Studiefinansieringen för doktorander

Betänkande 1994/95:UbU13

Utbildningsutskottets betänkande 1994/95:UBU13

Studiefinansieringen för doktorander

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95
UbU13

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att -- mot bakgrund
av det statsfinansiella läget -- återinföra utbildningsbidrag
som finansieringsform för doktorander. Emellertid bör, i
enlighet med vad regeringen har förordat, minst 50 % av de
medel som lärosätena totalt avsätter för studiefinansieringen
inom fakultetsanslagen avse doktorandtjänster. Mot beslutet
reserverar sig Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet i en
gemensam reservation. Kristdemokraterna föreslår i en egen
reservation ett studiestöd för doktorander innebärande
successivt förbättrade ekonomiska villkor under
forskarutbildningen.

Vänsterpartiet för i en reservation fram förslag om möjlighet
att överklaga beslut om tillsättning av bl.a.
doktorandtjänster.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 9 littera C
inledningen föreslagit
7. att riksdagen godkänner att utbildningsbidrag återinförs
som finansieringsform för doktorander.

Motionerna

1994/95:Ub321 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade möjligheter till forskarutbildning
och forskning för lärare.

1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättrade möjligheter till
forskarkarriär.

1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
19. att riksdagen avslår regeringens förslag om att
återinföra utbildningsbidrag för doktorander.

1994/95:Ub653 av Elving Andersson och Anders Svärd (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättrade kontakter mellan
universitet och högskolor och mindre och medelstora företag
samt om ökningen av antalet industridoktorander.

1994/95:Ub657 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om doktorandstipendier vid de konstnärliga högskolorna.

1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om andelen doktorandtjänster för den nya
grupp doktorander som regeringen föreslår,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om besvärsrätt.

1994/95:Ub710 av Tuve Skånberg och Inger Davidson (kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en finansieringsform för doktorander
som i en trappa successivt övergår från de villkor som gäller
för utbildningsbidrag till de villkor som gäller för
doktorandtjänster.

1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
21. (delvis) att riksdagen beslutar anslå 187 500 000 kr
för att fullfölja övergången från utbildningsbidrag till
doktorandtjänster och att utöka antalet doktorandtjänster i
forskarutbildningen.

1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av
utbildningsbidrag.

Utskottet

Genom beslut av regering och riksdag våren 1982 bemyndigades
forskningsråden att fr.o.m. den 1 juli 1982 inrätta
doktorandtjänster som ny typ av studiefinansieringsform inom
forskarutbildningen (prop. 1981/82:106, bet. UbU 1981/82:37,
rskr. 397). Samtidigt fick även universitets- och
högskolestyrelse försöksvis använda viss del av resurserna för
utbildningsbidrag för att inrätta doktorandtjänster. Riksdagen
godkände våren 1985 regeringens förslag att doktorandtjänster
vid högskoleenheterna i fortsättningen borde vara ett reguljärt
inslag i studiefinansieringen (prop. 1984/85:100 bil. 10, bet.
UbU 32, rskr. 376). Redan året därpå fann utbildningsutskottet
starka motiv för en strävan att låta doktorandtjänsterna
gradvis ta över utbildningsbidragens roll inom
studiefinansieringen och tillstyrkte ett motionsledes framfört
förslag att räkna upp fakultetsanslagen och anslaget till
temaorienterad forskning för att påskynda denna utveckling inom
samtliga fakulteter (bet. UbU 1985/86:32, rskr. 340). I syfte
att ersätta utbildningsbidragen med doktorandtjänster har
riksdagen därefter i samband med de forskningspolitiska
besluten tillstyrkt förslag från regeringen om ökning av
fakultetsanslagens medel för forskarutbildning. Vid det
forskningspolitiska beslutet våren 1993 anförde utskottet som
sin uppfattning att samtliga utbildningsbidrag borde omvandlas
till tjänster snarast möjligt och senast vid utgången av
planeringsperioden 1993/94--1995/96 (bet. 1992/93:UbU15 s. 36).
Regeringen har föreskrivit att några nya innehavare av
utbildningsbidrag inte fick utses efter den 1 juli 1993 och att
den som har beviljats utbildningsbidrag före denna tidpunkt får
beviljas ytterligare sådana bidrag fram till utgången av juni
1996 (SFS 1993:863).

