensreglerna.

2003/04:Ub414 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda en
examensbonus för studenter.

2003/04:Ub440 av Catherine Persson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utveckla nya
system för studiefinansiering för vuxna.

2003/04:Ub453 av Lars U Granberg och Lennart
Klockare (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att man bör överväga en
översyn av studiefinansieringsmöjligheterna för
personer över 45 år.

2003/04:Ub467 av Lars U Granberg och Birgitta
Ahlqvist (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen bör överväga
en översyn av hur studiemedelssystemet och stödet
för funktionshindrade fungerar på universitets- och
högskolenivå.

2003/04:Ub513 av Torsten Lindström m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av den
bortre åldersgränsen för studiemedel.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att återinföra de
tidigare reglerna för dispens för extra
studiemedel.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en bonus för den
som i förtid återbetalar sina studieskulder.

2003/04:Sf243 av Tuve Skånberg (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utforma
studiemedelssystemet så att det inte missgynnar
den som blir gravid.

2003/04:Kr282 av Kent Olsson m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studiemedel,
studietid i högskolan samt ortsföreträde för
elitidrottare.

2003/04:Kr283 av Linnéa Darell och Karin Granbom
(fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
förändringar i regelverken rörande
folkhögskolestuderandes villkor.

2003/04:N335 av Ingegerd Saarinen och Lotta N
Hedström (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
effekterna av en avskrivning av studielånen för de
nyutexaminerade akademiker som flyttar till
avfolkningshotade kommuner.

2003/04:A370 av Bo Könberg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utredning om
undantag från studiemedelssystemets 41-årsgräns
för kortare tid av yrkesinriktad vidareutbildning.