I nu förevarande proposition erinrar regeringen om att
avsikten med omvandlingen av utbildningsbidragen till
doktorandtjänster har varit att denna skulle kunna ske med
bibehållande av det antal studiestödsrum som år 1987
finansierades inom ramen för fakultetsanslagens minimibelopp
för studiefinansiering. Det har hela tiden stått lärosätena
fritt att utöver dessa resurser avsätta ytterligare medel för
studiefinansiering inom ramen för de totala anslagen. Av
propositionen framgår att två tredjedelar av doktoranderna
finansierar sina studier med innehav av doktorandtjänst eller
utbildningsbidrag. Samtidigt som omvandlingen till
doktorandtjänster pågått har nya utbildningsbidrag inrättats
med fakultetsmedel eller med externa medel. Det totala antalet
forskarstuderande som får studiefinansiering är därför nu
betydligt större än år 1987. Antalet aktiva doktorander har
under perioden ökat från ca 12 000 till ca 15 000.
Efterfrågan är också större. Om inga åtgärder vidtas, kommer
många forskarstuderande att mista den finansiering de har i
dag, när utbildningsbidragen avskaffas.

I det statsfinansiella läge som råder är det enligt
regeringen inte möjligt att tillskjuta ytterligare resurser för
doktorandtjänster för att tillgodose behovet av fler
studiestödstillfällen. Regeringen avser därför att åter öppna
möjligheten att utse nya innehavare av utbildningsbidrag.
Återinförandet av utbildningsbidragen är en åtgärd på kort
sikt, framhåller regeringen, som också redovisar sin avsikt att
se över den framtida utformningen av studiefinansieringen.
Regeringen begär att riksdagen godkänner att
utbildningsbidrag återinförs som finansieringsform för
doktorander.

I motionerna 1994/95:Ub907 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub624
(fp) yrkande 19 yrkas uttryckligen avslag på förslaget att
återinföra utbildningsbidragen. Enligt den förra motionen är
omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster en
viktig del i arbetet på att långsiktigt skapa bättre villkor
för forskningen. I den senare anför motionärerna att beslutet
om övergång till doktorandtjänster bör fullföljas. Det är bl.a.
avgörande för att öka antalet kvinnliga doktoranders
möjligheter att genomföra sina studier. Enligt Centerpartiets
partimotion 1995/96:Ub601 bör målsättningen för omvandlingen av
utbildningsbidragen bibehållas, och det bör övervägas hur och i
vilken takt målet skall uppnås. Regeringen bör återkomma med en
plan, förordar motionärerna och föreslår att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad de anfört om förbättrade
möjligheter till forskarkarriär (yrkande 10). Även Miljöpartiet
hävdar i motion 1994/95:Ub905 att övergången från
utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör fullföljas och
föreslår att 187,5 miljoner kronor anvisas för att öka antalet
doktorandtjänster (yrkande 21 i denna del). I motion
1994/95:Ub710 (kds) föreslås en finansieringsform för
doktorander som i en trappa successivt övergår från de villkor
som gäller för utbildningsbidrag till de villkor som gäller för
doktorandtjänster. Successivt bättre förhållanden för
doktoranderna skulle ge ett tillräckligt mått av ökande social
trygghet och ekonomisk motivation, anför motionärerna.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och
motionerna anföra följande.

Utskottet, som inledningsvis och i korthet har redovisat
statsmakternas avsikter när det gäller doktorandtjänsterna som
dominerande form för studiefinansieringen inom
forskarutbildningen, konstaterar att det har rått politisk
enighet om fördelen med tjänsterna framför utbildningsbidragen
när det gäller möjligheten att effektivt bedriva studier på
doktorandnivå. Syftet med reformen har varit att förbättra
doktorandernas ekonomiska villkor och sociala trygghet och
därigenom även öka effektiviteten i studierna. Det finns inget
i propositionen som säger att regeringen har en annan
uppfattning såvitt avser doktorandtjänsternas fördelar.
Regeringen anför själv att det av flera skäl är angeläget att
slå vakt om doktorandtjänsterna, då de ger bättre sociala
förmåner och har betydelse för jämställdheten.

Utskottet tar längre fram i detta betänkande upp frågan om
hur stor andel av medlen för studiefinansieringen som bör avse
doktorandtjänster. I ett annat betänkande (1994/95:UbU15) tar
utskottet ställning till regeringens förslag om en överföring
av resurser från arbetsmarknadspolitiska åtgärder till
forskarutbildningen, varigenom ytterligare 300--500 doktorander
kan erbjudas forskarutbildning. I förevarande sammanhang
behandlas enbart frågan om återinförande av
utbildningsbidragen.

Utskottet har uppfattat regeringens förslag såsom en följd av
det svåra statsfinansiella läge som nu råder. Utskottet
ansluter sig till regeringens bedömning att det för närvarande
inte är möjligt att skjuta till de ytterligare resurser som
skulle krävas för att tillgodose behovet av studiestödsrum
enbart i form av doktorandtjänster. Utskottet noterar att
regeringen avser att återinföra möjligheten att kombinera
utbildningsbidrag med anställning som assistent. Härigenom kan
fler personer erhålla studiefinansiering inom givna belopp.
Utskottet konstaterar vidare att regeringen betraktar ett
återinförande av utbildningsbidragen som en åtgärd på kort
sikt. Regeringen avser att i nästa forskningspolitiska
proposition kunna lägga fram ett nytt och mer flexibelt system
för studiefinansieringen inom forskarutbildningen. Det bör
utformas, anför regeringen, så att det uppmuntrar doktoranderna
att avlägga examen och främjar effektiviteten i
forskarutbildningen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen bifaller
regeringens förslag att återinföra utbildningsbidrag som
finansieringsform för doktorander. Riksdagen bör därjämte avslå
motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10, 1994/95:Ub624 yrkande 19,
1994/95:Ub710, 1994/95:Ub905 yrkande 21 delvis och
1994/95:Ub907 yrkande 3.

Frågan om hur stor andel av medlen för forskarutbildningen
som skall avse doktorandtjänster tas upp i motion
1994/95:Ub706 (v) yrkande 7. Av de medel som avsätts för
studiefinansiering inom fakultetsanslagen bör minst 50 % avse
doktorandtjänster, anser motionärerna.

Utskottet anser liksom regeringen att det av flera skäl är
angeläget att slå vakt om doktorandtjänsterna. Utskottet har
därför inget att erinra mot vad regeringen anfört om att minst
50 % av de medel som lärosätena totalt avsätter för
studiefinansieringen inom fakultetsanslagen bör avse
doktorandtjänster. Motionärernas önskemål är sålunda
tillgodosett. Yrkandet bör därför avslås.

Utskottet har i sammanhanget uppmärksammat att regeringen i
proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män
inom utbildningsområdet har återkommit till frågan om
doktorandtjänsterna. Regeringen anser att jämställdhetsaspekter
bör anläggas vid fördelningen av de resurser (37 miljoner
kronor) som begärs i budgetpropositionen (s. 260) för en
särskild satsning på forskarutbildning. Den avser
studiefinansiering för ytterligare 300--500 doktorander
budgetåret 1995/96 under de tolv första månaderna. Enligt
regeringen bör 30 miljoner kronor av dessa medel avsättas för
att öka antalet doktorandtjänster som innehas av kvinnor.
Utskottet behandlar proposition 1994/95:164 i sitt betänkande
1994/95:UbU18.

Enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 8 bör det vara
möjligt att hos någon av regeringen utsedd myndighet anföra
besvär över beslut om utbildningsbidrag och tillsättning av
doktorandtjänster och institutionstjänster.

Enligt bestämmelserna i högskoleförordningen (1993:100) får
beslut om tillsättning av annan tjänst än doktorandtjänst eller
vikariat på tjänst vid statlig högskola överklagas till
Överklagandenämnden för högskolan (13 kap. 2 §). Såväl
tillträdet till forskarutbildningen som tillsättningen av
doktorandtjänster är kringgärdade av bestämmelser i samma
förordning (10 kap. resp. 5 kap.). Utskottet nöjer sig i detta
sammanhang med att peka på följande. Grunden för urval bland
sökande till forskarutbildning är graden av förmåga att
tillgodogöra sig sådan utbildning. För behörighet till en
doktorandtjänst krävs att sökanden är antagen till
forskarutbildning vid en högskola. Vid tillsättning av
doktorandtjänst skall avseende främst fästas vid graden av
förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildning. Som redan
framgått kommer utskottet senare i vår att behandla vad
regeringen i proposition 1994/95:164 anfört om särskilda medel
för att öka antalet doktorandtjänster som innehas av kvinnor.
Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget om ett
tillkännagivande av riksdagen om besvärsrätt för
doktorandtjänster.

När det gäller frågan om besvärsrätt vid beslut om
utbildningsbidrag vill utskottet erinra om att sådana beslut
enligt den nu upphävda förordningen (1976:536) om
utbildningsbidrag för doktorander inte fick överklagas utom i
det fall någon obehörigen hade uppburit utbildningsbidrag och
fråga om återkrav hade prövats av fakultets- eller
sektionsnämnden. Enligt samma förordning skulle vid beviljande
av utbildningsbidrag företräde ges åt sådana sökande som
bedömdes bäst kunna tillgodogöra sig forskarutbildningen. Om
riksdagen bifaller vad utskottet i det föregående har
tillstyrkt om återinförande av utbildningsbidrag, bör det
ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser om
bidragen. Utskottet avstyrker därmed bifall även till den del
av motionen som avser besvärsrätt vid beslut om
utbildningsbidrag.

Utskottet tar i det följande upp tre motioner som ligger
utanför ramen för ärendet till riksdagen.

Enligt motion 1994/95:Ub653 (c) bör regeringen intensifiera
arbetet med att förbättra kontakterna mellan forskarvärlden och
de mindre och medelstora företagen och snarast redovisa för
riksdagen vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet
industridoktorander. Det är av avgörande betydelse att
kontaktytorna mellan forskarsamhället och näringslivet breddas.

Utskottet gör samma bedömning som motionärerna när det gäller
betydelsen av forskningssamverkan mellan universitet/högskolor
och representanter för industri, näringsliv och samhälle. Ett
av de mest prioriterade områdena vid riksdagens beslut våren
1993 om forskningspolitiken var kunskapsutbytet mellan de
vetenskapliga institutionerna och framför allt forskningen och
utvecklingsarbetet i företagen. Utskottet strök för egen del
under de mindre och medelstora högskolornas viktiga roll i
samarbetet med näringslivet och framhöll dessa läroanstalters
stora ansvar när det gäller att genom forskningsinformation och
kontaktverksamhet bereda näringsliv, kommuner och andra, vars
utveckling kan främjas därigenom, tillgång till högskolornas
kunskaper (bet. 1992/93:UbU15 s. 27). Den nuvarande regeringen
erinrar i förevarande budgetproposition om att särskilda
resurser har avsatts för ändamålet under innevarande budgetår
(prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 103). Regeringen framhåller att
det är angeläget att dessa resurser på sikt samordnas och
integreras med forskningssystemet som helhet. Regeringen avser
att fr.o.m. ingången av nästa planeringsperiod göra dessa
resurser permanenta för forskning/forskarutbildning vid de
mindre och medelstora högskolorna. Utskottet vill även peka på
att regeringen i inledningen till budgetpropositionens avsnitt
Universitet och högskolor i mer allmänna ordalag tar upp frågan
om samverkan mellan näringsliv och högskola. Nya och bättre
vägar måste skapas för att omvandla resultat från den
grundläggande forskningen till tillämpad forskning och
utveckling, anför regeringen (s. 80 f.).

I regleringsbrevet för innevarande budgetår föreskrivs att
viss del av studiefinanseringsmedlen inom de tekniska och
matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna skall avsättas för
forskarutbildning i samverkan med näringslivet. Utskottet vill
slutligen erinra om riksdagens beslut förra året om medel till
en stiftelse med uppgift bl.a. att stödja kunskaps- och
kompetensutbyte mellan näringsliv, universitet, högskolor och
forskningsinstitut. En del av dessa medel avser bl.a.
finansiering av forskarutbildning i samverkan med företag,
bl.a. inom det teknisk-naturvetenskapliga området (prop.
1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399).

Utskottet finner att motionärernas syfte med yrkandet är
tillgodosett genom av riksdag och regering redan beslutade
åtgärder. Riksdagen bör kunna utgå från att regeringen
uppmärksamt följer utvecklingen och att regeringen i
nästkommande proposition om forskningspolitiken lägger fram de
förslag på det nu berörda området som den finner påkallade.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall
till motion 1994/95:Ub653.

Enligt motion 1994/95:Ub657 (m) är likheterna mellan de
traditionellt vetenskapliga och de konstnärliga utbildningarna
påfallande. En fördjupning och specialisering efter den
grundläggande konstnärliga utbildningen kan i mycket likna
forskarutbildningen, menar motionären, som anser att en
utredning om doktorandstudier vid de konstnärliga högskolorna
snarast bör initieras. I yrkandet begärs ett tillkännagivande
av riksdagen om vad i motionen anförts om doktorandstipendier
vid de konstnärliga högskolorna.

Utskottet konstaterar att motionären tar upp en fråga av stor
principiell räckvidd, nämligen huruvida forskarutbildning inom
fakultetsområdena och högre konstnärlig utbildning/konstnärligt
utvecklingsarbete är jämförbara och skall kunna anses motsvara
varandra såvitt avser forskning.

Utskottet har erfarit att Musikhögskolan och teaterhögskolan
i Malmö (Lunds universitet) har gjort en framställning hos
regeringen om rätt att utfärda konstnärlig doktorsexamen i
musik. Ärendet har remitterats till Kanslersämbetet för
yttrande. Ämbetet har i sin tur berett ett antal instanser med
verksamhet inom såväl konstnärliga som vetenskapliga områden
tillfälle att lämna synpunkter.

Regeringens ställningstagande i det aktuella ärendet torde
bli vägledande för beslut framdeles i den fråga som motionären
fört fram. Utskottet anser inte att riksdagen skall göra något
uttalande med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.

I motion 1994/95:Ub321 (kds) efterlyses större möjligheter
till forskarutbildning och forskning för lärare. Motionären
anför att det är viktigt att undersöka intresset för forskning
hos lärare.

Utskottet utgår från att motionären avser lärare inom
skolväsendet.

Regeringen meddelar i budgetpropositionen att den avser att
göra en översyn av lärarutbildningen, som bl.a. skall ta upp
frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att
vidareutbilda sig, att arbeta med didaktisk forskning m.m. (s.
30). Utskottet delar motionärens uppfattning om värdet av att
inom forskningen använda lärarnas erfarenheter och har
självfallet inget att erinra mot att åtgärder vidtas som gör
det möjligt för lärare att i större utsträckning än hittills
genomgå forskarutbildning. Mot bakgrund av den aviserade
översynen och då utskottet utgår från att sådana synpunkter som
anförs i motionen därvid kommer att beaktas avstyrks motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande doktorandernas studiefinansiering
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10, 1994/95:Ub624
yrkande 19, 1994/95:Ub710, 1994/95:Ub905 yrkande 21 delvis och
1994/95:Ub907 yrkande 3 godkänner att utbildningsbidrag
återinförs som finansieringsform för doktorander,

res. 1 (c, fp, mp)
res. 2 (kds)

2. beträffande andel av medel för doktorandtjänster
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ub706 yrkande 7
godkänner vad regeringen anfört,

3. beträffande besvärsrätt
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 8,

res. 3 (v)

4. beträffande industridoktorander
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub653,

5. beträffande doktorandstipendier vid de konstnärliga
högskolorna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub657,

6. beträffande möjligheterna för lärare till
forskarutbildning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub321.

Stockholm den 20 april 1995

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Eva Johansson (s),
Rune Rydén (m),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Margitta Edgren (fp),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds) och
Majléne Westerlund Panke (s).

Reservationer

1. Doktorandernas studiefinansiering (mom. 1)

Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Gunnar Goude
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:

Som framgår av det föregående har det rått enighet om
fördelarna med doktorandtjänsterna jämfört med
utbildningsbidragen. Den pågående avvecklingen av
utbildningsbidragen är en viktig del i arbetet på att
långsiktigt skapa bättre villkor för forskningen. Genom bättre
villkor för de forskarstuderande ökar möjligheterna till större
rekrytering av forskare. Den sociala trygghet som följer med
tjänsterna och de bättre ekonomiska villkoren skapar
förutsättningar för effektivt genomförda studier. En fortsatt
omvandling av studiebidragen är avgörande för att öka antalet
kvinnliga doktoranders möjligheter att genomföra sina studier.
Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag
innebär en återgång till en situation med sämre sociala villkor
för de studerande. Det är dessutom en helt felaktig signal till
dem som nu ansvarar för inrättande och finansiering av
doktorandtjänster, t. ex. fakulteter, forskningsstiftelser och
forskningsråd.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 19 och 1994/95:Ub907
yrkande 3 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub601 yrkande
10 och 1994/95:Ub905 yrkande 21 (delvis) avslår regeringens
förslag att återinföra utbildningsbidrag som finansieringsform
för doktorander. Riksdagen bör därjämte avslå även motion
1994/95:Ub710.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande doktorandernas studiefinansiering
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624
yrkande 19 och 1994/95:Ub907 yrkande 3 och med anledning av
motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 10 och 1994/95:Ub905 yrkande
21 (delvis) avslår såväl regeringens förslag att återinföra
utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander som
motion 1994/95:Ub710,

2. Doktorandernas studiefinansiering (mom. 1)

Inger Davidson (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte är
möjligt att tillskjuta ytterligare medel för doktorandtjänster.
Emellertid anser utskottet i likhet med motionärerna i motion
1994/95:Ub710 att regeringens förslag om en återgång till en
ordning med utbildningsbidrag inte är den bästa lösningen på
problemet. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag om
införande av ett system med successivt förbättrade ekonomiska
villkor för doktoranden som i princip innebär att det under de
två första åren av studierna ges ekonomiskt stöd med villkor
liknande utbildningsbidragen och under de avslutande åren av
forskarutbildningen villkor liknande en doktorandtjänst. Vad
utskottet nu har anfört om doktorandernas studiefinansiering
bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub710 som sin
mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör därjämte avslå
regeringens förslag såvitt avser återinförande av
utbildningsbidragen samt de övriga förevarande motionerna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande doktorandernas studiefinansiering
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub710 och med
avslag på regeringens förslag att återinföra utbildningsbidrag
som finansieringsform för doktorander samt motionerna
1994/95:Ub601 yrkande 10, 1994/95:Ub624 yrkande 19,
1994/95:Ub905 yrkande 21 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Besvärsrätt (mom. 3)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Enligt bestämmelserna" och på s. 6 slutar med "om
utbildningsbidrag" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör
föreligga möjlighet att överklaga beslut om doktorandtjänster,
utbildningsbidrag och institutionstjänster. Det bör ankomma på
regeringen att utfärda närmare bestämmelser om en sådan
ordning. Vad utskottet har anfört om besvärsrätt bör riksdagen
med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 8 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

3. beträffande besvärsrätt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,